www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 2



Relevanta dokument
Några av de mest framstående kompositörerna

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Klassisk Musikhistoria

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

År 1-3 År 4-6 År 7-9

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

DEMO - FÅR EJ SKRIVAS U O - FÅR EJ SKRIVAS UT

Klassisk musik. År 800-idag

Musikens historia Forntid - Nutid

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

MUSIKENS HISTORIA, starten

Typiskt för Medeltiden

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

KLASSISK MUSIKHISTORIA

1. HUR SKA DET LÅTA? Hur vår bild av musikens historia formas

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

BAROCK (när Bach dog)

BAROCKEN ca

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

Nämn några kvinnliga musiker under antiken.

Barock Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Musik Sång och musicerande

Medeltiden Renässansen

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

Klassisk musik ÅG

Klassisk västerländsk musikhistoria

För dig som är nyfiken på musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Trombon. Madenskolan Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Musik. årskurs

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Kunskapskrav årskurs 6

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Musicerande och musikskapande

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

1 SÅNGLÄRA 1.0 Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2016

Kursplan för musik i grundskolan

perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Utdrag: underlag för seminarium i Umeå 16/6

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet.

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden?

Vad är det bästa med Kulturskolan?

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

Översikt klassisk musik År

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik?

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

EMO FÅR EJ SKRIVAS UT DEMO FÅR EJ SKRIVAS U

Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl , sal Fl

Symfoniorkesterns instrument

Litteraturtips Musiken för publiken Staffan Albinsson

ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Att välja instrument

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Sveaskolans mål i musik

Vårspel. vecka Kulturskolan

Klassisk musik Åk 9. Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument.

MUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Musik. årskurs Namn Klass

2 Vad tycker du i stort sett om undervisningen i musik åp högstadiet? 3 Hur intresserad är du av följande moment i musikundervisningen?

Tema - Matematik och musik

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

DEMO. får ej skrivas ut INNEHÅLL. DVD 4 ALL MUSIK HAR SAMMA HISTORIA Lärarhandledning 2.0 Gunno Klingfors & Kulturkapital AB

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

Robert Johnson (blues)

Kursplanen i ämnet musik

Skolans kulturuppdrag

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.

Kurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ

Planering musik åk 7 ht 2018

Kapitel 1 HUR SKA DET LÅTA?

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9

Södervångskolans mål i SO

Företagets slogan eller motto MUSIK

Transkript:

r e DE js M kr O iv as ut få

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 2 OM ELEVHÄFTE MUSIK 2.0 Syftet med elevhäftet är att göra det lättare och effektivare att utgå från boken/cd:n retro.nu och DVD1 Musikhistoria i undervisning. Det är en sammanfattning av bokens kapitel 2 och filmen Nya tider - Ny musik. Dessutom innehåller det: en beskrivning av konventionell musikhistorisk epokindelning en musikhistorisk översikt i form av en tidslinje en tidslinje som visar vilka typer av källor musikhistoria bygger på. Källhänvisningar etc. finns i boken retro.nu som även finns i onlineversion (www.retro.nu). Copyright Detta elevhäfte får distribueras av lärare/skolor som äger boken/ CD:n retro.nu eller DVD1 Musikhistoria. Trots detta är innehållet skyddat av lagen om upphovsrätt. Det är alltså inte tillåtet att använda materialet i exempelvis kompendier etc. INNEHÅLL 800 (medeltid, vikingatid) 3 1300 (senmedeltid) 4 1500 (renässans/barock) 5 1800 (klassicism/romantik) 6 1900 (modernism) 7 OM EPOKINDELNINGAR 8 TIDSLINJER 10

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 3 800 (medeltid, vikingatid) VIKTIGA HÄNDELSER Arabiskt/Nordafrikanskt Det arabiska inflytande i bl.a. Spanien och Portugal får stor betydelse för europeisk musik, dans, musikteori, musikinstrument etc. Noter Dom äldsta bevarade västeuropeiska nevmerna (accentnotskrift) skrevs vid 700-talets slut. Det tog dock 700 år innan noter fick ordentligt genomslag (1500-talet). Gregoriansk sång Gregoriansk sång uppfanns inte på 800-talet men tas med här, eftersom man nu lade grunden för ett gemensamt europeiskt musikspråk, baserat på enstämmig kristen sång. Gregoriansk sång är också basen för improviserad flerstämmig musik i kyrkan, som är belagd fr.o.m. 800-talet (organum). Men flerstämmig musik kan ha förekommit i andra sammanhang långt tidigare. ÖVRIGT Musikinstrument Många dåtida musikinstrument togs till Europa av araber (trumpet, pukor, luta, orgel, rebec etc.) och musiken lät antagligen mer orientaliskt/nordafrikanskt än vad man normalt tänker sig. Andra vanliga musikinstrument var slagverk, säckpipa, och flöjter. Sång Vi vet inte hur man sjöng på den här tiden, men i kyrkan dominerade manlig sång fram till 1700-talets andra hälft, eftersom kvinnor i allmänhet inte fick sjunga avancerad musik där. I stället användes kastrater (män som kastrerats före målbrottet för att behålla den ljusa gossrösten livet ut) och falsettsång (dubbelt så högt som naturligt). Men det har alltid funnits kvinnliga yrkesmusiker och sångare. Vi vet dock inte så mycket om vad de gjorde för musik förrän fr.o.m. 1500/1600-talen. Sverige Vi vet inte hur musik kunde låta i Sverige på 800-talet (Vikingatiden). Sverige var inte kristnat (kristendomen verkar inte ha slagit igenom i Sverige förrän på 1100-talet), och vi vet väldigt lite om musiken före kristendomens införande. Det beror bl.a. på att kyrkan medvetet förstörde eller omvandlade förkristen kultur. Exemplet på Vikingamusik på Historiska museets hemsida måste betraktas som en ren gissning. 800-TALET I DAG Många Västerländska musikinstrument som elgitarr, keyboards och trumpet är Västerländska varianter av arabiska musikinstrument som kom till Europa vid den här tiden. I stora delar av världen dominerar dur/moll-musik som blev resultatet av den kristna kyrkans framväxt och dess musikspråk. Karl den Stores Första rike grundas. Den europeiska kontinenten angrips av bl.a. araber, magyarer och vikingar. Stora delar av Sydeuropa (bl.a. Spanien, Protugal och Sicilen) är arabiska kolonier. Kristnandet av Nord östra Europa (bl.a. Sverige) inleds på allvar. Sverige: vikingar

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 4 1300 (senmedeltid) VIKTIGA HÄNDELSER Mensuralnotskrift Grunden för modern notskrift fastläggs i och med att mensuralnotskriften lanseras omkring 1280. Avancerad noterad flerstämmig musik I och med den nya notskriften kan man skriva musik som inte kan improviseras. Det medför på sikt att noterad och improviserad musik separeras. Men det tar lång tid innan man noterar musik som är lika avancerad som den som improviseras (1700/1800-talen). Manlig vokalkvartett Den mest kvalificerade musiken sjöngs normalt av manliga sånggrupper i solobesättning, kanske i kombination med orientaliska musikinstrument. Manliga sångensembler blir i århundraden en ledande ensembletyp. Dåtidens noterade musik kan låta kärv när den framförs som noterat. Men med orientalisk ornamentik och improvisation låter den sensuell. ÖVRIGT Fr.o.m. 1300-talet spelar kyrkans musik mindre roll för musikutvecklingen i stort. Initiativet övergår till den världsliga musiken. Det beror dels på ekonomiska förändringar, och dels på att kyrkan allt oftare blir konservativ eller reaktionär. Romer eller zigenare kommer till Europa på 1300-talet. Dom får snabbt stor betydelse för europeisk musik och dans. Musikinstrument Nu hade det utvecklats europeiska varianter av många arabiska musikinstrument. Dessutom börjar europeérna bygga stränginstrument som spelas med tangenter (keyboards) som klavikord och cembalo. Den äldsta noterade instrumentalmusiken kommer från den här tiden. Sång Man sjöng antagligen på många olika sätt i Europa, och arabisk och indisk sång kan ha varit ganska vanligt. Men manlig sång var stilbildande och dominerande, eftersom kvinnor som regel inte tilläts gå kyrkans musikutbildningar. Sverige Vi vet ganska lite, men vid större kyrkor försökte man antagligen göra musik som lät som den man hade kommit i kontakt med på kontinenten i samband med studier och affärsresor. Det äldsta belägget för flerstämmig kyrkomusik i Sverige är från denna tid (Uppsala domkyrka). 1300-TALET I DAG Utan mensuralnotskriften hade dagens musik låtit helt annorlunda. I bl.a. soul och gospel är det fortfarande vanligt att män sjunger flerstämmig musik och använder falsett i överstämmorna. Nutidens keyboards är varianter av dåtidens tangentinstrument, och i många syntar används etniska ljud från denna tid. Politisk oro. Kyrkan ifrågasätts. Det beror bl.a. på att 1/3 av Europas befolkning dör av pesten. Hansastäderna blir allt viktigare som ekonomiska och kulturella centra. Kanoner och handeldvapen. Arabiska siffror och positionssystemet blir allt vanligare Europa. Det får stor betydelse för bl.a. Ekonomisk och teknisk utveckling. Sverige: Stockholm blir centrum.

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 5 1500 (renässans/barock) VIKTIGA HÄNDELSER Tonalitet och ackord Tonal, ackordisk dur/moll-musik blir med tiden självklar i Europa och Amerika och är grunden för merparten nutida musik. Nu skapas notskrifter som visar musikens ackordiska byggnad (ackordanalys, generalbas). Människor lär sig det nya musikspråket via dans- och kyrkomusik. Nya musikinstrument och ensembler Ackordisk musik kräver särskilda musikinstrument. Nu skapas de instrumenttyper som fortfarande är grunden i europeisk musik: basinstrument, ackordinstrument ( gitarr, keyboards etc.) och melodiinstrument byggda i olika storlekar (familjer) som stråkinstrument och trombon. Tryckta noter och böcker Tack vare Gutenbergs revolution av boktryckeriet på 1400-talet börjar man trycka noter och musikböcker. Det innebär att musik kan kommersialiseras på ett nytt sätt och tekniken får enorm betydelse för spridandet av musik och nya ideer. ÖVRIGT Eftersom judar, araber, afrikaner och zigenare fördrevs från Spanien 1492 tvingades man bosätta sig i andra delar av Europa. Många tillhörde flamenco-traditionen. På så sätt fick deras musik fäste i hela Europa. Europa invaderar Syd- och Nordamerika och europeisk musik införs där. Sedan den här tiden har musik från Sydamerika importerats till Europa. Kvinnliga yrkesmusiker verkar bli vanligare och fr.o.m. 1600-talet anses kvinno -orkestrarna i Venedig tillhöra de allra bästa. Den första kvinnliga yrkesmusikern vid det svenska hovkapellet var fransyskan Anne de la Barre som arbetade i Stockholm några år vid 1600-talets mitt. Musikinstrument Se vidare ovan. Sång En ny typ av kastrerade sångare blir stilbildande fram till 1700-talets slut. Dom första verkar komma från Spanien och kan ha rötter i den zigenska musiktraditionen. Dom var berömda för att kunna sjunga fort och starkt. Sverige Gustav Vasa (1494-1560) moderniserade Sverige, även musiklivet. Han tog hit yrkesmusiker från andra länder, och sedan hans tid har det svenska hovet haft anställda musiker (hovkapell). Musikerimporten fortsatte till 1900-talet. 1512 kom de första zigenarna till Sverige. Från denna tid kommer den äldsta flerstämmiga musiken skriven av svenskar. 1500-TALET I DAG Nästan all nutida musik bygger på dåtidens ackordiska dur/molltonalitet. Idén med melodi, bas och ackompanjemang dominerar än i dag. Ett exempel på det är rytmsektionen, som i princip fungerar likadant i dag som på 1500-talet. Många vamper (ackordföljder och/eller basgångar) som används av nutidens improvisatörer kommer från denna tid. Luthers reformation (protestantism) och den katolska motreformationen.. Kapitalismen etableras. Kolonialiseringen av Amerika inleds. Nya handelsväger till bl.a. Afrika, Indien och Kina. Modern naturvetenskap grundläggs. Sverige: Gustav Vasa.

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 6 1800 (klassicism/romantik) VIKTIGA HÄNDELSER Musiklivets delning Musiklivet delas in i vad som här kallas klassisk och oklassisk musik. Båda bygger på 1500-talets landvinningar (ackord, tonalitet, instrument). I klassisk musik förvaltas traditionen med noterad musik. Oklassisk musik är all övrig musik. Där förvaltas bl.a. improvisations- och dansmusiktraditionen. Standardisering Allt från musikutbildning till tonhöjd, musikinstrument och ensembler standardiseras. Fr.o.m. den här tiden låter musik alltmer lika i olika delar av Europa och Amerika. Nya institutioner Klassisk musik byggs in i de moderna nationalstaterna via konserthus, konservatorier (musikhögskolor), operahus etc. De offentliga musikresurserna går sedan 1800-talet nästan uteslutande till klassisk musik och man får kontroll över bl.a. examination och musikhistorieskrivning. ÖVRIGT Musikinstrument Under 1800-talets skapas en ny ljudvärld i den klassiska sektorn. Musik ska klinga vackert och mjukt. Samklang blir oerhört viktigt. Därför konstrueras nya varianter av gamla instrument som stämmer med de nya idealen, t.ex. skapas den moderna flygeln som ersätter äldre tiders hammarklaver. Dessutom skapas helt nya instrument som saxofon och dragspel, men en mängd musikinstrument kom helt ur bruk. Symfoniorkestern blir den ledande ensemblen i klassisk musik, och under 1800-talets andra hälft växer modern dirigering fram. Sång Under 1800-talets andra hälft utvecklas klassisk sång. Det sågs som ett helt nytt sångsätt och många var emot det, som operakompositörern Rossini. Under 1900-talet har sångsättet varit dominerande i klassisk musik (opera etc.). Sverige Sverige var länge ett musikaliskt u-land. Ledande musiker importerades från andra länder. Men på 1800-talet får Sverige sin första internationella musikstjärna, sångerskan Jenny Lind (1820-87). Fr.o.m. den här tiden har Sverige utvecklats enormt i musikhänseende. 1800-TALET I DAG Det klassiska musiklivet har inte förändrats så mycket sedan 1800- talet. Ensembler (symfoniorkestern etc), musikinstrument, repertoar, musikhögskolor o.s.v. är i stort sett desamma. Vid 1800-talets slut utvecklades mycket av den teknik som låg till grund för 1900-talets musikutveckling, som inspelningstekniken, ljudförstärkning och förmågan att hantera elektricitet och elektronik. Ljudfilm fanns redan 1893. Senromantisk orkestermusik låg till grund för 1900-talets traditionella filmmusik, som musiken till Sagan om Ringen. Det europeiska världsherraväldet stärks och når sin kulmen omkring år 1900. Teknisk och vetenskaplig utveckling (kol, gas, elektricitet etc.). Demokratirörelser och nationalism. De gamla central- och statskyrkornas inflytande försvagas. Frikyrkan och dess musik får allt större betydelse. Sverige moderniseras och urbaniseras.

7 www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 1900 (modernism) VIKTIGA HÄNDELSER Inspelningar 1877 kunde Edison göra inspelningar, och under 1900-talet revolutionerade den nya tekniken musiklivet och gav upphov till nya konsformer (ljudfilm, musikvideo etc.). Hela musikbegreppet ställdes på ända. Tidigare var ett musikframförande en unik händelse som var borta för alltid när man spelat klart. Fr.o.m. nu kan man höra exakt samma sak hur många gånger som helst. Och musik försvinner inte, utan finns kvar i hundratals år. Det europeiska världsherraväldet bryts ner. USA och senare Sovjet och Kina blir supermakter. Demokratisering och mänskliga rättigheter. Vetenskapliga och tekniska landvinningar inom praktiskt taget alla områden. Ekonomisk utveckling som förändrar samhället i grunden. Sverige: allmän rösträtt och demokrati. r e DE js M kr O iv as ut Elektricitet och elektronik Elektriciteten och elektroniken förändrade samhället i grunden, även musiken. Många 1900-talsinstrument bygger på elektronik (elgitarr, synt etc.) Och mikrofonen gav upphov till nya sångsätt. Det nya utvecklades främst i oklassisk musik. Flerspråkighet 1900-talets demokratisering medförde ökad musikalisk flerspråkighet. Vi lyssnar på många olika sorters musik från hela världen. ÖVRIGT 1800-talets klassiska musikkulturen levde kvar och blev statsmusik i Europa och Amerika. Många tonsättare försökte förnya klassisk musik, men den klassiska publiken föredrog musik från 1700/1800-talen. E.A.M. (elektroakustisk musik; elektronmusik) var en helt ny typ av musik eller ljudkonst, och kom främst till användning i filmsammanhang, som effektljud och i dataspel. Musikinstrument Elinstrumenten blev 1900-talets instrument. Dom första elinstrumenten byggdes visserligen på 1700-talet, och tonhjulet (grunden för Hammondorgeln) konstruerades 1838, men det var på 1900-talet instrumenten fick stor betydelse. Till dom viktigaste elinstrumenten hör: Mikrofon 1880/1920-talet Synt 1906 Vibrafon 1927/8 Steelguitar 1932 Hammondorgel 1935 Elgitarr 1930-tal; genomslag på 1950-talet (Fender, Gibson) Elbas 1951 (Fender) Elpiano 1954 (Wurlitzer); 1965/8 (Fender-Rhodes) Analog synt 1964 Digitala syntar/samplers 1970/80-tal få Sång När mikrofoner blev vanliga omkring 1930 utvecklades sångsätt som tillvaratar mikrofonens möjligheter, främst av jazz- och gospelsångare. Mycket tyder dock på att mikrofonsång är besläktad med äldre sångsätt. Sverige Under 1900-talet förändrades musiksituationen i Sverige, och inte minst jazzmusiker som Jan Johansson och Putte Wickman hävdade sig väl internationellt. Mest uppmärksammade blev tenoren Jussi Björling (1911-60) och popgruppen ABBA.

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 8 OM EPOKINDELNINGAR r e DE js M kr O iv as ut Exempel på konventionell epokindelning och vilka egenskaper, tonsättare, musikformer, etc., som de olika begreppen ofta sammankopplas med. Beskrivningarna av musiken har hämtats ur kursmaterial vid högre musikutbildningar. Obvservera dock att historiker ofta delar in epokerna på olika sätt, och att det kan vara stor skillnad mellan epokindelningen i exempelvis konst, litteratur och musik. Detta innebär bl.a. att ämnesintegrerat arbete försvåras när man väljer att utgå från dessa begrepp. Ett annat problem är att dom är så intimt förknippade med den klassiska musikvärldens kommersiella kategorier (hur skivorna sorteras i skivaffärer) vilket ofta är missvisande ur saklig synpunkt. ANTIK ( 350) Betyder gammal. Vedertagen benämning på århundradena före Kristi födelse (år 0) fram till 300 500 efter Kristus. Man skiljer på grekisk (äldst) och romersk antik. Ingen vet hur antikens musik lät, men de grekiska musikteoriernas betydelse för europeisk musik brukar betonas. MEDELTID (350 1400) Betyder mellantid. Skällsord. Benämningen stammar från 1400-talet, då tiden mellan grekisk/ romersk antik och 1400-tal ansågs vara en tid av förfall ett olyckligt mellanspel. Epoken delas ofta in i tidig och hög- eller senmedeltid. Musiken: kärv, robust och enkel. Även primitiv och outvecklad. Musikformer: gregoriansk sång, organum, motett, conductus, formes fixes, estampie. Kända tonsättare: Leoninus, Perotinus, Machaut, Landini, Philippe de Vitry. Övrigt: Notskriften utvecklas under medeltiden. RENÄSSANS (1400 1600) få Betyder nystart, ny glansperiod, pånyttfödelse. I modern tid lanserades begreppet av Michelet (1855) och etablerades av konsthistorikern Burckhardt (1860). Liknande benämningar användes dock redan på 1400-talet, då man ansåg att medeltiden var ett lågvattenmärke i europeisk historia. I och med 1400talet menade man att Europa åter gick in i en kulturell högkonjunktur. Musiken: ren, klar, strikt och lärd. Musikformer: mässa, madrigal, ricercar, virginalmusik, lutmusik, consortmusik. Kända tonsättare: Dufay, Desprez, Palestrina, Lasso, Byrd, Bull, Sweelinck, Victoria. Klassisk spelstil: saklig, balanserad, strikt. Tidstrogen spelstil: återhållen, lätt och luftig. BAROCK (1600 1750) Betyder grotesk, överdriven, patetisk. Skällsord. Benämningen kommer från 1700-talets mitt, då man ansåg att denna musik var konstlad, formell och onaturlig.

www.kulturkapital.se Elevhäfte Musikhistoria 2.0 Gunno Klingfors 2012 9 Musiken: motorisk, expressiv, allvarlig och tung. Musikformer: fuga, sonat, kantat, konsert, opera, concerto grosso, triosonat, oratorium, aria, partita, recitativ, svit, overtyr. Berömda tonsättare: Monteverdi, Schütz, Buxtehude, Corelli, Scarlatti, Lully, Couperin, J.S. Bach, Händel, Vivaldi, Telemann, Rameau. Klassisk spelstil: saklig, viss tyngd, balanserad, strikt. Tidstrogen spelstil: återhållen, lätt och luftig. (WIEN-)KLASSICISM (1730 1815) r e DE js M kr O iv as ut Betyder förebildlig, idealisk etc. Från början användes ordet klassicism för att man i kulturella kretsar vid den här tiden gärna studerade antiken och ansåg den förebildlig (= klassisk). I dag används benämningen eftersom man inom klassisk musikkultur ofta betraktar musik från denna tid som odödlig, i synnerhet musik av Mozart, Haydn och Beethoven. Inom klassicismen ryms tidsmässigt stilar som: rokoko galant stil känslosam stil gustaviansk stil (Gustav III var kung 1772 92). Musiken: lätt, elegant, balanserad, harmonisk, nobel. Kända tonsättare: Stamitz, Gluck, Haydn, Weber, Boccherini, Mozart, Beethoven (delvis), Schubert (delvis), Rossini (delvis). Klassisk spelstil: lätt, elegant, balanserad, återhållen. Tidstrogen spelstil: återhållen, lätt och luftig. ROMANTIK (1810 1920) Kommer av det medeltida begreppet romance, en berättelse på något romanskt (latinbaserat) språk. Epoken fick sin benämning bl.a. för att även om man utgick från bestämda förebilder (se klassicism) så skapade romantikerna musik som inte ansågs vara så tydlig och klar (rationell), utan mer spännande, mystisk, fri och emotionell. Karaktäristik: emotionell, laddad, intensiv, storslagen. Kända tonsättare: Beethoven (delvis), Schubert (delvis), Mendelssohn, Schumann, Berlioz, Chopin, Liszt, Wagner, Brahms, Bruckner, Mahler, Strauss. Klassisk spelstil: uttrycksfull, intensiv, emotionell. MODERNISM (1900 ) få Är ett samlingsnamn för tonspråk (musikstilar) i 1900-talets klassiska musiktradition. Hit hör bl.a. modal, fritonal, atonal, seriell och neoklassisk musik. Under slutet av 1900-talet användes ofta begreppet postmodernism (efter modernismen) som beteckning på nygamla varianter av klassisk musik. Kända tonsättare: Stravinsky, Schoenberg, Bartok, Berg, Webern, Hindemith, Britten, Cage, Stockhausen, Ligeti.

www.retro.nu Elevhäfte Musikhistoria 1.1 Gunno Klingfors 2007 10 TIDSLINJE 1: Musikhistorisk översikt 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 Medeltid Ett kristet tonspråk införs i hela Europa (gregoriansk sång) Klassicism Romantik Modernism Många parallella musiktraditioner baserade kring musiker, särskilda lokaler etc. Standardisering Noterad flerstämmighet (polyfoni). Mest 2/3-stämmigt. Samklang 4 stämmor Arabisk (islamitisk, nordafrikansk), orientalisk och judisk musikkultur till Europa. Fr.o.m. 1400-talet även zigensk musikkultur. Ackord Tonalitet Musik är i allmänhet ett kreativt grupparbete. Musikern är i centrum, inte musikverk. Musik beskrivs ofta i retoriska termer. Modern musik står i centrum. Litet eller inget intresse för historisk musik, med undantag för viss rituell musik, Bas/melodi i centrum Dur/moll-tonalitet Det tar ca 500 år att utveckla grunden för vår notskrift Det tar ca 500 år innan tonsättare skriver ner "allting" Ziryab Abul Hasan Neumer Linjenotskrift Mensuralnotskrift Tabulatur Hucbald Balbulus Guido av Arezzo Leoninus Perotinus Heterogent ( spretigt ) klangideal. Solistisk besättning. Machaut Landini Dufay Desprez Få praktiska läroböcker om musik. De som bevarats har oftast anknytning till kyrkomusik. Många arabiska/orientaliska musikinstrument till Europa. Europeiska versioner av importerade instrument Renässans Barock Palestrina Lasso Vidgad tonalitet Europeisk musik till Amerika fr.o.m. ca 1500. Amerikansk musik till Europa fr.o.m. ca 1570. Nottryck Ackordanalys Musikautomater Monteverdi Lully Corelli Bach Haydn Mozart Atonalitet Ljudkonst Klassisk: estetisk musiksyn. 1 person skapar. Verket i centrum. Oklassisk: retorisk musiksyn. Grupparbete. Musikern i centrum. Improvisation ut ur klassisk musik Beethoven Wagner Inspelning Film Radio TV Video Stravinsky Armstrong Som tidigare, men nu även familjer. Bas/ackord-baserade Symfoniorkester Kör Dirigent ensembler (rytmsektion; generalbas) Rytmsektionen kvar i oklassisk musik Mängder av musikläroböcker publiceras. Praktiska böcker bygger på improvisation. Instrumentfamiljer Basinstrument. Gradvis mjukare klangideal. Teknik och musik separeras i klassisk musik Korisk besättning Gud (teokrati) Naturrätt Elinstrument Trumset Mänskliga rättigheter Kyrka kungamakt adel Medelklass Demokrati Medeltid Renässans Reformation Barock Upplysning Industrialism

www.retro.nu Elevhäfte Musikhistoria 1.1 Gunno Klingfors 2007 11 TIDSLINJE 2: Musikhistoriska källtyper 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 Det tar ca 500 år att utveckla grunden för vår notskrift Det tar ca 500 år innan vissa tonsättare skriver ner "allting" Nevmer Linjenotskrift Modalrytm (improviserad) Mensuralnotskrift Tabulatur Nottryck Ackordanalys Musikautomater Inspelningar Viss instrumentalmusik Noterad musik vanligare, men improvisation Helt notbaserad musik i Viss vokalmusik noteras. Mest kyrklig. noteras. självklart bland yrkesmusiker. klassisk musik. Oklassisk musik: noter Noter utgångspunkt för improvisation i all musik, även i kyrklig musik och konstmusik. fortsätter att vara bas för improvisation. Läroböcker i Utförliga musikläroböcker allt Läroböcker i musik allt vanligare. Ofta Få skrifter om klingande musik. Flertalet har kyrklig anknytning. dans och vanligare. Kan beröra alla aspekter fokus på metod och improvisation. kontrapunkt av att spela och sjunga. Ganska många musikinstrument finns kvar, Gamla instrument byggs om Ett fåtal musikinstrument har bevarats. Inget i originalskick. men ytterst få i något slags originalskick. (Stradivari etc.). Ett kristet tonspråk införs i hela Europa (gregoriansk sång) Samklang Ackordisk Alltmer fokus på bas och Atonalitet Vidgad tonalitet Improviserad flerstämmighet (polyfoni). En del noteras. Mest 2/3-stämmigt. 4 stämmor musik dur/moll melodi Ljudkonst Ziryab Abul Guido av Machaut Dufay Palestrina Monteverdi Bach Haydn Beethoven Stravinsky Hucbald Leoninus Perotinus Hasan Arezzo Landini Desprez Lasso Lully Corelli Mozart Wagner Armstrong MEDELTID RENÄSSANS BAROCK KLASSICISM ROMANTIK MODERNISM