Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.



Relevanta dokument
Praktisk naturvård 15hp

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Bevarandeplan Natura 2000

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Bevarandeplan Natura 2000

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Skogsstyrelsens Produkter & tjänster

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

SKÖTSELPLAN Dnr

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bevarandeplan Natura 2000

Syftet med naturreservatet

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Bevarandeplan Natura 2000

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro

Asp - vacker & värdefull

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärden på Enö 2015

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Uppdrag och kompetens

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Äger du ett gammalt träd?

Bevarandeplan Natura 2000

RESTAURERINGSPLAN Valnäsbukten Nordkoster TJÄRNÖ SOCKEN STRÖMSTADS KOMMUN

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Naturvärden i Hedners park

Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.

Bevarandeplan Natura 2000 Buskan

Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Pelagia Miljökonsult AB

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan Natura 2000

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Bevarandeplanen är under uppdatering

Tabell 6.13 Arter knutna till barrblandskog per län.

Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Naturvärdesinventering vid väg 136, Ekerum Borgholms kommun, 2015

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Bevarandeplan Natura 2000

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Kommunal Författningssamling

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge


Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN

Bildande av Ullstämmaskogens naturreservat i Linköpings kommun

Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Vad är skogsstrategin? Dialog

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Transkript:

Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet med hjälp av arter som är bundna till skyddsvärda områden, utan att behöva göra en "totalinventering". Tyngdpunkten ligger på att kunna tillämpa kunskaperna i praktiken i fält. I detta ligger att kunna välja rätt organismgrupp för respektive naturtyp som skall inventeras och att kunna välja rätt skötselåtgärder för olika naturtyper. Efter kursen ska du kunna: Identifiera samt tolka förekomstmönster av kärlväxter med fokus på indikatorarter för biologiskt värdefulla ängs- och betesmarker, vanliga vegetationsbildande arter samt kvävegynnade arter, såväl blommande som ickeblommande exemplar. Identifiera samt tolka förekomstmönster av lavar, svampar, mossor och kärlväxter med fokus på signalarter för biologiskt värdefulla skogar samt vanligt förekommande arter och förväxlingsarter gentemot signalarterna. Värdera enskilda ängs- betesmarker med utgångspunkt från deras biologiska värden. Rekommendera och planera rätt skötsel för att utveckla de biologiska värdena på lång sikt i ängs och betesmarker för enskilda objekt. Värdera enskilda skogsbestånd utifrån Skogsstyrelsens Nyckelbiotopsmetodik. Rekommendera och planera rätt skötsel för att på lång sikt utveckla de biologiska värdena i skogsbestånd för enskilda objekt. Skriva beskrivningar av enskilda objekt med avseende på naturvärden och konsekvenser av eventuella ingrepp i objektet. Analysera effekter på gynnsam bevarandestatus enligt Natura 2000 av eventuella ingrepp i hela landskap. Presentera en utredning av miljökonsekvenser i form av en rapport som håller tillräckligt hög kvalité för att godkännas av ansvarig myndighet. Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Kursupplägg Kursen består av föreläsningar, exkursioner, grupparbeten och studiebesök. Tyngdpunkten ligger på grupparbeten i fält som redovisas både muntligt i fält och skriftligt. Grupparbetena består dels av kortare arbeten inom varje naturtyp, dels av ett

praktikfall som innefattar värdering av helheten inom ett större markområde inför en tänkt exploatering. Verklighetsanknutna problem ligger även till grund för grupparbetena. Obligatorisk närvaro på alla moment på grund av kursens praktiska karaktär. Kostnader för resor i samband med exkursioner kan förekomma. Lärare Karl-Olof Bergman (KOB), kursansvarig Ulrika Larsson (UL), Länsstyrelsen Östergötland Anders Jörneskog (AJ), Linköpings kommun Magnus Wadstein (MW), Skogsstyrelsen Kurslitteratur Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Bra bilder på alla signalarter bland kryptogamerna. Rekommenderad bredvidläsning Äng/hage Ekstam U, Forshed N 1992. Om hävden upphör. Naturvårdsverket. Ekstam U, Forshed N 2000. Svenska naturbetesmarker. Naturvårdsverket. Ekstam U, Forshed N 1996. Äldre fodermarker. Naturvårdsverket. Om dokumentation och uppföljning. Ekstam U, Aronsson M, Forshed N. 1988. Ängar. LTs förlag Stockholm. Ingelög m fl. 1993. Floravård i jordbrukslandskapet. Olsson, R. (red) 2008. gfaldsmarker. Naturbetesmarker en värdefull resurs. CBM. Skog Niklasson, M. & Nilsson, S. G. 2005. Skogsdynamik och arters bevarande. Studentlitteratur. Ehnström, B. och Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hansson, L. (red.) 1997. Boreal ecosystems and landscapes: structures, processes and conservation of biodiversity. Ecological Bulletins 46. Per Angelstam, Monika Dönz-Breuss, Jean-Michel Roberge (red) 2005. Targets and tools for the maintenance of forest biodiversity. Ecological Bulletins 51.

Miljövårdsberedningen. 1997. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Huvudbetänkande av Miljövårdsberedningen. Statens offentliga utredningar 1997:97. Miljövårdsberedningen. 1997. Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. Statens offentliga utredningar 1997:98. Samuelsson, J. och Ingelög, T. 1996. Den levande döda veden, bevarande och nyskapande i naturen. Artdatabanken. Övrigt Bernes, C. (red) 2011. Biologisk mångfald i Sverige. Monitor 22. Naturvårdsverket. Gärdenfors, U. (red) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken. Wenche Eide (red.) 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Löfroth, M. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket förlag Cederberg, B. & Löfroth, M. 2000. Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000. Artdatabanken. SCHEMA Vecka 36 08.15-12.00 Kursintro. 8.15-17.00 Exk. Lab 08.15-12.00 13.00-17.00 Förel. Lab 8.15-12.00 Förel. 13.00-17.00 Lab Pasteur Allmän information kring kursen. Presentation av praktikfall. Vad är en miljökonsekvensbeskrivning? Hur skall den utformas? Odlingslandskapet. Arter och vegetationstyper. Törnevik. OBS! Flora och lupp. (KOB) Bevarandeargument för hotade arter, utrotningsvågor förr och nu. Vad är en indikatorart? (KOB) Artstudier av insamlat material. Lavar i hagmarker. Ta med Signalartsfloran! Gräsmarkernas utnyttjande i historisk tid. EU:s miljöstöd. Hur rödlistas arter? Restaurering av ängs- och hagmarker. Dokumentation och uppföljning av restaureringsåtgärder. Flygbildstolkning. Grupperingsövningar av kärlväxter map betestryck gödsling mm. (KOB). Flygbildstolkning inför grupparbetet.

08.15-17.00 Exk. Träd- och buskskiktets naturvärden i betesmarker. Vist fornhem, Orrängs ekhagar. Ta med lupp+signalartsfloran! (KOB) Vecka 37 08.15-17.00 Exk. Ängs- och hagmarker. Restaurering. Slåtter. Flora. (KOB) 8.15-17.00 Grupparbete Ängs- och hagmarker 08.15-17.00 Grupparbete Ängs- och hagmarker 08.15-10.00 10.30-12.00 Förel. Natura 2000. Bevarande av biologisk mångfald i EU. (KOB) Gruppvisa möten inför praktikfallsrapporten. (KOB) Vecka 38 Exk. Redovisning av grupparbetet i fält (KOB). 08.15-12.00 Förel. Skogens dynamik. Projekt Nyckelbiotoper. Skogens utnyttjande före industriellt skogsbruk. (KOB) Vecka 39 08.15-17.00 Exk. Klevbergets lövbrant. Skog. Signalartsfloran och lupp tas med vid samtliga skogsexkursioner. (KOB) 15.00-16.30 Artprov äng/hage Exk. Barrskog. Ycke urskog. (KOB)

08.15-17.00 Lab Artbestämning skog. (KOB) 08.15-17.00 Exk. Exk. Lövskog. Klevsberget NR. (KOB) Vecka 40 Grupparb. Fält Grupparb. Fält 8.15-12.00 Förel. Hur mycket skog behöver skyddas? (KOB) 8.15-17.00 Exk. Redovisning av grupparbete i fält. (KOB) 08.15-17.00 Exk. Exk. Ålder på träd och hänsyn i praktiken. Fagersjön. (MW, KOB) Vecka 41 9.00-11.00 11.00-17.00 Vecka 42 Vecka 43 Lab Artprov skog Älgjakten börjar, fältjobbet skall vara avslutat!

Vecka 44 Inlämning av praktikfallsrapport senast kl 12.00. Naturvård i en kommun. Exkursion. Exempel från Linköping. (AJ) 08.15-14.00 Gruppvisa möten med länsstyrelsens ansvarige och redovisning av resultat kring praktikfallet. Gemensam diskussion kring praktikfallet. (UL, KOB) 14.00-17.00 Städning och kursutvärdering. Har ni funderingar kring kursen går det bra att maila till: karbe@ifm.liu.se Välkomna till en förhoppningsvis givande kurs! /Karl-Olof