Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS
Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik - Ren energi eller energi/koldioxideffektivisering
Hypotetiska samband mellan BNP och koldioxidutsläpp
SCB Växelkursomvandlade data är inte lämpade som underlag för jämförelser av reala kvantiteter såsom produktion och konsumtion... omvandling med hjälp av paritetstal resulterar i reala värden. Värden för resursanvändning omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt nominella värden, medan omvandling med hjälp av paritetstalen resulterar i reala värden. OECD och Eurostat...GDP comparisons across countries should be made with PPPs exchange rates are usually misleading
Köpkrafts eller prisnivåjusteringar används för att mäta den reala ekonomins storlek den reala koldioxideffektiviteten Hamburgare i tex EU Hamburgare i tex Kina Koldioxidutsläpp Pris 1 kg CO2 2 euro 1 kg CO2 0,5 euro Koldioxideffektivitet 0,5 kg/euro 2 kg/euro
Sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp är linjärt Samband BNP(PPP)/capita och CO2/capita 2005, Varje punkt är ett land. OPEC och Luxemburg exkluderade BNPppp per capita 50 000 45 000 40 000 35 000 Statistiska tester visar ett starkt linjärt samband B N P (P P P ) p er C ap ita 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 1 2 3 4 5 6 CO2 per Capita Kolekvivalenter per capita Not: Kolekvivalenter kan konverteras till ton koldioxid genom att multiplicera med 44/12.
Sambandet mellan utsläpp per capita och inkomster förändras över tid 25 000 BNP per capita (1990 Geary-Khamis Dollars) 20 000 15 000 10 000 5 000 2000 2000 1970 1970 1960 1960 Mer inkomst per utsläpp över tid, men fortfarande snabbt stigande utsläpp! 0 0 1 2 3 4 5 6 CO2 per capita (kolekvivalenter) Kolekvivalenter samt 1990 Geary-Khamis dollars
Ekonomiers koldioxideffektivitet Endast PPPjusterade mått ger en korrekt bild av den reala koldioxideffektiviteten Koldioxidutsläpp per BNP Effektivast är de med låga utsläpp per BNP-enhet. Indien tillhör de koldioxideffektivare länderna.
Konsistenstest av koldioxidintensitet i fysikaliska enheter gce/kwh Elproducerande kolkraftverk 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Kina 2000 Kina 2005 Tyskland Ryssland Italien Japan Frankrike Kanada UK USA Kina och USA har samma koldioxidutsläpp per producerad enhet energi Källa: Wenjia, C. et al (2007) Energy Policy 35
Konsistenstest av koldioxidintensitet i fysikaliska enheter Järn- och stålindustrin i internationell jämförelse Kgce/ton 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Sintring Koksning Järntillverkning Elektrostål Internationellt genomsnitt Kina genomsnitt Källa: Wang, K. et al (2007) Energy Policy (35)
Inga systematiska skillnader i koldioxidutsläpp per BNP mellan rika och fattiga länder!
Tekniken är global Vi kör tekniskt likadana bilar Vi åker i tekniskt likadana flygplan Vi producerar stål i tekniskt likadana fabriker Vi producerar el med samma teknik och med samma bränslen i huvudsak fossila...och är inte förenlig med nuvarande klimatmål!
Tyndall Centre for Climate Change Research Unless economic growth can be reconciled with unprecedented rates of decarbonisation, it is difficult to foresee anything other than a planned economic recession being compatible with stabilising the climate. Källa: Tyndall Centre for Climate Change Research, Den Brittiska regerings forskningscenter för studier kring global uppvärmning som är ett samarbete mellan Natural environment research council, Economic and social research council och Engineering and physical Sciences Research council.
Skillnader mellan länder beror främst på skillnader i energiinfrastruktur dvs i huvudsak andel kol, gas, olja, kärnkraft, vattenkraft osv.
Det svenska undantaget Minskning av koldioxidutsläppen med drygt 40 % sedan 1970-talet beror i huvudsak på utbyggnaden av kärnkraft. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 En kontrafaktisk beräkning 1970 2004 visar att samma nedgång i energiintensiteten utan kärnkraft och avlutar ger +42 % koldioxidutsläpp. 400 200 0 1800 1809 1818 1827 1836 1845 1854 1863 1872 1881 1890 1899 1908 1917 1926 1935 1944 1953 1962 1971 1980 1989 1998 Foder Biobränslen Stenkol Olja Naturgas Vattenkraft Kärnkraft Fjärrvärme Source: Carbon Dioxide Information Analysis Center and Maddison Historical Statistics Database
Klimatmål År 2050 skall utsläppen minska med minst 50 procent i förhållande till 1990 års nivå för att begränsa klimateffekterna, och stabilisera nivån på 400 ppmv CO2e enligt Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, 2007:03 Hur ska dessa utsläppsminskningar fördelas globalt?
Koldioxidutsläppen behöver till 2050 minska i absoluta tal med minst 50 procent globalt För att fördelningen skall bli så att OECD skall kunna minska utsläppen med mindre än 50% krävs att övriga länderna minskar i motsvarande grad mer. Övriga världen OECD
Kina och Indien är de länder som förväntas sälja utsläppsminskningar Källa: European Commission Joint Research center, Institute for Technological Studies, 2007
Kina och Indien kommer inte att lyckas minska sina absoluta utsläpp överhuvudtaget 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1990 2005 2030 Ref Klimatmål 2050 OECD Kina Världen Källa: OECD Energy outlook 2008
Koldioxidutsläppen behöver till 2050 minska i absoluta tal med minst 50 procent globalt För att fördelningen skall bli så att OECD skall kunna minska utsläppen med mindre än 50 procent krävs att övriga länderna minskar i motsvarande grad mer. Övriga världen OECD
Huvudsakliga slutsatser och förslag Rika länder är inte systematiskt koldioxideffektivare än fattiga länder Tekniken är global - befintlig implementerad teknik är otillräcklig för att nå klimatmålen EU och OECD måste gå före och visa att tillväxt är förenlig med minskade koldioxidutsläpp, i absoluta tal, genom användandet av ny teknik EU och OECD kan inte räkna med att minska utsläppen mindre än det genomsnittliga åtagande, utan tvärtom är det rimligt att förvänta sig att EU/OECD måste ta på sig en större andel för att klimatmålen ska nås. Klimatbistånd centralt och avgörande, dock kan inte klimatvinster tas hem. Avgörande för klimatfrågans lösning är en omställning av energi och transportsektorn Gör ny teknik till huvudfokus i EU:s klimatstrategi Styrmedlen bör syfta till att tekniken utvecklas och implementeras betydligt snabbare än vad som annars sker. Prismekanismen väsentlig, men tydligt otillräcklig som styrmedel. Dyrt att framtvinga teknikförändring via prismekanismen.