KONST- PROGRAM. för Nya Karolinska Solna

KONST- PROGRAM för Nya Karolinska Solna

Denna edition är speciellt anpassad för digital distribution. Sidoantal och paginering skiljer sig från den tryckta versionen. Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting www.kultur.sll.se Stockholms läns landsting 2011 samt respektive fotograf och upphovsman Fotografer: Sidan 14: Banksy, Palestine, 2005. Banksy image courtesy of Pest Control Office. Bilder: Sidan 26, 43, 45, 46, 47: White Tengbom Team

FÖRORD 5 Mot en ny epok 6 OM KONSTPROGRAMMET 13 Struktur 15 INLEDNING 16 Bakgrund 17 Samarbetspartners i NKS konstprojekt 18 NKS ett universitetssjukhus 19 Projektområdet 19 KONSTENS FUNKTION 22 När konsten genomför sin funktion 23 När konsten tappar sin funktion 23 Pluralism 24 KONSTNÄRLIG GESTALTNING I VÅRDMILJÖ 25 Kulturnämndens visioner 26 Samordning med konst i närområden 27 Befintlig konst från Karolinska Solna 27 Underhåll och miljö 27 Konstens uppdrag 28 Generalitet och flexibilitet 30 PLATSER FÖR KONST 32 De patientnära miljöerna 33 Forsknings-, utbildnings- och administrationsmiljöer 35 Enskilda miljöer 35 De stora publika miljöerna 35 AGV 37 ADMINISTRATION 38 Budget 39 Urvalsprocess 39 Inköpsprocess 42 Kulturförvaltningens arbetsgrupp 42 KONST I SJUKVÅRDSMILJÖ 43 SLUTORD 45

FÖRORD

Anna Starbrink Produktions-, personal- samt kulturlandstingsråd Mot en ny epok Vi står inför något nytt och fantastiskt. Vi ser hur ett nytt, toppmodernt universitetssjukhus växer fram, ett sjukhus som kommer att rymma mycket av den yppersta vården i framtiden. Vi står också inför ett historiskt stort konstprojekt. Vi går mot en ny epok för vården. Det handlar om hur ett sjukhus organiseras, men också om hur konsten finns med som en integrerad del i byggprocessen och i framtidens vårdmiljöer. Ett sjukhus är en viktig plats. Där kommer människor att uppleva avgörande skeenden i sina liv. Där kommer föräldrar att få välkomna sina efterlängtade barn. Vissa kommer att få livet tillbaka genom den senaste, mest avancerade vården. Andra kommer att ta farväl av någon de håller kär. Där kommer många att undersökas och behandlas. Tusentals kommer att få en ny arbetsplats. Vetenskapen kommer att göra framsteg. Ett nytt högspecialiserat universitetssjukhus kommer att föra oss framåt. Mitt i all denna utveckling finns människan. Hon ska stå i centrum. Det är av omsorg om henne som vi lägger energi och resurser på att skapa en bra och läkande vårdmiljö. Det är därför konsten är så viktig. Min förhoppning är att konsten på vårt nya universitetssjukhus kan fylla sin roll att vara just konst. I den högspecialiserade vården behövs något mer. Något som gör miljön mänsklig och trygg. Något som ger utrymme för reflektion, tankar och känslor. Något som skänker lugn och förtröstan. Något som gör oss lite mindre till patient och lite mer till människa. Konsten spelar inte bara en viktig roll för patienterna. Den bidrar också till en kreativ miljö där arbetsglädjen kan få spelrum, där stora tankar kan växa och nya landvinningar göras inom hälso- och sjukvården. Konsten ska stödja och samverka med den verksamhet som bedrivs i sjukhuset och bidra positivt till arbetsmiljön för sjukhusets många medarbetare. Stockholms läns landsting gör genom denna stora konstsatsning en kulturgärning som kommer att synliggöra många konstnärskap av i dag och göra avtryck på ett sätt som måste stå sig i decennier. Det är en stor utmaning och en möjlighet som vi sällan sett i denna omfattning i Sverige. Med konstsatsningen i Nya Karolinska Solna markerar vi den stora betydelse som vi tillmäter det nya sjukhuset och den miljö där patienter, anhöriga och medarbetare kommer att vårdas, vistas och verka i framtiden. 6

Lennart Persson Professor och förvaltningschef NKS-förvaltningen Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvården i Sverige utvecklas snabbt. Det är den positiva följden av nya medicinska genombrott som gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar allt bättre. En utveckling som kommer att fortsätta. Om bara ett tiotal år, när många av oss är pensionärer och när barnbarnen bildar familj, kommer vården inte se ut som idag. Andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt och personer med kroniska sjukdomar har blivit fler, i Stockholms län liksom i övriga världen. Då har också ny bioteknik och medicinteknik skapat nya diagnostiska metoder, och nästa generation läkemedel och tekniker har gjort det möjligt att behandla sjukdomar och tillstånd som idag helt eller delvis står utan effektiv behandling. Det är alldeles nödvändigt och det finns en tydlig strategi i vårt landsting att omstrukturera hälso- och sjukvården i länet för att möta denna utveckling. En del i strategin omfattar utbyggnad av närsjukvården och omställning av akutsjukhusens uppdrag med mera, medan en annan del rör den mycket avancerade och högspecialiserade vården som i högre grad än idag kommer att koncentreras till det nya universitetssjukhuset NKS som nu byggs i Solna. Morgondagens sjukvård kommer att vara effektivare än idag och samtidigt mer högteknologiskt avancerad. Samtidigt kommer framtidens patient att ställa högre krav på delaktighet, valfrihet, integritet och säkerhet i sitt möte med sjukvården. På NKS byggs en verksamhet där mottot patienten först genomsyrar all planering, inre struktur och utformning av miljöer. Arkitekturen i NKS ger de fysiska förutsättningarna för att effektivisera och modernisera sjukvårdens struktur och arbetssätt. NKS skapas för de svårast sjuka patienterna. Det blir modernt och högteknologiskt. Men det ska också bli mänskligt, och det är viktigt att såväl miljöer, inredning som bemötande och omhändertagande ger varje individ patient likväl som anhörig en så trygg och positiv personlig upplevelse som möjligt. Till den upplevelsen har konsten i NKS en viktig uppgift att bidra. Till NKS kommer patienter med svåra sjukdomstillstånd. De har utsatts för trauman, som till exempel en svår bilolycka, eller fått en allvarlig sjukdomsdiagnos, som till exempel cancer, som nu ska behandlas. Tillsammans med dem anländer anhöriga, som kan känna sig mycket oroade eller uppjagade. För den enskilde som kommer till NKS har livet inte sällan plötsligt ställts på sin spets. 7

När sjukhuset kan kännas stort och kanske skrämmande, kan konsten uppväga detta och förmedla eviga, mjuka värden och en allmänmänsklig dimension. I de miljöer där patienter vistas, som patientrum, mottagningar eller postop-salar liksom korridorer och allmänna utrymmen som entréer, kan konsten skänka lugn, skönhet, harmoni och kanske tröst. I personalrum, konferenssalar och studiemiljöer kan konsten ha en annan målsättning och vara mer utmanande, stimulerande och inspirerande. I Nya Karolinska Solna gör landstinget en avsevärd investering i både tidlös och modern konst. När NKS slår upp sina portar år 2016 är det ett av världens mest moderna och tillika miljövänliga universitetssjukhus som erbjuder avancerad vård till regionens och landets svårt sjuka patienter. Det ska också bli ett vackert sjukhus, och ett sjukhus som inrymmer sevärda konstinstallationer och ger rum åt konstsamlingar som på ett både färgstarkt och medmänskligt sätt kan bidra till en positiv helhetsupplevelse av framtidens moderna universitetssjukvård. Sjukvården utvecklas ständigt, och framtidens sjukvård blir dagens vård. Konsten är en del av vården både idag och i morgon. För konstens betydelse för oss människor är evig. 8

Ulf Norehn VD, Swedish Hospital Partners AB Den fysiska miljön påverkar oss ständigt. Vare sig vi vill eller inte. Under senare tid har vi noterat ett ökat intresse för sambandet mellan den upplevda miljön och välbefinnandet. Detta samband har även varit föremål för omfattande forskning internationellt. Redan under anbudsarbetet för NKS spelade dessa frågor en stor roll och påverkade vårt sätt att arbeta, och prof. Roger Ullrich från Texas A&M University ingick i till anbudet knuten referensgrupp. Roger Ullrich är den forskare som oftast citeras i samband med den fysiska miljöns påverkan på tillfrisknandet, det som oftast benämns som EBD Evidence Based Design. Projektavtalet ger oss ett särskilt ansvar för att säkerställa att den fysiska utformningen motsvarar mycket högt ställda krav. Här ingår, att i samverkan med SLL, se till att NKS får en gestaltning och utformning som på ett integrerat sätt samvekar med den konst som skall anskaffas. Projektbolaget Swedish Hospital Partners AB ansvarar för finansiering av fast installerad konst medan SLL ansvarar för finansiering av den lösa konsten. Tillsammans ansvarar vi för att Anläggningen ges ett så enhetligt och tilltalande uttryck som möjligt. Vår ambition är att både fast och lös konst skall samverka med Anläggningens utformning så att hela och sammanhållna miljöer med mycket höga estetiska värden skapas. EBD-forskningen visar på betydelsen av detta. Skanska har som byggbolag ofta varit en föregångare när det gäller samarbete med konstnärer i utformningen av den byggda miljön. De livaktiga konstföreningarna som organiseras av våra anställda och utformningen av våra egna kontor visar på detta. Våra erfarenheter av samarbetet med prof. Ullrich, och efter avtalstecknande med SLL:s konstenhet och NKS förvaltningen, har gett oss en ännu större insikt i och förståelse för dessa frågor. Syftet med Anläggningen är att ge svårt sjuka och skadade patienter bästa möjliga vård. Vår förhoppning är att vi tillsammans med SLL skall välja den konst som på bästa sätt bidrar till att patienter, personal och besökare också får en positiv upplevelse av sin sjukhusvistelse. En väl omhändertagen miljö med höga estetiska värden som utstrålar trygghet, säkerhet och professionalism eftersträvas. Vi kommer att göra vad vi kan för att NKS skall upplevas precis så. 9

Tomas Boijsen Chefsarkitekt White Tengbom Team Arkitekter, hantverkare och konstnärer har i ett historiskt perspektiv alltid haft ett mycket nära samarbete. Så sent som under förra hälften av 1900-talet hade de mest ambitiösa arkitekterna konstnärer bland sina anställda. Prestigefulla byggnadsuppdrag från denna tid som till exempel Stockholm stadshus eller Kreugers Tändstickspalats bär tydliga spår av ett mycket långtgående och fruktbart samarbete mellan konstnärer, arkitekter och hantverkare inte minst på den fysiska byggplatsen. Arkitektur, konst och hantverk utgör i dessa exempel en oskiljbar helhet. En modern byggnad tillkommer i en långt mer industrialiserad och fragmentiserad process. Från idé till förverkligande. Byggandet pågår parallellt i fabriker runt om i landet för NKS: s del även ute i Europa. Verksamheten på den faktiska byggnadsplatsen består i växande grad av att på effektivaste sätt sammanfoga dessa prefabricerade element till en fungerande helhet. På motsvarande sätt har både arkitektens och konstnärens roller förändrats. Detta tydliggörs inte minst av att vi i dagligt tal numer talar om konstnärlig utsmyckning. Begreppet tydliggör en förskjutning där arkitektens rum riskerar att inte klara sig på egna meriter och där konstnärens roll implicit reduceras till dekoratörens. Konstprogrammet är SLL:s instrument mot en sådan krympt roll för konstnären. Ambitionen är här att skapa tid och utrymme för ett fruktbart samarbete. NKS blir ett kraftcentrum i den framväxande stadsdelen Hagastaden. Sjukhuset med dess nära omgivningar torget, entréhallen och akademiska stråket kommer att tillhöra stadens mest offentliga rum. 6000 anställda och x tusen patienter och besökare kommer att röra sig i och genom dessa miljöer dagligen. Några av NKS:s viktigaste mål är därför att skapa attraktiva, mänskliga miljöer där patientens behov sätts i starkt fokus. Detta innebär en stor utmaning, särskilt i kliniska miljöer som samtidigt skall understödja effektiva vårdprocesser liksom än krassare värden som generalitet och flexibilitet (ombyggbarhet). Genom så kallad evidensbaserad forskning vet vi att en trygg och omhändertagande miljö påskyndar tillfrisknandet och det är just dessa mjukare värden som här är konstens stora potential. Konsten som sinnesstimulerande upplevelse, tankeväckare eller tankeavledare eller varför inte som milt humoristisk provokation, kan ge mental stimulans liksom förhoppningsvis distraktion från tunga tankar. NKS är till för alla. Tillgänglighetsbegreppet omfattar i vardagligt tal oftast fysisk tillgänglighet för funktionshindrade men i NKS skall begreppet tolkas i sin vidaste mening och omfatta såväl genus som trosuppfattning och etnicitet. Tydliga exempel är sjukhuset andaktsrum och rum för avsked. Att ge dessa rum en andaktsfull men också religionsneutral gestaltning är en uppgift där gestaltningen kan bejaka mångfald och konsten göra tydlig skillnad. 10

Konstnärer, ljusdesigner med flera i nära samverkan med arkitekter kan alltså bidra till att ge den stora anläggningen mer mänskliga dimensioner och kvalitéer, från den stora skalans publika miljöer (entréhall, restauranggårdar, vänthallar) till vårdavdelningarnas korridorer och dagrum ända in till kärnan patientrummet. I sjukhusmiljöer måste man också ta i beaktande att patienter och besökare ofta är fysiskt funktionshindrade eller har nedsatt perceptionsförmåga bland annat på grund av oro och stress. Konst och arkitektur har här en oerhört viktig möjlighet i att bidra till god orienterbarhet. God skyltning är fundamentalt men med medveten konstnärlig gestaltning kan även våra undermedvetna resurser tas i anspråk för att skapa en intuitiv förståelse för rummet. Det är konst och arkitektur i skön förening. Förhoppningsvis blir konstprogrammet första steget på denna väg. 11

Fredrik Sandberg Chef, Coor Service Management AB Coor Service Management AB är det servicebolag som ansvarar för att utveckla, koordinera och utföra den framtida driften och underhållet av sjukhusets byggnader och dess fastighetstekniska installationer. Dessutom ansvarar vi för servicen till sjukhusets patienter, anställda och besökare, exempelvis lokalvård, posthantering, bevakning, avfallshantering, textilhantering, paket- och godshantering. När det gäller konsten kommer det att bli vår uppgift att ansvara för den framtida vården, rengöringen och skötseln. Utmaningen i vårt åtagande ligger i att kunna hantera ett stort antal servicetjänster över en lång period till överenskomna kvalitets- och prisnivåer på ett kostnadseffektivt, säkert och miljövänligt sätt. Detta är bara möjligt genom att vi tidigt i processen får möjlighet att diskutera frågor och beslut som påverkar de tjänster som Coor ansvarar för. En god samverkan mellan Coor och samarbetsprojektets parter, inte minst Kulturförvaltningen, är därför helt nödvändig. Planeringen av konsten är ett bra exempel på hur alla berörda parter samverkar för ett optimalt resultat. När vi bidrar med våra olika erfarenheter och infallsvinklar ökar förutsättningarna för ett bra och långsiktigt hållbart slutresultat, vilket är allas vår målsättning. Konsten och de konstnärliga gestaltningarna ska primärt bidra till en bättre miljö för sjukhusets patienter, anställda och besökare, men den ska också vara funktionell ur ett förvaltnings- och driftsperspektiv. Det är vår uppgift att fundera på just detta och säkerställa att den framtida förvaltningen av sjukhusets konstnärliga gestaltningar inte belastar driftskostnaderna eller miljön mer än nödvändigt. En uppgift vi tar på stort allvar. 12

OM KONST- PROGRAMMET

Bild 1. Varför Hur EXTERNT INTERNT Konstprogram Principprogram Konstfunktionsprogram Rumsfunktionsprogram

Konstprogrammets syfte är att beskriva förutsättningar för de konstnärliga gestaltningsuppdragen i Nya Karolinska Solna (NKS). Programmet informerar om projektet utifrån ett historiskt, organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Det har som uppgift att förtydliga viktiga villkor för ett offentligt gestaltningsuppdrag, där både Stockholms läns landsting (SLL) och privata aktörer står som avsändare. Slutligen tolkar konstprogrammet direktiv och riktlinjer som ligger till grund för NKS, och omformulerar dem så de blir relevanta för ett konstnärligt gestaltningsarbete. Konstprogrammet vänder sig till fler än dem som ska genomföra gestaltningsarbetena. Eftersom det är ett stort projekt, med många aktörer, har programmet ett pedagogiskt tilltal så att även människor utan konstnärlig bakgrund kan ta del av innehållet. Begränsningar Konstprogrammet har inte som avsikt att i detalj beskriva specifika uttryck, material eller utföranden för ett konstnärligt gestaltningsarbete. Det tolkningsutrymmet lämnas till konstnärerna. Struktur Konstprogrammet är samordnat med ett övergripande gestaltningsprogram för sjukhuset. Den arkitektoniska utformningen av sjukhuset och den konstnärliga gestaltningen av de yttre och inre miljöerna berör i flera fall gemensamma områden och stäms löpande av under projektet. Konstprogrammet ingår i en dokumentsvit som sammantaget ger en helhetsbild av konstens förutsättningar och möjligheter i NKS. I illustration 1 till vänster visas respektive dokumenttyps funktion och avgränsning. De delas in i två grupper: varför projektet genomförs och hur det ska genomföras. Konstprogrammet fördjupar sig i varför den konstnärliga gestaltningen sker. Programmet vänder sig till en extern målgrupp som inte deltagit i förberedelserna av NKS. Principprogrammet ger en detaljerad ekonomisk bild av hur budgeten fördelas till olika platser. Konstprogrammet och principprogrammet är besläktade. De platser som konstprogrammet lyfter fram som särskilt viktiga tilldelas generellt mer pengar. Konstfunktionsprogrammet är uppdelat i två typdokument: konstfunktionsprogram 1 och 2 (KFP1 och KFP2). KFP1 motsvarar en systemhandling och ger en beskrivning av de platser där konsten ska vara. KFP2 är en bygghandling och beskriver konstverket i detalj och hur det kommer att påverka byggandet. Rumsfunktionsprogrammet (RFP) är en motsvarighet till KFP1 och 2. Det beskriver i detalj hur varje rum ska formas. KFP1, KFP2 och RFP är besläktade då de förklarar varje plats och rum på detaljnivå från olika perspektiv. 15

INLEDNING

Bakgrund NKS är det hittills största enskilda konst projektet för offentlig miljö i Sverige. Konst anslaget på 118 miljoner kronor kan jämföras med de cirka 48 miljoner kronor i dagens penning värde som Karolinska universitets sjukhuset Huddinge mottog 1971. NKS utformas av White Tengbom Team och är en utveckling av grunddesignen från det vinnande tävlingsförslaget Forum Karolinska som formgavs av White arkitekter AB, 2006. I april 2008 fattade landstingsfullmäktige beslut att 118 miljoner kronor inklusive anskaffnings- och följdkostnader ska avsättas till konst för NKS. Pengarna är fördelade på mindre än hälften inom projektbolagets budget och mer än hälften inom SLL:s budget. Trots att en stor del av konstanslaget är privat finansierat kommer SLL att äga all konst. Konstanslaget är beräknat enligt procentregeln, två procent av produktionskostnaden för vårdlokaler och en procent för administrativa lokaler. Det befintliga Karolinska var 1937 det första stora projektet för nybildade Statens Konstråd. Från den tiden härstammar procentregeln som än idag tillämpas av Stockholms läns landsting. Offentlig-Privat-Samverkan NKS är Europas nu största sjukhusbygge, Stockholms läns landstings mest omfattande byggnadsprojekt och ett av Skanskas största byggprojekt. Det är ett nytt, toppmodernt universitetssjukhus för Stockholms läns landsting med uppgift att bedriva högspecialiserad sjukvård med forskning och utbildning av stor omfattning och högsta kvalitet. NKS upphandlades med en så kallad OPS-lösning, Offentlig-Privat-Samverkan, enligt Stockholms läns landstingsfullmäktiges beslut i juni 2008. NKS är den största enskilda OPS-upphandlingen av ett sjukhus som genomförts i Europa idag. Enligt beslut i landstingsfullmäktige i juni 2010 uppförs NKS av ett konsortium kallat Swedish Hospital Partners AB bestående av svenska Skanska och brittiska Innisfree. NKS-projektet utnämndes 2011 till Bästa internationella OPS-projekt vid en Public Private Partnership-gala i London. Galan arrangeras av Partnerships Bulletin, ett brittiskt månadsmagasin som främst bevakar samverkansprojekt mellan den privata och offentliga sektorn. Projektavtalet Projektbolaget Swedish Hospital Partners AB genomför sjukhusprojektet och har tillsammans med SLL tecknat ett projektavtal som reglerar krav och åtaganden. Projektbolaget färdigställer sjukhuset i faser. Swedish Hospital Partners AB genom Skanska Healthcare AB ska tillsammans med SLL säkerställa och installera den fasta konsten och anlitas för att montera och installera lös konst. OPS har inte tidigare tillämpats för uppförande av sjukhusbyggnader i Sverige. För planeringen av konsten innebär OPS ett nära samarbete mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn. 17

Projektmålen Den konstnärliga gestaltningen liksom gestaltningsprogrammet i sin helhet utgår från sjukhusets sex genomgripande projektmål: Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap för vård av svårt sjuka och skadade patienter. Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. Projektet ska, så långt som möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. Projektet ska arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv på alla nivåer. Samarbetspartners i NKS konstprojekt OPS präglar planeringen för konsten vilket gör NKS som konstprojekt unikt. SLL:s kulturförvaltning, som lyder under kulturnämnden, ska gemensamt med Swedish Hospital Partners AB förse NKS med konst. Det sker i samarbete med arkitektbyrån White Tengbom Team, Skanska Healthcare AB som står för byggproduktionen, servicebolaget Coor Service Management AB samt NKS-förvaltningen vars uppdrag fram till årsskiftet 2012 har varit att planera uppförandet av det nya universitetssjukhuset. Från 2012 delas planeringen upp: Landstingsstyrelsens förvaltning hanterar byggärenden och Karolinska Universitetssjukhusets styrelse hanterar forsknings- och sjukvårdsplanering. 18

NKS ett universitetssjukhus En viktig uppgift för NKS är att stärka samverkan mellan sjukvård, klinisk forskning, grundforskning och utbildning vid Karolinska Institutet för att bättre kunna bidra till utvecklingen av sjukvården. Det viktigaste ledordet för sjukhuset är Patienten först. Hög specialisering Både inom akut och planerad vård ska NKS ha en tydlig profil mot högspecialiserad vård. Det innebär att man främst tar emot svårare multidisciplinära fall och de patienter som kräver tillgång till team med olika specialister och avancerad utrustning. Sjukhuset kommer att ha en specialiserad akutmottagning som inriktar sig på de svårast sjuka och skadade patienterna från hela länet. Forskning och utbildning Det nya universitetssjukhuset utökar det befintliga Karolinska Solnas uppdrag. NKS ska utvecklas till ett resurs- och kompetensnav i universitetssjukvårdssystemet. Visionen är att bli det ledande universitetet inom medicin samt nordens ledande innovationscentrum inom life science. Projektområdet NKS är ett stort och omfattande byggprojekt beläget i Stockholms förlängning norrut i mötet mellan den framväxande Hagastaden och Solna. Sjukhuset kommer att synas från flera högt belägna platser i Stockholm. Ett nytt torg, där Stockholm och Solna möts, skapas framför sjukhuset, först i en tillfällig utformning med en tvärgående gata. Vägnätet i anslutning till sjukhuset anpassar sig till det befintliga stadsgatunätet i nord-sydlig riktning. Byggnaderna Projektområdet består av fem huvudbyggnader: huvudblocket med mottagningar, vårdavdelningar, behandlingsrum och operationssalar, forskningsbyggnaden med laboratorier och utbildningslokaler, en byggnad för strålbehandling, ett patienthotell samt en garage- och teknikbyggnad. Torget och de yttre miljöerna med Akademiska stråket omsluter och binder samman området. Huvudbyggnaderna blir nio till elva våningar höga. Arkitektoniskt har detta hanterats genom en lägre mantelbyggnad som omsluter sjukhusbyggnaderna samt med en tydlig teckning av våningsplanen. NKS kommer totalt att ha cirka 600 vårdplatser (varav 400 vårdrum, enkelrum för alla inneliggande patienter, 137 IVA/IMA, 75 pre/postop), 100 patienthotellplatser, 100 dagvårdsplatser, 36 operationssalar (inklusive hybrid- och interventionssalar), åtta strålbehandlingsrum och 180 mottagningsrum. Yttre miljön Den yttre miljön omfattar Akademiska stråket som kopplar sjukhus- och laboratoriebyggnaderna till varandra samt binder samman det befintliga Karolinska sjukhusområdet med Karolinska Institutet via en ekodukt över Solnavägen. Torget framför sjukhuset, parkeringsytor norr om huvudblocket och sjukhusets olika entrémiljöer utgör också delar av den yttre miljön. 19

Bild 2. Situationsplan över Nya Karolinska Solna när det är helt färdigbyggt 2017. Byggnader i orange är de nya som tillkommer, grå byggnader är befintliga. GEN KAROLINSKA VÄ HUVUDBYGGNAD NUVARANDE KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET TEKNIKBYGGNAD U3 PARKERING U6 KAROLINSKA INSTITUTET U2:2 U2:3 FORSKNING SJUKHUSPARKEN U2:8 NDE NUVARA VÅRD THORAX AKADEMISKA STRÅKET U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 VÅRD Akutentré VÅRD EN AVÄG SOLN U1:2 Huvudentré Barnentré U5 HOTELL Torg NORRA STATIONSOMRÅDET /E20 EL E4 TUNN 20

5 a 4 Bild 3. Karta över byggfaserna U3 1 U6 2 6 5 b U2:2 U2:3 U2:8 4 U1:2 U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 U5 7 Byggfas Byggnad Klart Byggfas 2 Parkeringsgarage U6 2012-12 Byggfas 1 Teknikbyggnad U3 2014-05 Byggfas 4 Sjukhus del 1, U1:5, U1:6, U4 2016-06 Byggfas 7 Patienthotell och garage, U5 2016-07 Byggfas 6 Forskningsbyggnad, U2:2, U2:3 2016-09 Byggfas 5A Sjukhus del 2, U1:2, U1:3, U1:4 2017-10 Byggfas 5B Strålbehandlingsbyggnad U2:8 2017-10 21

KONSTENS FUNKTION

Konsten i NKS har som funktion att vara konst. Konst tillför en humanistisk, estetisk och poetisk dimension som möter vårt behov av kultur. Därför är den så betydelsefull för människorna på sjukhuset. När konsten genomför sin funktion Genom att behålla fokus på människans kulturella behov samverkar konsten med arkitektur och sjukhusets verksamhet för en omsorgsfullt gestaltad miljö. Konsten i NKS tar en självklar plats i ett sammanhang som värnar om humanistiska och existentiella värden. Kulturförvaltningens ambition är att en intresserad allmänhet ska kunna ta till sig konsten i NKS, visad i en miljö som inte har den pedagogiska inramning som till exempel ett museum eller ett galleri. När konsten tappar sin funktion När konst förväntas ha andra funktioner än att vara konst riskerar konstens unika funktion att marginaliseras. Det kan vara lockande att tilldela konsten i NKS uppgifter som andra kompetenser är bättre på att hantera. Belysning, akustik och medicinska effekter är några exempel. Konst bör inte efterfrågas eller bedömas utifrån dess förmåga att till exempelvis leva upp till en industriell standard att skapa belysning, justera ljudnivåer eller förbättra sårläkningstid. Det är ljus- och ljudkonsulter, inredningsdesigner och medicinsk expertis som har ansvaret och verktygen för dessa frågor. Utifrån de behov som människan på NKS har är det en allt för instrumentell syn på konstens funktion. Konsten har självklart positiva bieffekter utöver att verka för människan som kulturell varelse. Dess unika karaktär ger status till en plats och tillsammans med ett väl utfört skyltprogram stöttar den till god orientering. I samarbete med andra funktioner såsom belysning, ventilation, akustik, inredningsdesign och landskapsarkitektur utvecklas en miljö med människan i centrum. 23

Pluralism Konsten i NKS utgår från den pluralism som är specifik för platsen. De som möter de konstnärliga gestaltningarna uppvisar en rad olikheter: nationell och kulturell bakgrund, religion, ålder, sexualitet, språk, funktionsförutsättning med fler. I forskningsmiljöerna beräknas att cirka 80 olika nationaliteter finns representerade som tillfälliga besökare och gästforskare. De kommer alla att ta del av samma verk utifrån olika förutsättningar. Det ställer krav på det sammantagna urvalet av konsten: språklig bredd, innehålls- och materialmässig hållbarhet och tillgänglighet. Språklig bredd Det sammantagna urvalet av lös och fast konst i NKS bör representera många konstriktningar och estetiska uttryck. Innehållsmässig hållbarhet De konstnärliga gestaltningarna fokuserar på formuleringar och frågor som överlever trend och aktualitet. De tar fasta på ett abstrakt utgångsläge istället för detaljerade sakfrågor, inte helt olikt basforskning. Ambitionen är att konsten i NKS öppnar för möjligheter till fråge- och problemformuleringar, även in i framtiden. När det konstnärliga innehållet bygger på för stunden aktuella sakfrågor riskerar konsten att i framtiden enbart bli ett historiskt tidsdokument. Innehållet blir daterat. Konst kommunicerar i samtiden, oavsett när den är gjord. Därför är det viktigt att vara medveten om vad konst förmedlar när NKS gestaltas konstnärligt. Materialmässig hållbarhet Genomförandet av de konstnärliga gestaltningarna ska möta de ambitiösa miljö krav som NKS ställt upp: ett av världens mest miljövänliga sjukhus. Därför säkerställs material-, energi- och kemikaliehantering kring konst frågorna rigoröst. Material och tillverkningsprocesser bör vara av sådan kvalitet att verken kommer att bestå under lång tid. Det ställer krav på beställarens och konstnärens kunskap och erfarenhet, och stor kunskap hos de som utför skötsel och underhåll av verken. Tillgänglighet Ambitionen är att de konstnärliga gestaltningarna till innehåll och utförande är så sammansatta att de blir tillgängliga på olika nivåer och för en differentierad publik. Det betyder att konsten påverkar sin betraktare på flera sätt: sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konsten kan problematisera grupptillhörighet, tolkningsföreträde och position utan att själv vara utvald utifrån de kriterierna. Ett övergripande krav på konst är att den är väl formulerad. Det innebär att verket är väl utfört, både tekniskt och innehållsligt och att konsten är beständig och kommunicerar det som är avsikten över en lång tid. 24

KONSTNÄRLIG GESTALTNING I VÅRDMILJÖ

Swedish Hospital Partners AB ska tillsammans med SLL säkerställa de fasta konstverken. Ansvaret för urval av konsten inom SLL ligger hos kulturförvaltningen som arbetar på uppdrag av Kulturnämnden. Kulturförvaltningen har lång erfarenhet av planering av konst till sjukvårdens lokaler. Förvaltning av konst ingår också i kulturförvaltningens ansvar. Som grund för varje enskilt konstnärligt gestaltningsuppdrag ligger konstprogrammet, principprogrammet och konstfunktionsprogrammen. Swedish Hospital Partners AB finansierar den fasta konsten som är integrerad och platsspecifik i byggnaderna. SLL finansierar den lösa konsten, det vill säga inköpta konstverk samt flyttbara platsspecifika gestaltningar. För administration och beslut av konstärenden för NKS har bildats ett konstråd som bereder ärenden och en konstkommitté som beslutar. Vissa beslut föreläggs också Landstingets kulturnämnd för information och ställningstagande. Den konstnärliga gestaltningen följer de arkitektoniska och landskapsarkitektoniska strategierna för platsen och byggnaderna. Planeringen för konsten till NKS började 2007 strax efter formgivningstävlingen. En tidig planering av konsten i programhandlingsskedet med kommande system- och bygghandlingar är en förutsättning för att betraktaren ska se gestaltningen för sjukvårdsmiljön omhändertagen till fullo. Kulturnämndens visioner Kulturnämnden har som mål att verka för viktiga visioner som också går att applicera på arbetet i NKS. Kulturen har som mål att stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället. Kultur är även hälsa. Kultur ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, funktionsförutsättning, etnisk bakgrund eller utbildning. Genom kulturnämndens stöd till länets kultur- och föreningsliv erbjuds länsinvånarna ett större utbud av kultur och föreningsverksamhet av god kvalitet än vad som hade varit möjligt utan nämndens stöd. Verksamhet för barn och unga prioriteras. Därigenom ges de möjlighet att ta del av kultur och föreningsliv oavsett föräldrars intresse och ekonomiska förutsättningar. Målområden Kulturnämnden har fyra målområden: demokrati, jämställdhet, jämlikhet samt tillgänglighet för funktionshindrade. Kulturförvaltningen arbetar aktivt för att nå målen i NKS. Till exempel genom att fatta beslut i transparenta processer och att föra statistik över inköpt och upphandlad konst utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. 26

Samordning med konst i närområden Det sker omfattande nybyggnationer i anslutning till NKS. På andra sidan Solna vägen bygger Karolinska Institutet genom Akademiska Hus bland annat en ny aula ritad av Wingårdh Arkitektkontor AB. I och med att Statens konstråd ansvarar för konsten på Karolinska Institutets område kommer ett samarbete mellan SLL och Statens konstråd ske angående den ekodukt över Solnavägen som förbinder NKS med Karolinska Institutet. Detta arbete startar 2013. Torget söder om sjukhuset, gator och platser i den framtida Hagastaden med Life Science-området är också uppmärksammade för samordning av konst. Här har ett samarbete med Stockholm Stad och Statens konstråd påbörjats. Ett gemensamt konstprogram kommer att ligga till grund för samarbetet. Solna Stad delges konstplaneringen och samarbete med SL kan bli aktuellt för konst vid busskurer och eventuella framtida T-baneuppgångar. Befintlig konst från Karolinska Solna Konst från det befintliga Karolinska sjukhuset kommer i enskilda fall integreras i NKS alternativt flyttas till en allmän konstpool för Stockholms läns landsting. Vissa större skulpturer utomhus berörs i samband med omstrukturering. Exempelvis kommer skulpturen Dephot av Claes Hake, tidigare placerad vid byggnad L4 Karolinska Solna, få ny placering vid strålbehandlingsbyggnaden U2:8. Underhåll och miljö Skötsel, underhålls- och driftfrågor tas med i beräkningen när planeringen för kommande beställningar och inköp av konst görs. Coor Service Management AB som ska sköta driften och underhållet av sjukhuset är med på planeringsstadiet. De konstnärer som väljs ut för gestaltningsarbeten förbinder sig att följa SLL:s miljöchecklista och ge en detaljerad underhålls- och skötselbeskrivning som överlämnas till fastighetsägare och driftansvariga. 27

Konstens uppdrag Konsten, arkitekturen och sjukhusets verksamhet har tilldelats separata funktioner i NKS. Det betyder att de var för sig ska lösa specifika uppgifter. Arkitekturens funktion är att skapa attraktiva miljöer där trygghet och omhändertagande är ett signum. Dess utformning möjliggör effektiva flöden och en flexibel miljö. Patienten först I planeringen av NKS har patientens behov satts i centrum, vilket sjukhusets verksamhet återspeglar: att tillhandahålla högspecialiserad vård för de svårast sjuka patienterna. Bild 4 visar hur konst, arkitektur och verksamhet centreras runt människan och utför sina funktioner för att tillgodose hennes behov. De tre fälten är delvis överlappande och delvis fristående för att påminna om respektive fälts ansvar och uppdrag. Kvalitet genom samarbete I en gestaltad miljö samverkar konst, arkitektur och verksamhet ständigt och behöver så göra för att skapa en omhändertagande känsla. Ett konstnärligt gestaltningsarbete i NKS är kvalitativt när alla tre funktioner samverkar. Det är då konstnären hittar rätt uttryck för varje plats unika förutsättningar. Det är konstens uppdrag i NKS. Bild 5 visar var gestaltningsuppdragen i NKS tar sin utgångspunkt. Det är i samverkan där alla funktioner kan påverka processen och tillsammans utforma miljön. Bild 4. Konsten, arkitekturen och verksamheten i NKS utgår från Patienten i centrum. De fyller olika funktioner för att erbjuda en miljö som utgår från människans behov. Konst Arkitektur Verksamhet 28

Bild 5. I överlappningen mellan de tre funktionerna skapas förutsättningar för en gestaltning som upplevs trygg, stimulerande och väl genomförd. Konstens uppdrag är att visa den omsorgen. Konst Arkitektur Verksamhet Bild 6. Konsten påverkas av lokalernas behov att kunna ändra verksamhet. I vårdnära miljöer ökar verksamhetens funktion och därmed också kraven på konstens flexibilitet i form av flyttbarhet. Kravet på flexibilitet avtar ju mer arkitekturen får en dominerande funktion, till exempel i entréer, entréhallar och torg. Grad av flexibilitet Patientnära miljö Publik miljö 29

Generalitet och flexibilitet NKS etableras mitt i staden, omgiven av en kvartersstruktur. Det låser tomten under lång tid. Därför behöver byggnaderna kunna erbjuda en mångsidig användbarhet av lokalerna så de kan användas på många olika sätt. I NKS kallas det för generalitet. I framtiden ska lokalerna kunna anpassas till nya förutsättningar: organisatoriska, tekniska och medicinska så att de har hög flexibilitet. Den lösa konsten följer projektets uttalade idé om generella och flexibla ytor. I de patientnära miljöerna används flyttbar lös konst för att förenkla en framtida ändring av verksamheten. Omplacering till liknande miljö Det konstnärliga innehållet i den lösa konsten bör ha en generell karaktär så den kan omplaceras till andra miljöer med motsvarande funktion. Skalan på den lösa konsten bör ha en sådan karaktär så den vid behov kan omplaceras till en liknande miljö utan att förlora kvalitet. Monteringen av konsten i patientnära miljöer bör eftersträva att göra så lite ingrepp i den arkitektoniska inredningen som möjligt, till exempel undvika komplicerade upphängningsanordningar och ljussättningar. Omplacering på samma avdelning Val av format och placering av lös konst i en sammanhållen gestaltning bör vara anpassad till platsen. En flexibel gestaltning behöver anpassas till eventuella framtida behov där rumsfunktioner och möblering kan ändras utan att konsten påverkas negativt (Bild 7). I de publika miljöerna kan konsten vara mindre flexibel, till exempel byggnadsintegrerad. Bild 7. I en flexibel miljö kan förutsättningarna för den konstnärliga gestaltningen påverkas av ändrade verksamhetsbehov. Till exempel kan en ledstång behöva sättas upp eller fler sittplatser möbleras in. Det påverkar urvalet av format och placering av den lösa konsten. Ny konstnärlig gestaltning 3 år senare 30

Bild 8. Patientnära miljöer Den kliniska verksamheten dominerar miljön vilket påverkar planeringen för konsten. Ett tätt samarbete med de verksamma på platsen skapar förutsättningar för den konstnärliga gestaltningen att utföra sin funktion. Publika miljöer Konstens beröringsfält till arkitekturen utvidgas då både konstens och arkitekturens funktion expanderar för att möta platsens behov av karaktär och signalstyrka. Konst Konst Arkitektur Arkitektur Verksamhet Verksamhet Patientnära miljö Publik miljö 31

PLATSER FÖR KONST

De patientnära miljöerna I de patientnära miljöerna pågår den mest intensiva vårdverksamheten. För att betona patientens centrala position på de här platserna utgår NKS från ledordet Patienten i centrum. Här behöver konstnärerna och arkitekterna med stor lyhördhet gestalta miljön utifrån en hänsyn till patienternas, anhörigas och personalens situation på platsen. Konst på en vårdavdelning vänder sig till människor i en utsatt och känslig situation. Till skillnad från de större publika miljöerna kommer konsten här mycket nära patienten. Därför bör konsten bejaka positiva mänskliga värden och ha en poetisk tankeväckande dimension. Den bör uppmuntra en intresserad betraktare till en mer sammansatt läsning samtidigt som den även ska kunna läsas som ett rent dekorativt inslag för de som enbart har det behovet. Vårdutrymmen för barn Konstnärlig gestaltning i miljöer där barn finns tar fasta på deras specifika behov: Konstnärliga upplevelser som seriöst möter deras nyfikenhet och rörlighet utan att någonsin vara infantil. Alla upp till arton år betecknas som barn. Den konstnärliga gestaltningen utgår från den stora åldersspridningen och erbjuder sammansatta och, för alla åldrar, tillgängliga formuleringar. Hygien I vårdrummen är hygienkraven höga. I dessa miljöer erbjuds patienten möjlighet att via rummens TV-skärmar kunna se konstvideo av samtida konstnärer. I och med den konstnärliga gestaltningen av NKS påbörjas arbetet med att ta fram ett framtida konstvideo- och bildartotek som ersätter tavlan på väggen. Bild 9. Vårdkorridor Bild 10. Vårdrum 33

Vårdutrymmen med speciella krav Utrymmen med behandlingsrum som Bild och funktion, Angiografi, Nukleärmedicin, skelett/lungröntgen, ultraljud, Strålkniv/Gammakniv präglas av patientsäkerhet. Här måste material och konstnärlig gestaltning klara hög hygienisk standard och erbjuda patienterna och personalen mentala andrum. På de här platserna väljs konsten ut tillsammans med verksamheterna för att skapa en miljö som möter patientens behov och situation. Strålbehandling Byggnaden för strålbehandling, U2:8, finns i en fristående byggnad med en paviljongartad karaktär. Konstnärlig gestaltning placeras i taket för patienter som ligger ner under behandlingen. Ett tydligt fokus är att formulera olika teman som patienten kan välja mellan. Stor omsorg ges åt de olika väntmiljöerna, där patienter i en utsatt situation vistas. Akutmottagning, trauma och anestesi På NKS finns separata akutintag för vuxna respektive barn vilka får olika karaktär beroende på patientgrupp. De här miljöerna ställer stora krav på konstnärliga gestaltningar som är slitstarka och klarar höga hygieniska krav. Ljusschakt och trapphus Genom fyra av vårdhusens kärnor löper ljusschakt med glastak. De utgör en central blickpunkt på avdelningarna och skapar ett vertikalt stråk som binder ihop de olika våningsplanen. Den konstnärliga gestaltningen tar fasta på patientens, anhörigas och personalens behov, men erbjuder samtidigt en mer sammansatt konstnärlig upplevelse för andra verksamheter i byggnaden. Trapphusen i vårdkärnorna gestaltas konstnärligt sammanhållet med platsernas färgsättning, vilket bidrar till tydlig orienterbarhet. 34

Forsknings-, utbildnings- och administrationsmiljöer NKS är ett universitetssjukhus som utgör navet för kunskapsspridning och högspecialiserad sjukvård i regionens framtida akademiska sjukvårdssystem. Arkitektur och konst skapar tillsammans stimulerande mötesplatser för forskare, föreläsare och studenter. Här kan konsten mentalt och fysiskt ta ett större utrymme och precis som forskning betona värdet av ett abstrakt tänkande. Den kan stimulera till att tänka det otänkbara och förnimma det inte uppenbara. I hus U1:2 och U2:2 gestaltas konferenscentren, labb- och forskningsmiljöerna och utbildningshörnorna med mingelytor genomgående med komplexa och sammansatta konstnärliga uttryck. I aulan utformas en ridå och vägg konstnärligt. Enskilda miljöer Andaktsrummet med bönerum ligger i anslutning till huvudentrén. Den konstnärliga gestaltningen kommer att ske på glaspartier och en vägg i anslutning till ett fotbad. I en miljö som ska rymma en mångfald av religiösa övertygelser behöver den konstnärliga gestaltningen respektera traditioner och seder, exempelvis att inte avbilda människor i bild. Rum för avsked och anhörigrum finns i anslutning till akutmottagningen och i bårhuset. Dessa gestaltas med stor omsorg och respekt för de som kommer vistas på platsen. De stora publika miljöerna På de stora publika miljöerna i NKS, torget framför sjukhuset, Akademiska stråket och huvudentrén pågår ingen klinisk verksamhet. Här är istället fokus på transport, logistik och sjukhusets yttre identitet. NKS:s intention är att ha en tydlig och profilerad roll i staden. I de stora publika miljöerna bör den konstnärliga gestaltningen samspela med den arkitektoniska utformningen. Gestaltningen förstärker områdets signalstyrka genom att vara tydlig i sin identitet som konst. Konsten bör vara synlig, påtaglig, beständig, innehållsligt komplex och dess energi ska precis som NKS vända sig mot framtiden. NKS är med sin volym om 320 000 kvadratmeter ett mycket omfattande sjukhus. Därför eftersträvas större byggnadsintegrerade gestaltningar som kan ta betydande rum i besittning. Bild 11. Aula Bild 12. Andaktsrum 35

Huvudentrén I huvudentrén får många patienter och besökare det första intrycket av sjukhuset. Den konstnärliga gestaltningen ska i detta sammanhang betona att detta är en plats för många olika människor, samt medvetet förhålla sig till entréhallens dignitet och arkitekturens luftiga karaktär. Den centrala vyn utgörs av ett storslaget luftschakt i bortre ändan av entrérummet som gestaltas konstnärligt. Fördelningstråk och lounger plan 4 Sjukhusets olika byggnader kopplas interiört samman med varandra genom långa stråk i manteln utmed den södra delen och den norra delen av vårdblocket. Gångstråket på den södra sidan mot torget och staden är mer publik gentemot den norra sidan som vetter mot Akademiska stråket. Putsade betongväggar gestaltas konstnärligt för båda fördelningsstråken som får olika karaktär. I lounger/väntrum med öppna rumsvolymer som sträcker sig uppåt i tre plan skall konst på höga väggar omsluta rummen vertikalt. Torg Den konstnärliga gestaltningen på fasaden mot torget arbetar medvetet med aspekterna ljus och mörker för att levandegöra fasaden under dygnets alla timmar såväl som årstiderna. Torget framför NKS ligger tidsmässigt sent i projektet. Den konstnärliga gestaltningsprocessen följer byggetapperna och samordnas med Stockholms stad, Statens konstråd, Solna stad och SL. Konsten följer den generella utformningen samt övriga offentliga konstverk utomhus som planeras till Hagastaden och Life Science-området. Akademiska stråket Mellan vård- och forskningsbyggnaderna löper Akademiska stråket som är en grön, 240 meter lång och tjugo meter bred förbindelseled. Det knyter samman Karolinska institutet i väster med den befintliga sjukhusparken i öster. Stråket är indelat i fyra olika landskapsteman: Gräsgården, Medicinalgården, Japanska trädgården, Krontaket och en fem meter bred bro. Akademiska stråket utformas till en sammanhängande konstnärlig gestaltning som i samklang med mötesplatser och växtlighet skapar ett varierat och stimulerande uterum. Granitskulpturen Dephot, femton ton tung och åtta meter hög, placeras vid Akademiska stråkets östra del. Bild 13. Huvudentré Bild 14. Gård 36

Akademiska torget På torget som finns i anslutning till Solnavägen, Akademiska stråket och NKS utbildningsdel ligger fokus på platsens aktiva karaktär. Här ska den konstnärliga gestaltningen svara mot de tempoväxlingar som sker under dagens olika flöden. Akademiska torget, beläget i väster, har ett mer vindkänsligt läge än östra delen av Akademiska stråket, vilket skall tas hänsyn till vid planeringen av konsten. Gårdar Mellan vårdhusen ligger tre stora öppna gårdar varav två är publika. Gårdarna har olika karaktär, men ska alla tre samspela med sjukhusets yttre konstnärliga gestaltning. Gård ett nära huvudentrén är belägen på en högre nivå som ger platsen sol och grönska i form av träd och perenner. Gården utformas tillsammans med landskapsarkitekter som en trädgård med vegetation i kombination med konstnärlig gestaltning och effektbelysning, väl synlig från vårdkärnor och mantlar. Hisspartier som vetter mot gården ingår i den konstnärliga utformningen. Gård två har olika nivåer med utgångar från både plan tre och fem samt en skywalk som löper över gårdens nedre plan. Här finns även huvudrestaurangen med uteplatser. Detta ger platsen en speciell karaktär som skapar möjligheter att accentuera nivåskillnaden och de olika blickpunkterna konstnärligt. Den tredje gården är mycket djup och har begränsad växtlighet. Den är inte publik. Sammantaget gör det här att gården prioriteras konstnärligt. Då vårdrum vetter mot öppna innergårdar krävs särskild omsorg om fasadernas utformning och ljussättning. Närheten till barnsjukvård och akut påverkar starkt det konstnärliga urvalet. AGV Så kallade Automated Guided Vehicles, små självgående truckar, rör sig ständigt genom sjukhuset och fraktar bland annat mat, tvätt och utrustning till och från avdelningarna. Vagnarna gestaltas konstnärligt och skapar en mobil och flexibel konst. Bild 15. AGV Bild 16. Akademiska torget 37

ADMINISTRATION

Budget Av 118 miljoner kronor i konstanslag till NKS kommer cirka 46 miljoner från det privata projektbolaget och cirka 69 miljoner från SLL. Ytterligare tre miljoner är reserverade från SLL till torget framför huvudbyggnaden och ekodukten över Solnavägen till KI-området. Konstanslaget från projektbolaget kommer att finansiera inköp av byggnadsintegrerad konst, medan anslaget från SLL går till inköp av lös och platsspecifik lös konst. Orsaken till uppdelningen i konstanslaget är att den fasta konsten anses vara en del av byggnaderna och ska därmed hanteras på samma sätt som alla andra byggnadsrelaterade kostnader. Konstanslaget fördelas utmed hela byggperioden och periodiseras genom principprogrammet. Programmet är uppbyggt efter byggfaserna och definierar alla gestaltningsuppdrag ekonomiskt. Varje gestaltningsuppdrag i principprogrammet behandlas som ett eget projekt. På så sätt upprätthålls hög kontroll över budget, deadline och processkvalitet. Alla projekt avslutas med en utvärderingsperiod. Vissa projekt utvärderas av externa konsulter medan de mindre projekten utvärderas internt av kulturförvaltningen. Övriga kostnader Konstanslaget finansierar inte endast inköp av ny konst. Cirka 35 miljoner kronor avsätts för kostnader som behövs för att genomföra hela projektet. Främst avsätts medel för de byggföljdkostnader som uppstår när konst ska integreras med arkitekturen och verksamheterna, cirka elva miljoner kronor. Ambitionen är att planera in konsten så tidigt som möjligt i projekteringen för att minska byggföljdkostnaderna. Konstanslaget bekostar även de så kallade anskaffningskostnaderna. Cirka tio miljoner avsätts till arvoden för konstkonsulter, externa konsulter och kostnader som uppstår kring tävlingar och upphandlingar av konst. Cirka fem procent av konstanslaget är avsatt till en reservpost i principprogrammet för att uppnå en budgetmässig flexibilitet under projekteringsstadiet. Urvalsprocess Urvalet av konst till NKS följer en transparent och väldokumenterad process. Såväl den lösa, platsspecifika lösa och fasta konsten påverkas. Processen är konstruerad för att både möta konstverkets och konstnärens behov av konstnärligt tolkningsutrymme och NKS:s praktiska behov. Generellt kan processen delas upp i två urvalssegment: konstnärligt urval och samverkansurval. Kulturförvaltningen finns representerad genom hela urvalsprocessen och samordnar kraven som ställs på den konstnärliga gestaltningen, från skiss till installation. 39