STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för klassiska språk Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs II, 5 poäng Lördag 9:e november kl. 10 15 i A2 Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i samtliga svar på frågebladet! Skriv tydligt! Ge inga alternativöversättningar eller alternativa svar! Fyll i ditt namn, postadress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn: Tentan består av följande tre delar: 1. Översättning från latin till svenska med grammatikfrågor 2. Realia: Roms historia och litteratur, samt 3. Realia: Det latinska språkets historia 4. Formlära Varje del måste vara godkänd för att tentan som helhet ska bli godkänd. Eventuella underkända delar tentas separat vid kommande omtentatillfälle. 1. Översättning från latin till svenska med grammatikfrågor Översätt hela de latinska texterna och skriv in översättningen på de linjerade raderna. Kontrollera att alla latinska ord verkligen kommer med i din översättning! Svara på frågorna om de ord som är understrukna i texterna. Om det efterfrågas, var noga med att ange fullständig formbestämning, ex. för finita verbformer: person, numerus, tempus, modus, huvudform; för substantiv och adjektiv: kasus, numerus, genus. Poängsättning: maxpoäng för varje översättning är 0, minuspoäng ges för felöversättning eller utebliven översättning. Rätt svar på de grammatiska frågorna till varje text ger pluspoäng som vanligt. 1.1 Ett sentensliknande uttalande hämtat från Livius (Ab urbe condita 22,39,19), som låter Quintus Fabius Maximus Cunctator säga detta i ett tal hållet för att försöka avråda en av konsulerna att ge sig ut i öppen strid mot Hannibal: Vanam gloriam qui spreverit, veram habebit Den som försmår fåfäng ära, skall få sann sådan. vanus a. 3 fåfäng, tom ; sperno sprevi spretum 3 försmå, förakta ; verus a. 3 sann a. Bestäm verbformen spreverit!: 3 pers sing., futurum exaktum, aktivum b. I vilken typ av bisats står spreverit?: _Relativ c. Vilken tidsrelation uttrycker spreverit i förhållande till huvudsatsens habebit? Föregående handling i tillkommande tid. d. Bestäm verbformen habebit! 3. pers sing., futurum simplex, aktivum Poäng 1.1:/12 1.2 Vulgata, Matteusevangeliet 24,11 13: Et multi pseudoprophetae surgent et seducent multos. Et quoniam abundabit iniquitas, refrigescet caritas multorum: qui autem perseveraverit usque in finem, hic salvus erit. Och många falska profeter skall framträda och bedra många. Genom att orättvisan flödar över, kommer kärleken att svalna hos de flesta. Men den som håller ut ända till slutet skall bli
frälst. pseudopropheta -ae m. falsk profet ; surgo surrexi surrectum 3 resa sig, uppträda ; seduco -duxi -ductum 3 förleda ; abundo 1 flöda över ; iniquitas -atis f. orättvisa ; refrigesco refrixi 3 svalna ; caritas -atis f. kärlek ; persevero 1 hålla ut ; usque adv. ända ; salvus a. 3 frälst a. Bestäm verbformen surgent! 3 pers. plur., futurum simplex, aktivum b. Bestäm verbformen abundabit! 3 pers. Sing., futurum simplex, aktivum c. I vilken typ av bisats står abundavit? Kausal d. Bestäm formen multorum, samt specificera vad just denna användning av detta kasus kallas! Maskulinum, plural genitiv. Possessiv genitiv e. Bestäm verbformen perseveraverit! 3 pers. sing, futurum exaktum, aktivum f. Vilken typ av pronomen är hic? Demonstrativt Poäng 1.2: /21 1.3 Plinius den yngre uppmanar i ett brev sin vän att skriva oftare: Olim mihi nullas epistulas mittis. Nihil est, inquis, quod scribam. At hoc ipsum scribe, nihil esse quod scribas, vel solum illud, unde incipere priores solebant: Si vales, bene est, ego valeo. Hoc mihi sufficit; est enim maximum. Ludere me putas? Serio peto. Fac sciam, quid agas, quod sine sollicitudine summa nescire non possum. Vale. Du skickar inga brev till mig på länge. Du säger: Det finns inget att skriva. Men skriv just detta, att det inte finns något att skriva, eller endast det, varmed förfäderna brukade börja: Om du mår bra, är det bra, jag mår bra. Detta räcker för mig! Ty det är det allra största. Tror du att jag skämtar? Jag begär detta på allvar. Se till så att jag får veta vad du gör, ty jag kan inte vara ovetande utan att känna den största oro. Farväl. olim adv. på länge ; inquis du säger (pres. ind. akt. av ett defekt verb med bara vissa former); unde adv. varmed ; incipio -cepi -ceptum 3 börja ; priores priorum m. pl. förfäder ; soleo solitus sum halvdep. 2 bruka ; valeo valui valiturus 2 må bra ; sufficio -feci -fectum 3 räcka (till) ; ludo ludi lusum 3 skämta ; serio adv. på allvar ; Fac sciam = Fac, ut sciam; sollicitudo -inis f. oro a. Vilken typ av pronomen är mihi, samt i vilket kasus står det? Personligt pronomen, dativ. _ b. Bestäm verbformen scribam! 1 pers sing, presens konjuktiv, aktivum c. Definiera i vilken typ av bisats scribam står, samt förklara valet av modus i bisatsen! Konsekutiv relativsats, därför konjunktiv (Relativsatsen har annars indikativ.) d. Bestäm verbformen scribe!imperativ e. Scribe styr konstruktionen nihil esse. Vad kallas denna konstruktion? Ackusativ med infinitiv. f. Bestäm verbformen solebant!3 pers plur, imperfekt indikativ, aktivum. g. Vilken ordklass tillhör bene?adverb h. Vad kallas konstruktionen ludere me?ackusativ med infinitiv i. Definiera vilken typ av bisats quid agas är, samt förklara valet av modus!indirekt frågesats, som alltid tar konjunktiv.
j. I vilket kasus står sollicitudine summa och varför?ablativ, styrt av sine. k. Bestäm verbformen possum!1 pers sing, pres indikativ aktivum. Poäng 1.3:/31
1.4 Bellum Alexandrinum, vars anonyme författare troligen var ett av Caesars befäl i Alexandria, skildrar Caesars inblandning i Egyptens tronstrid. Detta avsnitt berättar om Alexandria-invånarnas förberedelser inför det romerska anfallet: Neque vero Alexandrinis in gerendis negotiis cunctatio ulla aut mora inferebatur. Nam in omnes partes, per quas fines Aegypti regnumque pertinet, legatos conquisitoresque dilectus habendi causa miserant magnumque numerum in oppidum telorum atque tormentorum convexerant et innumerabilem multitudinem adduxerant. Men inte heller Alexandrinarna tillfogades något dröjsmål eller uppehåll, då det gällde att utföra sysslorna. Ty till alla landsdelar, genom vilka Egyptens områden och kungadöme sträckte sig, skickade de sändebud och värvare för att ha utskrivning av soldater, och de hade samlat ihop ett stort antal vapen och kastmaskiner i staden och fört dit en oräknelig folkmängd. neque vero men inte heller ; Alexandrinus -i m. invånare i Alexandria ; negotium -i n. syssla, uppgift ; cunctatio -onis f. dröjsmål ; mora -ae f. uppehåll ; infero intuli illatum oregelb. tillfoga ; finis -is m. område ; Aegyptus -i f. Egypten ; regnum -i n. kungadöme ; pertineo -tinui 2 sträcka sig ; conquisitor -oris m. värvare (av trupper) ; dilectus -us m. utskrivning av soldater ; tormentum -i n. kastmaskin ; conveho -vexi -vectum 3 samla ihop ; innumerabilis -e a. oräknelig ; multitudo -inis f. folkmängd a. Vad kallas konstruktionen in gerendis negotiis, samt i vilket kasus står den? Gerundivförbytning - ablativ b. Bestäm formen fines! Maskulinum pluralis ackusativ c. Vilken typ av ord (ordklass) är -que! Konjuktioner d. Vad kallas konstruktionen dilectus habendi causa? Gerundivförbytning e. I vilket kasus står causa och i vilket kasus står dilectus habendi? causa = ablativ, dilectus habendi = genitiv f. Bestäm verbformen miserant! Pluskvamperfekt indikativ aktivum, 3 pers-plur. g. Vilken typ av genitiv är telorum och tormentorum? Partitiv Poäng 1.4:/15 1.5: I detta elegiska distikon gör sig Martialis lustig över hur liten skillnad det ibland kan vara mellan två vitt skilda yrkesgrupper: Nuper erat medicus, nunc est vespillo Diaulus: quod vespillo facit, fecerat et medicus Nyss var Diaulus läkare, nu är han likbärare: det han gör som likbärare, hade han gjort även som läkare. nuper adv. nyss ; medicus -i m. läkare ; vespillo -onis m. likbärare ; Diaulus -i m. (grekiskt egennamn) a. Bestäm verbformen erat! 3 pers. sing, imperfekt indikativ, aktivum. b. Substantiven medicus och vespillo förekommer båda två gånger. Ingen gång fungerar de som subjekt i satsen. Vilken funktion i satsen (satsdel) har de på diktens första respektive andra rad? 1:a raden = predikatsfyllnad 2:a raden = predikativt attribut c. Bestäm verbformen fecerat! 3 pers sing, pluskvamperfekt indikativ, aktivum. Poäng 1.5:/14 Poäng totalt del 1:/93 Betyg del 1:
2. Realia: Roms historia och litteratur Besvara frågorna genom att kortfattat ange så många fakta som möjligt. Skriv in svaren på de linjerade raderna. 2.1Redogör för huvuddragen i Roms dramatiska förvandling från republik till principat c:a 50 27 f.kr. genom att nämna inbördeskriget mellan Caesar och Pompeius, mordet på Caesar, huvudintressenterna i den följande maktkampen, dess olika turer och utgång, etc.! I efterdyningarna av kaoset kring Catilinas sammansvärjning bildade Pompeius, Caesar och Crassus det första trumviratet år 60 f.kr. Dessa tre skulle turas om att vara konsuler samt fungera som ståthållare i de olika provinserna. Problem uppstod när Crassus ståthållarskap i Syrien ledde till krig med lokalbefolkningen och Pompeius, som avundades Caesars galliska erövringståg, sökte förhindra att Caesar blev konsul. Detta ledde till krig mellan Pompeius och Caesar, vilket i sin tur ledde till Pompeius död. Caesar påbörjade nu ett segertåg där han lade delar av Nordafrika och mindre Asien under sig. År 46 utropades han till diktator på 10 år, och gjorde skäl för namnet mer och mer. Därför sammansvor sig en grupp senatorer mot honom och mördade honom den 15 mars 44 f.kr. Ledande i sammansvärjningen var Crassus och Brutus, en man som gynnats stort av Caesar. Caesars död ledde till ytterligare stridigheter, då Antonius, Caesars vän och medarbetare, samt hans adoptivson Octavianus startade krig mot Brutus och Crassus. Poäng 2.1:/15
2.2Vilka var Tiberius och Gaius Gracchus, när ungefär verkade de och vad ville de åstadkomma? Bröderna G. Ville återuppta det gamla bondeståndet och verkade för detta under 120-130- talen f.kr. Tiberius vill fördela statsjorden då de egendomslösa och drog igång en revulotionsliknande aktion för att få igenom detta. Han omkom ett år efter lagens införande i ett upplopp. Gaius valdes till folktribun efter Tiberius, och gynnade de fattiga genom sänkta spannmålspriser. Poäng 2.2:/5 2.3Redogör för Ciceros litterära produktion genom att ange i vilka fyra genrer han skrev och nämna minst ett verk i varje genre!: Rättegångstal, politiska tal: Pro Caelio (t ex) Brev: Ad Atticum, Ad familiares Filosofiska skrifter: De Amicitia Retoriska skrifter: De Oratore Poäng 2.3:/8 2.4Berätta om innehållet i Vergilius episka verk Aeneis ( Aeneiden )! Den trojanska hjälten Aendas flyr med sin son Ascanius och några trojaner från det erövrade Troja. Gudarna har nämligen bestämt att han skall anlägga en ny stad i Latinum, Italien. På vägen dit råkar han ut för många strapatser. Poäng 2.4:/5 2.5 a. Vilken känd romersk poet har skrivit verken Ars amandi ( Konsten att älska ) och Metamorphoses ( Metamorfoser )? Ovidius 2.5 b. När ungefär levde denne poet och till vilken litterär epok räknas han? 43 f.kr.-17 e.kr. Den augusteiska epoken under Guldåldern. Poäng 2.5:/3 2.6 a. Vilken romersk poet har skrivit den episka lärodikten De rerum natura ( Om tingens natur )? Lucretius 2.6 b. Beskriv med några ord den filosofiska lära som det propageras för där! L. prisar Epikuros, som förespråkar materialismen och motarbetar fruktan för religionen och döden. Poäng 2.6:/4
2.7 Para ihop följande författare och verk genom att dra streck mellan raderna i de båda kolumnerna: Livius Epigrammata Petronius Sallustius Tacitus Seneca Martialis Poäng 2.7:/6 Poäng totalt del 2:/46 Betyg del 2: De beneficiis, Naturales quaestiones, Epistulae morales ad Lucilium Ab urbe condita libri Satyrica (innehåller den s.k. Cena Trimalchionis) Agricola, Germania, Annales Bellum Catilinae, Bellum Iugurthinum, Historiae 3. Realia: det latinska språkets historia 3.1a: Latinet hör till samma stora språkgrupp som exempelvis svenska, franska, persiska och grekiska. Vad heter den? Indoeuropeiska språk 3.1b: Inom denna stora språkgrupp finns flera undergrupper. Namnge den undergrupp som består av de språk som är direkta dotterspråk till latinet, samt nämn minst tre av dessa dotterspråk! Romanska språk: italienska, spanska, franska, rumänska, rätoromanska och portugisiska. 3.2a: Latinet brukar delas in i olika perioder. Nämn minst tre av dessa perioder, samt placera dem i rätt inbördes kronologisk ordning! Arkaisk tid: ca 600 f.kr 80 f.kr. Klassisk tid: 80 f.kr 180 e.kr. Efterklassisk tid (senlatin): 180 e.kr. - 500 e.kr. 3.2b: En av dessa perioder brukar delas in i guldåldern och silveråldern. Nämn två prosaförfattare och två poeter från latinets guldålder! Prosa: Cicero och Caesar Poesi: Vergilius och Catullus Poäng del 3:/14 Betyg del 3:
4. Formlära Fyll i formerna på de linjerade raderna! Var noga med att kontrollera alla ändelser! 4.1 Böj presens participet av verbet voco 1 jag kallar i alla tre genus och i alla kasus! mask. fem. neutr. mask. fem. neutr. nom. s. vocans vocans vocans nom. pl. vocantes vocantes vocantia gen. s. vocant is vocantis vocantis gen. pl. vocantium vocantium vocantium dat. s. vocanti vocanti vocanti dat. pl. v ocantibus vocantibus vocantibus ack. s. vocantem vocantem vocans ack. pl. vocantes vocantes vocantia abl. s. Vocanti vocanti vocanti abl. pl. vocantibus ----------------------------> Poäng 4.1:/30 4.2 Böj i alla kasus innumerabilis multitudo (substantiv + adjektivattribut) en oräknelig folkmängd (se vidare glosorna till texten i fråga 1.4)! nom. s. innumerabilis multitudo nom. pl. innumerabil es multitudin es gen. s. innumerabilis multitudinis gen. pl. -ium -um dat. s. innumerabili multitudini dat. pl. -ibus -ibus ack. s. -em -em ack. pl. -es -es abl. s. -i -e abl. pl. -ibus -ibus vok. s. innumerabilis multitudo vok. pl. -es -es Poäng 4.2:/22 4.3 Latinet har fyra olika typer av räkneord: grundtal, ordningstal, delningstal och räkneadverb. Nedan ges huller om buller 1 5 av alla fyra typer av räkneord. Ringa in de fem grundtalen (ett, två, tre ) och de fem ordningstalen (första, andra, tredje )! tertius semel bini ter unus duo tres quini quartus quattuor primus bis quater quinque quinquies secundus terni singuli quaterni quintus Poäng 4.3:/10 4.4 Analysera följande verbformer! a. scripseramus (av scribo scripsi scriptum 3 skriva ) 1 pers plur., pluskvamperfekt indikativ akt. b. habuerim (av habeo habui habitum 2 ha ) 1 pers sing., perfekt konjunktiv aktivum c. agite (av ago egi actum 3 driva, sätta igång ) Imperativ till 2 pers plur. d. putetis (av puto 1 anse ) 2 pers plur., presens konjunktiv aktivum. e. nescivisse (av nescio 4 inte veta ) perfekt infinitiv aktivum. Poäng 4.4:/21 4.5 a. Böj sum vara i pl.kv.pf. ind. akt.! 4.5 b. Böj video se i fut. simpl. pass.! 1 p. s. fueram 1 p. s. videbor 2 p. s. fueras 2 p. s. videberis 3 p. s. fuerat 3 p. s. videbitur 1 p. pl. fueramus 1 p. pl. videbimur 2 p. pl. fueratis 2 p. pl. videbimini 3 p. pl. fuerant 3 p. pl. videbuntur Poäng 4.5:/12
4.6 Komparera följande adjektiv! Ange för varje grad alla tre genera! Komparativ Superlativ mask. fem. neutr. mask. fem. neutr. magnus -a -um stor maior maior maius maximus maxima maximum verus -a -um sann verior verior verius verissimus verissima verissimum Poäng 4.6:/12 4.7 Böj det personliga/demonstrativa pronominet is ea id han/denne i alla tre genus och i alla kasus! mask. fem. neutr. mask. fem. neutr. nom. s. is ea id nom. pl. i i eae eae gen. s. eius eius eius gen. pl. eorum earum eorum dat. s. ei ei ei dat. pl. e is eis eis ack. s. eum eam id ack. pl. eos eas eae abl. s. eo ea eo abl. pl. eis eis eis Poäng 4.7:/27 Poäng totalt del 4:/134 Betyg del 4: Poäng totalt del 1 4: Betyg: