C-UPPSATS 2006:023 Flyktingpolitikens beslutsmodeller i asylprocessen En litteraturstudie om förändring av handläggningstiden vid införande av ny beslutsmodell vid ansökan om asyl Helene Harby Luleå tekniska universitet C-uppsats Samhällskunskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2006:023 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--06/023--SE
Sammanfattning Svensk flyktingpolitik är ett komplext politikerområde. Det handlar inte enbart om Sverige utan måste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, där FN:s flyktingkonvention och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik är rätten att söka asyl. För att påvisa asylskäl krävs en utredning. En utredning bygger på ömsesidiga rättigheter och skyldigheter mellan utredare och asylsökare. Uppsatsens ämne är att studera hur svensk flyktingpolitik fungerar. Syftet är att diskutera den nuvarande beslutsmodellen, utlänningsnämnden, med den tilltänkta modellen, domstolar; för att se om det finns möjlighet till kortare handläggningstid i asylärendet. Frågeställningar som har varit till hjälp i uppsatsen: Vem styr flyktingpolitiken och vilka mål har satts upp? Vilka skyldigheter och rättigheter har flyktingar för att få asyl i Sverige? Vad innebär handläggningstiden i det nuvarande beslutssystemet mot det tilltänkta systemet? Min metod har varit dels litteraturstudier och dels att studera en fallbeskrivning för att öka förståelsen för förfarandet i handläggningsärenden. Individen kallas för A, han har deserterat från den bosniska armén flyr till Sverige, men migrationsverket anser inte att han uppfyller kraven för att vara flykting enligt Utlänningslagen. A får avslag på sin asylansökan, men han överklagar och kompletterar med nya uppgifter att han kommer att hamna i fängelse på grund av det rådande krigsläget, det blir ytterligare avslag på ansökan. A går vidare och kompletterar med ytterligare information efter att ha överklagat ett flertal gånger går han till slut vidare och överklagar till regeringen, men får även där avslag. De slutsatser som bland annat har dragits av studien utifrån den nuvarande modellen är att det finns brister i handläggningsförfarandet; såsom ömsesidig trovärdighet mellan den asylsökande och utredare som i sin tur leder till lång handläggningstid. Ur fallbeskrivningen kan det utläsas att det handlar om ett flertal beslut som i sin tur ligger till grund för vidare beslut, vilket i slutänden leder till en lång handläggning. Den långa handläggningstiden kan leda till misstroende för myndigheten och regeringen, vilket kan anses påverka rättssäkerheten. En slutsats när det gäller den tilltänkta modellen är att asylprocessen får ett slut, vilket innebär att den asylsökande inte kan överklaga ett beslut i all oändlighet.
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 1.2 Avgränsning... 2 1.3 Metod och material... 2 1.4 Disposition... 3 2. Svensk flyktingpolitik... 4 2.1 Flyktingpolitikens styrning och mål... 4 2.2 Kriterier och lagar för flyktingpolitiken... 5 2.3 Problem med dagens asylprocess... 6 3. Verkställande myndigheter... 10 3.1 Den nuvarande beslutsmodellen... 10 3.1.1 Fallbeskrivning... 11 3.1.2 Kritik mot den nuvarande modellen... 13 3.2 Den tilltänkta modellen... 14 3.2.1 Domstolarnas funktion... 15 3.2.2 Kritik mot den tilltänkta modellen... 15 4. Analys... 18 4.1 Den gamla modellen... 18 4.2 Den nya modellen... 20 5. Diskussion och slutsatser... 22 Referenser Figurförteckning Figur 1. Den nuvarande modellen 10 Figur 2. Den tilltänkta modellen..14
1. Inledning Svensk flyktingpolitik handlar bland annat om den enskilde individens rättigheter och skyldigheter, vilka kriterier bestämmer och vad anses vara rättvis flyktingpolitik. Det handlar även om myndighetens rättigheter och skyldigheter mot den asylsökande. Massmedia har under 2005 beskrivit flyktingfamiljers rådande situation; på vilket sätt familjen eller den enskilde individen reagerar vid avslag på sin asylansökan. En del familjer väljer att överklaga beslutet och hoppas att det skall ändra ett tidigare beslut. Andra familjer har överklagat beslut flera gånger och väljer sedan att hålla sig gömda, för dem handlar det om att hitta en kompletterande uppgift, vilket kan avgöra om de får stanna. Nyhets- och debattprogram betonar flyktingfamiljens dilemma, den långa väntan. En osäker framtid har lett till att vissa barn har blivit sjuka. Problem med svensk flyktingpolitik är dels handläggningstiden och dels rättssäkerheten; det är viktigt att människor som söker skydd i Sverige får en effektiv utredning samt en prövning på rättvis grund. Människor bosatta i Sverige har under flera år blivit integrerade i det svenska samhället, men kan ändå få ett utvisningsbesked. Enligt migrationsminister Barbro Holmberg skall svensk flyktingpolitik handla om flyktingens skyddsbehov. Holmberg anser att idag får flyktingar uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl, vilket har orsakas i Sverige; men svensk flyktingpolitik handlar om flyktingskäl på grund av rådande omständigheter och flykt från deras hemländer (Internet 1). Holmberg menar att det behövs en förändring i asylprocessen där den asylsökande och den utredande myndighetens rättigheter och skyldigheter ses över och blir tydligare. Förslaget gäller att byta ut den nuvarande beslutsmyndigheten, utlänningsnämnden, mot den tilltänkta instansen, domstolsprövning. Vidare i förslaget föreslås en ny utlänningslag, där det är tydligare föreskrifter gällande grunder för uppehållstillstånd, vilket menas att flyktingens skyddsbehov sätts mer i fokus. Oavsett hur vår flyktingpolitik ser ut kommer det alltid att finnas människor på flykt; på grund av att det finns krig, väpnade konflikter, människor blir förföljda eller att länder har drabbats av naturkatastrofer. Runt om i världen påverkas människor av olika faktorer, dessa omständigheter driver människan på flykt och medför ett 1
mänskligt lidande. Det krävs mod att lämna sitt land, men när missförhållanden blir övervägande har människor inte något val. Flyktingpolitiken är ett intressant ämne och det är av intresse för en stor del av befolkningen, vilket har visat sig i den offentliga debatten. Uppsatsens ämne är om svensk flyktingpolitik. Syfte är att studera den nuvarande beslutsmodellen, utlänningsnämnden, med den tilltänkta modellen, domstolar; för att se om det finns möjlighet till kortare handläggningstid. 1.1 Syfte och frågeställningar Ambitionen i uppsatsen är att studera hur svensk flyktingpolitik fungerar. Syftet är att diskutera den nuvarande beslutsmodellen, utlänningsnämnden, med den tilltänkta modellen, domstolar; för att se om det finns möjlighet till kortare handläggningstid i asylärendet. För att uppfylla syftet och öka förståelsen beskrivs ett asylärende som har överklagas till utlänningsnämnden. 1. Vem styr flyktingpolitiken och vilka mål har satts upp? 2. Vilka skyldigheter och rättigheter har flyktingar för att få asyl i Sverige? 3. Vad innebär handläggningstiden i det nuvarande beslutssystemet mot det tilltänkta systemet? 1.2 Avgränsning Flyktingpolitiken är ett komplext område, där det finns flertal faktorer som påverkar svensk flyktingpolitik. Det är ett globalt problem, det kräver samarbete mellan länder. På grund av omfattningen kring problemområdet har mina frågeställningar avgränsas och belyser funktionen inom Sverige. Däremot kan vissa inslag i uppsatsen hänvisa till påverkan från omvärlden. 1.3 Metod och material Jag har valt ett deskriptivt förhållningssätt, för att belysa hur svensk flyktingpolitik fungerar. Min metod består även av ett komparativt försök att beskriva den nuvarande och den framtida beslutsmodellen. För att tydliggöra handläggningsärendet har jag dels ritat en figur över den nuvarande modellen och dels en figur på den tilltänkta beslutsmodellen. Min empiri består av inläst och bearbetad litteraturstudier för att få 2
en djupare förståelse för asylärendes handläggning. Fallbeskrivningen möjliggör en ökad förståelse för tillvägagångssättet i ett asylärende. Min empiri består till stor del av litteraturstudier samt ett flertal Internetkällor från bland annat Regeringskansliet och Migrationsverkets hemsida. Dessa källor anses relevanta eftersom det handlar om svensk flyktingpolitik. Tidningsartiklar där bland annat Noll, Gregor docent i folkrätt, skriver i Dagens Nyheter om den tilltänkta beslutsmodellen. Ytterligare artikel i Dagens Nyheter som anses relevant är riksrevisionens kritik mot handläggningstiden i den nuvarande beslutsmodellen. För att belysa svensk lagstiftning har Wikrén & Sandesjös bok om Utlänningslagen (UtlL) med kommentarer används. Vidare har Gunner, G & Malmströms, C (2005) Allas värde och lika rätt, Perspektiv på mänskliga rättigheter används för att belysa tankar i flyktingärenden. En av de författarna som skriver i boken heter Sundqvist, J och är chefjurist på en rådgivningsbyrå och har hand om flykting- och asylärenden. Sundqvists tankar anses relevant för att få ett perspektiv från en insatt person. Tre forskare: Ruthström, C., Salomon, K. & Svensson, A har skrivit rapporten: Vem är flykting? Författarna belyser tolkningssvårigheter i samband med definitionen av begreppet flykting; deras rapport anses relevant för att belysa tolkningssvårigheter utifrån flera infallsvinklar. 1.4 Disposition Uppsatsen innehåller fem kapitel. I Kapitel ett ges en inledande presentation till ämnet för att sedan beskriva syftet, frågeställningar, metod och material. Vidare i kapitel två finns det först en kort beskrivning vad kapitlet kommer att avhandla. Därefter presenteras hur svensk flyktingpolitik fungerar. I det tredje kapitlet finns också en kort text om vad kapitlet innehåller. Efter detta beskrivs den verkställande myndigheten utifrån den nuvarande beslutsmodellen, utlänningsnämnden och den tilltänkta modellen domstolar. Kapitel fyra utgörs av analys kring uppsatsens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis i kapitel fem beskrivs slutsatserna och diskussion kring det framkomna resultatet. 3
2. Svensk flyktingpolitik I det här avsnittet presenteras bland annat vem som är ansvarig för flyktingpolitiken; vilka mål, kriterier och lagar myndigheter skall följas, dessutom beskrivs problemen med svensk asylprocess. 2.1 Flyktingpolitikens styrning och mål Riksdagen är ansvarig för hela migrationspolitiken. De stiftar lagar däribland Utlänningslagen, medborgarskapslagen samt lagen om flyktingmottagandet. Vidare är det regeringens uppgift, utrikesdepartementet, att skriva detaljerade föreskrifter för migrationsverket (MV) ; på vilket sätt de skall tillämpa lagarna och vilket förhållningssätt de skall ha i de olika asylärendena. I komplicerade flyktingärenden kan fallet överlämnas till regeringen för vägledning; beslutet kan ligga till grund för migrationsverkets tillämpning i de asylärenden där det krävs likartade beslut (Internet 2). Svensk flyktingpolitik är en del i migrationspolitiken och den omfattar invandring, integrering och återvandring. I ett större perspektiv ingår asylpolitiken i utrikes-, säkerhets-, handels-, och biståndspolitiken. Syftet är att eliminera grundorsaken till varför människor vill fly från sina hemländer; genom att utföra insatser i respektive länder skapas gynnsammare förutsättningar för att människor skall kunna återvända. Det är viktigt att stärka förutsättningarna för mänskliga rättigheter (Internet 3). Bland detaljerade regler för tillämpning i asylärenden finns det mål, dessa ligger till grund för svensk flyktingpolitik: Asylrätten ska värnas genom en tidig, rättssäker och förutsägbar prövning av den asylsökandes skyddsbehov. Asylsökande ska erbjudas en human och värdig vistelse i landet under tiden deras ansökan om uppehållstillstånd prövas. Åtgärder ska vidtas för att underlätta ett självmant återvändande om ansökan om asyl avslås. En strävan ska vara att personer som inte har rätt till uppehållstillstånd lämnar landet i nära anslutning till ett avvisningsbeslut (Internet 4). 4
2.2 Kriterier och lagar för flyktingpolitiken Föreskrifter för svensk flyktingpolitik följer i FN: s flyktingkonvention från 1951, Genèvekonventionen (Sverige ratificerade 1954) med tilläggsprotokollet 1967. Sverige har skrivit under FN: s konvention och med det menas att Sverige har åtagit sig att följa dess innebörd. Konventionen är inskriven som norm i Utlänningslagen och omfattar flyktingars juridiska rättigheter. För dem som söker skydd i ett annat land är definitionen av begreppet flykting: Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land, som han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit (UtlL: 131). Svensk flyktingpolitik styrs därmed av direktiv i UtlL och FN: s flyktingkonvention/genèvekonvention. Migrationsminister Holmberg anser att det är individens rättighet att söka en fristad i ett annat land. Dessa rättigheter är av vikt på grund av att människor är förföljda. Vidare anser Holmberg att människor som inte har asylskäl skall tillbaka till sina hemländer. Därför är ett tidigare tillfälligt arbetstillstånd inte tillräckligt skäl för att få asyl. Dock finns en reglerad invandring vilket innefattar bland annat arbetskraft och då finns det regler gällande rätten till uppehållstillstånd (Internet 5). Wikrén & Sandesjö (1995) beskriver förutsättningarna för att få asyl: Med asyl avses i denna lag uppehållstillstånd som beviljats en utlänning därför att 1. han är flykting, 2. han är krigsvägrare, eller 3. han, utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta (UtlL: 126). Dessa villkor är migrationsverkets uppgift att undersöka att det stämmer överens med den asylsökande. Det handlar om en process för individen och utredare de undersöker om kriterierna för flykting, krigsvägrare eller politiska omständigheter finns med i den 5
asylsökandes skäl. Det finns möjligheter för människor att söka asyl i Sverige på andra grunder än FN: s flyktingkonvention det vill säga om individen är skyddsbehövande. Då handlar det om att personen kan riskera till exempel dödsstraff eller tortyr. Om en person har en svår sjukdom som inte kan behandlas i sitt hemland kan individen söka asyl i Sverige på humanitära skäl (Internet 6). Vidare i svensk asylpolitik handlar det om att följa den allmänna förklaringen kring mänskliga rättigheter vilken antogs av FN 1948. Syftet var att alla medlemsstater skulle ha en gemensam norm att sträva mot gällande individens fri- och rättigheter i samhället (Internet 7). Sverige har skrivit under FN: s konvention om mänskliga rättigheter och arbetet förs nationellt och internationellt (Internet 8). I regeringens skrivelse 2001/02:83 presenteras en handlingsplan för individens rättigheter. Regeringen anser att syftet med handlingsplanen är att sprida kunskap och öka medvetenheten kring frågor som berör rättigheter för människor (Internet 9). 2.3 Problem med dagens asylprocess I samband med konferensen i Tylösand 2004 håller migrationsminister Holmberg ett tal utifrån frågan: Har den svenska flyktingpolitiken skärpts? Holmberg anser för att få en fungerande politik måste den ständigt uppdateras beroende på omvärldens förändringar. Det finns politiska ledare ute i världen som utsätter civilbefolkningen för kränkande behandling och det i sin tur leder till att människor vill fly från sina hemländer. Den förändringen har orsakat att människosmugglare har tagit lagen i egna händer och transporterar flyktingar till olika länder. Holmberg menar att smugglarna uppmanar flyktingarna att slänga sina identitetshandlingar. Detta orsakar problem för den enskilda individen, eftersom de hamnar i en situation med svårigheter att klarlägga sin identitet, det vill säga dokumentlöshet. Enligt Holmberg resulterar det till en längre handläggningstid. Dock har åtgärder vidtagits såsom sänkning av det ekonomiska bidraget för dem som inte vill klarlägga sin identitet. Antalet flyktingar utan identitetshandling har kraftigt ökat under den senaste tioårsperioden; från att ha varit var tredje flykting till att vara nio av tio, belyser Holmberg (Internet 10). Holmberg hänvisar i sitt tal vid konferensen i Tylösand (2004) att det har skett förbättringar sedan 2002 såsom mottagningsenheter för barn och ungdomar. Därtill 6
tillkommer att under 2003 har speciella barnhandläggare blivit utbildade i barnfrågor, för att visa en större rättssäkerhet mot barnfamiljerna. Holmberg belyser att det finns problem i samband med barnärenden; till exempel när vissa barnfamiljen får ett avvisningsbesked och lämnar barnet hos MV, vilket i sin tur skapar en ny utredning kring vad som är bäst för barnet, och vem är ansvarig för barnets omhändertagande? Ett annat problem med dagens flyktingpolitik är barn som lever gömda med sina föräldrar, där en del barn har reagerat genom att bli sjuka. Holmberg menar att det inte löser individens rätt till asyl genom att ge dem uppehållstillstånd. Dock påpekar Holmberg, att det finns familjer som får uppehållstillstånd, för dem är problemen lösta, men inte för den svenska flyktingpolitikens trovärdighet. Eftersom strävan är att varje individ skall få individuell bedömning i sin asylansökan (Internet 11). Johan Sundqvist (2005) är chefsjurist på en rådgivningsbyrå och har hand om asyl och flyktingärende han anser att myndigheterna ofta gör en mekanisk bedömning; med det menar han att utredaren utgår från tidigare information om vad som har sagts om individens hemland, vilket kan leda till problem. Konsekvensen kan bli att flyktingar som kommer från samma land hamnar under samma bedömning. Detta arbetssätt menar Sundqvist kan leda till att det missas information om vad som råder i individens hemland: såsom bakgrundsfakta (orsaker till varför det ser som det gör i landet), prognosfakta (vad finns det för möjlighet till förändring i landet) eller hjälpfakta (en mer detaljerad information om individen); dessa fakta krävs för att kunna göra en objektiv bedömning. Sundqvist anser att det saknas personalresurser för att göra en riktig bedömning av asylärendet. Resursfrågan är ett problem som inte myndigheten tar hänsyn till för att kunna göra rättssäkra och även individuella bedömningar. Det råder ibland en misstro för den asylsökandes uppgifter som leder till bristfälliga motiveringar för ett asylbeslut (Sundqvist, 2005:241-246). Cecilia Ruthström, Kim Salomon & Anders Svensson (1990) anser att det finns problem i samband med flyktingkonventionens tolkning av till exempel definitionen flykting. Författarna menar att frasen välgrundad fruktan för förföljelse kan tolkas att det handlar om ett subjektivt och ett objektivt skäl för att få skydd. Det subjektiva skälet handlar om människans sinnestillstånd, medan själva fruktan skall stödjas av ett objektivt tillfälle. I samband med det specifika tillfället poängterar författarna vikten 7
av individens egen berättelse. Vidare skriver Ruthström et al (1990) att termen förföljelse anses handla om kränkning av individens mänskliga rättigheter såsom sitt liv, frihet att utöva sin religiösa uppfattning, härkomst eller har en oliktänkande politisk åskådning. Dessa skäl anser författarna svåra att bedöma när det anses vara tillräckligt för att få kallas flykting enligt konventionen (Ruthström et al, 1990: 33ff). Ett likartat resonemang stöds av Johan Sundqvist (2005) där han pekar på svårigheten med att tolka begreppet flykting. Sundqvist (2005) menar att begreppet flykting har en tydlig definition i UtlL, där det uttryckligt framgår vilka problem individen måste ha för att betraktas som en flykting. För att få kallas konventionsflykting skall individen känna fruktan, det anser författaren svårt att bedöma, eftersom det handlar om individens framtid. Dessutom måste individens fruktan utredas, vilket innebär att svensk myndighet analyserar utifrån individens agerande vid första mötet. En del flyktingar söker inte asyl på en gång och får en annan bedömning, men Sundqvist menar att det är större chans att få en rättvis bedömning om sin fruktan, med att omedelbart ansöka om asyl. Därtill tillkommer svårigheten i att vara objektiv i sin bedömning. Dock anser författaren att det är av betydelse vem som bedömer individens möjlighet till asyl och beaktar alla möjligheter (Sundqvist, 2005: 237). Sammanfattningsvis handlar svensk flyktingpolitik om att riksdagen har det övergripande ansvaret; de stiftar lagar, med dessa rättsregler ges direktiv som skall gälla vid asylärenden. Regeringen, utrikesdepartementet, sätter upp mål som direktiv för svensk flyktingpolitik; vidare skriver de ner föreskrifter för MV hur lagarna skall tillämpas. Kriterier som MV har att följa handlar bland annat om vilka rättigheter som UtlL beskriver, vem anses vara flykting? Vad finns det för förutsättningar att få asyl? Det finns problem i asylprocessen människor kommer till Sverige utan identitetshandlingar, de anses vara dokumentslösa. Detta resulterar till lång handläggningstid; flyktingen måste kunna identifiera sig själv och berätta om sina asylskäl. Ytterligare problem handlar om barnfamiljerna där vissa har gömt sig när de får ett avslag. Medan andra lämnar sina barn på MV för att öka deras möjligheter för att familjen får stanna i Sverige. En del familjer har levt under press under flera år och detta har lett till att barn har blivit sjuka. Dessutom gör myndigheten en mekanisk bedömning av asylärendet som inte anses vara objektiv, vilket kan leda till att 8
trovärdigheten för individens asylskäl inte tas i beaktning. Nästa problem i samband med individens bedömning är tolkningen av de uppsatta kriterierna, vem som bedömer vilka skäl som anses vara relevant för att kunna söka asyl; det finns risk att själva bedömningen inte handlar om individens rättssäkerhet. Dessa problem leder till att människor hamnar i långa handläggningstider. 9
3. Verkställande myndigheter I det här avsnittet beskrivs den nuvarande ärendemodellen och den tilltänkta modellen. Fallbeskrivningens funktion är för att tydliggöra ärendegången i den nuvarande processgången. I detta avsnitt framställs också den kritik som har kommit fram i samband med den nuvarande modellen och den kritik, vilken finns i och med den tilltänkta modellen. 3.1 Den nuvarande beslutsmodellen Inresekontroll Asylansökan till MV Asyl avslås av MV Grundutredning av MV Direktavvisning Asyl avslås av MV Fortsatt utredning av MV Asyl beviljas av MV Avvisning Överklagande Beslut av MV Ej omprövning Omprövning av MV Asyl beviljas av MV Avvisning Avslag ej asyl Beslut i UN Bifall i UN asyl beviljas Ny ansökan Avvisning Avslag ej asyl Beslut av MV Bifall av MV asyl beviljas Figur 1. Den nuvarande modellen 10
Den första instansen flyktingen kommer till är polisens inresekontroll. Här kontrolleras att personen har rätt att komma in i landet som till exempel att ha ett giltigt pass. Om flyktingen vid ankomsten till Sverige vill ansöka om asyl lämnas en anmälan om asyl till MV. En grundutredning görs av MV för att direktavvisa sökande som uppenbart inte har rätt till asyl. I övriga fall fortsätter utredningen av MV. Under denna utredning kan den asylsökande få hjälp av ett juridiskt ombud för att komplettera utredningen med nya uppgifter. MV fattar beslut om asylansökan beviljas eller avslås. Om MV avslår asylansökan finns möjlighet till att överklaga beslutet. Vid ett överklagande måste nya uppgifter om asylskäl lämnas av den sökande. I de fall som MV finner att de nya uppgifterna kan vara av betydelse för beslut om asyl beviljar MV omprövning. För övriga fall går ärendet vidare till Utlänningsnämnden (UN) som gör en ny utredning av asylfallet. Om UN finner att MV beslut är felaktigt eller om nya uppgifter har framkommit som medför att asyl beviljas upphävs MV beslut om avvisning och den sökande beviljas asyl. Vid ett avslag om asyl i UN kan även detta beslut överklagas om nya uppgifter lämnas. Fallet tas då åter upp av MV som fattar ett nytt beslut i ärendet. Även detta beslut av MV kan överklagas och måste som tidigare innehålla ny information för att ärendet skall tas upp på nytt av MV. Om den sökande kan lämna nya kompletterande uppgifter som förändrar det rådande läget finns det möjlighet att överklaga beslut under en mycket lång tid (Internet 12). 3.1.1 Fallbeskrivning För att få en ökad förståelse hur det kan gå till i ärendegången ges följande exempel med ett asylfall: Mannen ifråga kallas för A i dokumentet och kommer från Bosnien- Hercegovina. A anländer till Sverige i oktober 1995 och ansöker efter ett antal dagar om asyl hos MV. I sin asylansökan hänvisar A till att han har deserterat från den bosniska armén och vill stanna i Sverige. MV gör en grundundersökning där det visar sig att A: s asylskäl handlar om att han har deserterat från den bosniska armén; i och med pågående utredning belyser A att på grund av det allmänna krigsläget som råder i Bosnien föreligger det risk att han kan hamna i fängelse. Utredarens bedömning är att det är möjligt för A att återvända; samt att det inte föreligger någon risk för förföljelse på grund av att A tillhör den muslimska majoriteten som har makten i Bosnien, vilket utredaren menar borde vara till fördel. A kompletterar med 11
en skrivelse 11 juli, 1997, där han avser att gifta sig med en kvinna som är svensk medborgare. Ytterligare bedömningen i ärendet efter kompletteringen är att tillståndet i Bosnien Hercegovina har förbättrats samt att det pågår fredsprocess. Vidare anser MV att A inte är någon flykting enligt UtlL. Dessutom anses A inte vara skyddsbehövande i övrigt enligt UtlL, samt ej ha fog att åberopa humanitära skäl för att få ett uppehållstillstånd i Sverige, därför avslås A: s ansökan om asyl och skall utvisas. A överklagade utvisningsbeslutet i januari 1998 till UN och yrkade på att han skulle beviljas flyktingförklaring. I överklagandet åberopar A att det är begränsad rörelsefrihet i sitt hemland, samt att han har anknytning till en svensk kvinna. Utlänningsnämnden hänvisar till paragrafer i UtlL där det står: för att individen skall få uppehållstillstånd krävs att det gemensamma förhållandet skulle ha varit innan inresan i Sverige. I detta fall avslår utlänningsnämnden A: s överklagande: UN förbjuder A att under en tid av två år från UN: s beslut återvända till Sverige utan tillstånd av MV. A fick beslutet 2 oktober, 1998, på grund av rådande omständigheter att det rör sig om en viss rörelseskränkning i Bosnien har han fått 6 månader på sig att förbereda sin hemfärd. Vidare försöker A lämna in ansökan till regeringen för att få en ny prövning, men i det här fallet har inte regeringen möjligheter att pröva A: s beslut enligt UtlL utan det blir avslag (Internet 13). Utlänningsnämnden har följande etiska föreskrifter att ta hänsyn till i sitt arbete (Internet 14). Dessa föreskrifter handlar om att nå ett mål som har grundas genom rättssäkerhet och effektivitet. Dessutom bygger utlänningsnämndens beslut utifrån gällande lagar i UtlL och undertecknade FN-konventioner (Internet 15). Dessa föreskrifter styr ärenden i asylprocessen. Vidare styrs UN av förvaltningslagen (Internet 16). Denna lag ger bland annat föreskrifter för myndighetens förehavanden i handläggningsärenden. Att det skall ske på ett effektivt sätt utan att säkerheten åsidosätts. Ytterligare lag som är av vikt i UN och belyser mänskliga rättigheter (Internet 17). Myndigheten går under den lag som styr den sekretessbelagda delen i handläggningsärenden (Internet 18). Det innebär att utredaren har tystnadsplikt. De flyktingar som fått beviljad asyl har möjlighet att söka svensk medborgarskap (Internet 19). 12
3.1.2 Kritik mot den nuvarande modellen Vid riksdagens migrationsdebatt i maj 2004 betonar Holmberg vikten av att beslut i asylärenden inte får leda till att svensk flyktingpolitik urholkas. Holmberg menar att svensk politik inte får leda till att flyktingar invaggas i en falsk säkerhet. Därför är det av vikt att människor som söker skydd på grund av förföljelse har möjlighet att få asyl medan människor som inte uppfyller kriterierna får ett avslag. Vidare berättar Holmberg att det finns problem i asylprocessen vilka skapar långa handläggningstider; på grund av att cirka 90 procent av alla som söker asyl saknar pass och identitetshandlingar. Det har blivit fel i systemet när människor kan lämna in hur många ansökningar som helst och överklaga (Internet 20). I Dagens Nyheters: s nätupplaga den 18 november 2004 riktar Riksrevisionen kritik mot regeringen och MV, för den långa handläggningstiden i asylärenden. Riksrevisionen har i uppgift av riksdagen att granska statens makt och se efter hur beslut efterföljs. Regeringen har beslutat att ett asylärende inte får ta längre tid än sex månader, vid granskningen blev det uppdagat att MV har egna tidsramar. Faktum är att MV har handläggningstider enda upp till elva månader. Riskrevisionen hänvisar till att MV inte har påtalat att det är brist på resurser som i sin tur kan leda till längre handläggningstider. Vidare anser Riksrevisionen i sin kritik att MV har förbrukat ekonomiska resurser på grund av den längre handläggningstiden. I och med myndighetens eget förehavande påpekar riksrevisionen att insynen för riksdagen har minskat. Vidare menar Riksrevisionen att när antalet asylsökande ökar i sådan omfattning att arbetsbördan anses svårhanterlig, bör extra resurser sättas till; annars riskeras väntetiderna att bli ännu längre (Internet 21). 13
3.2 Den tilltänkta modellen Inresekontroll Asylansökan till MV Asyl avslås av MV Grundutredning av MV Direktavvisning Asyl avslås av MV Fortsatt utredning av MV Asyl beviljas av MV Avvisning Överklagande Asyl avslås Beslut i länsrätten Asyl beviljas Avvisning Överklagande Asyl avslås Beslut i kammarrätten Asyl beviljas Avvisning Figur 2. Den tilltänkta modellen För den tilltänkta modellen gäller samma hantering av asylärendet som för den nuvarande modellen fram till överklagande av MV: s beslut, som tidigare nämns. Vid ett överklagande av MV avslag av asyl kommer fallet att tas upp i länsrätten. Länsrätten utreder ärendet tillsammans med den nya informationen som lämnats av den asylsökande vid överklagandet. Länsrätten fattar ett beslut, om att bevilja eller ge 14
ett avslag av asyl. I de fall som asyl inte beviljas kan även detta beslut överklagas tillsammans med ny information. Ärendet tas då upp i kammarrätten. Detta är den sista prövning som en sökande kan få då ett beslut i kammarrätten inte kan överklagas. Genom denna förändring har asylprocessen fått ett definierat slut (Internet 22). 3.2.1 Domstolarnas funktion Till grund för en ny beslutsmodell ligger regeringens proposition 2004/05:170, det som föreslås är en Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Med det menas att utlänningsnämnden läggs ner och flyktingen får överklaga beslutet i migrationsdomstolar och en migrationsöverdomstol. Dessa migrationsdomstolar skall finnas i Stockholm, Göteborg och Malmö och utgörs av länsrätter, migrationsöverdomstol, Kammarrätten skall finnas i Stockholm. Tanken är att öppenheten i asylprocessen skall öka, med hjälp av ett två partssystem ges det möjlighet att överklaga muntligt i migrationsdomstolarna. Dessutom ersätts den gamla utlänningslagen med en ny utlänningslag där det som tidigare kallas politisk humanitära skäl ersätts med skyddsbehövande samt att humanitära skäl ersätts med synnerligen ömmande skäl. Förslaget är att den nya beslutsmodellen skall träda i kraft den 31 mars 2006 (Internet 23). 3.2.2 Kritik mot den tilltänkta modellen Enligt uppgifter i Dagens Nyheter (Nåd inför statens ögon, 2005) ställer sig Gregor Noll, docent i folkrätt frågan: Blir det bra nu när domstolarna tar över asylprocessen? (Noll, 2005) Noll menar att efter flertal politiska debatter har det blivit bestämt att svensk asylprocess skall genomgå en förändring, vilket innebär att Utlänningsnämnden läggs ner och tas över av länsrätter och en kammarrätt, förväntningarna är höga på den nya instansen. Att byta ut tjänstemän mot domare behöver inte innebära att det blir mer juridiskt, det vill säga det behöver inte betyda att det blir mer fördelar för den asylsökande. Med det menar Noll att en domare inte behöver vara mer trovärdig i sin bevisbedömning än en tjänsteman. 15
Författaren påpekar att domstolarna får ta över en väntelista med flera tusen asylärenden. Det kan således leda till att domstolar som är överbelastade begär mer information av de nya asylansökningar som kommer in, i form av mer bevis och ytterligare argument för att öka trovärdigheten. Det kan i sin tur leda till att antalet uppehållstillstånd i verkligheten minskar på grund av att kraven ökar, anser Noll. Eftersom flyktingrätten lämnar utrymme åt reglernas tolkning och individens framtida risker. Flyktingar är människor som upplever: Välgrundad fruktan för förföljelse. (Noll, 2005) Det finns skäl med i lagen, anser Noll. Han belyser svårigheten i en bedömning av vad lagen säger; när anses det vara tillräckliga skäl att en kränkning av individens mänskliga rättigheter vara förföljelse enligt lagen? Människor kommer till Sverige utan dokument och de har vittnen som stödjer deras berättelse, har de rätt att bli trodd? Det är beslutsfattarnas uppgift: Att fråga, lyssna, förstå, och först därefter besluta (Noll, 2005). Dock påpekar Noll att besluten som fattas ligger till grund utifrån den asylsökandes trovärdighet. I och med bedömningen av individens trovärdighet anser Noll att juridiken inte kan avgöra om människor talar sanning eller ljuger; därmed hänvisas beslutsfattaren till sin egen subjektiva bedömning. Mot den bakgrunden anser Noll att det är märkligt att inte debatten fokuseras på MV: s tillvägagångssätt istället för på den överklagande myndigheten, UN; eftersom det är under den instansen som den asylsökande får sin bedömning (Internet 24). Sammanfattningsvis har de två beslutsmodellerna samma grundundersökning för den asylsökanden innan de kan överklaga till nästa instans. När det gäller det specifika fallet (A) som ges som exempel, där beskrivs möjligheterna för individen att kunna komplettera under undersökningens gång och utredaren ger flera bedömningar; därefter ges ett beslut, och A tar möjligheten att överklaga, när det fattade beslutet från UN blir ett avslag går A vidare till regeringen, men även där får A ett avslag. Det har framkommit kritik på den nuvarande modellen som bland annat handlar om människor som inte uppfyller kriterierna för att få asyl. De asylsökande har möjlighet att överklaga beslut och komplettera sina uppgifter som bidrar till långa handläggningstider. Den tilltänkta modellen handlar om att domstolar skall ta över den överklagande funktionen. Den gamla UtlL ersätts med en ny lag och där lyfts skyddsbehovet fram. Kritiken mot den nya modellen handlar till stor del om att domstolar skall ersätta UN: s uppgifter, med ökade förväntningar när juridiska 16
personer tar över ansvaret istället för tjänstemän. I kritiken har det framkommit att problemen i asylprocessen ligger under den första utredande instansen, med långa handläggningstider på grund av bristfälliga uppgifter från den asylsökande. 17
4. Analys 4.1 Den gamla modellen Svensk flyktingpolitik är en del i ett större perspektiv och dessa delar är beroende av varandra det vill säga ett fungerande internationellt samarbete. Med ett fungerande samarbete skapas förutsättningar för att underlätta för flyktingar; dels ha möjlighet att söka asyl och dels ha möjlighet att återvända till sina hemländer. Ett internationellt arbete innebär även att minska orsakerna till varför människor behöver fly. I fråga om rättigheter och skyldigheter handlar det om ett ömsesidigt förtroende mellan berörda parter i en asylprocess. Med rättigheter menas bland annat att den asylsökande får en rättvis och objektiv behandling av sin ansökan. I svensk lagstiftning, UtlL, omfattar reglerna för flyktingens juridiska rättigheter för vem som anses vara flykting och vilka kriterier som gäller för att söka asyl. Flyktingar har rättigheter utifrån FN: s flyktingkonvention, Genèvekonvention, att få sina asylskäl beprövade. Med dessa föreskrifter borde fler asylsökande få asyl, men Migrationsminister Holmberg hävdar att det är av vikt att människor som har asylskäl skall ha en möjlighet att få stanna i Sverige, medan människor som saknar asylskäl skall återvända till sina hemländer. När det gäller Holmbergs uttalande har det en viss rimlighet, att de som har asylskäl skall få företräde före dem som inte har tillräckliga skäl. Däremot krävs det en objektiv bedömare för att avgöra vem som har tillräckliga flyktingskäl; eftersom den som bedömer skall utgå från flyktingen subjektiva berättelser för att ge ett objektivt beslut. En rättvis bedömning kräver att den som utreder har tolkat lagen på ett riktigt sätt. För att utredaren skall ha möjlighet att utföra sitt arbete på ett bra sätt; krävs att den asylsökande ger rätt upplysningar om sig själv och om sin flyktsituation. I de fall när flyktingen saknar identitetshandlingar har det skapat problem, med det menas att individen har skyldighet att styrka sin identitet för att få en rättvis bedömning. Konsekvensen kan bli en resurskrävande och en tidskrävande utredning för att styrka identiteten innan själva asylutredningen börjar och det i sin tur leder till långa handläggningstider. 18
Ytterligare faktor som kräver resurser är i samband med vissa barnfamiljer; när de har fått ett avvisningsbesked, då reagerar somliga med att gömma hela sin familj. Detta leder dels till att handläggningsförfarandet inte blir slutfört och dels till att en del barn har reagerat genom att bli sjuka. Detta dilemma leder till problem för den enskilde familjen och för den myndighet som är ansvarig för att avvisningen blir genomförd. Ytterligare problem är att barnen har blivit sjuka i Sverige, vilket innebär att den asylsökande kan åberopa humanitära skäl för barnet, som leder till ytterligare ställningstagande i myndighetens tillvägagångssätt. Andra familjer lämnar sina barn på MV, faktum är att detta förfaringssätt orsakar långa handläggningstider som är resurskrävande. I kriterierna för att kallas flykting handlar det om att känna ett utanförskap på grund av sin grupptillhörighet eller att vara statslös. Innebörden i flyktingdefinitionen hänvisar till individens fruktan; att känna fruktan är något som Sundqvist (2005) anser vara svårt att bedöma, eftersom han anser att det handlar om hur framtiden kommer att utforma sig. Vidare anser Sundqvist (2005) att individens fruktan måste utredas, och hänvisar till betydelsen av den asylsökandes agerande vid det första mötet. På vilket sätt som den asylsökande agerar vid det första mötet kan ha underliggande orsaker; såsom negativ erfarenhet av myndigheter samt traumat som individen har varit med om i sitt hemland. Det kan anses märkligt att det första mötet anses ha stor betydelse, eftersom utredaren bör vara objektiv i sin bedömning. Skyldighet från svensk myndighets sida är att erbjuda till exempel en tolk för att öka förståelsen för individen som söker asyl. Sundqvist påpekar (2005) vikten av att söka asyl på en gång, för att få en rättvis och trovärdig bedömning och kortare handläggningstid. Fördelen med att ansöka vid inträdet i landet är att asylärendet påbörjas omgående, vilket i sin tur bör leda till kortare väntetid. I svensk flyktingpolitik finns det möjlighet för den asylsökande att överklaga ett asylbesked flera gånger, om det finns kompletterande uppgifter. Ett exempel på hur en utredning kan gå till är i fallbeskrivningen (se kapitel 3.1.1). I fallet med flyktingen som kallas för A, anser inte utredaren att han har tillräckliga asylskäl, för dels är det pågående fredsarbete i hemlandet och dels tillhör han den muslimska majoriteten. Vidare hänvisar utredaren till att hans handling att desertera från bosniska armen inte 19
är tillräckliga skäl, för att få asyl. Sundqvist (2005) anser att det finns brister i handläggningsförfarandet i asylärendet. Dels sker en mekanisk bedömning av den asylsökande och dels saknas trovärdighet och tillförlitlighet till den asylsökande. Vidare hänvisar A till sin begränsade rörlighet i sitt hemland, men utredaren anser inte att det föreligger några problem att återvända. Det saknas trovärdighet och tillförlitlighet mellan A och utredare som kan bidra till en lång asylprocess. Kritiken om den nuvarande beslutsmodellen har till stor del handlat om tidsaspekten i asylärendet, vilket i sin tur kan bero på; utredarens dokumentation av den asylsökandes beskrivning. Om informationen är bristfällig behöver den asylsökande komplettera sina uppgifter som i sin tur kan leda till längre utredningstid. Det kan även bero på att individen vill komplettera för att öka sina chanser till asyl. I Dagens Nyheter (041118) ger Riksrevisionen kritik mot både regering och MV. Brister i handhavandet av asylärendet har lett till en längre handläggningstid än vad regeringen har föreslagit. Dessutom har MV inte delgivit att det finns behov av längre handläggningstid. Riksrevisionen anser att det har bidragit till en minskad insyn i asylprocessen. Riksrevisionen visar på tydliga brister i handläggningen i asylärendet som dels kan leda till ett misstroende för myndigheten och dels för regeringen. Mot bakgrund av riksrevisionens kontroll av berörd myndighet och regering handlar kritiken om kommunikationsproblem dem emellan. Ett problem som å ena sidan kan leda till minskad insyn i asylprocessen å andra sidan kan bidra till misstroende på grund av brister i rutiner som inte kontrolleras. 4.2 Den nya modellen Det är svårt att förutspå framtiden hur det kommer att se ut med det framtida systemet, eftersom det är ett system som inte har införts ännu. Dock har förutsättningar för flyktingen förändras i det nya förslaget. En förändring som förmodligen kommer att ha betydelse är att den asylsökande inte kan överklaga beslutet flera gånger om. Det innebär att det blir ett definierat slut. I och med den nya modellen kan det medföra att den asylsökande får större krav att lämna uttömmande information om sitt flyktingskap i början av asylutredningen. Möjligheten att 20
komplettera sina uppgifter vid ett senare tillfälle finns inte på samma sätt som förut. Förhoppning är att det nya systemet innebär kortare väntan på asylbesked. I och med den nya modellen har flyktingen möjlighet i och med två partssystemet att vara med vid en muntlig överklagan i migrationsdomstolen. I samband med den nya beslutsmodellen blir det även förändringar i UtlL. Holmberg påpekar att den asylsökandes skyddsbehov kommer att sättas i fokus. Med det menas att de särskilda skälen försvinner och ersätts med synnerligen ömmande omständigheter. Förändringen är tänkt att ge individen en individuell bedömning istället för en kollektiv. Däremot finns det risk för att det nya begreppet för skyddsbehov kommer att skapa nya tolkningssvårigheter som i sin tur kan leda till längre utredningstider. I Dagens Nyheter skriver Noll (2005) som är docent i folkrätt att en ny beslutsmodell är positivt, men anser att det inte kommer att lösa alla problem som finns i dagens system. Det handlar om att försöka förstå den asylsökande genom att lyssna och ställa fler frågor bilda sig en uppfattning för att sedan ge ett beslut. Noll (2005) påpekar att individens framtid beror till stor del på hur lagen tolkas. Han menar att flyktingar är människor och att de har sin egen subjektiva upplevelse av sin situation, vem kan bedöma om individen har tillräckliga asylskäl? Noll (2005) påpekar att domstolarna får ta över en lång väntelista på asylsökande. Det innebär att domstolarna har många asylfall att sätta sig in i. Att det tillsätts domare behöver inte betyda att bedömningen blir mer trovärdig. Däremot anser författaren att det kan leda till att domstolar kräver tydligare asylskäl för de nya asylansökningarna för sin bevisföring; för att öka den asylsökandes trovärdighet. Det finns risk att det kan bli färre uppehållstillstånd på grund av juridiken inte kan avgöra om individens asylskäl är tillräckliga. Vidare anser Noll (2005) att fokus borde ha lagts på MV: s tillvägagångssätt eftersom det är i den instansen som den asylsökande får sitt första beslut. 21
5. Diskussion och slutsatser I min uppsats har jag studerat svensk flyktingpolitik. Syftet var att diskutera och jämföra den nuvarande beslutsmodellen, UN, med den tilltänkta modellen domstolar; för att se om det kan korta ner handläggningstiden. Målen i svensk flyktingpolitik bygger på att försvara asylrätten. Den asylsökandes skyddsbehov skall ha en rättssäker och tidig bedömning. Den asylsökande skall ha en värdig vistelse i landet medan ansökan om uppehållstillstånd prövas. Insatser skall sättas in för att göra det lättare för ett återvändande ifall asylansökan avslås. Slutsatser som har framkommit i studien är att det bland annat handlar om ett ömsesidigt förtroende mellan den asylsökande och utredare, för att få en trovärdig och rättvis handläggning. Saknas förtroende kan det leda till långa handläggningstider. Vid problem med att identifiera den asylsökande leder det till längre handläggningstider innan själva utredningen har börjat. I de fall flyktingen får avslag och överklagar beslutet till UN har de möjlighet att komplettera sina uppgifter, för att öka sina möjligheter till asyl. Fallbeskrivningen, som tidigare nämnts, kan liknas vid en lång rad beslut som i sin tur ligger till grund för vidare beslut. Av detta inses att det är av stor vikt att all information framkommer tidigt i utredningen och får en rättvis och objektiv bedömning. En tidig misstolkning av informationen kan leda till att det slutgiltiga beslutet får ett annat utfall än vad det egentligen borde ha fått och de i sin tur leder till en lång handläggningstid. Brister som finns i handläggningen kan leda till misstroende för myndigheten och regeringen, vilket kan anses påverka rättssäkerheten. I jämförelse mellan den nuvarande beslutsmodellen och den tilltänkta modellen kan det finnas en möjlighet till minskad handläggningstid, eftersom antalet gånger flyktingen kan överklaga ett avvisningsbeslut är begränsat. Den ökade öppenheten med tvåpartssystemet upplevs mindre byråkratisk gentemot den nuvarande modellen; detta kan bidra till minskning av handläggningstiden. En eventuell minskning av handläggningstiden kan först märkas efter en inarbetning av den nya modellen. Vid de asylärenden som beviljas av MV kommer ingen skillnad att ske med den nya 22
modellen. Förändringen sker först då den asylsökande överklagar MV beslut. Eftersom studien visar att delar av problemen finns redan vid MV: s handläggningstid kan det ses märkligt att inte några förändringar sker inom MV:s arbetsområde. För fortsatta studier inom ämnet svensk flyktingpolitik föreslås undersöka utfallet om förväntningarna på den nya beslutsmodellen, domstolar har uppfyllts. Vidare frågor: Blev handläggningstiden kortare? Ökade rättssäkerheten? Ytterligare frågeställning utifrån mina slutsatser: Behöver MV ändra sina rutiner och arbetssätt för att få kortare handläggningstid under deras utredningsarbete? 23
Referenser Litteratur: Ruthström, Cecilia., Salomon, Kim & Svensson, Anders. (1990) Vem är flykting? Om flyktingpolitik, begrepp och tolkningar. Regeringskansliets offsetcentral Gunner, Göran & Namli, Elena (red). (2005) Allas värde och lika rätt, Perspektiv på mänskliga rättigheter. Kapitel 6, Sundqvist, Johan. Lund: Studentlitteratur Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan. Femte upplagan. (1995) Utlänningslagen med kommentarer. Stockholm: Fritzes Förlag AB. Elektroniska källor: Internet: 1 Regeringskansliet. (041130). Tal av migrationsminister Barbro Holmberg i riksdagens budgetdebatt. Hämtat från: http://www.regeringen.se/sb/d/1293/a/34735 [2005-09-23] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 2 Migrationsverkets hemsida. Vem ansvarar för vad? Hämtat från: http://www.migrationsverket.se [2005-09-25] Ansvarig för sidan: Migrationsverket Internet: 3 Regeringskansliet. (051021) Migration och asylpolitik. Hämtat från: http://www.regeringen.se/sb/d/2666 [2005-09-20] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 4 Regeringskansliet. (060109). Asyl. Hämtat från: http://www.regeringen.se/sb/d/2669 [2006-01-04] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 5 Regeringskansliet. (050321). Att söka asyl en mänsklig rättighet. Hämtat från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/10/79/14935a60.pdf [2005-09-29] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 6 Migrationsverket. (040730). Hämtat från: http://www.migrationsverket.se [2005-09-21] Ansvarig för sidan: Migrationsverket Internet: 7 Regeringskansliet. FN: s allmänna förklaring. Hämtat från: http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?module_instance=7 [2005-09-22] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 8 Regeringskansliet. Hämtat från: http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?action=page_show&id=10&mod ule_instance=5&top_id=9&nav_id=10 [2005-09-25] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet
Internet: 9 Regeringskansliet. Skrivelse 2001/02:83. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Hämtat från: http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020515/b175c44a8e 11092c2e4b07914872fd4d/skr200102%5f83.pdf (s. 5-9) [2005-10-12] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 10 Regeringskansliet. Tal av migrationsminister Barbro Holmberg. Hämtat från: http://www.regeringen.se/sb/d/1293/a/23086 [2005-10-17] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 11 Regeringskansliet. Barnet i centrum. Hämtat från: http://www.regeringen.se/sb/d/1267/a/24156 [2005-10-15] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 12 Migrationsverket. Hämtat från. http://www.migrationsverket.se/pdffiler/asylarend/fran_asylansokan_till_beslut.pdf [2005-10-12] Ansvarig för sidan: Migrationsverket Internet: 13 Utlänningsnämnden. Reg.94-00 Hämtat från: http://www.un.se/beslut.asp?sida=/praxis/94r.htm [2005-09-27] Ansvarig för sidan: Utlänningsnämnden Internet: 14 Utlänningsnämnden. Etiska riktlinjer, mål och visioner. Hämtat från: http://www.un.se/dokument/etiska_riktlinjer,_mål_och_visioner_för_un.pdf [2005-10-17] Ansvarig för sidan: Utlänningsnämnden Internet: 15 Regeringskansliet. Utlänningslagen. Hämtat från: http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7bhtml%7d=sfst_lst&%24%7boo HTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXP AGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D =SFST&%24%7BFREETEXT%7D=utl%E4nningslag&%24%7BANDOR%7D=NO T&UPPH=%3C1999-2-2 [2005-09-17] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 16 Regeringskansliet. Hämtat från: http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7bhtml%7d=sfst_lst&%24%7boo HTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXP AGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D =SFST&%24%7BFREETEXT%7D=utl%E4nningslag&%24%7BANDOR%7D=NO T&UPPH=%3C1999-2-24 [2005-09-17] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet Internet: 17 Regeringskansliet. Hämtat från: http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7bhtml%7d=sfst_lst&%24%7boo HTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXP AGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D =SFST&%24%7BFREETEXT%7D=1994%3A1219&%24%7BANDOR%7D=NOT &UPPH=%3C1999-6-30 [2005-09-17] Ansvarig för sidan: Regeringskansliet