Metodbeskrivning. Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2012

Metodbeskrivning Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2012

Innehåll Metod... 3 Vad kan vi utläsa av öppna jämförelser... 3 Metod... 3 Presentation... 5 Kvalitetsaspekter och indikatorer... 5 Datakällor och datainsamling... 8 Datakällor... 8 Kvalitetsdeklaration av resultatet från enkätundersökningen... 9 Detaljerad beskrivning för indikatorerna... 17 Helhetssyn och samordning... 17 Trygg och säker... 19 Kunskapsbaserad verksamhet... 23 Tillgänglig... 25 Självbestämmande och integritet... 27 Bakgrundsuppgifter stöd för kommunens egen analys... 28 Enkät till kommuner... 33 2

Metod Vad kan vi utläsa av öppna jämförelser Kvalitet är svårt att beskriva. Människor tycker olika saker är viktiga. I öppna jämförelser redovisas fakta om förutsättningarna för kommuners och stadsdelars kvalitet. Även om en kommun har bra omdömen i öppna jämförelser kan det finnas brister i verksamheten. Uppgifterna beskriver inte allt som kan vara viktigt att veta, och goda omdömen är ingen garanti för bra vård och omsorg. I öppna jämförelser presenteras uppgifter som visar hur kommuner och stadsdelar ligger till i förhållande till andra och till genomsnittet i riket. Kommunerna kan både jämföra sig med andra och sig själva över tid. Allt för att se vilka områden inom verksamheten som behöver utvecklas och förbättras. Öppna jämförelser ger en överblick men ingen analys. Jämförelserna utgör ett underlag för kommuners och stadsdelars egen analys, uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. För beslutsfattare kan jämförelserna vara till hjälp vid prioritering. Metod Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården 2012 är den tredje publiceringen. Den första skedde i november 2010 och den andra i september 2011. Jämförelserna avser socialtjänst som är finansierad av kommunen. Sammanlagt kommer nya resultat för 28 indikatorer att publiceras. Tyngdpunkten i 2012 års öppna jämförelser är densamma som för tidigare mätningar, det vill säga socialtjänstens förutsättningar för att möta utsatta barns behov. De nytillkomna indikatorerna berör barn som är placerade utanför det egna hemmet. Därutöver redovisas 6 bakgrundsuppgifter som är specifika för öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården. Totalt finns nu 43 indikatorer för området, varav 15 publicerades hösten 2011. De berörde kommunernas tillgänglighet på webben och placerade barns utbildningsnivå. De indikatorer som är grund för insamlingen har tagits fram i en flerårig process för att utveckla indikatorerna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och med deltagande från flera kommungrupper med representanter från fjorton olika kommuner och stadsdelar. 360 instanser, samtliga kommunala nämnder med ansvar för myndighetsutövning inom den sociala barn- och ungdomsvården, ett urval av statliga myndigheter och frivilliga organisationer erbjöds möjlighet att lämna synpunkter på de förslag som tog fram i en remiss 2009. Svar inkommit från totalt 130 instanser varav 106 var kommuner. Andra som lämnade synpunkter var ABC Jourhem, Attendo IOF, Barnombudsmannen, Familjevårdens Centralorganisation, Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården, 13 av landets länsstyrelser, Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, Rädda Barnen, Skolinspektionen, och Sveriges Kommuner och 3

Landsting. Andra som deltagit i processen är Ungdomsstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Brottsförebyggande rådet, Utredningen om vanvård i den sociala barnavården (S 2006:05) och en grupp av forskare. Enkät och registerdata De öppna jämförelserna 2012 baseras på uppgifter från: en elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö registret över socialtjänstens insatser för barn och unga Socialstyrelsens register över licenser för Barns behov i centrum (BBIC) kommunernas räkenskapssammandrag (RS) befolkningsstatistiken inkomst och taxeringsregistret Svarsfrekvensen för enkätundersökningen var 83 procent, vilket är en minskning med ett par procentenheter i jämförelse med senaste mätningen våren 2011. Datainsamlingen genomfördes i oktober - november 2011. Mätdatum var den 1 november 2011. För de indikatorer och bakgrundsmått som bygger på registerdata redovisas data för alla kommuner. Vid de tre mätningarna som hitintills genomförts har 97 procent av landets kommuner deltagit vid något tillfälle. Jämförbarhet med 2010 och 2011 Enkätfrågorna har delvis ändrats sedan tidigare mätningar, vilket gör att uppgifterna som nu publiceras inte är fullständigt jämförbara med tidigare publicerade indikatorer. Nya indikatorer har också tillkommit. Tre indikatorer bedöms vara jämförbara för alla tre mätningar, sex kan jämföras för de två senaste mätningarna och 19 jämförs inte med tidigare mätningar. De indikatorer som bedöms vara jämförbara bakåt i tiden presenteras samlat. Viktigaste resultaten Kommunerna arbetar med att förbättra förutsättningarna för god kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. En jämförelse mellan mätningarna 2010, 2011 och 2012 visar att det överlag skett förbättringar på nationell nivå. Däremot skiljer resultaten mellan länen. Viktiga grundförutsättningar för en höjd kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården är en rättsäker handläggning och att sätta barnets behov i centrum. 61 procent av kommunerna har nu ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC), en ökning med 33 procent sedan år 2010. Förbättringar sker över hela landet. Att sätta barnets behov i centrum innebär bland annat att socialtjänsten samverkar med andra parter som är viktiga för barnet. Nära 75 procent av kommunerna har idag överenskommelser om 4

samverkan med skola och förskola. De följs också upp av tre fjärdedelar av de kommuner som har överenskommelser. En socialjour som är bemannad dygnet runt med socionomutbildad personal är viktigt för att barn ska kunna få stöd i en akut situation. Årets mätning visar att 62 procent av landets kommuner nu har denna typ av socialjour. Det innebär en ökning med 17 procent sedan senaste mätningen. För de nya indikatorerna som berör placerade barns förhållanden finns tecken som pekar mot att kommunerna är medvetna om de placerade barnens behov. Speciellt positivt är det att drygt 90 procent av kommunerna har etablerade rutiner som anger att barn som är placerade i familjehem eller på institution alltid ska erbjudas enskilda samtal när ansvarig handläggare gör uppföljningsbesök. Presentation Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården 2012 presenteras på Socialstyrelsens webbplats och kommer att innehålla: Ett excel-blad som redovisar kommunernas resultat för år 2012 baserat på enkät och registerdata samt bakgrundsuppgifter till stöd för kommunernas egna analyser. Ett excel-blad för jämförelse mellan åren 2010-2011-2012 där de data som är jämförbara mellan åren finns redovisade. Denna metodbilaga som beskriver hur öppna jämförelser 2012 för området tagits fram. Kvalitetsaspekter och indikatorer De kvalitetsaspekter som berörs i 2012 års öppna jämförelser är: Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Den indikator som främst mäter denna aspekt i 2012 års öppna jämförelser är: Rutiner om att placerade barn alltid ska erbjudas enskilda samtal vid uppföljningsbesök Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. 5

De indikatorer som främst mäter denna aspekt i 2012 års öppna jämförelser är: Samverkan barnhälsovård Uppföljning av samverkan med barnhälsovård Samverkan barn och ungdomspsykiatri Uppföljning av samverkan med barn- och ungdomspsykiatri Barnets hälsotillstånd uppmärksammas inför beslut om vård utanför det egna hemmet Samverkan förskola/skola Uppföljning av samverkan med förskola/skola Barnets behov av pedagogiskt stöd i skolan uppmärksammas inför beslut om vård utanför det egna hemmet Samverkan polis Uppföljning av samverkan med polis Trygg och säker Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. De indikatorer som främst mäter denna aspekt i 2012 års öppna jämförelser är: Användning av ett handläggnings- och dokumentationssystem som främjar helhetssyn och kontinuitet i myndighetsutövningen, ordinarie licens Barns behov i centrum (BBIC) Klagomålshantering Placerade barn får information om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till socialsekreterare och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden Trygghet och säkerhet i betydelsen dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister Rutiner om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Barnets nätverk identifieras i samband med placering utanför det egna hemmet Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. De indikatorer som främst mäter denna aspekt i 2012 års öppna jämförelser är: Handläggarnas utbildning och yrkeserfarenhet Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling 6

Rutiner om standardiserade bedömningsinstrument Användning av standardiserade bedömningsinstrument Tillgänglig Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. De indikatorer som främst mäter denna aspekt i 2012 års öppna jämförelser är: Professionell social jourverksamhet Informativ webbplats för enskilda som är i behov av information om den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrundsuppgifter Andel individuellt behovsprövad öppenvård Andel familjehemsvård Barn- och ungdomsvårdens andel av kommunens totala kostnader Andel 0-20 år i befolkningen Andel barn i befolkningen som lever i ekonomisk utsatthet 7

Datakällor och datainsamling Datakällor De data som använts är främst resultat från en särskild enkätundersökning för öppna jämförelser men också andra datakällor har använts. Från Socialstyrelsen har uppgifter från registret över licenser för Barns behov i centrum (BBIC) och registret över socialtjänstens insatser för barn och unga använts. Från SCB har uppgifter från kommunernas räkenskapssammandrag (RS), befolkningsstatistiken och inkomst- och taxeringsregistret inhämtats. Här presenteras de befintliga register som använts mycket kortfattat medan kvaliteten i den särskilda enkätundersökning för öppna jämförelser som genomförts redovisas mer utförligt nedan. Registret över licenser för Barns behov i centrum (BBIC) Härifrån hämtas indikatorn Ordinarie BBIC-licens. Socialstyrelsen administrerar licenser för BBIC och har ett uppdaterat register över de kommuner och stadsdelar som har prövolicens respektive ordinarie licens. Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga Härifrån hämtas bakgrundsuppgifterna Andel individuellt behovsprövad öppenvård och Andel familjehemsvård. Registret innehåller uppgifter om barn och unga placerade enlig SoL eller LVU och uppgifterna ligger till grund för officiell statistik inom området. Alla kommuner ska rapportera in samtliga placeringar av barn och unga på personnummernivå. För närmare redovisning av registret se Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se. Kommunernas räkenskapssammandrag (RS) Härifrån hämtas bakgrundsuppgiften Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad. Uppgifterna till RS samlas in via ett Excel-formulär som skickas ut till kommunerna. Kommunernas ekonomiska förvaltningar ansvarar för driftredovisningen där kostnader/intäkter på den merövergripande nivån redovisas. I RS förs dessa kostnader/intäkter automatiskt över till avdelningen Vård och omsorg, där de ska fördelas på en mer detaljerad nivå av socialförvaltningen. För närmare redovisning av undersökningen se SCB:s webbplats www.scb.se. Befolkningsstatistik Härifrån hämtas bakgrundsuppgiften Andel 0-20 år i befolkningen 31 dec 2011. Statistiken ska belysa folkmängdens storlek och förändringar. Den baseras på uppgifter i registersystemet RTB (Registret över totalbefolkningen), som i sin 8

tur bygger på administrativa register. Skatteverket levererar uppgifter från folkbokföringen och på SCB lagras uppgifterna efter vissa kontroller och rättningar i RTB. För närmare redovisning av statistiken se SCB:s webbplats www.scb.se. Inkomst- och taxeringsregistret Härifrån hämtas bakgrundsuppgiften Andel ekonomiskt utsatta barn 0-19 år. Statistiken avser att belysa inkomster och skatter på individnivå. Framställningen av Inkomst- och taxeringsregistret består av insamling och bearbetning av data från administrativa källor. Registret innehåller uppgifter från bland annat Skatteverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Statens tjänstepensionsverk. För närmare redovisning av statistiken se SCB:s webbplats www.scb.se. Kvalitetsdeklaration av resultatet från enkätundersökningen Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via en webbenkät under hösten 2011 och gäller förhållanden den 1 november 2011. Ett informationsbrev och länk och lösenord/id till enkäten (bilaga 1) skickades till kommunerna via e-post till kommunernas registratorer samt centrala kontaktpersoner i respektive kommun. De inrapporterade svaren granskades på olika sätt. En första kontroll gjordes direkt vid inmatning i webbenkäten. De kommentarer som uppgiftslämnarna kunnat lämna i samband med respektive fråga gicks igenom för att upptäcka om uppgiftslämnarna uppfattat frågorna olika eller om det varit andra problem med frågorna. Innan resultatframställning granskades vissa frågor med hjälp av logiska kontroller och kontroll av tillåtna värden. Statistikens innehåll Population Den population som utredningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år 2011. Statistiska mått och redovisningsgrupper På kommunnivå och för storstäderna stadsdelsnivå redovisas för de flesta indikatorer svaren på den aktuella frågan (Ja/Nej). För vissa indikatorer har svar på fler frågor bearbetats till ett svar om indikatorn är uppfylld (Ja/Nej/Delvis). Det gäller Strategi handläggarnas kompetensutveckling, Strategi familjehemmens kompetensutveckling, Socialjoursverksamhet och Andel handläggare med socionomexamen och ett års erfarenhet. Känsligheten hos beräknade kvoter är stor för grupper med få personer. En skillnad med en person motsvarar en stor procentuell skillnad i små grupper. Därför redovisas inte indikatorn Andel handläggare med socionomexamen och 9

ett års erfarenhet för de kommuner och stadsdelar som har färre än 20 handläggare. På riksnivå, länsnivå och kommunnivå (endast för Göteborg, Stockholm och Malmö) redovisas andelar. För de flesta indikatorer redovisas andel kommuner/stadsdelar med resultatet Ja på indikatorn. För indikatorn Andel handläggare med socionomexamen och ett års erfarenhet har summan av antal handläggare med socionomutbildning och minst ett års erfarenhet dividerats med summan av totalt antal handläggare per redovisningsgrupp. Detsamma gäller för bakgrundsfaktorerna Andel individuellt behovsprövad öppenvård, Andel familjehemsvård, Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad, Andel 0-20 år i befolkningen 31 dec och Andel 0-19 år med låg disponibel inkomst. Tillförlitlighet Urval Inget urval har gjorts, detta är en totalundersökning. Ramtäckning Med ramtäckning avses hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga hur väl man nått de objekt som man avsåg att mäta. Uppgifter om insatser till barn och unga samt kostnader har samlats in från kommuner. I enkätundersökningen har uppgifter samlats in från kommuner/stadsdelar. Ramtäckning vad gäller kommuner/stadsdelar är komplett. Stockholm, Göteborg och Malmö har ombetts att lämna uppgifter på stadsdelsnivå och övriga kommuner har ombetts att lämna uppgifter på kommunnivå. Mätning I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till mätfel, bland annat mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats av ämneskunnig, enkätfrågekonstruktör och statistiker. En referensgrupp med personer från några kommuner har lämnat värdefulla synpunkter på enkäten. De uppgifter som kan granskas med hjälp av logiska kontroller är uppgifterna om antal handläggare och handläggarnas kompetens och erfarenhet. Exempelvis har ett antal kommuner angett ett högre antal på fråga 2c Hur många av handläggarna med socionomexamen som har minst ett års erfarenhet av socialt arbete än på fråga 2a Hur många handläggare som är anställda. I dessa fall redovisas värdet 100 procent för indikatorn Andel handläggare med socionomexamen och ett års erfarenhet. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. Uppgiftslämnarnas kommentarer har varit ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel. Ett par frågor har bedömts så osäkra att resultaten inte redovisas i någon indikator. Det gäller frågorna 1a och 1b om intern samverkan. Även andra indikatorer kan ha kvalitetsbrister som inte upptäckts i granskningen. Flera av frågorna är sådana att kommunerna och stadsdelarna ska bedöma om den egna 10

verksamheten uppfyller den nivå som beskrivs i frågan. Svaren bygger på de svarandes tolkning av frågan och deras till viss del subjektiva bedömning. Bortfall Av Sveriges 321 kommuner/stadsdelar är det 55 som inte har besvarat enkäten. Det motsvarar 17 procent av landets kommuner/stadsdelar. Ytterligare 13 kommuner/stadsdelar har bortfall på fråga 1d om Uppföljning av samverkan med förskola/skola Detta innebär att det totala bortfallet av uppgår till 21 procent som mest. I beräkningarna har bortfall inte ersatts. Beräkning av andel på storstadskommun-, läns och riksnivå har gjorts som om kommuner/stadsdelar med bortfall skulle ha svarat som de kommuner/stadsdelar som har svarat. Om kommuner/stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Indikatorn Andel handläggare med socionomexamen och ett års erfarenhet bygger på antalsuppgifter och därför beräknas andelen bortfall med hjälp av befolkningsstorleken. Andel på storstadskommun-, läns och riksnivå redovisas inte om befolkningen i de kommuner/stadsdelar som har bortfall överstiger 20 procent av befolkningen i redovisningsgruppen. Bearbetning Fel kan också uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta finns kontroller vid såväl registrering, granskning, rättning som vid de numeriska beräkningarna och slutkontroll av resultat. Jämförbarhet och samanvändbarhet De skillnader mellan olika kommuner som framgår av tabellerna behöver inte alltid spegla de faktiska förhållandena. Det kan förekomma olikheter mellan kommunerna som beror på mätfel till exempel att frågor och anvisningarna tolkas på olika sätt. Detta är den tredje öppna jämförelsen avseende den sociala barn- och ungdomsvården från Socialstyrelsen. Enkätfrågorna har ändrats sedan de föregående mätningarna, vilket gör att jämförbarhet inte kan garanteras. För att möjliggöra jämförelse mellan åren publiceras en separat Excel-bok med de indikatorer som enligt Socialstyrelsens bedömning kan jämföras mellan åren. Göteborgs stadsdelsindelning har ändrats från 21 stadsdelar år 2010 till 10 stadsdelar år 2011, vilket gör att det inte går att jämföra Göteborgs stadsdelar mellan åren. Målet är att fortsätta arbetet och att publicera öppna jämförelser varje år. Socialstyrelsen kommer att i möjligaste mån säkra jämförbarheten över tid, bland annat genom att välja samma indikatorer och mätmetoder. Samanvändbarheten kommer att öka då alla öppna jämförelser inom socialtjänstens område presenteras i samma format (planeras till publiceringen 2013). Samanvändbarhet med andra datakällor har inte utretts. Ett arbete från Socialstyrelsen Öppna Jämförelser - metoder, visar att olika öppna jämförelser mäter och väger ihop sina indikatorer på många olika sätt. 11

Frågor om statistisk metod besvaras av Maria Öman 075-247 30 00 Tabell 1: Beskrivning av kategorier för 2012 års indikatorer Indikator Ja Delvis Nej Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Rutiner för enskilda samtal vid uppföljningsbesök (familjehem, HVB, Sisinstitutioner) Samverkan med barnhälsovård Uppföljning av samverkan med barnhälsovård Har rutiner för alla tre placeringsformer Har skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för barnhälsovård Har rutiner för en eller två av de tre placeringsformerna Har inte rutiner för någon av de tre placeringsformerna Har inte skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för barnhälsovård Om skriftlig överenskommelse om samverkan funnits i 12 månader: Har följt upp överenskommelsen Har inte följt upp överenskommelsen 12

Uppmärksamma fysisk hälsa inför placering Uppmärksamma tandhälsa inför placering Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin Uppföljning av samverkan med barn- och ungdomspsykiatri Uppmärksamma psykisk hälsa inför placering Samverkan med förskola/skola Uppföljning av samverkan med förskola/skola Uppmärksamma behov av pedagogiskt stöd i grundskolan inför placering Uppmärksamma behov av pedagogiskt stöd i gymnasieskolan inför placering Har rutiner att uppmärksamma fysisk hälsa inför placering Har rutiner att uppmärksamma tandhälsa inför placering Har skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för barn- och ungdomspsykiatrin Har inte rutiner att uppmärksamma fysisk hälsa inför placering Har inte rutiner att uppmärksamma tandhälsa inför placering Har inte skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för barn- och ungdomspsykiatrin Om skriftlig överenskommelse om samverkan funnits i 12 månader: Har följt upp överenskommelsen Har rutiner att uppmärksamma psykisk hälsa inför placering Har skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för förskola/skola eller har integrerade verksamheter Har inte följt upp överenskommelsen Har inte rutiner att uppmärksamma psykisk hälsa inför placering Har inte skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för förskola/skola Om skriftlig överenskommelse om samverkan funnits i 12 månader: Har följt upp överenskommelsen Har rutiner att uppmärksamma behov av pedagogiskt stöd i grundskolan inför placering Har rutiner att uppmärksamma behov av pedagogiskt stöd i gymnasieskolan inför placering Har inte följt upp överenskommelsen Har inte rutiner att uppmärksamma behov av pedagogiskt stöd i grundskolan inför placering Har inte rutiner att uppmärksamma behov av pedagogiskt stöd i gymnasieskolan inför placering 13

Samverkan med polis Uppföljning av samverkan med polis Har skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för polis Har inte skriftlig överenskommelse om samverkan med ledningen för polis Om skriftlig överenskommelse om samverkan funnits i 12 månader: Har följt upp överenskommelsen Har inte följt upp överenskommelsen 14

Trygghet och säkerhet Ordinarie BBIClicens Har ordinarie BBIC-licens Har inte ordinarie BBIC-licens Klagomålshantering Har klagomålshantering Har inte klagomålshantering Information om rättigheter och kontaktuppgifter Hantering av fel och brister Rutiner om agerande vid missförhållanden: Familjehem Rutiner om agerande vid missförhållanden: HVB och Sis Identifiera nätverk i samband med placering: Familjehem Identifiera nätverk i samband med placering: HVB och Sis-institutioner Lämnar skriftlig information om rättigheter, kontaktuppgifter och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden till alla placerade barn Har dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister Har etablerade rutiner för placeringar i familjehem (inkl jourhem) om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Har etablerade rutiner för placeringar i HVB och Sisinstitutioner om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Har etablerade rutiner att identifiera barnets nätverk i samband med placering i familjehem Har etablerade rutiner, gällande både placeringar i HVB och Sis-institutioner, att identifiera barnets nätverk Lämnar skriftlig information till placerade barn. Antingen är informationen inte fullständig eller också lämnas den inte till alla placerade barn. Har etablerade rutiner, antingen för HVB eller för Sis-institutioner, om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Har etablerade rutiner, gällande antingen placeringar i HVB eller Sis-institutioner, att identifiera barnets nätverk Lämnar inte skriftlig information om rättigheter, kontaktuppgifter och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden till placerade barn Har inte dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister Har inte etablerade rutiner om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat i familjehem (inkl jourhem) Har inte etablerade rutiner, varken i HVB eller i Sisinstitutioner, om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Har inte etablerade rutiner att identifiera barnets nätverk i samband med placering i familjehem Har inte etablerade rutiner, varken gällande placeringar i HVB eller Sisinstitutioner, att identifiera bar- 15

i samband med placering i samband med placering nets nätverk i samband med placering Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Andel handläggare med socionomexamen och ett års erfarenhet, procent Strategi handläggarnas kompetensutveckling Strategi familjehemmens kompetensutveckling Rutiner standardiserade bedömningsinstrument Användning standardiserade bedömningsinstrument Socialjourverksamhet Antal handläggare med socionomexamen och minst ett års erfarenhet av socialt arbete dividerat med antal handläggare Har en samlad strategi för handläggarnas kompetensutveckling som innefattar kontinuerlig handledning, fortbildning och vidareutbildning på högskolenivå Har en samlad strategi för familjehemmens kompetensutveckling som innefattar utbildning och handledning Har rutiner som stöder användning av standardiserade bedömningsinstrument Har använt ADAD, SAVRY eller SDQ under de senaste 12 månaderna Har jourverksamhet med socionomutbildad personal alla tid utanför kontorstid året runt. Har en samlad strategi för handläggarnas kompetensutveckling som innefattar antingen kontinuerlig handledning, fortbildning eller vidareutbildning på högskolenivå Har en samlad strategi för familjehemmens kompetensutveckling som innefattar antingen utbildning eller handledning Har jourverksamhet men med annan bemanning eller annan tid Har inte en samlad strategi för handläggarnas kompetensutveckling Har inte en samlad strategi för familjehemmens kompetensutveckling Har inte rutiner som stöder användning av standardiserade bedömningsinstrument Har inte använt ADAD, SAVRY eller SDQ under de senaste 12 månaderna Har inte jourverksamhet 16

Detaljerad beskrivning för indikatorerna Helhetssyn och samordning Samverkan Har ni den 1 november 2011 en skriftlig överenskommelse om samverkan för insatser till barn och unga med a. ledningen för barnhälsovård b. ledningen för barn- och ungdomspsykiatrin c. ledningen för förskola/skola d. ledningen för polis Mått: struktur Motivering Överenskommelsen ska vara beslutad på ledningsnivå. Den ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, dels ange ansvarsfördelning. Med insatser avses både tidiga insatser (som exempelvis möjligheten till snabb konsultation och rutiner för att agera när barn och unga befinner sig i riskmiljöer i eller utanför hemmet) och samverkansbehov vid mer omfattande insatser (som exempel professionella nätverksmöten för samordnad planering då flera myndigheter har kontakt med en familj eller barnahus och familjecentraler). Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska dessutom aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Detta följer av bestämmelserna i 5 kap. 1 a SoL. Av 4 kap. 5 SOSFS 2011:9 framgår också att de som bedriver socialtjänst ska säkerställa att samverkan möjliggörs med andra. Se gärna dokumentet Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, 2007. Dokumentet går att ladda ner eller beställa på Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Uppföljning av samverkan Den som haft överenskommelse i 12 månader har följt upp om denna fungerat på avsett sätt någon gång under de senaste 12 månaderna för: 17

a. barnhälsovård b. barn- och ungdomspsykiatrin c. förskola/skola d. polis Mått: process Motivering Med uppföljning avses att berörda aktörer tillsammans har kontrollerat att de överenskommelser som finns för extern samverkan fungerar på avsett sätt. Av 4 kap. 5 SOSFS 2011:9 framgår också att de som bedriver socialtjänst ska säkerställa att samverkan möjliggörs med andra. I definitionen av kvalitet i 2 kap. 1 SOSFS 2011:9 framgår att kvalitet är att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om socialtjänsten. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Barnets hälsotillstånd uppmärksammas inför beslut om vård utanför det egna hemmet Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner som innebär att barnets hälsotillstånd ska uppmärksammas inför beslut om vård utanför det egna hemmet Mått: struktur Motivering Forskning har visat att barn som placeras i samhällsvård har oupptäckta hälsoproblem och kan ha dålig tandstatus. Med etablerade rutiner avses att de ska vara kända och användas av ansvariga handläggare. Inför beslut om vård utanför hemmet (familjehem, hem för vård eller boende (HVB), Statens institutionsstyrelse (Sis) för barn/unga (0-20 år) inhämtas sakkunnigas bedömning av barnets psykiska respektive fysiska hälsa inklusive tandhälsa. Rutinen avser inte placering i jourhem. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. 18

Barnets behov av pedagogiskt stöd i skolan uppmärksammas inför beslut om vård utanför det egna hemmet Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner som innebär att barnets behov av pedagogiskt stöd i skolan ska uppmärksammas inför beslut om vård utanför det egna hemmet Mått: struktur Motivering Forskningen har visat att för barn som placeras i samhällsvård är det en stark skyddsfaktor att klara skolgången och fullfölja gymnasieskolan. Barn i samhällsvård har av olika skäl ofta kommit efter i skolarbetet i förhållande till sina skolkamrater i samma ålder. Därför är det viktigt att uppmärksamma barnets skolgång i samband med placering i samhällsvård. Eftersom det är igenom att förbättra förutsättningarna för att klara av att fullfölja gymnasieskolan under placeringstiden som samhället ger barnet en stark skyddsfaktor för att komma i arbete och få ett självständigt och gott vuxenliv. En pedagogisk utredning kan genomföras innan eller i samband med placeringen. Socialtjänsten kan initiera och verka för att den genomförs. (Socialstyrelsen, Socialrapport 2010) Med etablerade rutiner avses att de ska vara kända och användas av ansvariga handläggare. Inför beslut om vård utanför hemmet, (familjehem, hem för vård eller boende (HVB), Statens institutionsstyrelse (Sis) för barn/unga (0-20 år) inhämtas sakkunnigas bedömning av barnets behov av pedagogiskt stöd i grundskolan/gymnasiet. Avser inte placering i jourhem. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Trygg och säker Användning av ett handläggnings- och dokumentationssystem som främjar helhetssyn och kontinuitet i myndighetsutövningen Nämnden har den 1 november 2011 ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC) Mått: struktur och process Motivering BBIC (Barns Behov i Centrum) är ett heltäckande handläggnings- och dokumentationssystem som ger socialtjänsten en struktur för att utreda, planera och följa upp beslutade insatser. BBIC erbjuder en uppsättning formulär som vilar på en teoretisk kunskapsbas hämtad från utvecklingsekologi och anknytningsteori. Formulären bygger på ett antal grundprinciper som bland annat handlar om att utveckla ett samarbete med barn, föräldrar och andra professionella och 19

att ha barnet eller den unge i centrum. Helhetssynen på barns och ungas situation betonas och illustreras genom den så kallade BBIC-triangeln. I en verksamhet som kännetecknas av hög personalomsättning fyller ett väl strukturerat handläggnings- och dokumentationssystem inte bara en viktig roll för en tilllämpad helhetssyn utan också för kontinuitet i myndighetsutövningen. Felkällor Inga, Socialstyrelsen registrerar de kommuner som har ordinarie BBIC-licens. Klagomålshantering Har ni den 1 november 2011 en klagomålshantering inom verksamheten Mått: struktur och process Motivering Klagomålshantering innebär att nämnden tar emot och utreder klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från de som berörs av verksamheten. Dessa sammanställs och redovisas för att kunna se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Klagomålshantering är en del av socialtjänstens systematiska förbättringsarbete. I föreskriften ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i 5 kap. 3 samt 6-8 SOSFS 2011:9 (M och S)berörs hur klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet ska tas omhand sammanställas och analyseras. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Trygghet och säkerhet i betydelsen dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister Har ni den 1 november 2011 dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister inom verksamheten Mått: struktur och process Motivering Här avses rutiner för hur fel och brister i verksamheten identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder följs upp. De erfarenheter som gjorts i samband med uppkomna fel och brister skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentationen utgår från vad som har betydelse för säkerhet och skydd för enskilda och grupper. I föreskriften ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5 kap. 4-5 SOSFS 2011:9 (M och S) berörs rapporteringsskyldigheten för personal och vårdgivare. I 5 kap. 6-8 berörs hur rapporter om verksamhetens kvalitet ska 20

tas omhand sammanställas och analyseras. Möjlighet till kontroll av eget utfört arbete, identifiering och rapportering av fel och brister ska vara självklara delar i personalens dagliga arbete. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet berörs i 6 kap. 1-3 SOSFS 2011:9 (M och S). Denna indikator är framtagen innan ovan nämnda SOSFS började gälla. I insamling för öppna jämförelser 2013 kommer indikatorn att justeras i förhållande till den reglering som gäller från 1 januari 2012. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Rutiner om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat Mått: struktur Motivering När ett barn som är placerat i familjehem eller på institution, blir utsatt för övergrepp och/eller misshandel är det en traumatisk situation för barnet men även för den personal som är inblandad. Socialsekreteraren som är ansvarig för barnets placering och uppföljning när övergreppet sker har ibland även själv valt ut och föreslagit familjehem eller institution för barnet när det placerades. När det sedan uppdagas att barnet blivit utsatt för övergrepp och/eller misshandel är det ett stöd för socialsekreteraren att det finns en rutin för hur man ska agera för att på nytt uppnå trygghet och säkerhet för barnet. Rutinerna beskriver både hur personalen ska agera omedelbart och på längre sikt. De ska vara kända och användas av ansvariga handläggare under placeringstiden. Rutinerna avser inte rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Rutinerna avser barn som är placerade i familjehem inklusive jourhem, hem för vård eller boende (HVB) och Statens institutionsstyrelse (Sis). Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Barnets nätverk identifieras i samband med placering utanför det egna hemmet Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner som innebär att barnets nätverk identifieras i samband med placering i familjehem, HVB eller Sis- institution. 21

Mått: struktur Motivering Det är vikt för barnet att dess nätverk identifieras i samband med placering i familjehem eller på institution. Allt för att den socialsekreterare som är ansvarig för barnets placering och uppföljning ska kunna stötta barnet i att upprätthålla kontakter som är goda för barnet under placeringstiden. Nätverkskarta är en beprövad metod för att identifiera barnets nätverk och viktiga personer. Rutinerna ska vara etablerade det vill säga kända och använda av ansvariga handläggare. I samband med placering utanför hemmet, (familjehem, HVB och Statens institutionsstyrelse Sis) för barn/unga (0-20 år) identifieras barnets nätverk. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Placerade barn får information om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till socialsekreterare och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden Lämnar ni i nuläget skriftlig information till alla placerade barn om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden Mått: struktur och process Motivering Barn och unga som är placerade i familjehem inkl jourhem, i hem för vård eller boende (HVB) och hos Statens institutionsstyrelse (Sis) har rätt att få information om Barnkonventionen och sina rättigheter, vem som är socialsekreterare (med namn), hur den nås per telefon och mail och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden som vänder sig till placerade barn och kan nås via mail eller telefon. För att barnet ska ha tillgång till denna information när den behövs kan den samlas i ett skriftligt dokument. Detta ska delas ut till alla placerade barn. Både pågående och nyplacerade. Broschyren ska vara anpassad efter barnets ålder och mognad. Socialstyrelsen har sammanställt broschyr med denna information anpassat efter barns olika åldrar. Den kan beställas av kommunen Syftet är att skapa förutsättningar för att barnet ska kunna komma till tals och att öka tillgängligheten. Samt att stärka trygghet och säkerhet under placeringstiden. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. 22

Kunskapsbaserad verksamhet Standardiserade bedömningsinstrument Har ni den 1 november 2011 dokumenterade rutiner som stödjer användning av standardiserade bedömningsinstrument inom barn och ungdomsvården Mått: struktur Vilka standardiserade bedömningsinstrument har ni använt de senaste 12 månaderna inom barn- och ungdomsvården - ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) - SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) - SDQ (The Strengths and Difficulties Questionnaire) - Annat instrument, ange vilket Mått: process Motivering Med standardiserat bedömningsinstrument menas här ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ i form av numerär eller verbal skala. Det kan vara intervjuformulär, skattningsformulär, självskattning eller observationsformulär. Exempel på sådana bedömningsinstrument är ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis), SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) och SDQ (The Strengths and Difficulties Questionnarie). För att visa på effekter av socialtjänstens insatser för enskilda barn/unga och om socialtjänstens insatser leder till en förbättrad livssituation för berörda barn/unga behövs dokumenterad kunskap. Det talar för ökad användning av standardiserade bedömningsinstrument som kan användas för att kartlägga och bedöma barnets/den unges situation före respektive efter insats. Det talar också för att ansvariga handläggare i ökad utsträckning bör registrera effekter i betydelsen faktiska omständigheter och/eller bedömningar i kommunernas IT-baserade verksamhetssystem för att underlätta uppföljning och utvärdering inom verksamheten. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Har ni den 1 november 2011 en samlad strategi för de anlitade familjehemmens kompetensutveckling. 23

Mått: struktur Motivering I de fall nämnden har fattat beslut om vård av barn/unga utanför det egna hemmet är nämnden skyldig att noga följa vården av barnet/den unge. Denna skyldighet innefattar bland annat regelbundna personliga besök i det hem där den unge vistas och samtal med den eller dem som har tagit emot den unge i sitt hem. När barn/unga placeras i familjehem ska nämnden dessutom lämna dem som vårdar barnet/den unge råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Enligt Socialstyrelsens uppfattning bör utbildning och handledning till anlitade familjehem individuellt eller i grupp, som går utöver nämndens skyldighet att noga följa vården, räknas som råd, stöd och annan hjälp. Behovet av sådana insatser har påtalats av familjehemmens egna organisationer och bör även kunna bidra till ökad säkerhet och trygghet för de placerade barnen. Frågor som gäller stöd till familjehemmen har behandlats av Barnskyddsutredningen. Utredningen föreslår bland annat att socialnämnden ska vara skyldig att tillhandahålla utbildning till familjehems- och jourhemsföräldrar samt att socialnämndens skyldighet att lämna råd, stöd och annan hjälp till familjehems- och jourhemsföräldrar markeras tydligare i lagstiftningen. Med anlitade familjehem menar vi familjehem, jourhem, nätverkshem och släktinghem som har uppdrag. Med samlad strategi menas här en plan för utbildning och/eller handledning till familjehemmen som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av familjehemmens individuella kompetens. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet, intervjuaren och insamlingssättet Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Har ni den 1november 2011 en samlad strategi för handläggarnas kompetensutveckling Mått: struktur Motivering Här avses en verksamhetsgemensam plan för handläggarnas fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt 3 kap. 3 SoL ska nämnden säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. Frågor om handläggarnas fortbildning och vidareutbildning behandlas i Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:14). Där sägs bland annat att denna personal bör få kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning och utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Vidare 24

sägs att personalen genom vidareutbildning på magisternivå successivt och planerat bör fördjupa sina kunskaper inom området, t.ex. samtal med barn, barns och ungas utveckling och systematiska analys- och bedömningsinstrument. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet Handläggarnas utbildning och yrkeserfarenhet Antalet anställda handläggare, exklusive helt lediga, den 1november 2011 som har socionomexamen och minst ett års erfarenhet av socialt arbete i förhållande till Antalet anställda handläggare, exklusive helt lediga, den 1 november 2011 Mått: struktur Motivering Med handläggare menas här personal som inom nämndens verksamhet svarar för utredningar enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 SoL, planering och uppföljning av beslutade insatser (socialsekreterare och i förekommande fall familjehemssekreterare). Som handläggare räknas också personal som svarar för arbete med förhandsbedömningar inom ramen för en mottagningsfunktion, dock ej enhetschefer/motsvarande med verksamhets-, personal- och budgetansvar. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Av Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:14) framgår att personal som arbetar med sådana uppgifter bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Tillgänglig Tillgänglighet i betydelsen social jourverksamhet Har ni i nuläget jourverksamhet med socionomutbildad personal all tid utanför kontorstid året runt 25

Mått: struktur Motivering Enligt 3 kap. 6 SoL bör alla kommuner ha en socialjour. För barnets bästa och skydd bör socialjour finnas tillgänglig dygnet runt. Exvis är det viktigt att barnet omedelbart får ett professionellt bemötande av socionomutbildad personal som har rutiner för att klara akuta krissituationer i samband med polisingripande vid lägenhetsbråk i barnfamiljer där våld och missbruk uppdagas. Med jourverksamhet menas att nämnden i egen regi eller genom avtal med annan kommun- har socionomutbildad personal i beredskap för akuta insatser till skydd för barn och unga (0-20 år) all tid utanför kontorstid året runt. Med all tid avses bemanning dygnet runt vardagar, lördagar, söndagar och helgdagar. Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst 2 timmar. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet Tillgänglighet i betydelsen informativ webbplats för enskilda som är i behov av information om den sociala barn- och ungdomsvården 1. Finns uppgift om vem man ska kontakta för mer information; namn eller funktion? 2. Finns telefonnummer kopplat till detta namn el. funktion? 3. Finns mejladress till detta namn el. funktion? 4. Finns information om hur man söker stöd/insatser? 5. Finns information om hur man kan överklaga ett beslut? 6. Finns information om hur man kan framföra synpunkter/klagomål? 7. Finns information om vart man vänder sig efter kontorstid om man behöver akut hjälp? 8. Finns information om hur man anmäler om man misstänker att barn far illa? 9. Finns information om vad det innebär att vara exempelvis kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Direkt i texten eller i bifogat dokument, länk. 10. Finns information om hur man lämnar intresseanmälan om att vara exempelvis kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Direkt i texten eller i bifogat dokument, länk 11. Finns möjlighet att lämna intresseanmälan om att vara exempelvis kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem direkt på webbsidan? 26

Mått: struktur Motivering Webben är en viktig plats för kommunerna att på ett lätt tillgängligt sätt nå ut med information till de som är berörda av den sociala barn och ungdomsvården. Det gäller såväl vuxna som barn. För barn och unga är webben förmodligen den viktigaste informationskanalen. Fråga 1-6 är gemensamt utformade för alla socialtjänstens verksamhetsområden. De berör kontaktuppgifter och tillgänglig information om hur man söker stöd samt hur man överklagar beslut och kan framföra synpunkter och klagomål. Fråga 7-11 är specifika för den sociala barn- och ungdomsvården. De har bedömts som viktiga frågor om tillgänglighet utifrån barnets behov. De rör vart man vänder sig i sin kommun efter kontorstid om man behöver akut hjälp från socialtjänsten. Hur man anmäler om man misstänker att barn far illa. Och därefter tre frågor om kontaktpersoner, kontaktfamiljer och familjehem som avser såväl information om vad uppdragen innebär. Som hur man ska göra om man som allmänhet är intresserad av ett uppdrag. Vi mäter även möjligheten att lämna intresseanmälan direkt på webben, som ett sätt att förenkla möjligheten att lämna intresseanmälan för den som vill veta mer. Här finns erfarenheter från kommuner som pekar mot att detta förbättrar möjlighet till ett brett underlag för rekrytering av uppdragstagare. All information ska finnas tillgänglig på öppningssidan för området eller som en länk därifrån. Källa: Webbgranskning genomförd av tre av varandra oberoende personer under juni 2011 av samtliga kommuner och för stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågorna i granskningsmallen kunde besvaras med ja eller nej. Ja, grönt fält i excelarket betyder att minst två av granskarna har bedömt att frågan ska besvaras med ja. Nej, rött fält betyder att minst två granskare har bedömt att frågan ska besvaras med nej. Felkällor I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel, bl.a. mätinstrumentet, informationssystemet och insamlingssättet. Självbestämmande och integritet Rutiner om att placerade barn alltid ska erbjudas enskilda samtal vid uppföljningsbesök Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner som anger att placerade barn ska erbjudas enskilda samtal vid uppföljningsbesök. 27