BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Relevanta dokument
Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling BoTA Inledning Bakgrund

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Effekter av packning på avkastning

R E S U L T A T 2014 OS M S001

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

R E S U L T A T B L A N K E T T 2014 SFO-2180

GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Tillskottsbevattning till höstvete

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Radhackning i robusta odlingssystem

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Kvävestrategi i höstvete

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

C & N upptag i nya mellangrödor

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Vänlig hälsning. Jannie Hagman. Institutionen för växtproduktionsekologi. Jannie Hagman. Datum: Jannie Hagman

Slamspridning på Åkermark

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Kvävestrategi i höstvete

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Slamtillförsel på åkermark

Sveakonferensen januari 2015

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Hushållningssällskapets försöksgård Helgegården Box 9084, Kristianstad

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Slamspridning på åkermark

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Sammanfattning. Inledning

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Slamspridning på åkermark

Potatiskräfta och rotgallnematod

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Nordic Field Trial System Version:

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Räkna med vallen i växtföljden

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Redovisning till SLU Ekoforsk

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Fortsatt varierande kväveupptag

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015

Bekämpning av svartpricksjuka

Oväntat högt kväveupptag

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Bjälbo Östergård, Skänninge

DATUM MÄNGD KG/HA N P K Svinflyt (nedmyllad)

DATUM MÄNGD KG/HA N P K NPK

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Nordic Field Trial System Version:

Nordic Field Trial System Version:

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Potatis i ekologisk odling 2019

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Transkript:

BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell del doktorand + komplement Fältförsök, försöksstation (smårutor) Förfruktsår 1 Förfruktsår 2 Potatisår Odlarexperiment (strimförsök - storrutor) Förfruktsår Potatisår Fältförsök, försöksstation (smårutor) Förfruktsår 1 Förfruktsår 2 Potatisår SUMME -RING Exjobb POTATIS Djupluckring förstudie Odlarexperiment (strimförsök - storrutor) Förfruktsår Potatisår 2011 2012 2013 2014 2015 1

Disposition Bakgrund Syfte Slutsatser Försöksplats och design Resultat fältförsök Rotstudie 2013 Rest-N 2013 Knölskörd - en glimt av 2-årsmedel Nematodmätningar (även kärlförsök) Slutsatser Bakgrund Markpackning pga tunga maskiner Potatis har känsliga rötter för markpackning Djupluckring visar positiva effekter på stärkelsepotatis Växtrötter påverkar strukturen penetrerar packad jord och skapar nya kanaler 2

Syfte doktorandprojekt Att jämföra mekanisk djupluckring och biologisk alvluckring samt studera samverkan av dessa metoder avseende markstruktur, rotutveckling, kväveupptag och knölskörd. Syfte 2 st nematodprojekt Studera förfrukternas effekt på frilevande nematoder och rotgallnematoder Studera sortskillnader hos rättikor m. a. p. nematoduppföröknng Slutsatser Rötter Mer rötter (RLD) med mek. djupluckring än utan Mer rötter (RLD) efter förfrukten Rödklöver + Strukturator (maträttika) än efter korn (både i luckrat och oluckrat) Restkväve vid skörd Mindre restkväve med mek. djupluckring än utan Nematoder Mer stubbrotsnematod efter klövervall Strukturator, maträttika, gynnar rotsårsnematoder 3

Prel. Slutsatser, 2 år Knölskörd Bearbetning X förfrukter FABRIKSPOTATIS Luckringseffekten (mekanisk) påverkas av förfrukten (dvs sign. samspel). Endast sign. luckringseffekt i potatis efter korn (4 %). En bra förfrukt tycks ersätta luckringsåtgärden! Många behandlingar gav bättre skörd än kontrollen dvs oluckrad potatis efter korn). Ingen behandling gav sign. bättre skörd än luckrad potatis efter korn. Högst skörd i luckrad eller oluckrad potatis efter helårsrättika (+ 6 % jfr m kontroll) MATPOTATIS Luckringseffekt 2 % (sign.) inte tydligt beroende av förfrukt (ej sign samspel). Dock tydligast luckringseffekt i bra förfrukter!!!?! HÖGST skörd i luckrad potatis efter helårsrättika eller efter Rödklöver+Strukturator (+ 3 % jfr m kontroll) Försöksplats och design 4

Försöksplats 2013 Fältförsök : Helgegården Matpotatis Sättningdatum: 25/4 Radavstånd: 75 cm Sättavstånd: 23 cm Utsädesmängd: 1913 kg/ha Bevattning: 20 mm 6 ggr NPK (kg/ha): 172, 41 & 314 Soil properties 2013 ph 7,8 P-AL (mg 100 g -1 ) 23 K-AL (mg 100 g -1 ) 8 Mg-Al (mg 100 g -1 ) 13 Ca-AL (mg 100 g -1 ) 1600 K/Mg 0,6 Mullhalt (%) 2,6 Lerhalt (%) 6,8 Sand grovmo (%) 77,5 (81 i alv) Jordart Något mullhaltig lerig sand Fabrikspotatis Sättning: 24/4 Radavstånd: 75 cm Sättavstånd: 32 cm Utsädesmängd: 1800 kg/ha Bevattning: 20 mm 4 ggr NPK (kg/ha): 180, 41 & 206 8 förfrukter för biologisk alvluckring A) Vårkorn (kontroll) B) Vårkorn Maträttika(Strukturator) sås efter skörd av vårkorn C) Vårkorn Oljerättika (Terranova) sås efter skörd av vårkorn D) Oljerättika (helårsgröda). Växtmassan skördas E) Oljerättika (helårsgröda). Växtmassan brukas ned F) Blålupin. Tröskas och växtmassan brukas ned G) Rödklövervall (helårsgröda). Växtmassan skördas 2 ggr H) Rödklövervall (helårsgröda). Växtmassan skördas 1 ggr. Maträttika sås efter skörd 5

Mekanisk djupluckring Agrisem Cultiplow 45 cm djup Efter sättning Djupluckring mellan rader Rotstudie 6

Rotstudie Mekanisk och biologisk alvluckring effekter av 5 av förfrukterna och av luckring med Agrisem på rotutvecklingen Vårkorn (kontroll) Vårkorn Maträttika sås efter skörd av vårkorn Vårkorn Oljerättika sås efter skörd av vårkorn Oljerättika (helårsgröda). Växtmassan brukas ned Rödklövervall (helårsgröda). Växtmassan skördas 1 ggr. Maträttika sås efter skörd Rotprovtagning i fält 4 skikt: 15-20cm; 30-35cm; 40-45cm & 50-55cm Provtagning 58 d.e.u I matpotatis King Edward 7

RLD cm/cm3 11/5/2014 Rottvättning och analys WinRhizo 2007a Luckring och rotmängd 2013 Mek. djupluckring ger mer rötter i 15-45 cmskikten jmf med oluckrat (p = 0.0005) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 a b d ef b c e f 15-20 cm 30-35 cm 40-45 cm 50-55 cm 0,00 Mekanisk Inter-row djupluckring subsoiling No Oluckrat subsoiling Medel över 5 förfrukter 8

RLD cm/cm3 11/5/2014 Förfrukt och rotmängd 2013 - Mer rötter efter mek. Luckring - Mer rötter efter Rödklöver + Strukturator 2,4 a 2,0 1,6 1,2 bc de ab e bc bcde bcd cde bc 0,8 0,4 0,0 Slutsatser rotstudie Preliminära resultat 1 år Sign. mer rötter (RLD) i skikt 15-20, 30-35 & 40-45 cm efter mek. luckring än i oluckrat Minst rötter i oluckrad potatis efter korn och efter korn + Strukturator Mer rötter (RLD) efter förfrukten Rödklöver + Strukturator än efter korn (både i luckrat och oluckrat) 9

kg/ha 11/5/2014 Resultat Restkväve efter skörd N-min matpotatis 2013 mindre restkväve efter mek luckring N-min 0-60 cm 80 70 Luckrat Oluckrat 62 68 60 50 40 39 42 41 42 41 40 42 36 46 53 37 37 51 45 30 20 10 0 N-giva kg/ha Korn Korn + Strukturator Korn + Terranova Terranova skördad Terranova putsad Blålupin Rödkl. 2 skördar Rödkl+ Strukturator 172 157 157 157 142 157 142 142 10

kg/ha 11/5/2014 N-min fabrikspotatis 2013 mindre restkväve efter mek luckring N-min 0-60 cm 80 70 60 50 40 30 20 10 0 N-giva kg/ha 20 22 22 23 Korn Luckrat Oluckrat Rödkl+ Strukturator 180 133 Knölskörd Fabrikspotatis 11

Relativ knölskörd. Olukckrat korn = 100 tonkg/ha 11/5/2014 Total knölskörd Fabrikspotatis medel 2 år 61,0 a a Luckrat Oluckrat 60,0 59,0 58,0 57,0 56,0 55,0 N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: ab e cde bcde Korn Korn + Strukt. ab bcde bcde de Korn + T.N.o-rätt T.N.o-rätt T.N.o-rätt skördad putsad ab abc Blålupin bcd Rödkl. 2 skördar Rödkl+ Strukt. 180 159 159 164 149 164 152 152 216 216 216 251 228 216 263 251 de abcd abcd OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING OBS! statistik = preliminär forts. Fabrikspotatis medel 2 år 107 106 105 104 103 102 101 100 99 98 97 N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: 104 100 101 102 Korn Korn + Strukt. 104 103 Korn + T.N.o-rätt Rel. knölskörd, fabrikspotatis, 2 år 102 101 T.N.o-rätt skördad 106 106 T.N.o-rätt putsad Luckrat 103 103 Blålupin 101 103 Rödkl. 2 skördar Oluckrat OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING 103 103 Rödkl+ Strukt. 180 159 159 164 149 164 152 152 216 216 216 251 228 216 263 251 12

tonkg/ha 11/5/2014 Knölskörd Matpotatis Total knölskörd Matpotatis medel 2 år 52,0 51,5 51,0 50,5 50,0 49,5 49,0 48,5 48,0 47,5 N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: abcd bcd abcd d Korn Korn + Strukt. ab abc Korn + T.N.o-rätt abcd bcd T.N.o-rätt skördad Luckrat T.N.o-rätt putsad Blålupin Oluckrat OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING Rödkl. 2 skördar Rödkl+ Strukt. 170 158 158 163 148 163 150 150 272 272 272 310 272 272 322 310 a bcd ab cd abc bcd a cd OBS! statistik = preliminär 13

Relativ knölskörd. Olukckrat korn = 100 11/5/2014 forts Matpotatis medel 2 år 104 103 102 101 100 99 98 97 96 95 N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: 101 101 100 98 Korn Korn + Strukt. 102 102 Korn + T.N.o-rätt Rel. Total knölkörd Luckrat 101 100 T.N.o-rätt skördad 103 100 T.N.o-rätt putsad 102 99 Blålupin 101 100 Rödkl. 2 skördar Oluckrat OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING 103 99 Rödkl+ Strukt. 170 158 158 163 148 163 150 150 272 272 272 310 272 272 322 310 OBS! statistik = preliminär Slutsatser Knölskörd Bearbetning X förfrukter FABRIKSPOTATIS Luckringseffekten påverkas av förfrukten (dvs sign. samspel). Endast sign. luckringseffekt efter korn (4 %). En bra förfrukt tycks ersätta luckringsåtgärden! Många behandlingar gav bättre skörd än kontrollen dvs oluckrad potatis efter korn). Ingen behandling gav sign. bättre skörd än luckrad potatis efter korn. Högst skörd i luckrad eller oluckrad potatis efter helårsrättika (+ 6 % jfr m kontroll) MATPOTATIS Luckringseffekt 2 % (sign.) inte tydligt beroende av förfrukt (ej sign samspel). Dock tydligast luckringseffekt i bra förfrukter!!!?! HÖGST skörd i luckrad potatis efter helårsrättika eller efter Rödklöver+Strukturator (+ 3 % jfr m kontroll) 14

Antal nematoder per 250 g jord 11/5/2014 Nematoder inom BoT-A projektet Maria Viketoft Institutionen för ekologi Stubbrotsnematoder gynnas av vall Stubbrotsnematoder före och efter olika förfrukter 700 Före Efter 600 500 400 300 200 100 0 Vårkorn Vårkorn, maträttika Vårkorn, oljerättika Oljerättika, skördad Oljerättika, nedbrukad Blålupin Rödklövervall, Rödklövervall, skördad 2 ggr skördad, maträttika Lupin o fodervicker Lupin o fodervicker, maträttika Rödklöver ingår även här Provtagning av BoT-As fältförsök 2012-2014 15

Antal nematoder per 250 g jord Antal nematoder per 250 g jord 11/5/2014 Rotsårsnematoder gynnas möjligen av maträttika Rotsårsnematoder före och efter olika förfrukter Före Efter 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Vårkorn Vårkorn, maträttika Vårkorn, oljerättika Oljerättika, skördad Oljerättika, nedbrukad Blålupin Rödklövervall, Rödklövervall, skördad 2 ggr skördad, maträttika Lupin o fodervicker Lupin o fodervicker, maträttika Provtagning av BoT-As fältförsök 2012-2014 och reduceras av blålupin, helårsoljerättika och rödklövervall Rotsårsnematoder före och efter olika förfrukter Före Efter 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Vårkorn Vårkorn, maträttika Vårkorn, oljerättika Oljerättika, skördad Oljerättika, nedbrukad Blålupin Rödklövervall, Rödklövervall, skördad 2 ggr skördad, maträttika Lupin o fodervicker Lupin o fodervicker, maträttika Provtagning av BoT-As fältförsök 2012-2014 16

Slutsatser Stubbrotsnematoder verkar gynnas av rödklövervall Rotsårsnematoder gynnas möjligen av maträttika Rotsårsnematoder reduceras möjligen av helårsoljerättika, och rödklövervall blålupin Effekt av förfrukt/ mellangröda på rotgallnematod och frilevande nematoder Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet Kristianstad marie-louise.juhlin@hushallningssallskapet.se 17

Försöksplan Odling i krukor i nätgård Oljerättika sex sorter Maträttika Rödklöver Svarträda 9 led x 4 block x 3 jordar med olika nematodpopulationer RESULTAT och SLUTSATS Strukturator gynnar rotsårsnematoder Rotsårsnematod medeltal för alla tre jordarna 18

Slutsatser repetion Rötter Mer rötter (RLD) med mek. djupluckring än utan Mer rötter (RLD) efter förfrukten Rödklöver + Structurator än efter korn (både i luckrat och oluckrat) Restkväve vid skörd Mindre restkväve med mek. djupluckring än utan Nematoder Mer stubbrotsnematod efter vall Strukturator, maträttika, gynnar rotsårsnematoder Slutsatser Knölskörd Bearbetning X förfrukter FABRIKSPOTATIS Luckringseffekten påverkas av förfrukten (dvs sign. samspel). Endast sign. luckringseffekt efter korn (4 %). En bra förfrukt tycks ersätta luckringsåtgärden! Många behandlingar gav bättre skörd än kontrollen dvs oluckrad potatis efter korn). Ingen behandling gav sign. bättre skörd än luckrad potatis efter korn. Högst skörd i luckrad eller oluckrad potatis efter helårsrättika (+ 6 % jfr m kontroll) MATPOTATIS Luckringseffekt 2 % (sign.) inte tydligt beroende av förfrukt (ej sign samspel). Dock tydligast luckringseffekt i bra förfrukter!!!?! HÖGST skörd i luckrad potatis efter helårsrättika eller efter Rödklöver+Strukturator (+ 3 % jfr m kontroll) 19

TACK! Victor Guamán, Maria Viketoft, Marie- Louise Albertsson Juhlin + andra medaktörer i projektet finansiering: Stiftelsen Lantbruksforskning, SLU, Sparbanken 1826, Tillväxt Trädgård, Tryggers fond, Partnerskap Alnarp/SPA 20