Sida 1 av 13 LD15/01150 Rapport Skid-VM Falun Landstinget Dalarna 2015-02-18--03-01 2015-03-27 Ingela Boberg Beredskapssamordnare Landstinget Dalarna
Sida 2 av 13 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Hälso och sjukvården på Skid-VM arrangemanget... 4 3.1 Hälso och sjukvården primärvården... 4 3.2 Hälso och sjukvården Falu Lasarett... 5 3.3 Hälso och sjukvården Mora Lasarett... 5 3.4 Hälso och sjukvården Avesta Lasarett... 5 3.5 Ambulanssjukvården... 5 3.6 Sjukvårdsrådgivningen, 1177... 5 3.7 Landstingsservice... 5 3.8 Ekonomi... 6 3.9 Kommunikationsenheten... 6 3.10 Rakel... 6 4 Organisationsbeskrivning... 6 5 Planeringen av Skid-VM Falun... 6 6 Riskbedömning... 7 7 Områdesplaner... 7 8 Händelsespecifika åtgärdsplaner... 7 9 Enkät... 8 10 Slutord... 10 Bilder från Skid-VM... 11
Sida 3 av 13 1 Inledning Skid-VM i Falun gick av stapeln 18/2-1/3 2015. En lång tid av förberedelser hade föregått arrangemanget dels i samarbete med arrangören och samverkande myndigheter men även internt i Landstinget Dalarna. 225 000 personer kom och besökte Skid-VM i Falun. Som mest var det 45 000 personer på plats vid ett par tillfällen. 500 miljoner TV tittare runt om i världen såg evenemanget på TV. Samtidigt i länet var det sportlov med fullt på fjällanläggningarna och sista helgen på Skid-VM var det även starten på Vasaloppsveckan vilket påverkade belastningen av hälso och sjukvård i länet ytterligare. Landstinget räknade med att under denna period skulle den ursprungliga befolknings mängden på 270 000 personer komma att dubblas. Till grund för denna rapport ligger även utvärderingsenkät som gick ut till projektgruppen och Särskild Sjukvårdsledning på regional och lokal nivå efter Skid-VM. 2 Sammanfattning Under perioden när det var Skid-VM var det också ett högt tryck med många influensapatienter i länet samt vårdplatsbrist. Dalarna låg i topp vad gäller antal influensafall i Sverige, vilket också märktes på patienter och personal som insjuknade i influensa. Detta var också den största påverkan som Landstinget hade under denna period. Trafiken som man i förväg såg som en risk fungerade bättre än man förutspått. Våra parkeringar på Falu lasarett användes av patienter och personal. Dagtid hade vi parkeringsvakter för att besökande till arrangemanget inte skulle parkera på Landstingets parkeringar. Vi hade förstärkt bakjourer som befann sig i hemmet i beredskap med Rakel enheter om mobiltelefonin skulle gå ner. Vi såg att det var störningar i mobilnätet de första VM dagarna sedan fungerade mobiltelefonin bra även uppe på arenan trots många åskådare. Den allvarligaste incidenten under Skid-VM var lördagen den 21/2 då det var 45 000 personer inne på arenan. Det blev trångt i en passage genom containertunnlar uppe i skogen. Åskådare tryckte på från olika håll och det blev helt stopp med många människor som stod mycket trångt och kunde inte röra sig i 45 minuter, paniksituation var inte långt borta. Personer ringde 112. Situationen löste sig dock, ingen blev skadad, och arrangören ändrade rutiner och publikflöden inför nästa tävlingsdag. VM-vårdcentralen tog emot ca 190 patienter under de 12 dagarna VM pågick. Vårdcentralen hade kapacitet att ta emot många fler. Första hjälpen sjukvården som arrangören stod för hade ca 65 uppdrag. Civilförsvarsförbundet hade hand om första hjälpen sjukvården på campingplatserna. I snitt tog akutmottagningen i Falun emot 3-4 patienter per dag relaterade till VM, vilket vi också hade räknat med. Däremot hade akutmottagningen i Mora många patienter på grund av sportlov, många fjällturister, och influensa. Inga hjärtstillestånd. 2 gravida personer som fick föras till förlossningen då vattnet gått.
Sida 4 av 13 Den prehospital sjukvårdsledningen på plats som ledde och samordnade hälso och sjukvårdsresurserna fungerade mycket bra. Ambulanssjukvården hade cirka 3 ambulanser på plats på arenan, beroende på vilka tävlingar och träningar som var. En sjuktransport fanns på plats och nyttjades mycket. Landstinget Dalarna gick under VM perioden 18/2-3/3 upp i stabsläge med särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå för att följa utvecklingen dagligen med avstämningsmöten och rapporter från arrangör och samverkande myndigheter. Detta uppfattades av de flesta som mycket positivt att ha dessa möten. Sjukvårdsbandvagn fanns också stationerad på tävlingsarena. Bandvagnen skulle användas vid uppsamlingsplats för många skadade i otillgänglig terräng. Den behövde inte användas. Under prisceremonierna på Stora Torget fanns en ambulans på plats som hade sjukvårdsledningsansvaret samt samband med polis, räddningstjänst och första hjälpen. I länet befann sig även ca 120 000 extra fjällturister på anläggningarna i Sälen och Idre samt att den sista helgen som VM var också start på Vasaloppsveckan med ca 10 000 tävlande per dag i Vasaloppet samt publik och volontärer där till. I Länet som mer än dubblade sin befolkning under denna period har det sammanfattningsvis fungerat mycket bra med hälso och sjukvården. Vi har haft en mycket stor påverkan av influensan samt vårdplatsbrist i länet vilket har gjort att vår personal behövt vända sig ut och in för att kunna täcka upp för kollegor som var sjuka samt för att bristen på sjuksköterskor och läkare också blev kännbar. Detta problem skulle vi troligtvis ha haft även om det inte var VM. SOS Alarm upplevde att det under dagtid var stort tryck i fjällvärlden. Vi anser att samarbetet och förberedelserna fungerat mycket bra i god stämning. De stora guldmedaljörerna är med andra ord våra egna medarbetare som ställt upp och fått hälso och sjukvården i landstinget Dalarna att fungera bra under Skid-VM. 3 Hälso och sjukvården på Skid-VM arrangemanget På Lugnets arena fanns det en prehospital sjukvårdsledning under tävlingsdagarna som hade en samordning och ledningsfunktion för arbetet prehospitalt. Den prehospitala sjukvårdsledningen satt i ledningscentralen tillsammans med arrangörens säkerhetsgrupp, Trafikverket, Polis och Räddningstjänst. På plats fanns även extra ambulanser, sjuktransporter beroende på tävlingar och antal publik. 3.1 Hälso och sjukvården primärvården Stationerad på Högskolan Dalarna hade vi en VM vårdcentral för publik, tävlande och volontärer. Den hade öppet alla dagar mellan klockan 9-19. Där fanns läkare och sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare. Utanför VM-vårdcentralen fanns en sjukvårdscontainer med vårdplatser där man kunde ta hand om smittsamma patienter. De dagar det var färre patienter hjälpte denna vårdcentral till att avlasta primärvården i Falun, samt akutmottagningen i Falun. Man såg också att den dag som var
Sida 5 av 13 tävlingsfri var den dag man hade flest patienter. Man förstärkte även viss tid Primärjouren på akutmottagningen på kvällarna. Totalt tog VM-vårdcentralen emot ca 200 patienter men kapacitet fanns att ta emot många fler. Vårdcentralen var till för att avlasta akutmottagningen och för att erbjuda hälso och sjukvård till publik, volontärer och tävlande. 3.2 Hälso och sjukvården Falu Lasarett Det har varit ett hårt tryck på vårdavdelningarna vad gäller influensan. På akutmottagningen var det normal belastning dessa dagar men de stora tävlingsdagarna var det lugnt med en del alkoholrelaterade skador senare på kvällarna. Totalt tog man emot 46 patienter från Skid-VM. Liten påverkan av Skid-VM. Många patienter som var medicinskt färdigbehandlade upptog många vårdplatser men kommunerna hade inga platser att ta emot dessa samt att även de var drabbade av influensan. 3.3 Hälso och sjukvården Mora Lasarett Det var ett hårt tryck på avdelningarna vad gäller influensan. Akuten i Mora hade denna period extremt många patienter. 3.4 Hälso och sjukvården Avesta Lasarett Stora besvär med influensa hos patienter och personal. Vissa dagar var det något bättre. 3.5 Ambulanssjukvården Tre ambulanser och en sjuktransport fanns på plats på arenan. På aktivitetsdagen och dagen innan själva officiella VM starten så fanns det två ambulanser på plats. Dygnsambulansen i Rättvik/Leksand och dygnsambulansen i Borlänge. fanns en sjuktransport och en dagambulans i Avesta 18-22 fredag och 8-18 lördag söndag båda helgerna samt Hofors ambulans vissa tider och dagar under VM perioden. 3.6 Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Sjukvårdsrådgivningen var under VM perioden hårt belastade på grund av personalbrist och influensa bland personalen med ibland långa väntetider i telefonköerna som följd. 3.7 Landstingsservice På vardagarna fanns extra parkeringsvakter vid infarterna till Falu Lasaretts parkeringar. Detta för att informera att inga obehöriga till lasarettet skulle parkera på dessa, då parkeringarna ligger bara 5 minuter ifrån arenan.
Sida 6 av 13 3.8 Ekonomi Kostnaden för förhöjd beredskap under Skid-VM beräknades före evenemanget till cirka 3 miljoner kronor. Där kan merparten komma att täckas genom ökad ersättning för vård till utomläns- /utomlandspatienter. 3.9 Kommunikationsenheten Under förberedelserna och under evenemanget hade vi ett mycket bra stöd av kommunikationsenheten som hjälpte till att informera internt i Landstinget men också externt till befolkningen efter material vi försett dem med. Man passade även på att under evenemanget göra reklam för landstinget och försöka rekrytera personal. Kommunikationsenheten var under perioden hårt belastade. 3.10 Rakel 50 Rakelenheter hade lånats in för att förstärka kommunikationen för de bakjourer som befann sig utanför lasarettet. I två veckors tid före evenemanget gavs internt utbildning till de som skulle nyttja Rakel. Rakel enheterna skulle användas om de vanliga larmvägarna inte fungerade. Rakel enheter lånades även ut till första hjälpens ledning för att kunna kommunicera med sjukvårdsledningen på plats på arenan. För de enheter som befann sig på arenan fungerade Rakel nätet mycket bra men den höga ljudnivån från publiken gjorde att det emellanåt var svårt att uppfatta anrop från enheter ute i publiken. Hörselkåpor med inbyggd högtalare och mikrofon hade varit att föredra här. Utbildningarna före var bra. 4 Organisationsbeskrivning Arrangör av Skid-VM var bolaget Skid-VM 2015 i Falun AB som ägs till 45 procent av Falu kommun, 45 procent av Svenska Skidförbundet och 10 procent av Svenska Skidspelen. I Landstinget Dalarna har styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper i landstinget arbetat med förberedelsearbetet inför Skid-VM. Projektledare har varit Säkerhetschefen Anders Nordahl samt Beredskapssamordnare Ingela Boberg. Landstinget Dalarnas särskilda sjukvårdsledning på regional och lokal nivå gick upp i stabsläge under Skid-VM med dagliga avstämningsmöten klockan 11.00 från den 18/2 till den 3/3. Tjänsteman i Beredskap fanns tillgänglig som vanligt dygnet runt. 5 Planeringen av Skid-VM Falun Ett stort antal möten i styrgrupp och projektgrupp och enskilda arbetsgrupper har genomförts i över ett års tid före evenemanget. Beredskapsfunktionen har funnits med i planeringen i 3-4 år i planerings processen med arrangören. En Risk och sårbarhetsanalys, RSA, genomfördes inför Skid- VM 2014. Landstinget hade en övning och övade den egna organisationen den 1/12-2014. Landstinget har även deltagit i arrangörens övning i oktober och i Länsstyrelsens övning december 2014. I det arbetet ingick nära samverkan internt men även samarbete med samverkande myndigheter som räddningstjänst, kommuner, polismyndigheten mfl. Varje verksamhet internt i
landstinget ansvarade för egna förberedelser enlig ansvarsprincipen. Stor vikt lades även vid information internt och externt om arrangemanget och om landstingets roll. Landstinget Dalarna kände sig väl förberedda. Sida 7 av 13 Om allvarlig händelse/extraordinär händelse skulle inträffa var det ordinarie särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå som redan var i kraft som skulle dimensioneras utifrån inträffad händelse. 6 Riskbedömning Riskbedömningarna grundade sig på RSA som genomfördes 2014 och gällde landstingets påverkan av ett publikt evenemang, Skid-VM. I resultatet från den såg man att trafiken och framkomligheten kunde bli ett bekymmer likaså personalbrist, smitta, brist på parkeringsplatser svårigheter att kommunicera med mobiltelefon runt arenaområdet och stora torget. Riskbedömningar gjordes även i samarbete med arrangör. 7 Områdesplaner Huvuddelen av arrangemangen skedde på Lugnet i Falun från förmiddag till klockan ca19.00 med åtföljande prisceremoni på Stora torget i Falun. En dag var tävlingsfri dag, men med många andra arrangemang på Lugnet. En hel del kringarrangemang förekom även kvällstid. Rättviks kommun hade Camp Norway och Hofors kommun Camp Finland, få extra turister tros ha bott där. 8 Händelsespecifika åtgärdsplaner Följande åtgärdsplaner fanns framtagna utifrån riskbedömning i Landstingets Beredskapsplan, Skid- VM: - Olycka med stort antal skadade/ sjuka - Telestörning - El bortfall - IT bortfall - Otjänligt vatten - Stor belastning på sjukvården - Översvämningar, kyla, snö, storm/orkan - Svårigheter att framföra landstingets transporter samt ambulanser - Kemhändelse - Brist av sjukvårdsmaterial, tvätt, läkemedel, blod - Hot mot egen personal/lokaler - Händelse med stort medialt intresse - Evakuering av Falu Lasarett, vårdcentral i Falun I övrigt var det Regional plan för katastrof och beredskap samt åtgärdskort för respektive lasarett som skulle åtföljas vid allvarlig händelse/ extraordinär händelse.
Sida 8 av 13 9 Enkät Utvärderingsenkät med 9 frågor gick ut till projektgruppen och Särskild Sjukvårdsledning på regional och lokal nivå direkt efter Skid-VM. 30 svar kom in. Frågorna vi ställde var: 1. Vilken påverkan hade er verksamhet av Skid-VM? 18 svarade att det var ringa eller liten påverkan 3 svarade att det var stor påverkan. (Ambulanssjukvården, SOS Alarm, Kommunikationsenheten) 6 svarade att det blev lite mer administrativt arbete, höjd bemanning, uppgradera RAKEL. 2. När var denna påverkan på er verksamhet som störst? Speciell tid på dygnet? Veckodag? Helg? Påverkan var olika beroende på verksamhet. Bla var den tävlingsfria dagen mer hektisk. Akutmottagningarna hade mer att göra eftermiddag och kväll, lugnt under tävlingarna. 3. Hade övriga evenemang, händelser som var samtidigt påverkan på er verksamhet (tex Vasalopp, Sportlov) och i så fall på vilket sätt? Nej svarade 15 Influensan svarade 2 Sportlovet och ökad befolkningsmängd svarade 10 Skid-VM svarade 1 4. Vad upplevdes som positivt? Folkfesten upplevdes som positiv svarade 6 Att vårdplatsbristen belystes svarade 2 Lediga parkeringsplatser och minde trafik svarade 2 Förberedelserna och stabsmötena och bra planerat upplevdes som positivt av 8 VM vårdcentral 2 Att VM inte belastade oss Andan att allt var möjligt, bra träning, god stämning bland besökare och personal Bra stabs ledare och bra samarbete från gruppen kring Ingela B, mycket bra samarbete med goda förberedelser. 5. Vad upplevdes som negativt? 15 svarade att det inte upplevde något negativt En och en svarade detta: att belastningen på personalen var negativt (egentligen inte pga Skid-VM), boka boende, många små arbetsgrupper, ingen plan för vårdplatsbrist, långa stabsmöten, panikkänsla före evenemanget, organisationen har en förväntan på vad kommunikationsenheten ska göra som inte stämmer, att man inte hade kontakt med kommunerna före VM för att ha en dialog om de medicinskt färdigbehandlade patienterna, för mycket fokus på Falun, slöseri att ha en vårdcentral på Lugnet.
Sida 9 av 13 6. Hur upplevdes förstärkningen med RAKEL samt utbildningen i samband med detta? 18 upplevde RAKEL som bra 8 hade ingen åsikt 1 upplevde det tveksamt (Vi gick med denna RAKEL utan att den användes en enda gång) 7. Vad kan ni lära er till nästa gång det är ett stort publikt evenemang? 13 ansåg att vi har mycket att lära Att vi gjorde rätt i att inte dra ner på ordinarie verksamhet. Bra att vara förberedd även om inget händer. Bra förberedelser och bra struktur skapar trygghet för att möta eventuella händelser. Förskjuta resurser till kväll/natt istället då dagarna var relativt lugna. Planera i god tid samt planera för fler omfall i insatsstyrka för att få en flexibel sjukvårdsinsats som kan skalas upp eller ner vid behov. Att vara bättre förberedda på platsbrist och personalsjukdom när vi vet att belastningen på vården kan komma att bli hög. 8. Förslag till förbättringar? Samordna sig med kommunerna tidigare gällande medicinskt färdigbehandlade patienter. Tidigare information på Navet. Landstingsövergripande och uttalad strategi för att medge ledigheter. Kommenderingschef som har ansvar för helheten vid evenemang. Öva användningen av olika sambandsmedel som bla Lync. Att upplägget kan användas igen. Hörselkåpor vid användande av Rakel i miljöer med mycket ljud. Programmera Rakelenheter så att rätt talgrupper går att nå. 9. Övrigt? Mycket bra samarbete både prehospitalt och internt. Klokt att välja att ha stabsläge. Hoppas på nytt VM inom en snar framtid. Bra och god samverkan över myndighetsgränserna som visar att vi i länet har ett gott samarbete även i vardagen. Bra att passa på att öva Regional och Lokala sjukvårdsledningar. Tack Beredskapssamordnaren och alla andra som arbetat professionellt under hela VM. Tack och bock för en välorganiserad och välplanerad händelse.
Sida 10 av 13 10 Slutord När det gäller förberedelser och arbetet under Skid-VM tror vi att Landstinget Dalarna i stort arbetat rätt vid detta evenemang. Vi har genom erfarenheter från många andra evenemang tidigare kommit fram till att denna form passar bra för att erbjuda hälso och sjukvård samt att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap vid större publika evenemang.
Sida 11 av 13 Bilder från Skid-VM Sjukvårdsledare, Ledningscentralen Skid-VM arenan Sjukvårdsbandvagn Medicinskt ansvarig
Sida 12 av 13 VM-vårdcentralen stationerad på Högskolan Dalarna Arrangörens Första hjälpen grupp på Lugnet Barnens maskot Bubo Ambulanssjukvården
Sida 13 av 13 Marknadsföring av Landstinget Dalarna med morötter och blåbärsdricka Mycket publik på arenan och i skogen som hejade fram många medaljer