RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV ENSKILDA AVLOPP

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV ENSKILDA AVLOPP

Fastställt av: Miljötillsynsnämnden Datum: 2014-03-26 För revidering ansvarar: Miljöavdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Miljöavdelningen Dokumentet gäller för: Miljöavdelningens tillsyn av enskilda avlopp Dokumentet gäller till och med:

3 (16) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Introduktion... 5 2.1 Definitioner... 5 2.2 Interna bedömnings- och prioriteringsnivåer... 5 2.3 Nuläget... 6 3 Allmänna riktlinjer för arbetet med enskilda avlopp i Höganäs... 7 3.1 Bedömning av skyddsnivåer... 7 3.1.1 Definition av hög nivå för miljöskydd... 7 3.1.2 Definition av normal skyddsnivå för hälsoskydd... 7 3.2 Godkänd teknik... 8 3.3 Kretsloppslösningar... 8 4 Interna handläggningsrutiner... 9 4.1 Anpassning till kommunens VA-plan... 9 4.2 Enskilda avlopp inom VA-områden...10 4.3 Viktiga krav vid ansökan om tillstånd...10 5 Sanering av enskilda avlopp...11 5.1 Behovet av sanering...11 5.2 Saneringsplan...12 5.2.1 Etapp 1 de högst prioriterade avloppen...13 5.2.2 Etapp två avlopp med vissa brister...13 5.2.3 Etapp tre avlopp som är godkända enligt tidigare allmänna råd (SNV 87:6).14 6 Tillsyn av färdiga avlopp...15 7 Läs mer...16

4 (16) 1 INLEDNING Detta dokument ersätter miljötillsynsnämndens Riktlinjer för arbetet med små avlopp i Höganäs som publicerades första gången i december 2008 och uppdaterades 2010. Dokumentets syfte är framför allt att ge interna riktlinjer för miljötillsynsnämndens och miljöavdelningens arbete med avloppsanläggningar utanför kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Riktlinjerna innehåller även tolkningar av några viktiga punkter i de allmänna råden för små avlopp (NFS 2006:7). Ändringarna i denna utgåva består främst i att hänsyn har tagits till den kommande (ännu inte utgivna) planen för utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet (här kallad VA-plan 2014 ). Vidare har två helt nya avsnitt skrivits, som beskriver hur miljöavdelningen planerar att arbeta med saneringen av dåliga avlopp respektive tillsynen av färdiga avlopp.

5 (16) 2 INTRODUKTION 2.1 DEFINITIONER WC-vatten används i dokumentet som ett samlingsbegrepp, även om begreppet fekalier hade varit mer korrekt för avfallet från en torrklosett (TC) eller mulltoa. Med BDT-vatten avses spillvatten från bad, disk och tvätt. 2.2 INTERNA BEDÖMNINGS- OCH PRIORITERINGSNIVÅER Ända sedan arbetet med enskilda avlopp i Höganäs inleddes, har miljöavdelningen sorterat in alla avloppsanläggningar i tre klasser utifrån hur väl de uppfyller gällande miljökrav. När de nya allmänna råden kom 2006, uppstod behov av en fjärde klass: 1. Med Dåliga avlopp avses i första hand anläggningar som saknar längre gående rening än slamavskiljning av WC-vatten. Hit räknas också s.k. sandfilterbrunnar samt sjunkbrunnar och stenkistor om spillvatten från WC leds till dessa. 2. Halvbra avlopp är en heterogen grupp som innehåller alla anläggningar som inte är dåliga men inte heller är bra. Det kan t ex röra sig om en markbädd med brister i konstruktionen, eller en fastighet som har rening av WC-vatten men inte av BDTvatten. 3. Som Bra räknades från början alla anläggningar som uppfyllde kraven enligt de förra (SNV 87:6) allmänna råden för små avloppsanläggningar. 4. Miljöavdelningen registrerar numera anläggningar som uppfyller kraven i de nya allmänna råden (NFS 2006:7) i en fjärde bedömningsklass. Strävan är att alla avloppsanläggningar på sikt ska uppfylla de senaste kraven (klass 4).

6 (16) 2.3 NULÄGET Sedan 1992, då miljöavdelningen redovisade den första sammanställningen av antalet enskilda avlopp i kommunen, har ett stort antal fastigheter på landet anslutits till kommunalt VA. Det totala antalet enskilda avlopp i kommunen har därmed minskat från över 1 900 till ca 600. Bland de största utbyggnadsprojekten sedan 1992 kan nämnas Farhult, Norra Häljaröd och delar av Jonstorp. Antalet riktigt dåliga anläggningar (sandfilterbrunnar eller anläggningar som saknar längre gående rening än slamavskiljning för WC) har under perioden minskat från ca 1 000 till drygt 150. Till denna minskning bidrar även det arbete med förbättring av enskilda avlopp, som har bedrivits mer eller mindre kontinuerligt sedan 1993. 2000 1800 0 300 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 648 43 960 266 168 59 250 151 213 150 1992 2010 2014 Godkända 2006:7 Godkända 87:6 Halvbra Dåliga Figur 1 Det totala antalet enskilda avlopp i Höganäs är nu ca 600 stycken I diagrammet redovisas antalet anläggningar som uppfyller de nu gällande kraven på enskilda avloppsanläggningar (NFS 2006:7) respektive de tidigare kraven (SNV 87:6).

7 (16) 3 ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR ARBETET MED ENSKILDA AVLOPP I HÖGANÄS 3.1 BEDÖMNING AV SKYDDSNIVÅER I naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) definieras olika skyddsnivåer som nya enskilda avlopp måste uppnå. Skyddsnivåerna kallas normal respektive hög, och ska bedömas för miljöskydd och hälsoskydd. Bedömningen ska göras individuellt för varje anläggning, men många kommuner ställer upp allmänna principer för skyddsnivåbedömningarna. I Höganäs är utgångspunkten att hög nivå bör gälla för miljöskydd och normal nivå för hälsoskydd. Hälsoskyddskravet ska tolkas som att vattnet från en avloppsanläggning bör uppfylla kraven för tjänlig badvattenkvalitet innan det släpps direkt till en recipient eller genom en ledning till recipient. Hög nivå för miljöskydd och normal nivå för hälsoskydd beskrivs kortfattat nedan. För en utförligare beskrivning av principerna för skyddsnivåbedömningarna hänvisas till NFS 2006:7. 3.1.1 DEFINITION AV HÖG NIVÅ FÖR MILJÖSKYDD För att en avloppsanläggning ska uppfylla höga krav för miljöskydd krävs följande: Reduktion, % Utsläppt mängd, g/p/d Utgående halt, mg/l BOD 7 90 5 30 Fosfor (Tot-P) 90 0,2 1 Kväve (Tot-N) 50 7 40 3.1.2 DEFINITION AV NORMAL SKYDDSNIVÅ FÖR HÄLSOSKYDD Normal skyddsnivå för hälsoskydd innebär enligt NFS 2006:7 att utsläpp av avloppsvatten inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t ex lukt, eller förorening av vatten. Restprodukterna från anläggningen måste dessutom kunna hanteras på ett hygieniskt acceptabelt sätt. En praxis som utvecklats vid prövning, är att det renade vattnet ska hålla badvattenkvalitet med avseende på bakterieinnehåll. Badvatten får innehålla högst 100 E. coli och 100 intestinala enterokocker per 100 ml, för att vara tjänligt, respektive upp till 1 000 E. coli och upp till 300 intestinala enterokocker för att vara tjänligt med anmärkning. 1 1 Enligt Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG 2006/7/EG, 2013.

8 (16) 3.2 GODKÄND TEKNIK Vid användning av ny teknik, t ex minireningsverk, ska den sökande själv kunna visa att den planerade anläggningen uppfyller miljö- och hälsoskyddskraven. Kravet på badvattenkvalitet medför att det krävs efterpolering av spillvatten från de flesta s.k. minireningsverk. Om urin eller fekalier tas om hand separat, kan en anläggning som inte hade klarat reningskraven för det osorterade spillvattnet användas för BDT-vattnet. Användningen av BDT-anläggningen får dock inte medföra risk för smitta eller annan olägenhet. 3.3 KRETSLOPPSLÖSNINGAR Den som önskar etablera ett avloppssystem där insamling av humanurin ingår bör ha rätt att få detta beviljat, även om han eller hon inte själv kan presentera ett system för att omhänderta näringen. 2 Den som installerar ett reningsverk eller annan anläggning med ett system för slamavvattning, kan beviljas tillstånd att själv omhänderta slammet på tomten. Fastighetsägaren ska då redan i samband med ansökan om installation av anläggningen redovisa en godtagbar rutin för omhändertagandet av slammet. Figur 2 Kanske en kretsloppstoalett 2 Naturvårdsverket påpekar i sin handbok att utsorterade fraktioner av humanurin och avföring från enskilda anläggningar utgör hushållsavfall, som kommunerna har ansvar för att transportera bort och omhänderta. Här står också att det bör anses vara kommunernas ansvar att driva arbetet med att försöka finna eller skapa avsättning för dessa fraktioner.

9 (16) 4 INTERNA HANDLÄGGNINGSRUTINER 4.1 ANPASSNING TILL KOMMUNENS VA-PLAN I kommunens kommande plan för utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet (här kallad VA-plan 2014 ) kommer ett antal områden dit kommunalt avlopp ska dras fram att urskiljas. Exakt vilka dessa områden är redovisas i planen, som beräknas vara färdig under våren 2014. Nedanstående principer ska gälla vid miljötillsynsnämndens bedömning av önskemål om tillstånd för enskilt avlopp samt vid översiktlig planering av tillsynen. Område enligt VA-plan 2014 eller redan påbörjad VA-utbyggnad Bedömningsprinciper vid handläggning av enskilda avlopp Område där VA-utbyggnad påbörjats. Område där utbyggnad ännu inte påbörjats men planeras enligt VA-plan 2014. Fastigheter som inte ligger inom något av de områden där kommunal utbyggnad av VA-nätet är påbörjad eller planerad enligt VA-plan 2014 När ett nytt kommunalt verksamhetsområde för avlopp etableras är målet att alla som bor inom området ska ansluta sig till avloppsnätet. Om fastighetsägarna inom ett nytt VA-område inte har anslutit sig inom ett år efter det att de har anvisats anslutningspunkt av VAavdelningen, bör de föreläggas att ansluta sig. Om det inte finns mycket starka skäl för varför avloppet måste byggas om (t.ex. akut förorening) bör ansökningar om ändring av ett befintligt enskilt avlopp avslås, med hänsyn till att kommunalt VA kommer inom kort. Om en enskild anläggning måste byggas om på grund av akut avloppshaveri, ska ett tidsbegränsat tillstånd lämnas. Ett tillstånd bör även tidsbegränsas om nybyggnation beviljas inom ett område där kommunal VA-utbyggnad är planerad. Tillsyn av enskilda avlopp enligt särskild plan. Tillstånd för nya avlopp lämnas med höga krav.

10 (16) 4.2 ENSKILDA AVLOPP INOM VA-OMRÅDEN Inom kommunala VA-områden bör nya enskilda avlopp inte accepteras. I enstaka fall kan det vara skäligt att acceptera användningen av en mulltoalett inom kommunalt verksamhetsområde. Det kan röra sig om en liten bod eller kolonistuga, där övernattning sällan sker. Följande bör då gälla: Permanentboende förekommer inte. Det finns inte indraget vatten (varken kommunalt eller från egen brunn) i byggnaden. Verksamhetsutövaren har möjlighet att själv ta hand om restprodukterna från toaletten. 4.3 VIKTIGA KRAV VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND Förutom att bevaka de principer som behandlats under avsnitt 3, Allmänna riktlinjer för arbetet med enskilda avlopp i Höganäs, bör miljöavdelningen ställa nedanstående krav i samband med ansökan om tillstånd för en ny avloppsanläggning. Alla anläggningar utom infiltrationsanläggningar för BDT-vatten och slutna behållare måste konstrueras så att det är möjligt att ta prov på det renade vattnet. Den som ansöker om tillstånd för att installera ett minireningsverk eller annan anläggning med ny teknik ska samtidigt anmäla hur han avser att kontrollera reningseffekten i den färdiga anläggningen. 3 Minireningsverk eller andra anläggningar med ny teknik eller teknik som är känslig för störningar eller utebliven skötsel ska kontrolleras genom provtagning av utgående vatten ca ett halvt år efter färdigställandet. Arbetet ska utföras av sakkunnig person. 4 Under arbetets gång ska kritiska moment fotodokumenteras. Efter inrättandet av avloppsanläggningen ska verksamhetsutövaren och entreprenören lämna ett utförandeintyg till miljöavdelningen. 5 Protokollen från alla provtagningar och kontroller som fastighetsägaren låter utföra ska förvaras på fastigheten och kunna visas upp på begäran av miljöavdelningen. 3 De flesta ägare av minireningsverk väljer frivilligt att teckna ett avtal med leverantören om årlig service. I denna ingår förutom allmän kontroll ofta vattenprovtagning. Om fastighetsägaren själv vill göra kontroll och service bör han få göra detta ifall han har den kompetens som krävs. 4 Med sakkunnig person menas en person med lång erfarenhet eller som har genomgått utbildning inom området. Utbildningar för avloppsentreprenörer utförs bland annat av branschorganisationen Maskinentreprenörerna och Länsstyrelsen i Skåne. Företagsanknutna utbildningar finns också. 5 En blankett för utförandeintyg lämnas ut tillsammans med godkännandet av ansökan.

11 (16) 5 SANERING AV ENSKILDA AVLOPP 5.1 BEHOVET AV SANERING I Höganäs finns det, som redovisats i avsnitt två, ca 600 enskilda avlopp, varav 550 ännu inte uppfyller kraven i de senaste enskilda råden (NFS 2006:7). Miljöavdelningen kan med hjälp av den insyn som kontoret har i arbetet med den kommande VA-planen uppskatta att över 100 av de 550 avloppen ligger inom områden där kommunal utbyggnad redan påbörjats eller planeras. Inom sådana områden bör kontoret givetvis inte kräva att de enskilda avloppen förbättras (om det inte finns mycket tydliga och akuta miljöskäl för detta). Om vi räknar bort fastigheter som kommer att anslutas, och alla som uppfyller de nu gällande kraven, ser vi att det i kommunen finns 440 fastigheter med avloppsanläggningar som är i behov av någon form av förbättring. Av dessa uppfyller 215 kraven enligt de gamla (SNV 87:6) allmänna råden för enskilda avlopp medan 225 har mer angelägna åtgärdsbehov. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 215 120 105 Fortsatt enskilda 35 31 45 Kommunalt VA planeras Godkända 87:6 Halvbra Dåliga Figur 3 Antalet fastigheter som inte kommer att anslutas och antalet fastigheter där kommunalt VA planeras. Observera att ovanstående antal visserligen utgör goda uppskattningar av de verkliga (planerade) antalen, men att avvikelser kommer att framkomma. Det visar sig t.ex. ibland att ett avlopp går att ansluta trots att detta tidigare inte troddes vara möjligt. Och ibland klassas avlopp om, beroende på att de försämrats eller för att det visar sig att en brist inte var så allvarlig som man först trodde eller för att den var allvarligare.

12 (16) 5.2 SANERINGSPLAN Miljöavdelningens arbete med att sanera bristfälliga avlopp ska bedrivas parallellt över hela kommunen och i tre etapper som följer avloppens indelning i klasser (se avsnitt 2.2). Etapp 1 (avlopp med direktutsläpp) påbörjades 2013. Etapp 2 (avlopp med vissa brister) startar 2014. Etapp 3 (avlopp som är godkända enligt tidigare allmänna råd) beräknas kunna påbörjas 2016 eller 2017. En detaljerad plan för denna etapp tas fram tidigast 2015. Etapp 1 - Dåliga Etapp 2 - Halvbra 2013 Brev har sänts till drygt 90 ägare av avloppsanläggningar som saknar längre gående rening än slamavskiljning för WC. Informationsmöten hölls under hösten. 2014 De 90 ärenden som påbörjades 2013 bevakas. Beslut om användningsförbud om fastighetsägarna inte ansöker om tillstånd före april 2014. Krav riktas mot ägarna av 10 avlopp som missades 2013. 2015 De 90 ärenden som påbörjades 2013 ska vara klara senast december 2015. Även de 10 som missades 2013 och påbörjas 2014 ska vara klara senast december 2015. Arkivgranskning och klassning i undergrupper: a) En grupp får informationsbrev samt krav på att ansöka om tillstånd för ny anläggning inom sex månader från det att de fått brevet, och genomföra åtgärder senast december 2016. b) En annan grupp får brev som endast innehåller information om generella krav. Vi avvaktar med krav på åtgärder. Miljöavdelningen fattar beslut om användningsförbud för de fastighetsägare i grupp a) som inte har ansökt om tillstånd i tid. 2016 Alla i grupp a) enligt ovan ska ha förbättrat sina avloppsanläggningar senast december 2016. Etappindelningen förklaras och motiveras utförligare nedan.

13 (16) 5.2.1 ETAPP 1 DE HÖGST PRIORITERADE AVLOPPEN Som visats i figur 2 finns det 105 fastigheter med avloppsanläggningar som är mycket dåliga (direktutsläpp) och som inte kommer att anslutas till kommunalt VA inom en överskådlig framtid. Miljöavdelningen påbörjade 2013 saneringen av enskilda avlopp, genom att uppmana drygt 90 av de 105 fastighetsägarna att lämna in förslag till åtgärder. Att inte alla 105 kontaktades samtidigt beror på osäkerheter i materialet. Det var t.ex. i några fall oklart var kommunal anslutning kunde förutses, när de första breven till fastighetsägarna skickades ut. Inledningsvis informerade miljöavdelningen fastighetsägarna om att de skulle tvingas att åtgärda sina avloppsanläggningar före utgången av 2014. Efter starka reaktioner från fastighetsägarna utsträckte miljötillsynsnämnden tiden då avloppen ska vara klara till slutet av 2015. Miljöavdelningen kommer under 2014 och 2015 att bevaka de påbörjade ärendena. De fastighetsägare som i slutet av mars 2014 inte har lämnat in en ansökan om tillstånd för att förbättra sin anläggning kommer att förbjudas att använda denna efter december 2015. Under våren 2014 kommer krav att riktas mot de 10 15 fastighetsägare som missades 2013, med krav på ansökan inom sex månader och åtgärder senast december 2015. 5.2.2 ETAPP TVÅ AVLOPP MED VISSA BRISTER De 120 avloppsanläggningar som miljöavdelningen klassar som halvbra utgör en heterogen grupp, gemensamt för dem är att de alla har brister som gör att de inte kan anses som fullt godkända. En liten del av anläggningarna innehåller blandat spillvatten från WC och BDT. Hit räknas t.ex. olika typer av bäddar som är mindre än vad som anses vara godtagbart eller som är nedgrävda under grundvattennivån. I de flesta av de halvbra anläggningarna lagras dock WC-vatten i en torrklosett eller i en sluten tank, och endast BDT-vatten släpps ut. De slutna tankarna är av växlande kvalitet, alla har till exempel inte överfyllnadsskydd. BDT-vattnet kan också tas om hand på mer eller mindre bra sätt. För mycket enkla boenden kan det ibland ses som ett onödigt stort ingrepp att ställa krav på mycket omfattande åtgärder. Kanske kan man till exempel acceptera att vattnet från en köksvask vid ett ensligt beläget fritidshus infiltreras i en stenkista medan man inte accepterar att allt BDT-vatten från ett permanentboende släpps orenat till ett vattendrag. Miljöavdelningen avser därför att under våren 2014 detaljgranska registeruppgifterna avseende de halvbra avloppen, och föreslår att de delas in i minst två grupper: a) Avloppsanläggningar där det är uppenbart att åtgärder krävs. Informationsbrev skickas till fastighetsägarna under våren 2014, med krav på åtgärder senast december 2016. b) Avloppsanläggningar där det inte är uppenbart att åtgärder krävs. Informationsbrev skickas till fastighetsägarna under 2014, med information om de generella kraven på godkända avlopp. I övrigt inga krav i år.

14 (16) 5.2.3 ETAPP TRE AVLOPP SOM ÄR GODKÄNDA ENLIGT TIDIGARE ALLMÄNNA RÅD (SNV 87:6) 215 avloppsanläggningar i miljöavdelningens register är godkända enligt de tidigare allmänna råden (SNV 87:6). Det handlar mestadels om markbäddar och infiltrationsanläggningar, men även några rotzonsanläggningar, som byggts de senaste 10-20 åren. Alla anläggningarna i den här gruppen har en avsevärt sämre reningseffekt, framför allt med avseende på fosfor, än moderna minireningsverk. Hur och när anläggningarna ska åtgärdas är dock i dagsläget oklart. Det har bland annat föreslagits att alla infiltrationsanläggningar och markbäddar ska kontrolleras och vid behov grävas om efter en viss tid, t.ex. tio år, och vissa kommuner bedriver redan tillsyn efter den principen. En annan möjlighet är att ställa krav på att fosforreningen förbättras genom installation av enheter för kemfällning. De flesta kommuner avvaktar dock tydligare instruktioner uppifrån avseende de här avloppen, och det finns tecken på att sådana instruktioner kan komma 2014 eller 2015. Arbetet med avlopp som är godkända enligt tidigare råd föreslås därför påbörjas tidigast 2016.

15 (16) 6 TILLSYN AV FÄRDIGA AVLOPP När alla enskilda avlopp i Höganäs är sanerade, och alla som går att ansluta är anslutna, kommer det att finnas ca 500 enskilda avlopp i behov av kontinuerlig tillsyn. Tillsyn av enskilda avlopp kommer därmed att vara en stor arbetsuppgift för miljöavdelningen, även efter det att alla dåliga avlopp har byggts om. Detta gäller trots att fastighetsägarna har det huvudsakliga ansvaret för att sköta och kontrollera sina anläggningar. En anledning är att det teknikskifte som pågår, från infiltrationsanläggningar och markbäddar till avancerade reningsverk, kan förväntas medföra större behov av tillsyn. Några riktlinjer för hur detaljerad denna tillsyn ska vara i Höganäs, eller hur den ska bedrivas, föreslås inte i dagsläget. En anledning är att detta har berörts i Havs- och vattenmyndighetens rapport Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar, som utkom 2013 och för närvarande är ute på remiss. I rapporten föreslås bland annat regelbundna och tvingande kontrollintervall för enskilda avlopp. I väntan på resultatet av remissen och eventuella nya styrmedel noteras därför endast att det är angeläget i samband med tillståndsgivningen av minireningsverk, att miljöavdelningen bevakar att fastighetsägarna redovisar hur de avser att kontrollera sina anläggningar.

16 (16) 7 LÄS MER Det har under de senaste åren producerats flera viktiga rapporter och styrdokument inom området enskilda avlopp. Några av de viktigaste dokumenten listas nedan. För ytterligare information hänvisas till www.avloppsguiden.se. Allmänna råd (NFS 2006:7) I juli 2006 utkom naturvårdsverkets nya allmänna råd för små avloppsanläggningar (NFS 2006:7). Den väsentligaste ändringen är att man i de nya råden anger funktionskrav i stället för att som i de tidigare råden (SNV 87:6) peka ut godkänd teknik. Funktionskraven består bland annat av krav på reningseffekter. Kraven delas upp i två nivåer, normal respektive hög skyddsnivå. Handbok I början av 2008 gav Naturvårdsverket även ut en kompletterande handbok till råden. Bedömningsgrunder Länsstyrelsen i Skåne producerade 2008, genom en arbetsgrupp inom Miljösamverkan Skåne, en rapport vars fullständiga namn är Enskilda avlopp - ett förslag till gemensamma bedömningsgrunder och handläggningsrutiner med blanketter och juridiska synpunkter. Här finns tolkningar av de allmänna råden, samt mallar för dokument, bland annat ansökningshandlingar. Kommunens VA-plan Det pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en ny VA-plan för Höganäs, som ska ersätta den numera upphävda VA-översikten från 2010. VA-planen förväntas vara klar för antagande 2014. Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndigheten har 2013 redovisat en rapport som heter Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. I rapporten redovisas en rad förslag på regeländringar och andra styrmedel som kan minska de negativa effekterna av små avloppsanläggningar. Många av de regeländringar som föreslås innebär en hårdare styrning av arbetet med enskilda avlopp. Rapporten är för närvarande ute på remiss.