Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelsystemet New Legume Foods

Relevanta dokument
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Baljväxter till livsmedel och foder

Odling och användning av proteingrödor

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Därför ska man odla baljväxter

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

PM Strategin för växtskyddsmedel

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Partnerskap Alnarp. Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Antinutritionella faktorer i baljväxter. Hälsoeffekter, halter och effekter av beredning

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Värdet av vall i växtföljden

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Åkerarealens användning i juni 2001

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Odlingssystemforskning för framtiden

Det här gäller för träda och vall 2017

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

De skånska odlingssystemförsöken

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Grund- och förgröningsstöd

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Råvara kvalitet och nya livsmedelsprodukter

Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

176 odlare vars gårdar inte var helt omlagda, dvs. någon del av gården var inte KRAV-godkänd eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

Räkna med vallen i växtföljden

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Hur mycket jord behöver vi?

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Bin, bidöd och neonikotinoider

Slamtillförsel på åkermark

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

176 eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodlingsproducenter med 4 % jämfört med föregående år. I tabellen redovisas även den KRAV-kontro

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Förgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd

Transkript:

Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelsystemet New Legume Foods Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017

Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelssystemet Finansiering: Formas (biobaserad ekonomi); 2017-2020. 7,5 milj kr (Formas) + 2,5 milj kr (industripartners) Direkt samarbete mellan akademi, livsmedelsindustri och offentlig sektor Projektledare: Medverkande forskare: E Röös (SLU) C Witthöft (Linnéuniversitetet), A Stephan Internationella handelshögskolan i Jönköping), G Garlsson (SLU) Medverkande livsmedelsindustri: Fazer, Kalmar-Ölands trädgårdsprodukter, Oatly, Orkla Foods Sverige Medverkande, offentlig sektor: Region Kalmar, Region Skåne Odlargrupp engageras för att testa och utvärdera odling av baljväxter som kan användas av medverkande livsmedelsindustri

Mer baljväxter - Nyttig och klimatsmart mat, förnybart kväve Illustration: G Carlsson Röös (2002) Mat-klimat-listan 1.1

Positiva effekter av baljväxter i växtföljden Korn Höst raps Höst vete Höst vete Korn Höst raps Höst vete Ärter eller bönor Högre skörd och lägre N-gödslingsbehov

Trindsäd i svenskt jordbruk Tusen ha 1200 1000 800 600 Odlad areal, ha 30000 20000 10000 0 Åkerböna Ärt Källa: Jordbruksverkets statistik över jordbruksmarkens användning 400 200 0 Vall, grönfoder Spannmål Raps, rybs Trindsäd Frilandsgrönsaker, vallfrö mm Potatis, sockerbetor Träda

Odla och äta mer baljväxter? En mycket liten del av Sveriges åkerareal, ca 2,5 %, används till odling av trindsäd. Majoriteten av den trindsäd som odlas anväds till djurfoder. Stora möjligheter att öka trindsädesodlingen och användningen till humankonsumtion. Men hur ändrar vi våra vanor? Baljväxterna måste smaka gott... Foto: P Konfor

Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelssystemet

setting the scene Health benefits of legumes Ways legumes are currently sold and marketed in the Nordic countries Ways legumes are processed and consumed in other countries Experiences of growing legumes in a Nordic climate Environmental impacts of producing legume products

Hittills genomförda aktiviteter; setting the scene Studentarbeten (examensarbeten mm) kopplade till projektet Camilla Olsson Expanding the Grain Legume Food Production in Southern Sweden Qualitative insights from producers and representatives from the food industry, 30 hp, SLU Konstantinos Kiratsopoulos and Sara Da Silva Lernstål, Prevent the World's Doom, Consume a Healthy Legume: A Qualitative Study of Attitudes and Purchase Intentions of Health-Conscious Consumers, 2 x 30 hp, JIBS Ylva Henriksson Antinutritionella substanser i baljväxter: innehåll, hälsoeffekter och effekter av beredning. 15 hp, SLU, Handledare Elin Röös Sanna Ohlström Betain, kolin och protein i baljväxter från Öland med olika skördeår - 15 hp, Linnéuniversitetet completed but publication postponed Soumaya Engreni Folate, fibre and ash in pulses from Öland, 15 hp, Linnéuniversitetet Niklas Eriksson Odling av baljväxter för humankonsumtion i Sverige En handbok som beskriver de biologiska och teknologiska förutsättningarna för att odla baljväxter till livsmedel, 10 hp Christina Hultman Is the abundance of root nodules on common bean (Phaseolus vulgaris) higher when grown on soils with a recent history of common beans cultivation than when cultivated for the first time?, 30 hp, SLU on-going Zhangzhang Zong Production and characterization of a functional legume flour (projektarbete i en projektkurs på masternivå), Linnéuniversitetet, Handledare Cornelia Witthöft

Hittills genomförda aktiviteter; setting the scene

Hittills genomförda aktiviteter; fältbesök och seminarium 20 juni

Hittills genomförda aktiviteter; fältbesök och seminarium 20 juni Videoföreläsning av prof. Tom Warkentin, univ. Saskatchewan, Canada Saskatoon

Hittills genomförda aktiviteter; fältbesök och seminarium 20 juni Pulse Seeded Area in SK (Acres) 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Chickpeas Lentils Peas 2.5 acres = 1 hectare!

Hittills genomförda aktiviteter; fältbesök och seminarium 20 juni Keys to pulse industry success in Saskatchewan (and maybe in Sweden?) Interested farmers, willing to invest Interested government, willing to invest Interested research community Seed growers Pulse crop buyers/sellers/processors Competitive returns compared to competing crops / Tom Warkentin, 2017-06-20

Hittills genomförda aktiviteter; fältbesök och seminarium 20 juni Slutsatser från diskussioner 20 Juni: Lantbrukare är intresserade och mitiverade att odla baljväxter till livsmedelsindustrin Osäkerhet ang. art- och sortval av de baljväxter som ska produceras; koordinering med livsmedelsindustrin

Hittills genomförda aktiviteter; fältbesök och seminarium 20 juni Slutsatser från diskussioner 20 Juni: Lantbrukare är intresserade och mitiverade att odla baljväxter till livsmedelsindustrin Osäkerhet ang. art- och sortval av de baljväxter som ska produceras; koordinering med livsmedelsindustrin workshop 8 nov

På gång 8 november Mer baljväxter på åkern och tallriken hur kommer vi dit? Öppet seminarium för alla som intresserar sig för baljväxter till humankonsumtion. Plats: SLU Alnarp, Crafoordsalen (Sundsvägen 14, 230 53 Alnarp) Videolänk: SLU i Uppsala, Skara och Umeå (lokalnamn för respektive ort meddelas senare). Arrangörer: Forskningsprojektet New Legume Foods, Partnerskap Alnarp och SLU Future Food http://partnerskapalnarp.slu.se/konf/20171108.aspx

På gång 8 november Mer baljväxter på åkern och tallriken hur kommer vi dit? 8.30-9.30 Kaffe och baljväxtutställning 9.30-10.00 Baljväxternas förträfflighet. Exempel på produkter och användningsområden och hälsomässiga fördelar. Cornelia Witthöft, Linnéuniversitetet 10.00-10.30 Jenny Damberg, författare av boken Bönor, ärtor och linser 10.30-10.45 Varför är hälsomedvetna kunder intresserade av baljväxter? Andreas Stephan, Jönköping International Business School, presenterar resultat från ett masterarbete 10.45-11.00 Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Georg Carlsson, SLU, presenterar resultat från ett masterarbete 11.10-11.25 Är baljväxter miljövänliga? Hur kan vi veta det? Pernilla Tidåker och Elin Röös, SLU, om hållbarhetsbedömningar av jordbrukssystem och produkter 11.25-11.45 Baljväxter i Kalmarregionen Thomas Isaksson från Regionförbundet Kalmar län 11.45-12.00 Presentation av forskningsprojekten New Legume Foods (Elin Röös, SLU) och MegaLegume (Lina Svanberg, Rise) 12.00-13.00 LUNCH Baljväxtlunch i Alnarp, Uppsala, Umeå, Skara

Hur kan svenskt jordbruk möta behovet av ökad baljväxtproduktion? Trindsäd vart 10:e år = 260 000 ha men inte realistiskt att odla trindsäd i hela landet Vart 6:e 7:e år på lämpliga marker ger ändå utrymme för stor ökning jämfört med dagens ca 65 000 ha Trind säd Korn Vall Vall Höst raps Höst vete Grönsak / potatis Alternativ: mer vall eller spannmål

Tack för er uppmärksamhet! http://blogg.slu.se/new-legume-foods/

Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Trädgårdsböna, Phaseolus vulgaris (brun böna, borlotti-, kidney-, svart, vit böna) Idag nästan bara på Öland (och Gotland). Frostkänslig, behöver varma lätta jordar och en lång odlingssäsong. 1,5 2,5 ton/ha; 20 25% protein Växande intresse för svenskodlade bönor i olika färger! Foto: Per Modig

Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Ärt, Pisum sativum (konservärt, kokärt, foderärt) Idag ca 9 000 konservärt och 25 000 ha kok- och foderärt. Kan sås tidigt, trivs bäst på lätta jordar. Risk för växtföljds-sjukdomar, insektsangrepp och viltskador. 3 4 ton/ha; 20 25% protein Växande intresse för gråärter! Foto: Georg Carlsson

Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Åkerböna / bondböna, Vicia faba Idag ca 30 000 ha åkerböna, nästan uteslutande som fodergröda. Kan sås tidigt, trivs på tyngre jordar än ärt. Behöver lång odlingssäsong. Risk för växtföljdssjukdomar och insektsangrepp. 3 4 ton/ha; ca 30% protein Nya användningsområden som livsmedelsgröda! Foto: Georg Carlsson

Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Lins, Lens culinaris Odlas idag endast i mycket liten skala. Krav på växtplats liknar ärt. Mycket svag i konkurrens mot ogräs, låg stjälkstyrka. <1 1,5 ton/ha; ca 25% protein Nygammal gröda återintroduktion av Gotlandslins. Stor marknadspotential? Foto: Georg Carlsson

Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Lupin, Lupinus angustifolium Idag några hundratals ha, nästan uteslutande till foder. Kan sås tidigt, trivs bra på lätta jordar (torktålig) och klarar relativt lågt ph. Svag i konkurrens mot ogräs, ojämn mognad 1 3 ton/ha; ca 35% protein (eller mer) Foto: Erik Steen Jensen Intressant ingrediens i nya livsmedel!

Vilka trindsädesgrödor kan odlas i Sverige? Sojaböna, Glycine max Odlas idag endast i mycket liten skala. Frostkänslig, behöver varma lätta jordar och en lång odlingssäsong. 1 2 ton/ha; ca 35% protein (eller mer) Pågående forskning om svenskodlad soja (JTI)