Sammanträdesprotokoll

2 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-06-18 59 Sida Sn Dnr 91/2014 730 Förslag till reviderad plan för anhörigstöd Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta förslaget till plan för anhörigstöd. Beskrivning av ärendet Anhörigsamordnaren har tagit fram förslaget till reviderad plan och i det arbetet beaktat nyheter i signaler från statsmakten. Planen för anhörigstöd har reviderats årligen. Vingåkers kommun har fått en hel del positiv uppmärksamhet för sitt stöd till anhöriga och för tydligheten att anhörigstödet gäller hela socialtjänstens område. Beslutsunderlag Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Tjänsteutlåtande, 2014-06-03 Expediering Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2014-06-03 Vår handläggare Dag Wallströmer 0151-19153, 070-5563170 dag.wallstromer@vingaker.se Socialnämnden 1 (2) Förslag till reviderad plan för anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att anta förslaget till plan för anhörigstöd Sammanfattning Förslag till reviderad plan för anhörigstöd. En av de större förändringarna är att planen föreslås revideras vid behov, dock minst en gång per mandatperiod. Ärendets beredning Anhörigsamordnaren har tagit fram förslaget till reviderad plan och i det arbetet beaktat nyheter i signaler från statsmakten. Bakgrund Planen för anhörigstöd har reviderats årligen. Vingåkers kommun har fått en hel del positiv uppmärksamhet för sitt stöd till anhöriga och för tydligheten att anhörigstödet gäller hela socialtjänstens område. Förvaltningens ståndpunkt Det är viktigt att planen kan uppdateras vid behov för att vara ett levande dokument med styrande funktion inom området. VK101S v1.0 060208, TJÄNSTEUTLÅTANDE plan 2014 Konsekvenser De föreslagna revideringarna bedöms inte få några konsekvenser inom ekonomi, miljö, jämställdhets eller barnperspektiven. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: social@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

4 Bilagor Förslag till plan för anhörigstöd 2 (2) VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef Gunnel Farne Wiborn Anhörigsamordnare

5 Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.

6 Innehållsförteckning 1. Anhörig 2. Anhörigstöd 3. Mål 4. Syfte 5. Nyckelbegrepp gällande anhörigstöd 6. AnhörigCentrum 7. Anhörigsamordnare 8. Anställda 9. Anhörigstöd inom Äldreomsorgen 10. Anhörigstöd inom Handikappomsorgen 11. Anhörigstöd inom Individ- och Familjeomsorgen 12. Övriga stödinsatser

7 1 Anhörig I detta dokument används termerna anhörig och närstående på samma sätt som i regeringens proposition Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående (prop.2008/09:82 s. 12). Med anhörig och anhörigvårdare menas en person som vårdar och hjälper eller ger stöd till make, maka, förälder, barn, syskon, släkting, granne eller vän. Med närstående menas den som får stöd, hjälp och omsorg från anhörig. 2 Anhörigstöd Man skiljer inom anhörigstödet på direkta serviceinsatser och indirekta, behovsprövade insatser. Service innebär ingen behovsprövning och där sker heller ingen dokumentation. Exempel på service kan vara enskilda samtal, anhöriggrupper, föreläsningar, seminarier, sociala evenemang, information och friskvård. Exempel på indirekta insatser är avlösning, korttidsboende och hemtjänst. I Vingåkers kommun organiseras anhörigstödet utifrån två olika delar. Dels med ett centraliserat, specialiserat anhörigstöd där AnhörigCentrum är navet i arbetet och dels med ett integrerat anhörigstöd, där kompetens byggs upp inom ordinarie vård- och omsorgsverksamhet och där anhöriga får sitt stöd av ordinarie personal. 3 Mål Vingåkers kommun ska erbjuda en anhörigvänlig vård och omsorg med en hög kvalité på insatserna och ett brett utbud för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov Anhöriga ska känna sig trygga i sin roll med visshet att det finns medel att klara av sin situation som anhörigvårdare Anhörigstödet ska arbeta preventivt tillsammans med anhörigvårdaren för att så långt det är möjligt klara av att ge stöd och hjälp till närstående Anhöriga ska känna att de kan få kvalificerad hjälp efter sina speciella behov och på de tider de behöver den. Det är viktigt att stödet anpassas till anhörigas upplevelse av kvalitet. Insatserna ska vara förebyggande och synliggöra anhörigas insatser Anhöriga ska tidigt i vårdkedjan nås av information om kommunens anhörigstöd Information om att det finns ett kommunalt anhörigstöd ska komma in före de insatser som ges som bistånd i form av till exempel hemtjänst, dagverksamhet, växelvård, korttidsvistelse och avlösning i hemmet 4 Syfte Anhörigstödet ska underlätta för de personer som vårdar eller stödjer närstående och minska deras fysiska och psykiska belastning. Stödet ska ge anhöriga en förbättrad livssituation vilket minskar risken för ohälsa.

8 5 Nyckelbegrepp gällande anhörigstöd Kvalité Genom att hålla hög kvalitet i de verksamheter och insatser som erbjuds skapas indirekt goda förutsättningar för att förbättra de anhörigas situation. I alla riktade stödinsatser gentemot anhörigvårdare måste kvaliteten hållas hög för att anhöriga ska nyttja och se dessa som möjliga stödalternativ. All personal inom socialtjänsten ska på ett aktivt sätt lyssna in anhörigas önskningar, frågor och funderingar för att på så sätt kunna skapa sig en förståelse av de anhörigas situation. Bra bemötande och god kommunikation är grundförutsättningar för att skapa trygghet. För att anhöriga ska känna trygghet är det viktigt att brukaren får en god vård och omsorg och att omsorgen stämmer överens med vad anhöriga förväntar sig av det stöd som kan erbjudas. Behovet av trygghet, både för den anhörige och för den närstående, är grundläggande och måste skapas i alla former av anhörigstöd. Anhöriga ska mötas av medmänsklighet, värme och personligt engagemang. Erkännande, respekt och delaktighet är kanske det allra viktigaste, enklaste och mest efterfrågade stödet. Detta gäller vid den anhöriges alla kontakter inom socialförvaltningens olika verksamheter. Tillgängligt Den preventiva ansatsen måste vara utgångspunkt när det gäller stödet till personer som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Det är angeläget att förebygga att den anhörige blir fysiskt eller psykiskt utsliten. Den anhöriges situation och behov av stöd måste därför uppmärksammas i ett tidigt skede. Anhörigstödet kan ges både i akuta situationer och med planerade insatser. Anhörigstöd ska vara lättillgängligt. Flexibelt och Individuellt Det ska vara den anhöriges och brukarens situation som ska styra valet och utformandet av anhörigstödet. Anhörigstödet måste vara flexibelt. Varje anhörigvårdares situation är unik, präglad av den egna förmågan, relationen till den man vårdar, vårdbehovet och den fysiska och sociala kringmiljön. Individuella behov kräver individanpassade lösningar. Det bör därför finnas möjlighet till alternativa lösningar för att tillgodose behovet. Samverkan och samarbete Samverkan ska ske med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna och engagera stödet till anhöriga. Genom att utveckla och finna nya former för samverkan mellan olika samverkanspartners kan möjligheter till flexibla lösningar skapas. Grundläggande för all samverkan är trygghet och kvalitet för alla parter. Samarbetet mellan personal och anhöriga ska ses som en självklar del inom vården och omsorgen. Samarbetet ska bygga på ett synsätt som syftar till att stärka anhörigas resurser och förmåga att medverka i vården och omsorgen.

9 6 AnhörigCentrum AnhörigCentrum är kommunens kompetenscentrum när det gäller anhörigstöd. AnhörigCentrum ska genom stöd underlätta för dem som vårdar någon som är långvarigt sjuk, äldre eller funktionshindrad. AnhörigCentrum vänder sig både till anhöriga som vårdar och hjälper en person i ordinärt boende eller som bor på särskilt boende inom äldreomsorgen och handikappomsorgen och även inom familj- och individomsorgen. Inom socialförvaltningen finns organiserad väntjänst och frivilligverksamhet, med expedition på AnhörigCentrum, som vänder sig i första hand till äldre personer. Väntjänstens verksamhet är utformad utifrån lokala förutsättningar och innehåller bland annat social samvaro på AnhörigCentrum, hembesök och trygghetssamtal. Väntjänst och frivilligverksamhet kan i mån av tillgång på frivilliga krafter vara ett stöd för brukare och anhöriga, vilket dock inte ersätter hemtjänstens verksamhet. Insatser från AnhörigCentrum: Är inte behovsprövade enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service Utgår från anhörigas upplevda behov av stöd Planeras utifrån de förutsättningar och omständigheter, som finns i varje enskild situation AnhörigCentrums verksamhet ska: Präglas av trygghet, gemenskap och förståelse Synliggöra anhörigas situation Ge råd och stöd i den enskilda anhörigsituationen Kontinuerligt erbjuda stöd i form av anhöriggrupper Arrangera olika föreläsningar, tematräffar och utbildningar efter behov och efterfrågan Arbeta med förebyggande friskvård Förmedla kontakter mellan anhöriga och kommunens övriga verksamheter, landstinget, organisationer, föreningar med flera som samverkar kring anhörigstöd 7 Anhörigsamordnare I Vingåkers kommun ska en anhörigsamordnare finnas, vars huvuduppgift är att synliggöra de anhörigas behov, utveckla anhörigstödet och vara stöd för anhöriga, frivilliga och personal. I uppdraget som anhörigsamordnare ingår att: Sprida kunskap om anhörigstöd Arrangera olika dagar i samverkan med föreningar och organisationer Synliggöra de anhörigas intressen Utbilda och informera om aktuella anhörigfrågor till olika målgrupper Vara ledande i utveckling av anhörigstödet i kommunen samt ha god kännedom om anhörigstöd, nationellt och internationellt Att belysa de anhörigas viktiga roll

10 Mot anhöriga: Informera anhöriga om kommunens olika verksamheter Vara de anhörigas språkrör, medverka till att anhörigas behov och intressen tillgodoses samt finnas till hands för frågor, rådgivning och stöttning Utifrån anhörigas olika behov påtala och arbeta med olika utvecklingsområden Förmedla kontakter till frivilligorganisationer, intresseorganisationer, handikapp- och pensionärsföreningar, samfund med flera Ha avslutningssamtal med de personer som varit i kontakt med anhörigstödet Till personal: Träffa områdescheferna en gång/termin Delta på personalmöten Träffa enhetscheferna en gång/termin, för planering av verksamheten Att arbeta för att all personal inom socialförvaltningen ser med Anhörigglasögon Vara handledare för personalgrupper Nätverksskapande: Vara kommunens kontaktperson i nätverk som samverkar kring anhörigfrågor. Bilda nätverk och utveckla nya samverkansformer med olika intresseorganisationer och enskilda Utveckla samarbetet med hälso- och sjukvård I samverkan med andra arbeta för att utveckla anhörigstödet samt vara till hjälp vid utbildning 8 Anställda All ny personal ska under introduktionen få kännedom om kommunens anhörigstöd. Alla anställda inom såväl äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning som inom individ- och familjeomsorgen har skyldighet att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och att erbjuda stöd. Arbetet med att stödja anhöriga måste integreras i socialförvaltningens alla verksamheter. Stödet till anhöriga är en angelägenhet för alla yrkesgrupper inom socialförvaltningen och ska ses som en naturlig del av arbetsuppgifterna. Dessutom har all personal ansvar att erbjuda och förmedla kontakt med anhörigsamordnaren. Vid alla kontakter ska personalen sträva efter att den anhörige och brukaren möter så få personer som möjligt. Alla brukare inom socialförvaltningen ska ha en kontaktpersonal. Kontaktpersonalen ansvarar för att planeringen av vården och omsorgen sker i dialog med den anhörige och brukaren. Vingåkers kommun ska vara en anhörigvänlig arbetsplats. Genom att tillgodose de behov anställda med ett anhörigansvar har, kommer effektiviteten och lojaliteten hos de anställda att öka.

11 9 Äldreomsorgen Exempel på bistånd enligt 4 kap 1 SoL som den enskilde kan ansöka om när det gäller anhörigstöd är: Avlösning i hemmet Avlastningsplats/växelvårdsplats på korttidsboende Dagvård Inom äldreomsorgen finns informationsbroschyren Vart vänder jag mig? Anhörigstöd i särskilt boende En flytt till särskilt boende är föranlett av ett allt mer omfattande vårdbehov. Flytten kan väcka blandade känslor hos anhöriga och brukaren, känslor av lättnad och trygghet kan infinna sig men också känslor av saknad, ensamhet, skuld och sorg. Brukaren kan känna sig sviken och övergiven. Miljön på boendet är ny och för brukaren och dess anhöriga kan osäkerhet om vanor och rutiner vara besvärande. Möjlighet att som anhörig göra studiebesök på en avdelning innan inflyttning Välkomstsamtal Varje brukare har en egen kontaktpersonal, vars uppgift är att ha en helhetsbild över brukarens situation Övernattningsmöjligheter ska kunna erbjudas Individuell vårdplanering genomförs regelbundet Akutplats skall finnas Anhörigsamtal, utan brukaren, en gång/år samt vid efterfrågan och behov Anhörigträffar två gånger/år; ett möte tillsammans med brukaren och ett informationsmöte utan brukaren Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Efterlevandesamtal med ansvarig sjuksköterska, eventuellt med kontaktpersonal och vid önskemål med anhörigsamordnare Anhörigstöd i hemtjänsten Ett exempel på anhörigstöd inom hemtjänsten är avlösning i hemmet i upp till 16 timmar per månad efter biståndsbedömning. Avlösning i hemmet utförs i första hand av kontaktpersonalen eller om möjligt, efter önskemål Varje brukare har en egen kontaktpersonal, vars uppgift är att ha en helhetsbild, ofta tillsammans med de anhöriga Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Anhörigstöd i dagvården Anhörigutbildning för nya anhöriga på dagvården genomförs 1g/termin Hembesök kan göras enligt överenskommelse innan brukaren påbörjar Demensdagverksamheten Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Anhörigstöd på korttidsboendet Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation

12 10 Handikappomsorgen Exempel på bistånd enligt LSS som den enskilde kan ansöka om och som samtidigt stödjer anhöriga: Råd och stöd från Landstinget Ledsagarservice Korttidsvistelse Daglig verksamhet Avlösarservice Till grund för handikappomsorgen ligger synsättet om alla människors lika värde och lika rätt. Verksamheten ska främja jämlikheten i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Personlig assistans Syftet med personlig assistans är att stärka den enskildes möjlighet att kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Assistansen är ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Anhörigträff genomförs minst en gång/år Dagverksamhet Idag finns fyra arbetsgrupper på dagcenter. Servicegruppen klipper gräs, skottar snö och liknande utomhussysslor. Fixargruppen bakar kaffebröd. En tredje grupp serverar mat på Sävstagården. Maten tillagas i kommunens centralkök. Den fjärde gruppen, basgruppen, arbetar inne på dagcenter med olika uppgifter, bl a med tvätt. Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Anhörigträff genomförs minst en gång/år Gruppbostad Syftet med gruppbostad är att vuxna funktionshindrade som inte klarar eget boende ändå ska ha möjlighet att skaffa sig ett eget hem. Boendet är för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att personal behöver finnas till hands både dag och natt. Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Anhörigträff genomförs minst en gång/år Socialpsykiatrin; dagverksamhet, gruppboende, boendestöd Socialpsykiatrin vänder sig till personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Anhörigträff genomförs minst en gång/år

13 11 Individ- och familjeomsorgen Till individ- och familjeomsorgen vänder man sig för ansökan om hjälp eller anmälan om att någon far illa. Behovsprövade insatser riktar sig till den närstående, men den anhörige har också rätt att ansöka om stöd för egen del. Anhörigas synpunkter bör beaktas vid behovsprövning och vid utförandet av insatserna. Regelbundet på teamträffar eller liknande uppmärksamma anhörigas situation Ekonomiskt stöd Alla invånare i Vingåker har rätt till ekonomiskt grundtrygghet. Invånare Vingåkers kommun och som inte kan försörja sig eller sin familj på annat sätt har rätt att söka ekonomiskt försörjningsstöd, budget- och skuldrådgivning. Familjecentral Vingåkers kommun och Vingåkers vårdcentral samlar barnmorskemottagning, öppen förskola, familjerådgivning och barnavårdscentral under samma tak i en gemensam familjecentral, för att främja god hälsa hos barn och föräldrar. Familjevåld Kvinnojouren Frida erbjuder samtal, information, rådgivning, hjälp att ta kontakt med myndigheter med mera i samarbete med polisen, kvinnojourer, socialtjänsten, familjerådgivningen bland andra. Hos kvinnojouren Frida kan hela familjen få hjälp. Missbruk/Beroende Individ- och familjeomsorgen ansvarar för att missbrukare får den hjälp och vård som de behöver och ska även arbeta förebyggande, motverka missbruk av alkohol och narkotika samt sprida kunskap om drogers skadeverkningar. Exempel på anhörigstöd är Vårnäs Behandlingshem med öppet intag och gruppverksamhet i Katrineholm för barn i missbruksfamiljer. Anhöriga till närstående med beroendeproblematik erbjuds samtalsgrupp/enskilda samtal.

14 12 Övriga stödinsatser Stöd vid akut sjukdom hos anhörigvårdare som inte har kontakt med den kommunala vården När anhörigvårdare som inte har kontakt med den kommunala vården drabbas av akut sjukdom och behöver avlösning gäller följande: Under kontorstid kontaktas aktuell biståndshandläggare, ordinarie rutiner gäller Kvällar, nätter och helger kontaktas tjänstgörande sjuksköterska i kommunen I de fall kontakt redan finns med kommunen bör man förvissa sig om att anhörigvårdare vet vem som ska kontaktas. Stöd till anhöriga vid vård i livets slutskede Riktlinjer finns för palliativ vård. Vården i livets slutskede bygger ofta på insatser från anhöriga och därför är stödet till dem en väsentlig del av den palliativa vården. Lagstiftningen är en skyldighet för kommunen. All personal inom socialtjänsten har en skyldighet att ge anhörigstöd. Detta dokument, Plan för Anhörigstöd Vingåkers kommun, revideras vid behov, men minst en gång per mandatperiod utifrån socialnämndens mål och gällande lagstiftning. d

15 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-06-18 60 Sida Sn Dnr 195/2013 730 Uppföljning av kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen Förslag till beslut Socialnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Beskrivning av ärendet Medicinskt ansvarig sjuksköterska (Mas) har fått i uppdrag från socialnämnden i december 2013 att återkomma i maj 2014 med rapport för uppföljning av kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen och resultatet av ändrade rutiner för narkotikahanteringen. Mas har även utrett och lämnar härmed förvaltningens förslag på hur nyckelhanteringen för läkemedelsskåp ska se ut i förvaltningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2014-05-09 Expediering Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum 2014-05-09 Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-19236, helena.dahlstedt@vingaker.se Uppföljning av kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Ta emot informationen och lägga den till handlingarna Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska (Mas) har fått i uppdrag från socialnämnden i december 2013 att återkomma i maj 2014 med rapport för: uppföljning av kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen resultatet av ändrade rutiner för narkotikahanteringen Mas har även utrett och lämnar härmed förvaltningens förslag på hur nyckelhanteringen för läkemedelsskåp ska se ut i förvaltningen. Bakgrund Med erfarenhet av sex års kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen kan Mas konstatera att det ofta är samma brister som uppmärksammas i verksamheten. För att komma tillrätta med det och försöka förebygga att höstens granskning i år inte kommer att innehålla samma brister har Mas nu följt upp de åtgärdsplaner som upprättades på samtliga granskade enheter. VK101S v1.0 060208, TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialförvaltningen Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: social@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

17 Förvaltningens ståndpunkt De brister som påtalades mest var 1. nyckelhanteringen 2. hygienen i läkemedelsskåpen 3. att det fattas påskrivet brytdatum på exempelvis ögondroppar, salvor och insulinpennor 4. brister i narkotikajournalerna 2 (2) Vid uppföljningen nu efter ett halvår kan Mas konstatera att varje enhet, chef och sjuksköterska tillsammans har arbetat med sina brister och informerat om rutiner som gäller. Så gott som alla åtgärdspunkter har åtgärdats. Vad gäller nyckelhanteringen, nu finns det nyckelskåp med kodlås på varje avdelning där läkemedelsskåpsnycklarna förvaras. Koden ändras regelbundet och personal utan delegering att hantera läkemedel har inte längre tillgång till de nycklar som går till läkemedelsskåpen i lägenheterna, vilket var ett av de påtalade förbättringsområdena. Ändringen som Mas beslutat om när det gäller narkotikahanteringen innebär att all narkotikaklassad medicin till de boende på Humlegården, Ekgården och Korttidsboende nu förvaras i läkemedelsrummet på Ekgården. Tidigare förvarades de i respektive patients läkemedelsskåp i lägenheten. Nu ligger ansvaret uteslutande på sjuksköterskorna att hantera in- och uttag av dessa läkemedel. De kan lägga ut en mindre mängd tabletter i skåpen till baspersonalen att ge vid behov utifrån klara indikationer. Baspersonalen signerar då given dos på avsedd lista och därmed kan sjuksköterskan kontrollera hela förloppet. Efter det att rutinen infördes har ingen avvikelse på området rapporterats. Konsekvenser Med de åtgärder som vidtagits för nyckelhanteringen anser förvaltningen att vi nu lever upp till de högt ställda kraven som lagar och föreskrifter ställer och att inga ytterligare åtgärder krävs. VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dag Wallströmer Socialchef

18 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-06-18 61 Sida Sn Dnr 81/2014 009 Rapport aktuella personer med försörjningsstöd per 2014-04-14 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Rapport om aktuella personer med försörjningsstöd per 2014-04-14. Det är totalt 186 personer som har försörjningsstöd mot 173 personer föregående period. Beslutsunderlag Aktuella personer med försörjningsstöd per 2014-04-14 Expediering Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19

20

21 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-06-18 62 Sida Sn Dnr 44/2014 009 Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 2014 Förslag till beslut Socialnämnden antar de nya riktlinjerna för äldreomsorgen att gälla fr.o.m. 2014-07-01. Beskrivning av ärendet De nya riktlinjerna ger en tydligare och detaljerad beskrivning av aktuella insatser, enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen. Även den rådande värdegrundslagen med garantier inom äldreomsorgen, är beskrivna liksom handläggningsprocessen. De nya riktlinjer och insatser för äldre, gäller oavsett om den äldre bor i ordinärt eller ett särskilt boende. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2014-05-05 Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun. Expediering Individ- och familjeomsorgen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2014-05-05 Vår handläggare Alma Mehmedovic 0151-19234, alma.mehmedovic@vingaker.se Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 2014 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att anta de nya riktlinjerna för äldreomsorgen. Sammanfattning De nya riktlinjerna ger en tydligare och detaljerad beskrivning av aktuella insatser, enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen. Även den rådande värdegrundslagen med garantier inom äldreomsorgen, är beskrivna liksom handläggningsprocessen. De nya riktlinjer och insatser för äldre, gäller oavsett om den äldre bor i ordinärt eller ett särskilt boende. Ärendets beredning Arbetet med riktlinjer har utvecklats av arbetsgruppen bestående av Socialchefen, IFO chef, Äldreomsorgschef, representanter för HSL, MAS och arbetsterapeut, biståndshandläggare samt förvaltningsstrateg har bidragit med synpunkter och varit delaktiga vid utarbetning av riktlinjerna. Arbetsgruppens främsta uppgift var att fastställa en skälig levnadsnivå inom äldreomsorgen, inom befintlig budgetram.

23 Bakgrund Uppdatering av riktlinjer inom äldreomsorgen inleddes i samband med projektet om detaljerad biståndsbedömning inom särskilt boende. Det fanns ett uttalat behov av uppdatering av riktlinjer inom äldreomsorgen, varför det nya förslaget har noggrant bearbetats av olika yrkesprofessioner inom socialförvaltningen. Förvaltningens ståndpunkt Den enskildes rätt att få sina ansökan prövad och att få ett beslut som kan följas upp, bidrar till ökad rättssäkerhet för den enskilde samt ökad kvalité inom äldreomsorgen. En detaljerad biståndsbedömning innebär att den enskilde får en bättre kunskap om vilka insatser denne har rätt till. De nya riktlinjerna har utarbetats med utgångspunkt från Socialstyrelsens SOSFS 2012:12. Konsekvenser Inga Bilagor Riktlinjer inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun. VINGÅKERS KOMMUN Alma Mehmedovic Projektledare/Biståndshandläggare

24 Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Socialförvaltningen Individ och familjeomsorgen Vingåkers kommun 20140313 Riktlinjer 140313

25 Innehållsförteckning Ordlista... 3 Inledning... 5 Syfte och användning... 5 1 Vägledande principer vid biståndsbedömning... 7 1.1 Salutogent förhållningssätt... 8 1.2 Nationell värdegrund... 8 2 Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen... 9 2.1 Garantier inom särskilt boende:... 9 2.2 Garantier inom hemtjänst... 9 2.3 Garantier inom dagverksamhet... 9 3 Utgångspunkten för värdegrunden ska vara ett gott bemötande enligt SOFS 2012:3... 10 4 Handläggningsprocess... 10 4.1 Ansökan om bistånd... 10 4.2 Beslut... 12 4.3 Rätten att överklaga... 12 4.4 Handläggning av överklagan... 13 4.5 Omprövning... 13 5 Kommunens ansvar enligt SoL 2a kap 6-7 / Hemtjänst under sommarvistelse... 14 6 Hemtjänst i ordinärt och särskilt boende... 15 6.1 Förenklad handläggning... 16 6.1.1 Trygghetslarm och mattjänst... 16 6.2 Egna timmar... 16 6.3 Hemgång efter sjukhusvistelse... 16 7 Serviceinsatser... 16 7.1 Städ... 17 7.2 Tvätt... 17 7.3 Inköp/Ärende... 17 8 Personlig Omvårdnad... 18 8.1 Hygien... 18 8.2 Dusch... 19 8.3 På- och avklädning... 19 8.4 Mat och måltider... 19 8.5 Promenad/aktivitet, följeslagare och ledsagning... 19 8.5.1 Promenad/ Aktivitet... 20 8.5.2 Följeslagare... 20 8.5.3 Ledsagning... 20 8.6 Avlösning i hemmet... 20 8.7 Tillsyn... 20 8.8 Trygghetsringning... 21 8.9 Telefon/post/ kommunikation... 21 8.10 Bäddning... 21 8.11 Omvårdnadsstäd... 21 8.12 Egenvård eller hälso- och sjukvårdsinsatser... 22 8.13 Samordnad individuell plan enligt HSL och SOL... 22 1

26 9 Dagverksamhet... 23 10 Särskilt boende... 24 10.1 Bedömningskriterier vid utredning om särskilt boende:... 25 10.2 Handläggning av hemtjänstinsatser inom särskilt boende... 26 10.3 Avslag på ansökan om särskild boendeform lämnas i de fall den enskilde:... 26 10.4 Parboende... 27 10.5 Beslut om hemtjänst för medboende... 28 10.6 Hyresförhållanden vid parboende... 28 11 Korttidsplats och växelvård... 29 11.1 Korttidsplats beviljas den som uppfyller något av nedstående bedömningskriterier:... 31 12 Anhörigstöd... 31 Referenser:... 33 2

27 Ordlista ADL bedömning: Aktiviteter i Dagliga Livet; en bedömning som utförs av legitimerad arbetsterapeut. Anhörig: personen som vårdar närstående. Bistånd: hjälp och stöd som den enskilde har rätt till. Biståndsberättigad: är den som är beviljad bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Bosättningskommun: den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Brukare: Benämning, utifrån bestämmelse från Socialstyrelse, som är övergripande om alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Den enskilde: personen som ansöker om bistånd. FL: Förvaltningslagen KL: Kommunlagen KR: Kammarrätten SoL: Socialtjänstlagen SoF: Socialtjänstförordningen Genomförandeplan: Ett dokument som ska upprättas av kontaktpersonal och som beskriver hur hjälpen skall ges utifrån fattat beslut och den enskildes önskemål. Medboende: är den som flyttar med en biståndsberättigad till ett särskilt boende utan att själv ha behov och beslut om en sådan insats. Beslutet om medboende ställs till den biståndsberättigade. Minnas hemtjänst: en arbetsgrupp som ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom, i ordinärt boende. Närstående: den enskilde som vårdas/ har behov av vård och omsorg. Ordinärt boende: avser eget boende, till exempel hyreslägenhet, bostadsrättslägenhet eller fristående villa. Parboende: benämns när makar, sambor eller registrerade partner sammabor i särskilt boende enligt 4 kap 1c SoL eller 2 kap 2 SoF. Permanent boende: avser ett beslut om särskilt boende som inte är tidsbegränsat och där den biståndsberättigade ska bo tills vidare. 3

28 Omprövning av ärenden: Innebär att biståndshandläggare omprövar ett pågående beslut om beslutstid löpt ut eller om behoven hos brukaren förändrants väsentligt och föranleder till ändring av beslutet, att brukarens behov ökat eller minskat. Särskilt boende enligt 5 kap 5 SoL: Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. är det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för äldre med stort behov av omsorg och som ges med stöd av socialtjänstlagen. I kommunen finns det två olika boendeformer, med inriktning på somatisk sjukdom samt med inriktning på demenssjukdom. Uppföljning av ärenden: Innebär att biståndshandläggare följer upp det beviljade biståndet, ser till att det är verkställt samt att brukaren får den hjälpen som beslutet avser. 4

29 Inledning Insatser som ges enligt SoL i äldreomsorgen ska vara förebyggande, kompletterande och individuellt utformade för att främja den enskildes självständighet. Den enskildes önskemål måste beaktas vid behov av äldreomsorg. (Verksamhetsplan 2012-2014). Insatser ska i första hand ges för att underlätta för den enskilde att kunna bo kvar i den egna bostaden. Hemtjänst beviljas den enskilde som på grund av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder eller av annan orsak behöver hjälp och stöd i den dagliga livsföringen. I riktlinjerna beskrivs de mest förekommande insatser inom äldreomsorgen. Riktlinjerna ska också bidra till en ökad tydlighet i organisationen och skapa förutsättningar för fortsatt gott samarbete och därmed öka kvaliteten för den enskilde. Huvuddelen av riktlinjerna gäller oavsett om den enskilde bor i ordinärt eller i ett särskilt boende. Syfte och användning Syfte med riktlinjerna är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder. Riktlinjer är tolkningar av lagtexter, författningar domar och utlåtanden från Socialstyrelsen eller Justitieombudsmannen. De skall vara vägledande i beslutsfattande, underlätta handläggningen och främja en likartad biståndsbedömning i hela kommunen. De enskilda behoven prövas individuellt utifrån den enskildes förutsättningar att klara sin vardag och grundar sig på beslut utifrån gällande lagstiftning. Socialnämndens verksamhet bygger på en helhetssyn på människan med utgångspunkt för individuellt anpassade insatser. Äldre ska få bestämma och påverka sin egen vardag, känna trygghet och bli bemötta med respekt. All bistånd och alla insatser bygger på frivillighet som den enskilde kan 5

30 välja att tacka ja eller nej till eller överklaga om han eller hon inte är nöjd med beslutet. Av beslutet ska det framgå vad den enskilde inte själv klarar och varför samt när och hur ofta hjälpen behövs. Enligt Socialstyrelsen ska biståndshandläggaren informera den enskilde om dennes rätt att begära bistånd om ansökan går utanför kommunens generella riktlinjer (Socialstyrelsen, februari 2013 sid 7). Beslut om insatser som går utöver vad som anges i dessa riktlinjer eller insatser som får en principiell betydelse för den fortsatta tillämpningen i likartade ärenden fattas i socialutskottet. Exempel på hjälp som man kan ansöka om: - Hjälp med personlig omvårdnad - Inköp, klädvård och städning - Ledsagning - Mathållning - Trygghetslarm Följande serviceinsatser ingår ej inom ramen för bistånd inom så kallad skälig levnadsnivå: - Snöskottning - Sanering av hela eller delar av bostad - Fastighetsskötsel - Vedhuggning - Storstädning av bostad samt balkong, altan och förråd - Tillsyn och skötsel av djur I dessa fall hänvisar vi till samhällets och tjänstemarknadens vanliga utbud. 6

31 1 Vägledande principer vid biståndsbedömning Den enskilde har ansvar för sin livssituation och för sina beslut, vilket innebär ett eget ansvar att själv försöka tillgodose sina behov, att till exempel byta bostad när den nuvarande inte motsvarar behoven samt att ta del av information om de aktiviteter och hjälpinsatser som finns att tillgå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen när han/hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Biståndshandläggarens utredning ska utgå från ett helhetsperspektiv och individuell bedömning, där hänsyn tas till den enskildes individuella sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att normalisera sin livsföring och leva ett så självständigt liv som möjligt. Den enskildes önskemål ska tillgodoses så långt det är skäligt inom ramen för biståndsbeslut. Kvarboendeprincipen gäller, oavsett om personen bor i ordinärt boende eller på ett särskilt boende. Kommunens princip för stöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade är att: förmedla förebyggande och allmänt trygghetsskapande åtgärder behovet av vård och omsorg tillgodoses i första hand i ordinära bostäder styrka behov av särskild boendeform med stöd av ADL bedömning, utförd av legitimerad arbetsterapeut. När utredningen påvisat att det föreligger omfattande behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses på annat sätt eller då skälig levnadsnivå ej kan uppnås skall bistånd i form av särskilt boende erbjudas. 7

32 1.1 Salutogent förhållningssätt Arbetet inom äldreomsorgen skall vara brukarfokuserat med en känsla av sammanhang (KASAM) samt ett salutogent förhållningssätt. Det innebär att tillvaron ska vara begriplig, meningsfull, och hanterbar med fokus på individens möjligheter och resurser. Meningsfullhet är centralt eftersom det skapar motivation men även meningen med livet eller i tillvaron hos varje enskild individ. För att den enskilde ska kunna uppleva meningsfullhet i sin tillvaro krävs delaktighet och inflytande i biståndsprocessen och genomförandeplanen. Begriplighet innebär att förstå innehållet i informationen och handlar om insikt om sig själv och omgivningen. Hanterbarhet avser förmågan att hantera krav från omgivningen och livssituationen. Biståndshandläggares arbete innebär att på ett tydligt sätt informera medborgarna om vilka olika former av insatser som kan erbjudas i och utanför hemmet. Vad den enskilde kan ansöka om, hur riktlinjerna är utformade i kommunen och på vilket sätt den enskilde kan uppnå en skälig levandsnivå. 1.2 Nationell värdegrund Nationell Värdegrund innebär att Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) enligt 5 kap 4 SoL. Äldre personer ska enligt 5 kap 5 tredje stycket SoL, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 8

33 2 Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Under följande rubriker användes begreppet brukare istället för den enskilde, då det är citat av garantier såsom de beskrivs i Vingåkers kommun, inom de nedan beskrivna verksamheterna. Det är de garantier som socialnämnden beslutat om och som gäller till dess nya beslut tas. 2.1 Garantier inom särskilt boende: Kontakpersonal utarbetar en genomförande plan tillsammans med brukaren, som beskriver hur brukaren önskar att personal hjälper denne. Genomförandeplanen ska vara påbörjad inom en vecka från inflyttningsdagen och helt färdig genomförandeplan utlovas inom fyra veckor. 2.2 Garantier inom hemtjänst För att kunna planera brukares tid görs en överenskommelse med brukaren om när hon/han vill ha sin hjälp. Personalen lovar att kontakta brukare om det blir mer än 30 minuters försening. 2.3 Garantier inom dagverksamhet Brukaren garanteras att få vardagsaktivitet och stimulans som kan bidra till kvarboende om den så önskar: - En trygg och meningsfull dag - Att aktiviteterna är utformade efter brukarens behov och anpassas efter önskemål och dagsform - Att brukare och hans/hennes anhörig får en personlig kontaktpersonal 9

34 3 Utgångspunkten för värdegrunden ska vara ett gott bemötande enligt SOFS 2012:3 Bemötande skall präglas av respekt, omtanke och medmänsklighet Den enskilde ska oavsett sina svårigheter få ett värdigt bemötande Den enskildes rätt till självbestämmande skall respekteras 4 Handläggningsprocess 4.1 Ansökan om bistånd När det gäller rätten till bistånd finns det inga begränsningar i 4kap 1 SoL om vad den enskilde kan ansöka om. Det finns således inga rättsliga begränsningar för vilka behov eller typer av insatser som kan komma i fråga eller vad den enskilde får ansöka om genom kommunala riktlinjer. Den enskilde har rätt att ansöka om andra former av insatser eller insatser i annan omfattning än de som ingår i kommunens riktlinjer och få dessa individuellt behovsprövade (prop. 2005/06:115 s. 87f.). Därför är det viktigt att biståndhandläggare informerar den enskilde om att han eller hon har den här rätten (Socialstyrelsen, november 2013). Enligt 11 kap 1 SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Bestämmelsen innebär att ärenden kan aktualiseras på tre olika sätt- genom att den enskilde ansöker om insatsen, genom att andra anmäler ett hjälpbehov t ex anhörig/granne eller på annat sätt till exempelvis genom iakttagelser i kommunens egen verksamhet. 10

35 Ansökan Den enskildes begäran om hjälp Utredning 1. Kartläggning av den enskildes behov och resurser 2. Bedömning Vilken insats tillgodoser behoven? Insatsen prövas i relation till lagstiftningen. Beslut Beslut om bistånd som svarar mot den enskildes individuella behov samt tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå. Socialstyrelsen Meddelandeblad, Nr 4/2013 februari 2013. Om den enskilde själv ansöker om hjälp skall alltid en utredning startas. Ansökan om hjälp enligt socialtjänstlagen kan endast göras av den enskilde själv eller av legal ställföreträdare. Om andra t ex anhöriga eller personal inom hälso- och sjukvård påtalar ett hjälpbehov är det en anmälan som ska leda till att den enskilde själv tillfrågas om han eller hon vill ansöka om insatsen. Detta leder till förhandsbedömning och/eller aktualisering i ärendet. Om den enskilde inte vill ansöka om bistånd enligt 4 kap1 SoL eller inte önskar kontakt med nämnden kan ingen utredning startas. I förvaltningslagen finns regler för kommunens myndighetsutövning. Under utredningstiden skall allt som är av vikt för ärendet dokumenteras. Före ett beslut skall innehållet i utredningen kommuniceras med den enskilde. Har den enskilde avvikande uppfattning om sakförhållanden skall detta anges. I utredningen skall faktadel och bedömning vara tydligt åtskilda. Såväl gynnande beslut som avslag skall motiveras och delges den enskilde för att den enskilde skall kunna överklaga beslutet helt eller delvis. 11

36 4.2 Beslut Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen 4 kap 1 den som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det, enligt 4 kap 2 socialtjänstlagen. Ett ärende ska utredas och avslutas med beslut och den enskilde ska underrättas. En utredning ska leda fram till ett beslut såvida ansökan inte återkallas. Beslutet ska vara skriftligt. Biståndshandläggare ska i sin bedömning ta hänsyn till den enskildes önskemål och behov inom ramen för socialtjänstlagens intentioner samt med beaktande av en god ekonomisk hushållning enl 8 kap 1 KL. I beslutet ska framgå vilken eller vilka insatser som beviljas och omfattningen. Beslut ska omprövas vid förändringar i hjälpbehovet eller efter ansökan av den enskilde. Den enskildes hjälpbehov ska löpande följas upp och som huvudregel, omprövas innan det löper ut eller om behovet förändrats väsentligt. 4.3 Rätten att överklaga Rätten att överklaga regleras i 16 kap SoL där det framgår att vissa beslut enligt socialtjänstlagen överklagas hos allmänna förvaltningsrätten. Det gäller bl a beslut om bistånd enligt 4 kap1 SoL samt beslut om avgifter enligt 8 kap 4-9 SoL. Om beslutet går den enskilde helt eller delvist emot får det överklagas, enligt 22 FL. Detta gäller dock ej för beslut enligt 4 kap 2 SoL, då beslut utformade i detta lagrum inte kan överklagas hos förvaltningsrätten, utan omfattas av kommunalbesvär. 12

37 4.4 Handläggning av överklagan En skriftlig besvärshänvisning skall alltid bifogas med avslagsbeslut till den som har rätt att överklaga, det vill säga till den enskilde eller i förekommande fall god man/förvaltare. Om den klagande så önskar ska handläggaren vara behjälplig vid skrivandet av överklagan. Skrivelsen ställs till förvaltningsrätten, men skall först lämnas till den myndighet som har meddelat beslutet, enl 23 FL. Den ska ha kommit in inom tre veckor från den dagen den enskilde fick ta del av beslutet, enligt 23 FL. Enligt 26 FL har myndigheten möjlighet att rätt till eventuella felaktigheter såsom stavfel eller liknande. Överklagan behandlas snarast och vid ankomst av ansvarig handläggare som fattat det överklagade beslutet. En prövning ska ske om skrivelsen med överklagan har kommit in i rätt tid, enl 24 FL. En skyndsam prövning utförs om ärendet skall omprövas eller ej, enligt 27 FL. Skäl till omprövning kan vara att det första beslutet är uppenbart fel eller att det i överklagandet framförda förhållanden var okända vid beslutsfattandet. Om ett nytt beslut fattas i enlighet med överklagandet skall detta meddelas snabbt och enkelt till den som klagat. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Om överklagandet har kommit in i rätt tid men ej föranleder ändring av beslutet, skall överklagandet skyndsamt skickas vidare till förvaltningsrätten. Om överklagan bifalles av Förvaltningsrätten har myndigheten rätt att överklaga domen i Kammarrätten. Om överklagan avslås i Förvaltningsrätten har den enskilde rätten att överklaga domen vidare i Kammarrätten enligt förfarandet som beskrivs ovan. Huvudregeln är att beslut från Förvaltningsrätten eller Kammarrätten skall verkställas omgående. 4.5 Omprövning Biståndsbeslut, som är enligt 4 kap 1 SoL, ska alltid omprövas vid ändrade förhållanden eller vid tidsbegränsat beslut. Omprövning kan göras på initiativ av den enskilde eller genom att biståndshandläggaren på annat sätt får vetskap om 13

38 förändrade behov. Ett gynnande beslut får dock inte försämras mot den enskildes vilja under pågående beslutstid om inte den enskildes tillstånd förbättrats så att det föranleder ändring av beslutet. Om den enskilde har behov av ytterligare bistånd skall nytt beslut fattas. 5 Kommunens ansvar enligt SoL 2a kap 6-7 / Hemtjänst under sommarvistelse Den enskilde skall alltid garanteras omedelbar hjälp oavsett vilken kommun han eller hon befinner sig i, när hjälpen behövs. Ansvaret innebär att en person aldrig kan nekas bistånd i en kommun med beskedet att behovet kan tillgodoses i en annan kommun om det inte står klart vilken kommun som ska ha ansvaret, enligt 2a kap 1 SoL. Bosättningskommunen ansvarar för det stöd och hjälpinsatser även när en person tillfälligt vistas i en annan kommun, oavsett vistelsens längd. Bosättningskommunen ansvarar då för utredning, kostnader, beslut och verkställighet, enl 2a 7 SoL. För att möjliggöra vistelsen för den enskilde kan vistelselskommun på begäran bistå bosättningskommunen med utredning men också med verkställigheten av beslut om insatser, enligt 2a kap 6 pkt 2 SoL. Vistelsekommunen kan behöva bistå genom att besöka det ställe som den enskilde kommer att vistas på. I de flesta fall bör det dock röra sig om en mindre behovsutredning, särskilt om vistelsen är återkommande. Den sökande kan behöva helt eller delvis andra insatser i till exempel sommarstugan än i sitt ordinarie boende. Insatser kan behöva anpassas till omgivningen och miljön där de ska utföras. Bosättningskommun ska ersätta vistelsekommun för kostnader med anledning av verkställighet som vistelsekommunen bistått med, när en person som till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har behov av insatser för att kunna genomföra en kortare vistelse. Ersättningen betalas enligt bosättningskommunens ersättningsnivå för motsvarande insats, enligt 2a kap 7 SoL. 14

39 6 Hemtjänst i ordinärt och särskilt boende Biståndsparagrafen, 4 kap 1 SoL är utformad som en rättighet för den enskilde. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav. Den enskilde har dock alltid i första hand ett eget ansvar för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Begreppet livsföring i övrigt rymmer alla de olika behov som den sökande kan ha för att nå en skälig levnadsnivå. Hemtjänst i ordinärt boende och i särskild boendeform ges som ett individuellt behovsprövat bistånd, enligt 4 kap 1 SoL. Alla som har hemtjänst ska känna sig trygga med den vård och omsorg som de får i hemmet och ett välfungerande multiprofessionellt teamarbete är en förutsättning för detta. Hemtjänst kan vara service- och omvårdnadsinsatser, men också andra insatser för att stimulera social kontakt och aktivering. Med serviceinsatser menas praktisk hjälp med hemmets skötsel, såsom hjälp med städ, tvätt, inköp och andra viktiga ärenden. Hit hör också enklare matlagning eller hjälp med att få hem färdiglagad mat, enl 4 kap 1 SoL (Bergstrand 2013 s 50). Med personlig omvårdnad menas de insatser som behövs för att tillfredsställa fysiska, psykiska, eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien eller insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i hemmet, enl 4 kap 1 SoL (Bergstrand 2013 s 50). Besluten ska vara tidsbegränsade, max ett år får ett beslut gälla, men ska även fattas utifrån hur långvarigt behovet bedöms vara. Den enskilde har alltid rätt att ansöka om stöd och hjälp och få det prövat. Det är viktigt att regelbundet göra uppföljningar av biståndets omfattning, karaktär, och utformning. 15

40 6.1 Förenklad handläggning 6.1.1 Trygghetslarm och mattjänst Med förenklad handläggning i Vingåkers kommun menas ett mindre utredningsförfarande vid ansökan om mattjänst och trygghetslarm, dvs utan hembesök och omfattande utredning men med enbart bedömning och beslut. Den enskilde som önskar insats i form av trygghetslarm och mattjänst erbjuds denna med beslut enligt 4 kap 1 SoL. 6.2 Egna timmar Hushåll med person över 80 år har även rätt att utan biståndsbedömning utnyttja maximalt 8 timmar per månad för serviceinsatser enligt lagen om kommunal befogenhet mot särskild avgift. 6.3 Hemgång efter sjukhusvistelse Utgångspunkten ska vara att den enskilde ska återvända hem till sin bostad efter sjukhusvistelsen. Därifrån får andra, ytterligare, insatser planeras. En ADL bedömning ska ligga till grund vid uppföljning av beslutet. Den enskilde ska tillförsäkras trygghetsskapande åtgärder i hemmet. I vissa fall kan det innebära omfattande hemtjänstinsatser, hjälp med personlig omvårdnad, serviceinsatser, extra tillsyn och insatser från hemsjukvård under en övergångsperiod. Uppföljning av hemtjänstinsatser och behoven ska ske inom 14 dagar och/eller vid behov. 7 Serviceinsatser Den enskilde som har ett biståndsbeslut om serviceinsatser kan välja om det är kommunens hemtjänst eller annan avtalad leverantör i kommunen som skall utföra de beviljade insatser. Nedan beskrivs de vanligast förekommande insatserna. 16

41 7.1 Städ Den som av olika skäl inte längre klarar av hemmets skötsel såsom städ, ska kunna få hjälp med det om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Hjälp med städning beviljas i form av städ av två rum och kök samt hygien utrymme och hall. För makar, registrerade partner och sammanboende gäller att båda har behov av insatsen i form av städning. Städ kan beviljas som en form av avlösning för anhörig som vårdar närstående. Städmoment som utförs mer sällan t ex rengöring av kyl/frys, spis, fläkt samt fönsterputs ska rymmas inom den beviljade tiden. Fönsterputs utförs dock högst 2ggr/år. I Vingåkers kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få sin bostad städad var 3:e vecka. Vid särskilda skäl, till exempel allergi, kan det vara nödvändigt att bevilja oftare städhjälp. Städutrustning tillhandahålls av den enskilde i ordinärt boende, dock ej inom särskild boendeform. 7.2 Tvätt Insatsen omfattar maskintvätt av kläder, sänglinne och handdukar. För- och efterarbete med till exempel klädvård, byte av sänglinne, att lägga in i skåp/ motsvarande samt strykning av kläder ingår, vid behov. Om behov föreligger beviljas hjälp med tvätt var 3:e vecka. Den enskilde tillhandahåller tvätt- och sköljmedel, dock ej inom särskild boendeform. 7.3 Inköp/Ärende Inköp sker vanligtvis i närmaste butik. Den enskilde ska tillhandahålla ett ICA och/eller ett Coop kort för att undvika kontanthantering så långt det är möjligt. 17