Karolinska Universitetsjukhusets uppdrag avseende vårdinnehåll och volymer 2016-2018 Underlag inför omställningsavtal

Karolinska Universitetsjukhusets uppdrag avseende vårdinnehåll och volymer 2016-2018 Underlag inför omställningsavtal Programkontoret framtidens hälso- och sjukvård 08-123 132 00 Datum: 2014-02-26

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 4 1.3 Dokumentets koppling till FHS genomförandeplan... 4 1.4 Dokumentets koppling till avtalen... 4 1.5 Avgränsningar och läsanvisningar... 5 2 Beskrivning av framtida vårdvolymer och vårdinnehåll för Karolinska Universitetssjukhuset 2016-2018... 6 2.1 Inledning... 6 2.2 Antaganden och metod för beräkningar av verksamhetsinnehåll och volymer... 7 2.3 Om regional cancerplan... 8 2.4 Forskning, utbildning, utveckling och innovation vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Huddinge... 8 2.5 Karolinska Universitetssjukhets ansvar och roll i den kliniska utbildningen inom SLL... 10 2.6 Karolinska Universitetsjukhusets i Solna verksamhetsinnehåll... 11 2.6.1 Beskrivning av totala volymer för slutenvård vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna... 12 2.6.2 Beskrivning av volymer för slutenvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna för vuxna... 13 2.6.3 Akut omhändertagande vuxna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna... 14 2.6.4 Barnsjukvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna... 16 2.6.5 Akut omhändertagande av barn... 18 2.6.6 Cancervård för vuxna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna... 19 2.6.7 Psykiatri för vuxna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna... 19 2.6.8 Tandvård Karolinska Universitetssjukhuset, Solna...20 2.6.9 Förutsättningar för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna att uppnå målbilden för perioden 2016-2018...20 2.6.10 Frågor för fortsatt dialog och utredning... 21 2.7 Karolinska Huddinge... 23 2.7.1 Beskrivning av volymer för slutenvård vid Karolinska Huddinge... 23 2.7.2 Akut omhändertagande vid Karolinska Huddinge... 25 2.7.3 Barnsjukvård vid Karolinska Huddinge... 25 2.7.4 Cancervård vid Karolinska Huddinge... 25 2.7.5 Psykiatri för vuxna vid Karolinska Huddinge... 26 2.7.6 Förutsättningar för Karolinska Huddinge att uppnå målbilden för perioden 2016-2018... 26 2.7.7 Frågor för fortsatt dialog och utredning... 27 3 Bilagor... 28 Sid 2

1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Till grund för detta dokument ligger följande underlag och beslut: Framtidsplan för hälso- och sjukvården, juni 2011 Framtidsplanen första steget i genomförandet, juni 2012 Framtidsplanen andra steget i genomförandet, juni 2013 Framtidsplanen tredje steget i genomförandet, december 2014 Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag, verksamhetsinnehåll och kapacitet, framlagd för landstingsfullmäktige, juni 2013 samt därefter bearbetat underlag HSF och Karolinska Universitetssjukhusets genomförda analyser av akutsjukhusens verksamhetsinnehåll Cancerplan 2013-2015: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Investeringsbeslut avseende byggnation av nytt universitetssjukhus i Solna, april 2008 Landstingets 10-åriga investeringsplan, fastställd i juni 2012 och reviderad juni 2013 samt december 2014 Inriktningsbeslut för Ny- och ombyggnation av operation vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (CHOPIN), februari 2014 Tilläggsavtal avseende påbyggnad av behandlingsbyggnad U:290, oktober 2013 Det nu pågående arbetet med ägardirektiv, samt de som antogs vid Landstingsfullmäktige juni 2013 Stockholm växer och vi blir allt fler. Mellan åren 2010 och 2020 beräknas länets över två miljoner invånare ha vuxit med 350 000 personer. Vi blir dessutom allt fler äldre och patienterna ställer högre krav på vården. För att möta framtidens utmaningar och vårdbehov genomförs en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvården i Stockholms län genom bygget av Nya Karolinska Solna och en omfattande satsning på nätverkssjukvård. Målbilden för framtidens nätverkssjukvård 2025 karaktäriseras av att: Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög patientsäkerhet och effektivitet. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för ehälsa. Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Sid 3

I Framtidsplanen andra steget beskrivs de grundläggande principerna för nätverkssjukvården: Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården Oavsett vart individen vänder sig ska denne få stöd att hitta rätt i vården Tillräcklig samt adekvat information och kompetens finns i hela vården Individens samlade behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds Dessa principer ligger till grund för utveckling av vårdinnehållet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Karolinska universitetsjukhuset har även en central roll i genomförandet av universitetsjukvården. Detta sker i nära samarbete med övriga hälso- och sjukvården vilket skapar förutsättningar för hög kvalité i utbildningen av hälsoprofessionsyrkena samt i den kliniska forskningen. De grundläggande principerna för dessa uppdrag omfattar: Produktion av ny kunskap för bättre hälsa Skapa nytta för sjukvården och samhället Bygga forsknings- och utbildningskompetens genom samverkan med universitet och högskolor 1.2 Syfte Parterna har genom detta dokument en gemensam målbild för Karolinska Universitetssjukhusets vårdinnehåll och volymer 2016-2018 samt samverkansformer, vilket behövs för genomförandet av FHS. I avtal mellan HSF och Karolinska Universitetssjukhuset fastställs det preciserade uppdrag som Karolinska Universitetssjukhuset ska utföra. 1.3 Dokumentets koppling till FHS genomförandeplan PFHS ställer samman detta dokument med avsiktsförklaringarna för de övriga akutsjukhusen samt med byggplaner och övriga planer för kommande förändringar i vårdutbudet till en samlad övergripande genomförandeplan. Visst innehåll i detta dokument kan genom löpande utveckling av genomförandeplanen komma att uppdateras och bearbetas. 1.4 Dokumentets koppling till avtalen Denna gemensamma överenskommelse är inte ett avtalsdokument som reglerar Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag. Formellt uppdrag, avtal och ersättningar överenskommes i avtal och ägardirektiv. Sid 4

1.5 Avgränsningar och läsanvisningar Vissa frågor löses inte i detta dokument. I avsnitt 2.6.9 och 2.6.10 listas frågor som förutsätter en fortsatt dialog mellan K och HSF/PFHS. Sid 5

2 Beskrivning av framtida vårdvolymer och vårdinnehåll för Karolinska Universitetssjukhuset 2016-2018 2.1 Inledning Som en del av beslutet om framtidsplanen år 2011 övertog Karolinska Universitetssjukhuset från och med januari 2012 planeringsansvaret för den fortsatta utvecklingen av NKS-projektet. Utifrån detta uppdrag och i samarbete med centrala SLL-förvaltningar utarbetades ett förslag till verksamhetsinnehåll som fastställdes av landstingsfullmäktige juni 2013. Beslutet, som var ett inriktningsbeslut, gav också hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset i uppdrag att i samråd med Karolinska Institutet fortsätta processen kring verksamhetsinnehåll och profilering, samt driftsättning av Nya Karolinska Solna. Innehållet i föreliggande dokument är ett resultat att detta fortsatta arbete. I tjänsteutlåtande för Karolinska Universitetssjukhuset beskrivs Nya Karolinska Solna enligt nedan: K Solna kommer att ha ett vårduppdrag som fokuserar på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forsknings- eller investeringstung. Akutmottagningen kommer att utformas utifrån denna särställning inom sjukvården och vara en anpassad akutmottagning som tar emot alla de patienter i länet som behöver sjukhusets särskilda resurser. I tjänsteutlåtande Karolinska Universitetssjukhuset beskrivs Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge enligt nedan: Kapaciteten vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (K Huddinge) 2018 har i arbetet med det framtida verksamhetsinnehållet bedömts förbli väsentligen oförändrad och produktionen uppskattas ligga kvar på motsvarande nivå som i dag. Den vård som planeras överföras till andra vårdgivare motsvarar den vård som flyttar ut från de andra akutsjukhusen, som en del av utvecklingen av nätverkssjukvården i länet. Akuta flöden kommer även framledes vara stora vilket präglar vårdinnehållet. Sid 6

Underlag för förslag till verksamhetsinnehållet under perioden 2016-2018 är framtaget med utgångspunkt från vårdutbudskartan, (se Framtidsplanen tredje steget 4.3), tjänsteutlåtande Karolinska Universitetssjukhuset samt sjukhusets arbete med verksamhetsinnehåll jämte HSF:s analys av denna. De volymer som redovisas i detta dokument har legat till grund för det fortsatta arbetet med målet att skapa en gemensam bild för genomförandet av verksamhetsinnehållet på Karolinska Universitetssjukhuset. Principen för detta dokument beskriver målbilden 2018 samt omställningsfasen 2016-2018. LF beslutade 2008 att uppföra Nya Karolinska Solna, därefter utarbetades den 10- åriga investeringsplanen till vilken vårdutbudskartan legat till grund. I juni 2008 beslutade LF att genomföra ett OPS-avtal med ett övre kostnadstak på 14 100 Mkr. Därutöver finns ett tillägg på en behandlingsbyggnad (U:290), för precisering av detta hänvisas till andra dokument. I februari 2014 fattades inriktningsbeslut för ny- och ombyggnation av operation, intervention (CHOPIN) och röntgen, med följdinvesteringar i förlossning och akutmottagningen, vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Detta beslut fattades för att säkerställa en bibehållen operationskapacitet och möjliggöra verksamhetsutveckling. Utformning av de nya sjukhusavtalen/omställningsavtalen kommer att göras i ett särskilt arbete med sikte på perioden 2016-2019 men detaljeringsnivån i avtalen är ännu inte preciserade. Ägardirektiven för akutsjukhusen inklusive Karolinska Universitetssjukhuset kommer också att ses över. 2.2 Antaganden och metod för beräkningar av verksamhetsinnehåll och volymer I detta dokument redovisas Karolinska Universitetssjukhuset, Solnas och Huddinges överenskomna målbild för 2016-2018 fördelat på respektive verksamhetsområde. Som grund ligger utfallet för 2012. De förändringar, som blir följden av de planerade utskiftena mellan Karolinska Universitetssjukhuset och övriga akutsjukhus, har sedan lagts till. Ett antal principer för hur detta bäst skall ske har föreslagits från Karolinska Universitetssjukhuset och återfinns i andra dokument och är under beredning. Utifrån detta har det framtida verksamhetsinnehåller för Karolinska Universitetssjukhuset skattats. (avsnitt 2.6.1 för Solna, samt avsnitt 2.7.1 för Huddinge) och förändringar som blir följden av att viss vård inte längre ska ingå i Karolinska Universitetssjukhuset eller akutsjukhusens uppdrag samt en skattad beräkning av den framtida behovsökningen vid sjukhuset. Det sistnämnda har beräknats genom en rak framskrivning av historisk sjukvårdskonsumtion och demografisk utveckling exklusive förändringar i konsumtionsmönster (se Framtidsplanen andra steget 2.1). Den raka framskrivningen pekar, för hela SLL under åren 2012-2018, på en behovsökning av antal vårdtillfällen på 10,6 procent och antal vårddagar på 12,4 procent för vuxna, samt motsvarande ca 13 procent av antal vårdtillfällen och ca 13 procent av antal vårddagar för barn. Hänsyn har även tagits till utfall 2013/2014. I arbetet har, med patientens behov i fokus, Karolinska Universitetssjukhusets roll inom universitetsjukvården, utvecklingen av sjukhusets organisation, nya arbetssätt, medicinsk utveckling samt behovet av effektiviseringar beaktats. De föreslagna Sid 7

förändringarna i detta dokument betraktas därför som en indikativ inriktning för utvecklingen av sjukhusets verksamhet och kommer att ytterligare bearbetas. 2.3 Om regional cancerplan Arbetet med den regionala cancerplanen och dess fokus på vårdkedjan för olika cancerdiagnoser syftar till att förbättra patientens möte med och väg genom vården. För de tre större tumörsjukdomarna (bröstcancer, prostatacancer och colorektal cancer) ska speciella vårdprocesser byggas upp i regionen med en samlad kompetens vid något/några av de större akutsjukhusen förutom Karolinska Universitetssjukhuset. Landstingsfullmäktige tog 2013 beslut om Cancerplanen 2013-2015. Därefter beslutade Landstingsfullmäktige i juni 2013 respektive juni 2014 att godkänna den inriktning på lokalisering av cancersjukvården som beskrivs i Framtidsplanen andra respektive tredje steget. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att genomföra de förändringar som beskrivs i den regionala cancerplanen och framtidsplanen. Av stor vikt är att skapa samverkan mellan olika vårdgivare inom nätverkssjukvårdens patientprocesser för att tillgodose goda samband, hög tillgänglighet och patientsäkerhet. Siffror och vårdvolymer, i senare bilaga, avser primär kirurgisk behandling alternativt primärbehandlade patienter och tar ej i beaktande icke kirurgisk primär-eller tilläggsbehandling (kemoterapi och strålbehandling). 2.4 Forskning, utbildning, utveckling och innovation vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Huddinge I den utvecklade nätverkssjukvården står patientens behov i centrum. Framtidsplanen lägger stor vikt vid att vården ska vara patientcentrerad och höga krav ställs på vårdgivarna att samarbeta och kommunicera kring patienterna. Detta leder till behovet av att inrätta processansvariga som skall ansvara för ett akademiskt ledarskap som innefattar kvalitetssäkring av hela sjukdomsprocesser och som initialt löper horisontellt genom de olika strukturerna inom Karolinska Universitetssjukhuset. Detta ansvar bör utökas till att omfatta alla landstingets olika nivåstrukturer. Processägarna ska medverka och facilitera den kliniska forskningen i Framtidens hälso- och sjukvård. I processägarnas uppdrag ingår även att validera utveckling och innovationer som kan förbättra vårdkedjorna. Sid 8

Figur 1: Bilden illustrerar patientens väg genom hälso- och sjukvårdssystemet mellan primärvården med sina 8 akademiska vårdcentraler (röda kugghjul), övriga husläkarmottagningar (grå kugghjul) i samarbete med sjukhusen, akutsjukhusen och Karolinska Universitetssjukhuset. I uppdraget för Karolinska Universitetssjukhuset baseras utvecklingen av den värdebaserade hälso- och sjukvården på införande av kvalitetsanalyser samt utveckla tydliga patientflöden för de stora patientgrupperna. Ett samarbete med Patientflödesansvariga (PFA), som nu löpande utses för sjukhusets patientgrupper, behöver utvecklas. Forskning och utveckling som drivs och genomförs tillsammans med Karolinska Institutet vid Karolinska Universitetssjukhuset behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården, öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. FoUUI- uppdraget (Forskning, Utveckling, Utbildning och Innovation) inkluderar nya behandlingsmetoder, effektivisering, patientsäkerhet samt forskning om hur man bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Det gemensamma införandet av begreppet universitetssjukvård ihop med Karolinska Institutet innebär att forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset knyts närmare till den dagliga verksamheten i övriga vården. Forskningsuppdraget ska inkludera samarbete med samtliga akut- och specialistsjukhus samt med primärvården för att skapa möjlighet till analys av kompletta vårdförlopp som förbättrar förutsättningarna för den kliniska forskningen. Framtidens FoUUI och verksamhetsutveckling kommer i allt högre grad att bygga på tillgång till stora patientmaterial inklusive information om individens väg genom sjukvårdssystemet. För att kunna bedriva och utveckla forskning inom hela vård-kedjan är en landstingsövergripande styrning av FoUUI nödvändig. Karolinska Universitetssjukhuset ska i samverkan med den övriga landstingsfinansierade vården utveckla hälso- och sjukvårdssystem inom prediktiv, Sid 9

preventiv och individualiserad diagnostik och behandling med hjälp av tillgång till samlade patientdata och kvalitetsregister. Det tematiska akademiska hälso- och sjukvårdssystemet inom Karolinska Universitetssjukhuset formar, i samråd med Karolinska Institutet, basen för hur FoUUI- strukturen utformas på universitetssjukhuset. På Karolinska Universitetssjukhuset, Solna utgörs detta av det högspecialiserade vårduppdraget som finns inkluderat i den tematiska strukturen vid bägge siterna inom Barn, Cancer, Hjärta-Kärl, Inflammation, Neuro och Reparativ medicin. På Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge inkluderas det idag inom verksamheterna; Geriatrik, Metabolism, Infektion, Transplantation, Regenerativ medicin och Psykiatri. Forskningen vid sjukhuset kommer att stärkas ytterligare den kommande femårsperioden. Karolinska Universitetssjukhuset bör inrätta en portal (KTA) för kliniska prövningar inom all hälso- och sjukvård. Denna portal skall inkludera kontrakt, etik, kliniska protokoll, patientrekrytering samt monitorering av prövningsverksamhet. Sjukhuset behöver identifiera sina unmet medical needs i sina processer och samverka med MedTech och läkemedelsindustrin för att möta dem genom gemensamma ansträngningar. 2.5 Karolinska Universitetssjukhets ansvar och roll i den kliniska utbildningen inom SLL I den framtida nätverkssjukvården behövs personal med rätt kompetens i hela vårdstrukturen. Karolinska Universitetssjukhuset har ett ansvar att bidra till kompetensutvecklingen av personal till all landstingsfinansierad vård, både den i egen regi och för den övriga verksamheten. Karolinska Universitetssjukhuset kommer fortsatt ha ett viktigt uppdrag inom klinisk utbildning både för den som sker på grundutbildningsnivåns olika program inom Karolinska Institutet liksom inom specialistutbildningar för olika yrkeskategorier. Den planerade förändringen i vårdens innehåll inom Karolinska Universitetssjukhuset ställer krav på omfattande samverkan för planering med Karolinska Institutet för att säkra att utbildningsuppdragen utvecklas på bästa sätt under omställningsperioden. Karolinska Universitetsjukhuset ska samarbeta med övriga universitet och högskolor som bidrar till att möta landstingets behov av personal i hälsoprofessionsyrkena, samt till utveckling av dess medarbetare. Karolinska Universitetssjukhusets i Huddinge redan idag stora utbildningsuppdrag och betydelse för klinisk grundutbildning kommer att öka i framtiden. Hänsyn till detta måste tas då verksamhetsinnehållet planeras. Sid 10

2.6 Karolinska Universitetsjukhusets i Solna verksamhetsinnehåll Det nya universitetssjukhuset är en investering för att möta framtidens krav på hälsooch sjukvården och för att stärka samverkan mellan vård, medicinsk forskning och utbildning. Tidigare beslut beskriver Nya Karolinska Solna som ett toppmodernt sjukhus med effektiva vårdprocesser och nya arbetssätt. Sjukvårdsuppdraget vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna ska fokusera på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forskningsoch/eller investeringstung. Koncentration av den högspecialiserade vården inom länet ska i största möjliga mån ske till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Sjukhuset har en genomtänkt fysisk planering och är byggt för att främja hög patientsäkerhet i alla led. Sjukhuset (U:1 och U:290) är inrett med enkelrum, bland annat för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. I tjänsteutlåtande beskrivs Karolinska Universitetssjukhusets i Solna verksamhet enligt: K Solna ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus för den mest avancerade sjukvården med patientperspektiv och hög patientsäkerhet som utgångspunkter för all verksamhet. Karolinska Universitetssjukhuset, Solna kommer att ha en temaindelad sjukvård (Barn/Reproduktion, Cancer, Neuro, Reparativ medicin, Hjärta/Kärl, Inflammation) vilket innebär att olika specialiteter och professioner samverkar i vårdens processer. Allokeringen av slutenvården på sjukhuset har därför utgångspunkt i dels de fasta funktionerna operation, intensivvård och bild & funktion, dels i den tematiska indelningen av patientgrupper. Sjukhuset kommer att tas i klinisk drift sekventiellt under perioden 2016-2018, i den följd ny- och ombyggnationer blir klara. Byggnaderna U1:5 respektive U1:6 färdigställs först och verksamheter kan flytta in under 2016 och beräknas vara i full drift under sista kvartalet 2016. Dessa byggnader kommer innehålla slutenvård för tema Barnsjukvård & Reproduktion, inklusive akutmottagning för barn och tema Hjärta/Kärl. Öppenvården för barn kommer att vara lokaliserad i U1:6 samt i Q-huset. Därefter blir den nya forskningsbyggnaden U2 klar för inflyttning under 2017. Den resterande delen av huvudbyggnaden U1:2 U1:4 bli färdigställt i slutet av 2017 med beräknad full drift första kvartalet 2018. Tema Reparativ medicin, som bland annat innefattar traumavård, kommer att placeras på flera ställen i sjukhuset. Tema Neuro och tema Inflammation placeras huvudsakligen i de mellersta huskropparna. Akutmottagningen för vuxna planeras att flytta vid denna tidpunkt. I behandlingsbyggnaden (U:290) kommer en stor del av tema Cancer att vara placerad. Slutenvården i det färdiga sjukhuset beräknas innehålla 550 vårdplatser i U:1, ca 80 vårdplatser i U:290 samt ca 100 vårdplatser i N-huset. Öppenvården och dagvården planeras att bedrivas för både vuxna och barn i U:1 samt i Q-huset. För varje fas i den sekventiella kliniska driftsättningen kommer det att finnas ett driftsättningsprogram. Som del i de överenskomna driftsättningsprogrammen, och Sid 11

inom ramen för OPS-avtalet, kommer flyttperioder och flyttdatum att definieras för respektive driftsättningsfas 2016, 2017 och 2018. 2.6.1 Beskrivning av totala volymer för slutenvård vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna Det högspecialiserade uppdraget, den anpassade akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna samt den demografiska utvecklingen förväntas ge förändringar på totala slutenvårdsvolymerna under perioden fram till 2018. Förändringen innebär en nettominskning med ca 8800 vårdtillfällen och ca 31 000 vårddagar, från ca 57 000 till ca 48 500 vårdtillfällen respektive från ca 238 000 till ca 204 000 vårddagar. Mer detaljerad beskrivning per verksamhetsnivå återfinns i bilaga. Figur 2: Beräknat totalt antal vårdtillfällen för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 2018 Figur 3: Beräknat totalt antal vårddagarför Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 2018 Sid 12

2.6.2 Beskrivning av volymer för slutenvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna för vuxna Det högspecialiserade uppdraget och den anpassade akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna ger en minskning med totalt ca 13 600 vårdtillfällen och ca 64 000 vårddagar. De förändringar som förväntas ske under perioden 2013-2018 inkluderar förändring av vårdvolymer mellan akutsjukhusen till följd av den anpassade akutmottagningen i Solna. Detta motsvarar ca 9 000 vårdtillfällen (ca 35 700 vårddagar). Sjukhuset beräknas vidare kunna föra ut vård till övriga vårdgivare motsvarande ca 4 500 vårdtillfällen och ca 26 000 vårddagar. Förändringarna inkluderar den demografiska utvecklingen mellan 2013-2018. Utöver detta sker också ett beräknat inskifte till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna motsvarande ca 4800 vårdtillfällen. Figur 4: Beräknat antal vårdtillfällen för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 2018 vuxna Figur 5: Beräknat antal vårddagar för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 2018 exklusive barn Sid 13

Figur 6: Beräknade volymförändringar för förändring av vårdinnehållet från Karolinska Universitetssjukhuset Solna per år till nätverkssjukvården för perioden 2014-2018. Utflytt av vård är uppdelad i sex kategorier. De olika kategorierna beskrivs i bilaga men utgör beräkning för olika andelar av utflytt per år. Effekten till följd av införandet av den anpassade akutmottagningen beror på tidpunkten för stängningen (oktober 2017). Därför erhålls ej helårseffekten om 39 700 vårddygn utan endast volymen för ett kvartal. Många patienter som idag vårdas på akutsjukhusen kan i ökad utsträckning omhändertas av andra vårdgivare som har en bättre anpassad verksamhet för deras behov, exempelvis vid de övriga akutsjukhusen såväl som inom geriatrik, ASiH, palliativ vård, rehabilitering, stödjande vård och somatisk specialistvård. Ett antal patienter kan genom förebyggande åtgärder såsom bedömning i hemmet och/eller tilldelning av vårdcoach få ett minskat behov av slutenvård. Ett ökat vårdbehov utanför akutsjukhusen ställer krav på att kapacitet, tillgänglighet och kompetens finns utbyggd hos de mottagande vårdgivarna inom SLL i enlighet med FHS. 2.6.3 Akut omhändertagande vuxna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna I Framtidsplanen för hälso- och sjukvården inom SLL redogörs för de förändringar som planeras för det akuta omhändertagandet inom SLL. Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, och därmed även övriga akutsjukhus, får förändrade akutuppdrag. Den prioriterade planeringen är att primärvården ska få ett större akutuppdrag med hjälp av bland annat effektivare styrning av patienter till husläkarmottagningar och närakuter. Till närakuter kommer även ambulanser att styras i större utsträckning än vad som idag är fallet. Likaså kommer de geriatriska Sid 14

verksamheterna att få ett större akut uppdrag. Den övergripande strategin är ett akut omhändertagande av rätt kompetens på rätt plats. I Framtidsplanen - tredje steget framgår att Karolinska Universitetssjukhuset, Solna ska, i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut juni 2013 om verksamhetsinnehållet vid Karolinska Universitetssjukhuset, ha en akutmottagning som är utformad efter sjukhusets högspecialiserade uppdrag. Det innebär en akutmottagning som är anpassad för ambulans- och helikopterfall, hänvisningsfall från andra sjukhus, samt för patienter som har en pågående kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Patienter som således är i behov av sjukhusets högspecialiserade resurser prioriteras. Antalet akuta besök på akutmottagningen kommer som en följd av ovanstående beslut att begränsas jämfört med vad som är fallet på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna idag och beräknas till ca 25 000. Karolinska Universitetssjukhuset, Solna har givits ett uppdrag att utföra merparten av Landstingets högspecialiserade vård. En begränsning av antalet akuta besök på akutmottagningen är en viktig förutsättning för att de akuta slutenvårdstillfällen som kommer att vårdas på det nya sjukhuset verkligen motsvarar detta högspecialiserade uppdrag. Den anpassade akutmottagningen och det högspecialiserade uppdraget kommer följaktligen tillsammans att dimensionera sjukvårdsuppdraget. Landstingsfullmäktige har, för att stödja ovanstående, i juni 2012 beslutat att uppdra åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att utveckla en prehospital styrning som stödjer det nya sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag i enlighet med Framtidsplanen. Detta kommer att medföra att vissa patientgrupper som motsvarar det högspecialiserade uppdraget aktivt styrs till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna via s.k. prehospital triagering. Antalet akutbesök på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna kommer 2018 att bli färre än idag. Arbetet med en anpassning av det akuta omhändertagandet på akutsjukhusen, till den situation som kommer att råda när nya sjukhuset öppnar, inleds under 2015. Antalet sökande på övriga akutmottagningar i länet (framförallt på S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset) förväntas öka till följd av den anpassade akutmottagningen i Solna. Den nya akutmottagningen kommer att öppna för barn under oktober 2016 och för vuxna i januari 2018 vilket innebär att det precisa uppdraget kan påverkas under de återstående åren. Perioden fram till öppnandet av akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna kommer också skapa förutsättningar för husläkarna och närakuter att kunna ta emot fler patienter med akuta behov. Under 2015 kommer en utredning att genomföras med syfte att belysa huruvida närakuterna medverkar till ett optimalt omhändertagande av vårdsökande som inte kräver omhändertagande på akutsjukhusens akutmottagningar. Det är viktigt att beakta att Karolinska Universitetssjukhuset, Solna har rollen som traumacentrum för de svårast skadade patienterna vilket medför ett behov av att säkra kompetensresurser på akutmottagningen för mottagande av ett stort antal svårt skadade patienter. Det är därför av stor vikt att säkra tillgång på personal med rätt kompetens och erfarenhet för att upprätthålla vårdkapacitet, patientsäkerhet och flexibilitet inom ramen för den katastrofmedicinska beredskapen. Sid 15

Antalet akuta slutenvårdstillfällen för vuxna kommer att uppgå till ca 20 000 per år. Dessa vårdtillfällen omfattar både akuta direktinläggningar till en vårdenhet och akuta vårdtillfällen via akutmottagningen. Fördelningen mellan dessa två intagningsvägar kommer att bero på vilka arbetssätt man väljer att använda på sjukhuset. Orsaker till akuta vårdtillfällen planeras vara: 1. Patienter som går under behandling på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och som därför bör återintas när akuta situationer uppkommer. Dessa patienter kan inkomma direkt till aktuell vårdenhet eller till akutmottagning med hjälp av ambulans eller genom egen försorg. 2. Patienter som remitteras från andra vårdgivare, inklusive akutsjukhus, pga att de bedömts ha ett tillstånd som skall/bör utredas och/eller behandlas på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Dessa tillfällen kan innebära en akut sekundärtransport. 3. Ankomst till akutmottagningen via ambulans eller helikopter. Detta kommer att gälla prio 1 transporter samt vissa prio 2 transporter (undantaget vissa definierade sökorsaker som kan styras till andra vårdgivare) likväl som transporter av lägre prioriteringsgrad om de gäller patienter som tillhör Karolinska Universitetssjukhuset, Solnas verksamhetsinnehåll. Det inkluderar också patientgrupper om vilka man beslutat att de ska direkttransporteras till sjukhuset med hjälp av prehospital triagering. Ett exempel på en sådan grupp är patienter som utsatts för stort somatiskt trauma. 2.6.4 Barnsjukvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Omhändertagandet av barn inom SLL är idag en omfattande verksamhet vars slutenvård huvudsakligen bedrivs vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge och vid Sachsska barnsjukhuset, Södersjukhuset. I Framtidsplanen, tredje steget anges: Barnverksamheterna vid Karolinska Solna kommer att vara de första verksamheterna som flyttar in i det nybyggda sjukhuset. Akutmottagningen för barn kommer att vara placerad i det nya sjukhuset. För att klara kapaciteten på akutmottagningen kan det vara nödvändigt med ytterligare en akutmottagning för barn inom sjukhusområdet. Även icke högspecialiserad barnsjukvård kommer inledningsvis att bedrivas i det nybyggda sjukhuset. På sikt riskerar ett bredare uppdrag för barnverksamheterna att påverka möjligheterna att inrymma den högspecialiserade vård som sjukhuset är planerat för, både för barn och vuxna. Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att i samråd med Karolinska Universitetssjukhuset värdera förutsättningar för och effekterna av en anpassning av akutinflödet av barn till det nybyggda sjukhuset från 2018. Eventuella effekter av en sådan förändring på utveckling av barnsjukvården vid de andra barnklinikerna och barnsjukvården utanför akutsjukhusen ingår i uppdraget. Barnverksamheterna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna bedriver redan idag högspecialiserad- och specialiserad vård och kommer att vara de första verksamheterna som flyttar in i det nybyggda sjukhuset 2016. Även icke Sid 16

högspecialiserad barnsjukvård kommer inledningsvis att bedrivas i det nybyggda sjukhuset. Slutenvården kommer att vara förlagd i U:1 och öppenvården kommer att vara förlagd i U:1 samt Q-huset, vilket ger goda förutsättningar för att skapa god samverkan mellan barn och vuxna. Karolinska Universitetssjukhuset, Solna svarar för cirka 50% av slutenvården för barn på akutsjukhusen där de stora grupperna utgörs av neonatologi, akut- och infektionssjukdomar samt neurologi. Verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna innefattar samtliga barnspecialiteter med undantag för njurmedicin som ligger på Huddinge. Jämfört med 2012 kommer de totala slutenvårdsvolymerna på sjukhuset öka till ca 11 700 vårdtillfällen och 47 200 vårddagar. Figur 7: Förändring i vårdtillfällen Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Barn. Summor är exklusive SABH (sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet) Figur 8: Förändring i vårddagar Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Barn. Summor är exklusive SABH men inklusive BIVA (Barnintesivvård) En utredning pågår kopplat till volymer för SABH. Dessa kommer styras av geografi och ett flertal diagnoser och rapporten förväntas bli klar under 2015. Öppenvården för barn kommer 2018 att minska jämfört med 2012. Beträffande habilitering av barn och unga finns ett uppdrag till HSF med leverans i maj 2015 lagt Sid 17

till ALB Solna och Södersjukhuset, vilket ska tydliggöra vilken del av habiliteringen som behöver Karolinska Universitetssjukhusets resurser och vilken del av habilteringen som ska ligga utanför samt ansvar för patienterna både inom och utanför Karolinska. 2.6.5 Akut omhändertagande av barn Akutmottagningen för barn på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna kommer att vara belägen i samma lokaler som för vuxna. Överflyttning från Q-huset (ALB) sker september 2016. Akutmottagningen för barn kommer primärt att vara en öppen akutmottagning under perioden fram till 2018. Därefter kan en anpassning komma att ske utefter universitetssjukhuset högspecialiserade uppdrag. Ytterligare en akutmottagning med en verksamhet som bedrivs av en extern vårdgivare och som är avsedd för lättare sjuka barn (närakut) finns för närvarande inom området. Formerna för denna kommer att ses över. Patienter kommer att ha möjlighet att söka på båda akutmottagningarna. På akutmottagningen i U 1:6 planeras en triageringsfunktion som säkerställer att patienterna omhändertas på rätt vårdnivå. Antalet besök till akutmottagning på ALB Solna och lättakuten år 2014 var 41 000 respektive 33 300. När den nya akutmottagningen tas i bruk förväntas antalet sökande ha minskat som ett resultat av ett flertal åtgärder såsom vaccinationsrelaterad minskning av antalet infektionsfall, ökat omhändertagande av barn med akuta kirurgiska och ortopediska sjukdomar på Sachsska barnsjukhuset och ALB Huddinge, bättre triagering och rådgivning via 1177 Vårdguiden samt bättre öppettider inom primärvårdens närakuter. Dessutom förväntas det akuta omhändertagandet av barn upp till 1-års ålder att öka på Barn- och Ungdomsmottagningarna (BUMM). Likaså förväntas SABH kunna omhänderta ett större antal patienter. Figur 9: Akutflöde i Solna, dynamik mellan husen Sid 18

2.6.6 Cancervård för vuxna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Förändringar inom canceruppdraget för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna ger en nettoökning 2018 motsvarande cirka 1200 vårdtillfällen. På sjukhuset kommer de flesta tumörgrupper vara representerade och omfatta både diagnostik, behandling och uppföljning. Förutom avancerad vård i form av kirurgi, strål- och onkologisk behandling utgör sjukhuset den viktigaste basen och navet för både grundforskning, translationell cancerforskning samt utveckling och utbildning inom cancerområdet. I det fortsatta arbetet är det viktigt för sjukhuset att utifrån den regionala cancerplanen bli en del av nätverkssjukvårdens patientfokuserade vårdprocesser och samverkan med övriga vårdgivare och RCC/HSF vad gäller alla delar i sjukvårds- och FoUUIuppdraget. För volymsfördelningen av cancervården till de andra akutsjukhusen hänvisas till de gemensamma avsiktsförklaringar som överenskommits med dessa. En översikt av de stora tumörgrupperna visas i figuren nedan, detaljerad information återfinns som bilaga: Figur 10: Nivåstrukturering av tumörgrupper vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. *i förekommande fall kan uppföljning respektive tidig palliativ behandling ske hos andra vårdgivare 2.6.7 Psykiatri för vuxna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hög kompetens inom psykiatrisk vård och forskning är ett viktigt stöd för akutsjukvården. Psykiatrin kommer att bedriva slutenvård och FoUUI-verksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna samt öppenvård i anslutning till sjukhuset. Ett arbete har påbörjats för att integrera den somatiska och psykiatriska vården på det nya sjukhuset 2018. Sid 19

Den psykiatriska verksamheten vid sjukhuset ska säkerställa att det finns en god psykiatrisk kompetens som stöd till den sjukvård som bedrivs vid det nya sjukhuset och att verksamheten kan upprätthållas dygnet runt som stöd till vården. Placeringen på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna ger förutsättning för långsiktiga samarbeten och att psykiatrisk FoUUI blir en del av övrig sådan verksamhet kopplad till uppdraget för sjukhuset. Den somatiska vården vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna kommer att ha behov av psykiatrisk heldygnsvård för den mindre grupp patienter vars samlade vårdbehov inte kan erhållas inom de somatiska vårdenheterna. Sådan heldygnsvård ska vara profilerad mot psykiatrisk vård av hög kompetens för patienter med stora somatiska vårdbehov eller för patienter med allvarliga somatiska tillstånd med psykiatrisk komorbiditet, t ex somatiskt sjuka rättspsykiatriska patienter med de särskilda säkerhetsfrågor som detta medför, patienter med hög suicidrisk eller patienter vars sjukdomstillstånd och symtom kan utgöra säkerhetsrisk för personal eller medpatienter. Lokalerna inom somatisk vård är normalt inte anpassade för sådana patientkategorier. Det är också viktigt att den psykiatriska verksamheten vid sjukhuset har kapacitet att vårda patienter inom heldygnsvård i utrednings- och forskningssyfte. Verksamheten ska även organisera öppenvård och kunna ta emot patienter både för klinisk uppföljning och i forskningssyfte i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Omfattande psykiatrisk forskning kommer finnas inom området under ledning av Centrum för psykiatriforskning (CPF). Samlokalisering med den psykiatriska vården i kombination med långvarigt samarbete och forskning med andra verksamheter på universitetssjukhuset utgör möjligheter för fortsatt stark utveckling inom viktiga psykiatriska sjukdomsområden. Exempel på samarbete med andra verksamheter finns inom t ex neuroradiologi och nuklearmedicin. Detta skapar möjligheter till utveckling inom psykos, depressions och ångestsjukdomar, optimering av klinisk läkemedelsanvändning samt inom beroendesjukdomar. 2.6.8 Tandvård Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Tandvården inom Karolinska Universitetssjukhuset, Solna planeras bestå av akut medicinsk tandvård i direkt koppling till sjukhusets slutenvård. Dessutom planeras för öppenvårdsmottagning med multidisciplinära team avseende käkprotetik, käkkirurgi, käkortopedi samt anaplastologi i samarbete med bl a ÖNH-kliniken, plastikkirurgiska- och neurokirurgiska kliniken. Den polikliniska medicinska tandvården kommer att bedrivas hos vårdgivare i lokaler utanför Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. 2.6.9 Förutsättningar för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna att uppnå målbilden för perioden 2016-2018 För att nå målbilden för perioden 2016-2018 har nedanstående förutsättningar identifierats. Karolinska Universitetssjukhusets vårdinnehåll samt vårdvolymer ska stå i relation till sjukhusets uppdrag inom universitetsjukvården Sid 20

De strategiska investeringarna genomförs i den takt som planerats En ömsesidig strävan efter effektiviseringar som förverkligar och tar tillvara på nätverkssjukvården, strategiska fastighetsinvesteringar, nya arbetssätt samt IT och e- hälsa I den fortsatta processen har Karolinska Universitetssjukhuset i uppdrag att utifrån angivna volymer för respektive år analysera olika möjligheter till förändringar som innebär en anpassning till det kommande sjukvårdssystemet i SLL Överföring av vård till andra vårdgivare utanför akutsjukhusen bedöms kunna genomföras under perioden med start 2015. Detta förutsätter uppbyggnad av vård utanför akutsjukhusen och framförallt utökad samverkan med de mindre sjukhusen. Omställningen till det kommande vårdinnehållet berör flera delar av Karolinska Universitetssjukhusets verksamhet. Sjukhuset har samtidigt en central roll i genomförandet av FHS. Utifrån den centrala rollen och att kommunikation och förändringsledning är identifierad som en strategisk potentiell risk för FHS genomförande ska därför Karolinska Universitetssjukhuset i likhet med övriga aktörer inom FHS inkomma till PFHS med en plan för sina kommunikationsinsatser i samband med omställningen. Särskilt viktiga områden rör förändringskommunikation, chefers och ledningens kommunikation. Även kommunikation kring omstrukturering av vård är av särskild vikt. Planen kan vara på övergripande nivå och kompletteras kontinuerligt i ansvarig kommunikatörs dialog med kommunikationsansvarig på PFHS. PFHS ansvarar för att ta fram en kommunikationsplan på systemnivå. En övergripande plan för 2015 har fastställts av FHS styrgrupp. Planen sätter ramen för genomförandet av kommunikationen. Den uppdateras i takt med att Framtidsplanen uppdateras. 2.6.10 Frågor för fortsatt dialog och utredning Redovisade förändringar och målvolymer bildar en utgångspunkt för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna att påbörja planering av kommande förändringar för att säkerställa genomförandet av FHS. I de diskussioner som varit under hösten har ett antal områden identifierats som behöver konkretiseras i det fortsatta arbetet. Nedan redovisas ett urval av dessa frågor. Systemövergripande områden kopplade till genomförandet av FHS Samverkan med övriga aktörer i hälso- och sjukvårdssystemet måste utvecklas och förtydligas för att genomföra förändringar i FHS. Det gäller exempelvis: - Utveckla goda mottagare för den vård som utskiftas i enlighet med FHS målbild framförallt inom somatisk specialistvård och geriatrik på sjukhusen samt kommunerna - Utveckla förslag kring samarbete mellan thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Danderyds sjukhus. - Utveckla förslag kring samarbete mellan neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Södersjukhuset Sid 21

Karolinska universitetssjukhuset har idag en omfattande öppenvårdsverksamhet. Ett arbete planeras tillsammans med HSF och PFHS för att precisera den framtida dimensioneringen av öppenvården utefter sjukhusets uppdrag i Solna respektive Huddinge. Denna översyn inkluderar genomgång av öppettider, resurser och utveckling av effektivitets- och kvalitetshöjande arbetssätt. Arbetet förväntas bli klart under 2015. Områden specifika för Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Säkerställ att servicefunktionerna (laboratoriemedicin inklusive patologi och cytologi, klinisk fysiologi, röntgen liksom anestesi och intensivvård) är rätt dimensionerade för att möta det framtida verksamhetsinnehållet Sid 22

2.7 Karolinska Huddinge I Framtidsplanen andra steget, Framtidsplanen tredje steget, tjänsteutlåtande Karolinska Universitetssjukhuset och HSN Budget 2014 framgår att den framtida verksamheten vid Karolinska Huddinge ska renodlas på motsvarande sätt som vid övriga akutsjukhus. Detta innebär att patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska överföras till andra vårdgivare, som t.ex. geriatrik, ASiH, palliativ vård, rehabilitering, stödjande vård och somatisk specialistvård, som en del av utvecklingen av nätverkssjukvården i länet. Här finns även möjlighet att utnyttja den utökade kapaciteten på Södertälje sjukhus som nu är under utbyggnad. I takt med att externa vårdgivare utanför akutsjukhuset byggs ut framöver finns en ökad möjlighet att kunna föra ut mer vård och därmed kunna renodla Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinges karaktär som akutsjukhus med högspecialiserad inriktning inom vissa områden. För sjukhuset bedöms vårdvolymerna, till följd av befolkningstillväxt och ökade vårdbehov, förändras i liten utsträckning. Bedömningen och målsättningen är att sjukhuset skall kunna omhänderta den ökning av vård som befolkningstillväxten medför genom successiv utflytt till externa vårdgivare. Verksamhetsinnehållet vid Huddinge påverkas dock av möjligheterna att kunna föra ut vård och samverka med andra vårdgivare. Vidare har sjukhuset idag ett högspecialiserat uppdrag inom exempelvis geriatrik, övre abdominell kirurgi, transplantation, immunologi, infektion och barnsjukvård. Omfattningen av det högspecialiserade uppdraget kan påverkas i takt med den demografiska utvecklingen vilket måste tas i beräkning då en förändring av vården från sjukhuset planeras. Antagandet om sjukhusets vårdinnehåll förutsätter att operationskapaciteten kan upprätthållas. Som ett steg i arbetet för att säkerställa detta fattades i februari 2014 ett inriktningsbeslut om ny- och ombyggnation av operation vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge för att säkerställa en bibehållen operationskapacitet och möjliggöra verksamhetsutveckling (CHOPIN). 2.7.1 Beskrivning av volymer för slutenvård vid Karolinska Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge hade år 2012 ett totalt utfall på 43 900 vårdtillfällen och 183 200 vårddagar (inklusive barn men exklusive geriatrik). Under perioden 2015-2018 beräknas mindre förändringar av den totala vårdvolymen för sjukhuset och vård överfört till externa vårdgivare motsvarar i huvudsak den demografiska utvecklingen. Nedan redovisas beräknade volymer för 2018 totalt för Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge som bilaga redovisas beräknade förändringar per verksamhetsområde. I nedanstående figur redovisas en beräkning av vård som kan utföras av andra vårdgivare med hänsyn tagen till sjukhusets geografiska läge och de i dagsläget få tillgängliga mottagare (figur A) samt en potentiell beräkning av möjlig vård som kan utföras av andra vårdgivare utifrån sjukhusets uppdrag i likhet med de övriga akutsjukhusen i länet (figur B). Sid 23

Fig 11A Fig 11B Figur 11: Beräknade volymer (vårdtillfällen) för K Huddinge 2012 till 2018. I grafen 11A finns en beräkning på vård som kan utföras av andra vårdgivare med hänsyn tagen till sjukhusets geografiska läge och i dagsläget få tillgängliga mottagare. I grafen 11B finns en potentiell beräkning av vård som kan utföras av andra vårdgivare utifrån sjukhusets uppdrag i likhet med de övriga akutsjukhusen i länet. Fig 12A Fig 12B Figur 12: Beräknade volymer (vårddagar) för K Huddinge 2012 till 2018. I grafen 12A finns en beräkning på vård som kan utföras av andra vårdgivare med hänsyn tagen till sjukhusets geografiska läge och i dagsläget få tillgängliga mottagare. I grafen 12B finns en potentiell beräkning av vård som kan utföras av andra vårdgivare utifrån sjukhusets uppdrag i likhet med de övriga akutsjukhusen i länet. De förändringar som förväntas ske fram till 2018 inkluderar viss överföring av vård till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna främst inom verksamhetsområdena urologi, gastrokirurgi. För Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge beräknas andra vårdgivare ha möjlighet att ta över vården av motsvarande ca 2000-5100 vårdtillfällen och ca 9500 19700 vårddagar fram till 2018. Ett ökat vårdbehov utanför akutsjukhusen ställer dock krav på att kapacitetet, tillgänglighet och kompetens finns utbyggd hos de mottagande vårdgivarna inom SLL i enlighet med FHS. Sid 24

2.7.2 Akut omhändertagande vid Karolinska Huddinge Det akuta omhändertagandet vid sjukhuset kommer även i framtiden att bedrivas vid en konventionell akutmottagning. För närvarande triageras vissa patienter till en lättakut i intilliggande lokaler. Hur omhändertagandet av dessa senare patienter med mindre komplicerade sökorsaker skall organiseras i framtiden kommer att utredas. Det akuta omhändertagandet kommer även i framtiden karaktäriseras av tämligen stora patientflöden. Akutmottagningen kommer att omhänderta såväl vuxna som barn. För närvarande finns få alternativa platser, till exempel närakuter i närheten av sjukhuset för patienter att söka till. Omstyrning av vissa akuta patientflöden från delar av Botkyrka till Södertälje sjukhus har inletts. 2.7.3 Barnsjukvård vid Karolinska Huddinge Barnsjukvården på Huddinge sjukhus är en del av Astrid Lindgrens barnsjukhus och omfattar en stor verksamhet inom många specialiteter främst inom specialiserad barnsjukvård men även vissa delar högspecialiserad vård, framförallt inom njurmedicin, leversjukdomar och transplantation. Sjukhuset har redan idag en stor akutmottagning för barn med volymer som motsvara ca 18 procent av det totala akuta omhändertagandet inom landstinget vid akutsjukhusen. En viss ökning av besöken förväntas utifrån att sjukhuset öppnar för omhändertagande av viss kirurgi och ortopedi på barn vilket idag sker på Solna. En viss ändring av akutmottagningsbesöken kan även ske utifrån ett förändrat uppdrag för SABH, såväl geografiskt som gällande diagnoser. 2.7.4 Cancervård vid Karolinska Huddinge Inom cancervården kommer Karolinska Huddinge att fokusera på övre gastrointestinalkanalens tumörsjukdomar och vissa patientgrupper inom hematologi. Avancerad cancerforskning sker vid Huddinge och kommer fortsättningsvis utgöra en viktig del i samverkan med framför allt Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. För volymsfördelningen av cancervården till de andra akutsjukhusen hänvisas till de gemensamma avsiktsförklaringar som överenskommits med dessa. En översikt av de stora tumörgrupperna visas i figuren nedan, detaljerad information återfinns som bilaga: Sid 25

Figur 13: Nivåstrukturering av tumörgrupper vid Karolinska Huddinge 2.7.5 Psykiatri för vuxna vid Karolinska Huddinge Redan idag bedriver SLSO en omfattande psykiatrisk klinisk verksamhet, forskning samt utbildning vid sjukhuset. Inga större förändringar förväntas ske under perioden 2016-2018 utöver en ökning som motsvarar den demografiska uppräkningen. 2.7.6 Förutsättningar för Karolinska Huddinge att uppnå målbilden för perioden 2016-2018 För att nå målbilden för perioden 2016-2018 har nedanstående förutsättningar identifierats. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinges vårdinnehåll samt vårdvolymer ska stå i relation till sjukhusets uppdrag så att kompetens och patientsäkerhet upprätthålls De strategiska investeringarna genomförs i den takt som planerats En ömsesidig strävan efter effektiviseringar som förverkligar och tar tillvara på nätverkssjukvården, strategiska fastighetsinvesteringar, nya arbetssätt samt IT och e- hälsa I den fortsatta processen har Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i uppdrag att utifrån angivna volymer för respektive år analysera olika möjligheter till förändringar som innebär en anpassning till det kommande sjukvårdssystemet i SLL Överföring av vård till andra vårdgivare utanför akutsjukhusen bedöms kunna genomföras under perioden med start 2015. Detta förutsätter uppbyggnad av vård utanför akutsjukhusen, och framförallt utökad samverkan med de mindre sjukhusen. Sid 26

2.7.7 Frågor för fortsatt dialog och utredning Redovisade förändringar och målvolymer bildar en utgångspunkt för Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge att påbörja planering av kommande förändringar för att säkerställa genomförandet av FHS. Systemövergripande områden kopplade till genomförandet av FHS Samverkan med övriga aktörer i hälso- och sjukvårdssystemet måste utvecklas och förtydligas för att genomföra förändringar i FHS. Det gäller exempelvis: - Utveckling av goda mottagare för den vård som utskiftas i enlighet med FHS målbild framförallt inom somatisk specialistvård och geriatrik på sjukhusen samt kommunerna Områden specifika för Karolinska Huddinge Säkerställ att servicefunktionerna (laboratoriemedicin inklusive patologi och cytologi, klinisk fysiologi, röntgen liksom anestesi och intensivvård) är rätt dimensionerade för att möta det framtida verksamhetsinnehållet Planering för överföring av akut ÖNH-verksamhet från Solna till Huddinge Sid 27

3 Bilagor Bilaga 1: Vårdtillfällen och vårddagar Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 2018 Sid 28

Bilaga 2: Utskifte för perioden 2015-2018 Procentsatser anger volymminskning för angivet år jämfört med basår dvs effekten för Karolinska Universitetssjukhuset jämfört med året innan Siffror anger volymsminskning för angivet år jämfört med basår dvs effekten för Karolinska Universitetssjukhuset jämfört med året innan Sid 29

Bilaga 3: Vårdtillfällen och vårddagar Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 2018 - Barn * För vårdtillfällen är SABH exkluderade liksom Barnintensivvård (BIVA). Vårddagar inkluderar Barnintensivvård. Bilaga 4: Volymer för cancervård Solna Sid 30

Bilaga 5: Sammanfattning av de respektive tumörgruppernas verksamhetsinnehåll vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna respektive Huddinge Siffror och vårdvolymer avser primär kirurgisk behandling alternativt primärbehandlade patienter och tar ej i beaktande icke kirurgisk primär- eller tilläggsbehandling (kemoterapi och strålbehandling). En stor volym utgörs redan idag av återbesök som förväntas öka avsevärt då fler patienter överlever en längre tid och många fler onkologiska behandlingar finns att tillgå för behandling i olika sjukdomsstadier. Bröstcancer För bröstcancer ska ett av tre beslutade bröstcentrum enligt den modell som utvecklats i den regionala cancerplanen förläggas till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Volymen beräknas något ökad jämfört med idag. Screeningverksamheten fördelas mellan de tre befintliga bröstcentra. Karolinska Universitetssjukhuset övertar ansvaret för screeningverksamheten vid Danderyds sjukhus under 2015. Prostatacancer RCC har i samverkan med företrädare för berörda verksamheter vidareutvecklat den regionala cancerplanen i frågor som rör organisationen och kraven på utformningen av vården av patienter med prostatacancer. För Karolinska Universitetssjukhusets del innebär det att primärbehandling av prostatacancer koncentreras till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Cancer i övre gastrointestinalkanalen Primärbehandling av övre gastrointestinal cancer planeras att centraliseras och primärt förläggas vid Karolinska Huddinge, men ett mindre antal primärbehandlade patienter bedöms omhändertas vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Hematologi Primärbehandlingen av hematologiska maligniteter centraliseras till Karolinska Universitetssjukhuset. Patienter med sjukdomar av lymfocytärt ursprung avses vara lokaliserade till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och patienter med myeloproliferativa sjukdomar till Karolinska Huddinge. Njurcancer Ansvaret för primärbehandling av njurcancer samlas till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Fördelarna med samlad kompetens runt patienten gäller även njurcancer. Det finns även en diskussion kring samverkan med andra akutsjukhus. Dessa frågor utreds vidare tillsammans med den regionala vårdprogramgruppen inom RCC. Cancer i urinblåsa och urinvägarna Primärbehandling av avancerad blåscancer ska även fortsättningsvis vara samlad till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Icke väggpenetrerande blåscancer (som behandlas lokalt med transuretral kirurgi, TUR-B) kommer fortsättningsvis även att utföras vid andra akutsjukhus. Sid 31

Lungcancer För patienter med lungcancer finns ett uttalat och stort behov av en förbättrad och samlad patientprocess, inte minst kring diagnostik och behandlingsplanering som till viss del får betraktas som högspecialiserad. I diskussionerna kring detta underlag har samsyn uppnåtts avseende att förlägga all primärt kurativ behandling till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna liksom att palliativ behandling kan utföras vid Karolinska Universitetssjukhusets Huddinge såväl som vid övriga akutsjukhus samt vid palliativa vårdenheter och ASIH med tillräcklig kompetens. Slutlig ställning i frågan avseende förläggning av såväl tidig som sen palliativ behandling och diagnostik kommer att diskuteras vidare. Figur: Vårdprocessen för lungcancer Gynekologisk cancer Primärbehandling av gynekologisk cancer centraliseras till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Planer finns att utveckla ett centrum för gynekologisk cancer. Under hösten 2014 kommer ett gemensamt arbete mellan RCC och Karolinska Universitetssjukhuset påbörjas med syftet att skapa en sammanhållen vårdprocess för patienter med gynekologisk cancer inom hela regionen. Coloncancer Coloncancer kännetecknas liksom flertalet cancerformer av ett stort behov av multidisciplinär samverkan runt patienten. Enligt landstingsfullmäktiges beslut ska primärbehandling av coloncancer ske på flera akutsjukhus i regionen förutom på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Antal primärbehandlade fall inkluderar även patienter med lokalt avancerade tumörer som ska ges tillgång till den kompetens som byggs upp runt det så kallade "Bäckencentrum" Karolinska. Rektalcancer Rektalcancer kräver i många fall en högspecialiserad kompetens. Primärbehandling av rektalcancer kommer även fortsättningsvis att utföras vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. En väl utvecklad samverkan kommer att krävas mellan Danderyds sjukhus, Ersta sjukhus och Bäckencentrum Karolinska Sid 32

Universitetssjukhuset, Solna avseende patienter med lokalt avancerade tumörer så att dessa centraliseras till Solna. Huvud-halscancer Primärbehandling av huvud-halscancer ska även fortsättningsvis vara centraliserad till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Neurologiska tumörer Primärbehandling av neurologiska tumörer centraliseras till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. En samling av neurokirurgi, neurologi och onkologi i ett gemensamt centrum ger förutsättningar för en mer samlad patientprocess där klinikernas olika kompetenser förstärker varandra. Hudcancer Primärbehandling av avancerad eller recidiverande hudcancer centraliseras till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Sarkom Primärbehandling av sarkom centraliseras till Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Inom en snar framtid kan sjukhuset förväntas bli ett av de nationella centrum vilket kan öka tillflödet av nya patienter. Endokrina tumörer Primärbehandling av endokrina tumörformer ska samlas vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Övrigt Inom de närmaste två åren kommer ytterligare mindre tumörgrupper att genomgå en nationell nivåstrukturering och då torde Karolinska Universitetssjukhuset erhålla fler nationella uppdrag. Volymen för primär handläggning av dessa mindre förekommande tumörformer kan uppskattas till cirka 200 per år. Sid 33

Bilaga 6: Volymer vuxna K Huddinge exklusive geriatrik Bilaga 7: Volymer barn Huddinge Sid 34

Bilaga 8: Volymer för cancervård Huddinge Sid 35