Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödesp despåverkade vattendrag: Emån n Ljusnan Bengt Kriström About me Projektledningsarbete (motsv( motsv) ) i multidisciplinära program (>15 MSEK) -- Adaptiv Förvaltning (SNV) -- Fjäll ll-mistra (MISTRA) -- Naturresurser markanvändning ndning (SJFR) -- UiLP Naturresurskonflikter: vattendrag -- Vindeln/Umeälven lven (Stornorrfors). CMF Övrigt: Expertgruppen för f r Miljöstudier (Finansdepartementet), OECD (Miljö & Fördelning, F Hushållens energianvändning), ndning), SNS (klimatpolitik( klimatpolitik), Finans-, Näringsdept etc. (olika SOU, Ekonomiska Rådet) R Just nu: Värderingsmetoder, V Klimatfrågor, Resursekvivalensmetoder, lärobok i CBA Forskargruppen Ekonomi: Prof. Bengt Kriström, SLU-Ume Statistik: Prof. Bo Ranneby, SLU-Ume Naturvetenskap -- Prof. Larry Greenberg, Kau -- Prof. Hans Lundquist, SLU-Ume -- Docent Kjell Leonardsson, SLU- Post-docs docs,, Gästforskarpool, G Hydrauliker Bidrag till programmets mål Bedriva åtgärdsorienterad forskning i ett ekosystemperspektiv med beaktande av samhällsekonomiska aspekter Samarbete med finansiärer intressenter Utveckla verktyg som kan uttnyttas i tillämpning av EU vattendirektiv Specifika MålM Utveckla generaliserbar teori metodik för CBA I reglerade vattendrag,, med särskilt fokus på Emån Ljusnan Genomföra detaljerade naturvetenskapliga studier som grund för innovativa tillämpningar av CBA Utveckla metod för att behandla osäkerhet I naturvetenskapliga ekonomiska modeller på ett integrerat nyskapande sätt Kostnader Ramverk Påverkat vattendrag (Emån/Ljusnan) Åtgärder Osäkerhetsanalys CBA Ekologiska konsekvenser Intäkter 1
Scenarier Borttagning av dammar (Emån Ljusnan) b. Åtgärder som gör uppströms vandring möjlig (Emån) c. Åtgärder för både uppströms nedströms vandring (Emån) d. Åtgärder i torrfåror ror (Ljusnan) e. Åtgärder som åstadkommer acceptable environmental flows (Ljusnan (Ljusnan) Struktur Work Package #1: Cost-Benefit Analysis Work Package #2: Osäkerhet Work Package #3: Emån Work Package # 4:Ljusnan WP1 Detaljerad välfärdsanalys av politikförändringar i valda vattensystem Utveckla existerande metodik för CBA I ekosystem Förbättra CBA vad gäller beaktande av osäkerhet I in utdata Bakgrund Stor mängd m CBA (främst i USA) påp liknande problem Finns också en del erfarenheter från n Emån (men inte från n Ljusnan) Här: Stokastisk jämviktsmodell j som tar explicit hänsyn h till kopplingar mellan ekonomi-ekologi ekologi (använt nt bla i Stornforr lax-el studie). Konceptuella problem Hur hantera osäkerhet i CBA? -- Irreversibla förloppf -- Osäkerhet i utfall -- Osäkerhet i preferenser -- Felfortplantning (WP2) Behöver göra g en del utvecklingsarbete kring dessa frågor i WP1 WP2 Värderingsmetoderna väl v l beprövade, men kan utvecklas vidare Att mäta m det omätbara Olika mätmetoder m beroende påp problemets natur syfte Fokuserar insamling av primärdata rdata (via intervjuer/enkäter) ter) Benefit transfer (sekundärdata) används nds också Ko-ordinera ordinera empiriskt arbete med bla ETOUR Fiskeriverket 2
WP2 Fortplantering av osäkerhet bättre Utveckla metoder för att hantera error propagation ( felfortplantning( felfortplantning ) ) (modell( modell, data CBA) Strategier för att hantera bortfall (bortfallet kan vara uppemot 50% måste hanteras) Preferensosäkerhet (Icke-parameteriska metoder med punkt-intervall data, parametriska metoder) Kostnad Åtgärd 1 Åtgärd 2 Mätningar Modellkalibrering medel sämre sämre medel bättre WTP Intäkt WTP WP3: Emån Upp- nedströmsvandring Vårt mål är att studera åtgärder som förbättra konnektivitet (uppströms nedströms ms) konsekvenserna för fiskpopulationerna Karta över Emån Exempel påp scenarier 1. Förbättra uppströmsvandring genom att ha fiskvägar sås att fiskarna kan simma till Högsby H (studerat till viss del) 2. Bygga nya fiskvägar vid Högsby H Blankaström 3. Under förutsf rutsättning ttning att det finns fungerande fiskvägar vid alla dammar vad händer h om man också gör åtgärder för f r att förbf rbättra situation för f nedströmsvandring vid alla kraftstationer -- Anta olika mått på passageframgång (både uppströms nedströms ms) för de olika dammarna,, t ex 100%, 75% 50%. Vad behöver vi för f r att belysa konsekvenserna av dessa scenarior?... 3
Uppströmsvandring Några fiskarter som skall fångas för märkning Syfte: Utvärdera olika fiskarters möjlighet att utnyttja fiskvägar i Emån (följa märkta fiskars vägval) a. Öring vid ny fiskväg i Karlshammar b. Karpartade fiskar - färna, mört vid fiskvägar i Finsjö Öring Fiskväg vid nedre Finsjö Vägval av märkta fiskar följs Färna Nedströmsvandring Syfte: Mäta framgång vid nedströmspassage av kraftverk hos olika individmärkta fiskar samt modellera turbinmortalitet. a. Öring b. Karpartade fiskar- färna, mört c. Ål PITPIT-tagging Ål som passerat genom en turbin Fiskavledning via trash gate vid övre Finsjö Pejling av fiskar med radiosä radiosändare WP4 Förbä rbättring av miljö miljöstatus i flö flödesreglerade vattendrag Nedströmsvandring (Fallstudie: Härjedalsljusnan) rjedalsljusnan) Mål & metod: 1. Formulering parameterisering av kvantitativa modeller för att berä beräkna ekosystemets ekologiska status vid ändring av flö flödesregleringar. Syfte: Testa fiskens beteende vid avledning i ett stort konstgjort vattendrag (Univ. i Southampton) för att kunna bestämma hur man borde avleda fiskar i fält Parameterisering i tre steg: a) Anvä Använda existerande data (databaser & litteratur) b) Kompletterande fä fältmä ltmätningar i områ områden dä där enstaka variabler saknas i tillgä tillgängligt data (fisk, bottenfauna, eller hydrologi) c) Workshop fö för parameterisering av resterande ekologiska variabler, dvs ickeicke-fisk/bottenfauna, utifrå utifrån expertbedö expertbedömning. a. Färna b. Ål 3. Validering skattning av osä osäkerhet i modellprognoser (WP2 + WP4). WP4). 4. Modellanalys av lokala/globala maxima fö för ekologiska variabler fö för att sö söka kostnadseffektiva kostnadseffektiva flö flödesdesförändringar fö för fö förbä rbättrad miljö miljö. Experimentellt vattendrag vid Univ. Southampton 5. Modellprognoser fö för de flö flödesscenarier som anvä används i den samhä samhällsekonomiska analysen av LjusnanLjusnan-fallet. (WP1+WP2+WP4). WP1+WP2+WP4). Mittån Ljusnan Särvån 4
Alternativ 1 Stiliserat Exempel (WP4) Studera alternativa flö flöden (scenarier) Utred de ekologiska konsekvenserna Beskriv dessa Presentera alternativen med olika kostnader Låt respondenter vä välja mellan scenarier Alternativ 2 2007 Alternativ 3 2008 2009 2010 *Initiera Biol. A. Ljusnan *Initiera Konceptuellt arbete *Initiera fält-lab Emån Budget 3+3 PostPost-docs i vardera Naturvetenskap Data till WP2 ekonomi/statistik (dock ej heltid) WP1 våg 1 Fältvåg 2 Analys WP2 WP1 våg 2 Fältvåg 3 Analys CBA-rapp Observera att detta upplägg har konsekvenser för allokering av medel mellan WP över tiden. N-tungt i början. Slutrapp Empiriska studier Gästforskarpool Material Hydraulik Workshops Ledning 5
Samverkan Extensivt samarbete med olika sakägare Ko-ordinering ordinering av empiriska studier m. liknande arbeten (särskilt vad gäller g insamling av primärdata) rdata) Scenarier i samarbete med sakägare Finns redan 5+ år r naturvetenskap- ekonomi samarbete i gruppen kring Stornorrfors Ramarna.. stor vikt vid generaliserbarhet metodutveckling. Vattendirektivet är r i det sammanhanget viktigt. stor vikt vid att anställa personer med erfarenhet av frågorna (tidsramen är r trots allt knapp) stor vikt påp ett integrerat ramverk, med osäkerhetsanalys i CBA som ett sorts nav. störst vikt påp entusiasmen för f problemställningarna llningarna viljan att bidra till problemlösningar. 6