Länsstyrelsernas förslag till åtgärder och styrmedel för att målen ska nås

Underlag till sammanfattningsrapport för länsstyrelsernas fördjupade utvärdering 2008 Länsstyrelsernas förslag till åtgärder och styrmedel för att målen ska nås 1 Allmänt om åtgärdsförslagen i länsstyrelsernas rapporter Detta är ett underlag till den sammanfattningsrapport (Länsstyrelserna en resurs i miljömålsarbetet) av länsstyrelsernas rapportering till den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål som RUS (länsstyrelsernas samverkan i miljömålsuppföljningen) fått i uppdrag att göra. Underlaget avser länsstyrelsernas förslag till åtgärder. Här redovisas samtliga åtgärdsförslag som länsstyrelserna lämnat och även vilken länsstyrelse som lämnat respektive åtgärd. I sammanfattningsrapportens åtgärdsredovisning kan de allra flesta förslag utläsas men mycket kortfattat. Där framgår inte vilken länsstyrelse som lämnat respektive förslag. Förslagen har övergripande delats in efter de tre åtgärdsstrategierna. Därtill redovisas generella förslag för sig. Underrubrikerna under åtgärdsstrategierna är indelade efter miljömål eller målområde medan underrubrikerna under de generella åtgärderna är indelade efter typ av styrmedel. I övrigt följer redovisningen indelningen i uppdraget till länsstyrelserna, dvs. först åtgärder riktade till EU och internationella fora, därefter åtgärder inom miljöpolitiken till regering och riksdag och slutligen åtgärder riktade till andra politikområden. Alla länsstyrelser utom tre har lämnat mer eller mindre utvecklade åtgärdsförslag, sammantaget lämnas flera hundra förslag. Några län har gjort ansatser till konsekvensanalyser. Mälardalslänen Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro har utarbetat gemensamma förslag. I deras respektive rapporter har förslagen i vissa fall justerats och kompletterats, men i huvudsak lämnar de samma förslag. De flesta länsstyrelser har i sin rapportering skrivit något allmänt om sina förslag. I det följande sammanfattas dessa inledningstexter från länsstyrelsernas rapporter. Stockholm skriver att miljömålsarbetet avancerar, men nu behöver växlas upp om målen ska kunna nås. Större tyngd bör läggas på åtgärder. Generellt sett krävs också en effektivare och tydligare uppföljningsapparat. För att nå målen måste åtgärder genomföras inom många sektorer, särskilt transport och energi. Det finns flera områden där åtgärder har kommit igång väl. Intensiteten i åtgärdsarbetet samspelar till stor del med att det finns starka styrmedel i form av bl.a. ekonomiska incitament. Uppsala, Västmanland, Södermanland och Örebro skriver att miljömålsarbetet har kommit igång bra men nu behöver växlas upp om vi ska nå målen. Det regionala miljömålsarbetet har väckt stora förväntningar på statligt drivna åtgärder och resurser för regionalt åtgärdsarbete. För att aktörerna inte ska tappa intresset behöver länsstyrelserna och kommunerna ökade resurser. Andra behov är ökad tydlighet i miljömålsformuleringar och mer omfattande samverkan mellan nationell och regional nivå, för att effektivare kunna använda resurserna för miljömålsarbetet. Västra Götaland skriver att åtgärdsarbetet behöver intensifieras om det ska vara möjligt att nå målen i tid. De har utvärderat och reviderat sina regionala miljömål. Åtgärdsförslag har tagits fram med berörda enheter tillsammans med externa referens- och expertgrupper. Förslagen remitteras 2007. Under arbetets gång har ett antal åtgärder på nationell nivå iden-

tifierats, som de redovisar i rapporteringen till den fördjupade utvärderingen. De har också till rapporteringen gjort särskilda aktörsanalyser för transporter och jordbruk. Skåne skriver att deras förslag på nya åtgärder och styrmedel tar fasta på hela den kommande tioårsperioden. Huvuddelen riktar sig till den centrala nationella nivån. Överväganden om åtgärdsförslagens exakta utformning, effekter samt slutliga lämplighet återstår att göra. För att nå målen fordras både en tempohöjning i de åtgärder som nu genomförs och planeras och nya åtgärder. Förändringar i lagstiftning, ekonomisk styrning, myndighetsutövning m.m. kommer att behövas för att uppnå såväl miljömässiga mål som ekonomiska/sociala mål. Att omvandla miljömålsarbetet från en verksamhet för ett fåtal till en utvecklingsfråga för hela samhället utgör en grundläggande utmaning. De framför drygt 40 åtgärdsförslag. I samband med den fördjupade utvärderingen har ytterligare närmare 200 nationella åtgärdsförslag diskuterats. Med början 2007 kommer Länsstyrelsen Skåne att se över och förnya Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. Värmland framför att de i denna skrivelse fokuserat sig på förslag som ligger utanför deras rådighet. De flesta riktar sig till riksdag och regering. De har i vissa fall skissartat skrivit något om konsekvenserna. Självklart är de intresserad av en vidareutveckling av förslagen. Förslag till förändringar av regionala mål och åtgärdsförslag kommer att tas upp i den kommande revideringen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsens åtgärdskatalog omfattar idag 135 åtgärdsförslag. Blekinge ger ingen inledningskommentar. Gävleborg skriver att huvuddelen av deras arbete för att uppnås miljömålen ingår i ordinarie myndighetsarbete. Lämnar i övriga inga särskilda allmänna kommentarer. Östergötland skriver att har tagit del av de förslag till åtgärder som Mälarlänen beskrivit och att de hänvisar till den skrivelsen och framför inga egna förslag. Länsstyrelsen poängterar vikten av att ta till vara och stimulera miljöarbetets potential i samband med näringslivsutveckling, särskilt satsning på miljöteknik, liksom behovet av större uppmärksamhet på kommunerna och processen med översiktsplanering. Stora statliga stödsystem som Landsbygdsprogrammet och anslaget för biologisk mångfald är viktiga och nödvändiga för att nå de mer natur- och vatteninriktade miljömålen. De hänvisar också till den regionala bedömning som gjorts över utvecklingen i miljön i förhållande till miljökvalitetsmålen som finns publicerad på miljömålsportalen. Där beskrivs ytterligare vad Länsstyrelsen anser behöver göras för att målen ska nås. Halland lämnar inga åtgärdsförslag men skriver att i Handlingsprogram så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län pekas åtgärder ut som behöver genomföras för att de regionala miljömålen ska kunna nås. I arbetet med att ta fram åtgärder har de främst fokuserat på de åtgärder som kan genomföras av aktörer i länet. Åtgärder som krävs på nationell nivå finns med till viss del i Handlingsprogrammet. En förutsättning för genomförandet av vissa åtgärder är avhängigt tillräckliga resurser till länsstyrelsernas arbete kopplat till de regionala miljömålen på olika sätt. Inom flera områden ses behov av ökade resurser, t.ex. reservatshandläggning och miljöövervakning. Kronoberg inleder med att framföra att det finns argument som talar för att konsekvensanalyser enbart bör utföras av en central myndighet som har rätt sorts kompetens för att utföra dem och har ett uppdrag som omfattar hela det svenska samhället. De lämnar också synpunkter över uppdragets utformning och rapporteringsinstruktionerna. De framhåller att det är viktigt att den enorma kunskapsmassa som nu sammanställs verkligen kommer till användning och inte enbara förs vidare i form av korta utdrag i den slutliga rapporteringen. Jämtland ger ingen inledningskommentar. Jönköping skriver i länets åtgärdsprogram för miljömålen finns ett antal åtgärder som förutsätter nationella insatser. Dessa återges i länets rapportering till den fördjupade utvärde- 2

ringen. Vidare har de lämnat förslag direkt till kemikalieinspektionen om åtgärder för Giftfri miljö (dessa återges i denna bilaga). Gotland skriver att de tolkar frågan så att den begränsas till nya styrmedel. De har inte haft möjlighet att utföra någon djupare analys av befintliga styrmedels effekter eller behovet av nya styrmedel för ett effektivt och samhällsekonomiskt åtgärdsarbete. Västerbotten skriver att deras förslag struktureras efter de helhetsstrategier som de bedömt särskilt viktiga för hållbar länsutveckling: Livsstil, hälsa och konsumtion. Energiproduktion. Energianvändning och transporter. Skog och trä. Turism. Livsmedel. Byggverksamhet. Metallindustri. Mark- och vatten. Kunskap och utveckling. Idén bakom dessa är att skapa ett helhetsperspektiv på hållbar i länet och att samverka i planering och genomförande av miljömål och annan regional planering på ett sätt där de tre dimensionerna går hand i hand. De anser att en förutsättning för det regionala arbetet är att regeringens och centrala myndigheters arbete med miljömål och hållbar utveckling samordnas. Västernorrland skriver att genom att bättre samordna det nationella och regionala miljömålsarbetet kan insatser vidtas där de mest behövs. Nyckelorden är prioritering och ansvar. Regionala skillnader bör tydliggöras. Miljömålsarbetet har skapat förväntningar på att åtgärder ska genomföras. För att inte intresset ska mattas av bör kommuner och länsstyrelser få ökade resurser för insatser inom prioriterade områden. För att målen ska nås krävs att arbetet koncentreras på åtgärder, men prioriteringar är nödvändiga. Fokus bör ligga på största möjliga miljönytta. Att även lyfta fram och ta tillvara på möjligheterna med miljömål i utvecklingsarbete, såsom t.ex. miljödrivet företagande, är väsentligt. Många regionala miljömål är beroende av nationella och internationella åtgärder. Länsstyrelsen lämnar endast översiktliga åtgärdsförslag fördelat per fora och utan prioritetsordning. Dalarna skriver att de lämnar förslag inom miljöpolitiken och inom andra politikområden till regering och riksdag. För förslag de anser behöver drivas inom EU och internationellt ges endast övergripande synpunkter. För åtgärder regionalt som regionala aktörer har rådighet över hänvisas till Dalarnas miljömåls handlingsplan med 140 åtgärder som avses genomföras kommande år. Bland förslagen för miljöpolitiken och andra politikområden finns även åtgärder som centrala myndigheter har rådighet över utan beslut av regering och riksdag. Flertalet åtgärder som föreslås avser insatser från den centrala nivån som riktar sig till den regionala och lokala. Många åtgärder tar sin utgångspunkt i ett arbete som redan påbörjats i Dalarna, men där ett stöd från central nivå bedöms nödvändigt om arbetet ska kunna fortsätta och få spridning till andra län. Vid utveckling av centrala styrmedel utifrån dessa förslag kan de exempel som Dalarnas hittillsvarande arbete utgör användas. Norrbotten lämnar inga förslag. För att utveckla miljömålsarbetet och skapa förutsättningar för att miljömålen ska uppnås, krävs insatser inom många olika områden, menar de. I första hand måste styrmedlen utvecklas och möjligheterna att avväga dessa mot varandra. I vissa fall är det inte möjligt att uppnå miljömålen med tillgodoseende av kraven inom samma politikområde. Så är det t.ex. inte möjligt att klara naturskyddet och samtidigt kraven på ökad lokal förankring, i ett läge där det som i Norrbotten hos många finns en upplevelse av att tillräckligt med natur redan skyddats. Då ökar motsättningarna och genom detta minskar förutsättningarna för att uppnå miljömålen. Resurserna för genomförande är inte tillräckliga i ett län som Norrbotten. Om tidskraven står kvar så kommer de att ha problem. Kalmar lämnar inga allmänna kommentarer. I sin redovisning lämnar de också flera synpunkter om målens formuleringar. Deras sammanställning har gjorts i samråd med lokala företrädare för Skogsstyrelsen. 3

2 Förslag som länsstyrelserna anser behöver drivas inom EU och internationellt Nio av länsstyrelserna har lämnat förslag som de anser bör bedrivas inom EU och andra internationella fora. Dessa är länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Jönköpings, Stockholms, Södermanlands, Uppsalas, Västernorrlands, Västmanlands, Örebro län. Mälardalslänen har samordnat sina förslag. Ett 30-tal mer eller mindre utvecklade förslag kan utläsas. 2.1 Generella förslag som rör flera mål 2.1.1 Normativa styrmedel Västernorrland efterfrågar: förbättrad kontroll av lagefterlevnad inom EU samordnad miljölagstiftning för Östersjön rättsligt bindande kriterier för anläggningsändamål, oavsett om materialet är klassat som avfall eller produkt internationella överenskommelser för att minska utsläpp och användning av miljöoch hälsofarliga ämnen. Dalarna framför att det är viktigt att myndigheterna är aktivt delaktiga i utformningen av regelverk så att genomförandeprocesser och åtgärder blir anpassade till svenska förhållanden och behov. 2.1.2 Ekonomiska styrmedel EU:s strukturfonder: Jämtland skriver att insatser på energi- och miljöområdet varit en viktiga i arbetet med de nya strukturfondsprogrammen och att Sverige bör bevaka att sådana insatser också i framtiden kan ges stöd från strukturfonderna. Stockholm nämner pågående arbete med ett nytt program inom EU:s strukturfonder mål 3 för regionerna kring mellersta Östersjön och att detta är ett bra tillfälle att föra ut miljömålsarbetet till andra länder. EU:s jordbruksstöd: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att det är viktigt att Sverige agerar för att EU:s miljöersättningar utformas så att det ger en miljönytta och att den svenska tillämpningen av reglerna utformas så att miljönyttan blir så stor som möjligt. Jönköping konstaterar att miljöstödet är fortsatt viktigt för att miljömålen ska nås. Västernorrland efterlyser ökade möjligheter att ge stöd till särskilt anpassade skötselformer. 2.1.3 Andra typer av styrmedel Miljöteknik: Stockholm skriver att aktiviteter bör vidtas för att stimulera nya tekniska lösningar internationellt. Miljöteknikexporten är framgångsrik och kan främjas ytterligare. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro efterlyser också att miljöteknikexport bör främjas och dessutom ökat erfarenhetsutbyte på miljöområdet kring tekniska lösningar och styrmedel. Sistnämnda efterfrågar även Västernorrland. Bistånds- och utrikespolitik: Dalarna betonar vikten av att Sverige internationellt verkar för ett hållbart nyttjande av världens naturresurser och nämner att det i den förra fördjupade utvärderingen påtalades att ett långsiktigt arbete bör initieras för att klargöra hur varor och tjänster som importeras påverkar miljön. 4

Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro efterfrågar att Sverige främjar minskad miljöbelastning i främmande länder genom att använda modern teknik och metoder för att undvika att upprepa tidigare misstag på miljöområdet. Övrigt: Västernorrland påtalar vikten av gränsöverskridande miljösamarbete. 2.2 Effektivare energianvändning och transporter 2.2.1 Begränsad klimatpåverkan Allmänna synpunkter: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att klimatmålet är helt beroende av internationellt arbete och att regeringen bör fortsätta och öka sina ansträngningar för minskade utsläpp internationellt. Dalarna konstaterar att fortsatta överenskommelser inom FN är centralt, liksom fortsatt utveckling av EU:s energi- och transportpolitik. Vidare betydelsen av att utsläppen från utrikes sjöfart och flyg minskar. Jämtland skriver att Sverige behöver agera kraftfullt för att driva klimatfrågan framåt både inom EU och FN. De pekar särskilt på att större insatser måste genomföras för att ställa om transporterna, och se till att de bär sina miljökostnader. Jönköping skriver att stor kraft behöver läggas inom EU och internationellt för att driva igenom förslag i klimatpolitiken. Västernorrland efterlyser särskilt fokus på åtaganden för minskad klimatpåverkan. Utsläppsrätter: Stockholm menar att regeringen bör verka för ett genomförande av utsläppsrätter inom flera områden, t.ex. internationella transporter som flyg- och sjöfart. Jönköping skriver att det är avgörande att tilldelningen av utsläppsrätter inte blir för generös. Vidare att en utvidgning av handeln till att omfatta transporter inte får leda till en minskad kostnad per utsläppt mängd koldioxid från transportsektorn, vilket de ser en risk med. De skriver att en lösning kan vara att ha ett handelssystem för vardera industrin och transporter, och om man samtidigt tar bort koldioxidskatten bör ett minipris sättas på utsläppsrätterna som motsvarar skatten. Jämtland vill att flygtrafiken så snart som möjligt ska omfattas av handeln med utsläppsrätter. Transporter: Jämtland skriver att flygtrafiken utsläpp måste inkluderas i nationell statistik. Vidare efterlyser de samlad statistik för växthusgaser nedbrutet regionalt. Västernorrland efterlyser bättre kontroll av gränsöverskridande avfallstransporter. Vidare stöd till teknikutveckling, forskning och marknadsintroduktion av biodrivmedel och miljöanpassning av odling för energianvändning. Jämtland vill att styrmedel för att ställa om långväga transporter till tåg implementeras på europeisk nivå. 2.2.2 Frisk luft Utsläpp av NOx, VOC och partiklar: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att måluppfyllelsen i hög grad är beroende av åtgärder inom EU. Stockholm anser att utsläppskrav på arbetsmaskiner är relevant och de övriga fyra att dessa behöver skärpas. Dalarna framför att för luftutsläpp och luftkvalitet är fortsatta beslut inom EU och i Sveriges grannländer viktiga. Jönköping menar att möjligheterna att nå miljömålet är beroende av åtgärder för att minska utsläppen från EU:s transportsektor. Kalmar skriver att internationellt samarbete är viktigt för att minska föroreningar. 5

Gotland menar att det är angeläget att det internationella arbetet med införande av skärpta krav inom sjötrafiksektorn fortskrider. 2.2.3 Bara naturlig försurning Utsläpp av NOx och SO 2 : Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att åtgärder behöver vidtas inom EU och internationellt för att minska utsläppen. Vidare vikten av åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp. Jämtland framför att Sverige bör bidra till fortsatt utveckling av miljöteknik för att minska mängden försurande nedfall. Jönköping menar att möjligheterna att nå miljömålet är beroende av åtgärder för att minska utsläppen från EU:s transportsektor. Kalmar efterlyser att EU-beslut om emissionsgränser för bilar och arbetsfordon måste fastställas på en sådan nivå att miljökvalitetsmålet nås. 2.3 Giftfria och resurssnåla kretslopp 2.3.1 Giftfri miljö Utfasning av kemikalier: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att insatser bör genomföras inom EU för en successiv utfasning av särskilt farliga kemikalier och att ekonomiska styrmedel bör övervägas som komplement till REACH. Även Dalarna, Jämtland och Jönköping betonar allmänt betydelsen styrmedel inom EU och internationellt på kemikalieområdet. 2.3.2 Skyddande ozonskikt Tillverkning, användning och export av varor: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att regeringen bör verka för att användningen av ämnen som skadar ozonskiktet minskar internationellt och för att stoppa exporten av varor som innehåller sådana till u-länderna. 2.3.3 Ingen övergödning Exportera Greppa näringen : Stockholm föreslår att regeringen bör verka för att exportera projektet "Greppa näringen" till andra Östersjöländer, för att minska avrinning av näringsämnen från jordbruket. Länsstyrelsen genomför här en förstudie. Transporternas utsläpp: Jönköping skriver att möjligheterna att nå miljömålet är beroende av åtgärder för att minska utsläppen från EU:s transportsektor. 2.3.4 Säker strålmiljö Kärnsäkerhet: Dalarna, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland och Örebro efterfrågar arbete för ökad kärnsäkerhet och vikten av att bevaka detta internationellt. 6

3 Förslag från länsstyrelserna till regering och riksdag 18 av 21 länsstyrelser har lämnat åtgärdsförslag som riktar sig till regering och riksdag, vilka redovisas i detta kapitel 3. Bland förslagen som redovisas här finns också ett mindre antal som skulle kunna genomföras utan beslut av regering och riksdag, direkt av centrala myndigheter och länsstyrelserna. Dessa har dock inte särskiljts. Flera hundra förslag kan utläsas. I tabellen nedan framgår ungefärligt antal förslag från varje länsstyrelse. Olika länsstyrelser har lämnat mer eller mindre utvecklade förslag, med mer eller mindre tydlig struktur och avgränsning. Några län har gjort ansatser till konsekvensbeskrivningar av åtgärderna. Mälardalslänen har samordnat sina förslag. Länsstyrelse: Antal förslag Stockholm 37 Uppsala 81 Västmanland 85 Södermanland 87 Örebro 97 Västra Götaland ca 60 Skåne ca 40 Värmland 18 Blekinge 36 Gävleborg 25 Östergötland 0 Halland 0 Kronoberg ca 20 Jämtland ca 10 Jönköping 13 Gotland 46 Västerbotten 32 Västernorrland 34 Dalarna 32 Norrbotten 0 Kalmar ca 110 3.1 Generella förslag inom miljöpolitiken som rör flera mål 3.1.1. Normativa styrmedel Miljömålen i tillämpningen av miljöbalken och PBL: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro upplever att miljömålen inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen och menar att deras rättsliga status behöver stärkas. Viss översyn av reglerna kan behövas liksom utökad utbildning och tillsynsvägledning kring hur lagarna ska tillämpas. Västernorrland vill att miljömålens ställning i tillämpningen av miljöbalken och PBL ses över. 3.1.2 Ekonomiska styrmedel Utökad användning av ekonomiska styrmedel: Stockholm skriver att ekonomiska styrmedlen för att stimulera en utveckling som leder mot miljömålen i ökad utsträckning bör användas på flera områden, t.ex. inom energi och kemikalier. 7

Skåne menar också att styrningen av miljömålsarbetet i ökad utsträckning kan behöva baseras på ekonomiska styrmedel. De pekar på att hittillsvarande ekonomiska styrmedel på miljöområdet varit framgångsrika. De skriver vidare att det är väsentligt att internalisera de externa miljöeffekter som samhället redan idag tar kostnaderna för, men också de framtida risker för externa effekter som t.ex. klimatförändringar. Krav på miljönytta i bidrag: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att det bör ställas krav på miljönytta beträffande de statliga stöd och bidrag som myndigheter administrerar och som har stor effekt för miljömålen. Miljömålsrådet skulle kunna ta fram handledningar/checklistor för miljöbedömning enligt miljömålssystemet för de statliga bidragen. EU:s strukturfonder och projektmedel: Södermanland och Uppsala nämner pågående arbete med ett samarbetsprogram inom EU:s strukturfonder mål 3 för regionerna kring mellersta Östersjön och att detta är ett bra tillfälle att föra ut miljömålsarbetet och tanken med miljömålen till andra länder, vilket i förlängningen kan påverka miljön i Sverige. Jämtland har inrättat ramprogram för miljömålsåtgärder som varit av stor betydelse för åtgärdsarbetet i länet. En fortsättning av dessa ramprogram bedöms därför som en mycket viktig och kostnadseffektiv insats som de själva har rådighet över. En budgetram mellan 500 000 kronor och en miljon bedöms vara tillräckligt för att stimulera ett fortsatt åtgärdsarbete bland länets aktörer. Bidrag till kommunernas miljöstrategiska arbete: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att kommunerna är en mycket viktig part i miljömålsarbetet. För att kommunerna ska kunna bli en part i åtgärdsarbetet föreslår de att ett bidrag som ger kommunerna möjlighet att förstärka miljömålsarbetet på den lokala nivån bör införas och kunna användas som stimulans för att inrätta tjänster som miljömålssamordnare eller liknande. Västra Götaland skriver att kommunerna ofta uttrycker en brist på resurser i miljömålsarbetet och behov av stöd i form av resurser för personal som kan samordna och driva på arbetet bland kommunens olika aktörer. Eftersom kommunerna i många fall har en nyckelroll i miljömålsarbetet är det här ett bekymmer som måste hanteras i diskussioner på central nivå menar Länsstyrelsen. Jönköping skriver att kommunernas miljömålsarbete har en avgörande betydelse för möjligheterna att nå målen och att det behövs ett ekonomiskt stöd till miljömålsarbetet i mindre kommuner. Kalmar föreslår att mer riktade resurser ges till kommunerna för att de ska kunna genomföra åtgärder för att nå miljömålen på lokal nivå. De menar också att kommunerna behöver mer kulturmiljö- och naturvårdskompetens. Blekinge efterfrågar ekonomiska stöd till kommunerna för genomförande av miljömålen Västernorrland efterlyser förstärkning av kommunernas miljöstrategiska arbete. Västerbotten efterfrågar regionala medel för kommunernas miljömålsarbete. Små kommuner har svårt att skapa resurser för lokalt miljömålsarbete. Bidrag till regionalt åtgärdsarbete: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro föreslår att för att stärka det regionala åtgärdsarbetet bör länsstyrelserna ges bidrag inom de tre åtgärdsstrategierna för regionalt åtgärdsarbete. Detta ska användas för att komplettera nationella åtgärder och åtgärder som genomförs inom ramen för länsstyrelsernas ordinarie verksamhet. Exempelvis som delfinansiering av regionala samarbetsprojekt på energi- och transportområdet, kring miljöanpassade produkter eller som bidrag till naturvårdsåtgärder som inte omfattas av andra stödeller bidragssystem. Västernorrland efterfrågar bidrag till att genomföra åtgärder i linje med nationella strategier. Bidragsmöjlighet både till etablerad, men icke lönsam teknik och ny teknik behövs. I företag konkurrerar miljöåtgärder med andra investeringar och kan prioriteras upp med högre ekonomiskt stöd. 8

Övrigt: Västerbotten efterfrågar bidrag/skattereduktion för kretsloppsanpassning av flerfamiljshus och småhus vid ny- och ombyggnad. Nybyggda flerfamiljshus, villor och arbetslokaler i Umeå har en höggradig kretsloppsanpassning som kan och bör tillämpas över hela landet. 3.1.3. Informativa styrmedel Kommunikation och information om miljömålen: Dalarna föreslår en översyn för hur information om miljöfrågorna och den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling kan nå ut bredare i samhället och tydliggörande av olika myndigheters ansvar. Gävleborg efterlyser centrala informationskampanjer. De skriver att resurser sparas och resultatet blir säkert bättre om centrala myndigheter tar fram informationsmaterial kring miljömålen som kan användas över hela landet, gärna med möjlighet att enkelt anpassas till det egna länet eller kommunen. En långsiktig planering som är känd i alla led möjliggör att regionala/lokala insatser kan kopplas till exempelvis kampanjer av olika slag i nationella media. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att det finns många miljöintresserade enskilda personer i samhället. Genom studiematerial och TV-program om miljömålen och konkreta åtgärder finns möjlighet för ytterligare spridning av samhällsviktiga miljöfrågor. Västernorrland påtalar behovet av utbildnings-, informations- och kommunikationsinsatser. Västerbotten efterfrågar regionala medel för information om miljömål och hållbar utveckling. Samarbete mellan länsstyrelser kring åtgärder och information: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro framför att åtgärdsarbetet kan bedrivas effektivare genom ökat samarbete mellan länsstyrelserna kring informationsmaterial, gemensamma projekt och ökat erfarenhetsutbyte. Örebro skriver att åtgärden berör länsstyrelserna och Miljömålsrådets kansli. 3.1.4. Andra typer av styrmedel Miljömålens koppling till hållbar utveckling: Skåne menar att miljömålens koppling till en hållbar utveckling bör fördjupas och att det regionala miljömålsarbetet bör stärkas. Länsstyrelserna har genom rapporten Samordning för hållbar regional utveckling redovisat hur ett tydligare mandat för samordningen av de statliga myndigheternas insatser i länen skulle kunna bidra till bl.a. effektivare tvärsektoriellt arbete och större fokus på hållbar regional utveckling. Länsstyrelsernas förmåga att integrera miljömålen i andra politikområden bör tillvaratas och utvecklas. Västerbotten vill att det övergripande målet att verka för hållbar utveckling ska uttryckas lika tydligt för länsstyrelsens tre verksamhetsgrenar och lika tydligt i samtliga uppdrag och direktiv från regeringen. De skriver att tydligheten och styrkan i regeringens mål och uppdrag om hållbar utveckling hittills varit avsevärt mera påtaglig inom miljöpolitiken än för andra politikområden och verksamheter. Förebyggande synsätt: Skåne menar att ett förebyggande synsätt bör få genomslag i miljömålsarbetet och fokus bör inriktas på konkreta förebyggande åtgärder. En förutsättning för detta är att förebyggande och proaktiva synsätt får genomslag i hela miljömålsarbetet och att detta präglar relevant lagstiftning och direktiv som ges till myndigheter. Åtgärdskampanjer: Skåne skriver att betydande resurser har investerats i att utveckla ett system för uppföljning av miljömålen och att detta är av strategisk betydelse för miljömålsarbetet. De menar att det nu kunde vara lämpligt med motsvarande systematik och kraftsamling i det konkreta åt- 9

gärdsarbetet för att nå målen och föreslår att den verksamhet som redan sker skulle kunna kompletteras med mer kampanjliknande åtgärdssatsningar. Miljömålsrådet och de centrala myndigheter skulle kunna få till uppgift att initiera och samordna sådana större nationella tematiska kampanjer eller projekt som fordrar samverkan och som leder till att prioriterade miljömålsrelaterade åtgärder genomförs samtidigt i hela landet. De föreslår att länsstyrelserna bör tilldelas resurser att genomföra denna typ av kampanjer på länsnivå. Sektorssamverkan och samordning: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro påpekar att miljömålsarbetet är komplext och för att nå framgång krävs att många olika aktörer arbetar tillsammans. Trots att miljömålen funnits i flera år, är de fortfarande inte tillräckligt kända för många parter. Kommunerna och andra aktörer i länen har gett uttryck för att Länsstyrelsens stöd och samarbetet med dem kan förstärkas. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro föreslår att de miljömålsansvariga myndigheterna bör ges ett utökat samordningsansvar för åtgärder även på regional nivå. Länsstyrelsernas resurser för att driva åtgärdsarbete som inte styrs av nationella uppdrag eller bidrag är alltför bristfälliga för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. De regionala åtgärderna bör ses som komplement till nationella styrmedel och åtgärder. För att maximera nyttan av de regionala insatserna bör dessa i högre grad än i dag utformas i samarbete mellan länsstyrelserna och de nationella målansvariga myndigheterna. Exempelvis borde samarbetet mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna inom åtgärdsprogramsarbetet för hotade arter kunna användas som arbetsmodell inom andra områden för att öka effektiviteten i det samlade åtgärdsarbetet och ta till vara den regionala kompetensen. Även Miljömålsrådets samordningsansvar över det totala åtgärdsarbetet bör stärkas. Dalarna skriver att man från centralt håll framfört att man gärna ser att de nationella näringslivsdialoger som initierats, inom byggsektorn och dagligvaruhandeln, blir kända regionalt. Länsstyrelsen samarbete med länets bygg- och fastighetssektor har resulterat i Byggdialog Dalarna, en regional motsvarighet till den nationella Bygga-bo-dialogen. De föreslår att Boverket, inom ramen för den nationella dialogen, ges i uppdrag att stödja regionala byggdialoger i de län där det finns intresse och att resurser avsätts för detta, framför allt för samordning och samverkan. De föreslår vidare åtgärder på central nivå för att göra livsmedelssektorn och dagligvaruhandeln mer delaktig i det samhälleliga arbetet för miljö och hållbar utveckling regionalt och lokalt. Länsstyrelsen har påbörjat en samverkan med den nationella dialogen Framtida handel och planerar en regional handel- och servicedialog genom utveckling av den pågående samverkansprocessen i länet inom ramen för uppdraget med kommersiell service på landsbygden. Västerbotten efterlyser fortsatt statligt stimulansprogram för träbyggande. Verksamheten vid Träbyggnadskansliet har förlängts med ytterligare ett år men bör permanentas under en femårsperiod. Vidare efterlyser de bidrag till utveckling av besöksnäringen kopplad till goda exempel på hållbar utveckling. En besöknäring med direkta kopplingar till miljödriven affärs- och utvecklingsverksamhet och till traditionell turism riktad mot lärande natur- och kulturupplevelser. Västernorrland efterlyser ett utökat samordningsansvar avseende miljömålsåtgärder. De pekar också på betydelsen av stärkt samordning för bättre effektivitet. Kalmar efterlyser att länsstyrelsens samordningsresurser stärks för att kunna samarbeta mer med andra regionala aktörer som andra statliga myndigheter, näringslivsföreträdare m.fl. Vidare att uppdrag nationellt (inom miljömålsområdet) samordnas bättre och att mer tvärsektoriella uppdrag med finansiering från flera departement arbetas fram. Vidare efterlyser de att en likartad regionindelning av statliga myndigheter skapas. Skåne och Dalarna menar att de nationella myndigheterna bör i ökad utsträckning använda den statliga regionala myndigheten, d.v.s. länsstyrelserna, i sitt arbete med att genomföra konkreta miljömålsrelaterade åtgärder. Gotland menar att miljömålsarbetet är beroende av att ytterligare resurser tilldelas länsstyrelserna för samordning, uppföljning och åtgärdsarbete. 10

Kommunernas engagemang: Skåne menar att kommunernas engagemang i miljömålsarbetet är avgörande och att deras miljöstrategiska arbete behöver stärkas. De ser det som särskilt angeläget att bredda kommunernas miljömålsarbete ur ett kommunalt helhetsperspektiv så att arbetet inriktas mot en bredd av kommunala kärnverksamheter. Se även under ekonomiska styrmedel ovan. Miljöanpassad upphandling och offentligt miljöledningsarbete: Skåne menar att ökade satsningar behöver göras för att stimulera miljöanpassning av offentlig upphandling. De efterlyser utvecklade och stärkta centrala och regionala stödfunktioner samt att regelsystemet utformas med en tydligare inriktning för upphandlingens miljöansvar. Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att arbetet med att ställa miljökrav i samband med upphandlingar behöver stärkas inom offentliga organ och att det nationella arbetet med avtalsskrivning bör ses över. Stockholm trycker även på vikten av att offentliga organ föregår med gott exempel och att utbildningar i upphandling arrangeras. Örebro efterlyser att möjligheten att ställa krav på miljömål och åtgärdsplaner hos offentliga aktörer som t.ex. statliga myndigheter, kommuner och landsting utreds. De jämför här med dagens krav på jämställdhetsplaner och arbetsmiljöplaner. Jönköping trycker också på betydelsen av miljöanpassad upphandling och att arbetet med de statliga ramavtalen behöver ses över. Dalarna föreslår att fler stödfunktioner utvecklas och befintliga stärks för miljöanpassad och hållbar offentlig upphandling och för miljöledningsarbetet. De menar att hela upphandlingsprocessen måste behandlas och att dess mål fortlöpande behöver skärpas. Vidare att det är av vikt att staten agerar föregångare i miljöarbetet och att det här behövs fler insatser. Symboler som tydligt visar staten som föredöme är betydelsefulla, t.ex. kan statliga byggnader förses med solenergi. Västernorrland Ökade satsningar på miljöanpassad offentlig upphandling. Forskning och utveckling samt utvärdering: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att det är viktigt för miljön och näringslivsutveckling med en ökad satsning på miljörelaterad forskning som underlättar att nya rön kommer till praktisk användning, liksom kunskapsutbyte med andra länder. Dalarna föreslår att mer arbete läggs på att utvärdera effektiviteten hos olika åtgärder och styrmedel för att nå miljömålen på regional och lokal nivå. Effektiviteten hos de mjuka styrmedel som nu introduceras och som bygger på sektorssamverkan, samverkansprocesser, näringslivsdialoger, åtgärdsprogram m.m. bedöms viktiga att utvärdera i förhållande till mer traditionella styrmedel som myndigheterna brukar arbeta med. Utvärdering bör ske i samverkan med forskning. Länsstyrelsernas rapporteringar: Stockholm menar att de omfattande rapporteringar som länsstyrelserna ska utföra är oklara och att det sker en del dubbelredovisningar. Västernorrland efterlyser tydligare rapporteringskrav från regering och Miljömålsråd avseende det regionala miljömålsarbetet. 11

3.2 Effektivare energianvändning och transporter Här redovisas de förslag länsstyrelserna lämnat till strategin Effektivare energianvändning och transporter samt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning (avseende utsläpp till luft) och God bebyggd miljö (avseende energi och transporter). 3.2.1 Klimatpåverkan Stöd till kommunalt klimatarbete: Gävle föreslår att förordningen om klimatinvesteringsprogram ändras så att ansökan förenklas och programmet styr in mer på direkta åtgärder. Nuvarande Klimp upplevs arbetskrävande för små kommuner. Dalarna föreslår ett stöd till kommunernas klimat- och energiåtgärder som kan komplettera eller ersätta Klimp. Detta kan förmedlas genom länsstyrelserna, liksom de lokala naturvårdsbidragen. Klimp har varit positivt för åtgärder och strategiarbete, men har också upplevts tungarbetat. Viktigt att Klimp utvärderas. Jämtland menar att Klimp visar på goda resultat, och att liknande program bör inrättas också för kommande perioder. Gotland efterfrågar bättre fördelning av Klimp i landet och till små kommuner. Västerbotten önskar regionala Klimpmedel. Handel med utsläppsrätter: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro tycker att handel med utsläppsrätter är bra men att antalet behöver minska för att systemet ska bli en drivkraft. Kronoberg ser det som viktigt att utveckla handeln med utsläppsrätter till fler verksamhetsfält, men deltar inte tillräckligt för att kunna ge konkreta förslag. Övrigt: Stockholm efterlyser regional benchmarking i klimatarbetet. Den stora skillnaden mellan länen i koldioxidutsläpp per invånare beror på strukturella olikheter, men också på olika regionala strategier. För att främja genomförandet av goda strategier föreslås att länens utsläpp, förutsättningar och strategier jämförs och analyseras. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro vill att de åtgärder för att minska lustgas från sjukvården som genomförts i flera landsting genomförs överallt. Gotland tycker det är viktigt att myndigheter går i spetsen i klimatfrågan. Kalmar föreslår differentiering av skattemedel, grön skatteväxling. Kronoberg framhåller för påverkan av enskildas konsumtion att åtgärder bör vidtas enligt utredningen Bilen, biffen och bostaden. De nämner att de i sin åtgärdsstrategi för energi och transporter beskrivit och konsekvensbedömt 36 åtgärder regionalt och lokalt. De efterlyser även mer konsekvent bevakning av klimat och energi i fysiskt planering och infrastrukturplanering. Västernorrland önskar fortsättning av klimatinformationskampanjen. 3.2.2 Energi Regional energisamverkan: Dalarna pekar på betydelsen av regionalt och lokalt energiarbete och att mer samverkan bedöms nödvändigt för att öka åtgärdsarbetet. Vidare att länsstyrelserna är lämpliga att koordinera arbetet. De föreslår att länsstyrelsernas uppdrag inom regional energisamverkan utvecklas, förtydligas och ges mer resurser. Regionala energiprogram och samverkan av det slag som utvecklats i Dalarna kan användas som modell. Olika regionala aktörers roller behöver samtidigt tydliggöras. Västernorrland vill att länsstyrelsens roll och mandat beträffande energiomställning förtydligas. 12

Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro vill att länsstyrelsernas uppdrag inom den nya verksamhetsgrenen energiomställning förtydligas och åtföljas av medel för genomförande. De skriver också att de regionala energikontoren spelar en viktig roll i att samordna energirådgivarna och driva angelägna projekt. En ökad och mer långsiktig grundfinansiering skulle öka förutsättningarna att driva en aktiv och långsiktig verksamhet. Västerbotten nämner också de regionala energikontorens betydelse. Kronoberg ser behov av att stärka länsstyrelsen samordningsförmåga och kompetens på klimat- och energiområdet. De föreslår att länsstyrelserna ges uttalat uppdrag att samordna klimat och energi i länet och att tjänster inrättas. De anser att energikontoren bör inordnas mer under Energimyndigheten. En arbetsfördelning kan vara att länsstyrelser svarar för övergripande aspekter i planering och formell hantering, medan energikontor svarar för rådgivning, specialist- och stödfunktion. Värmland efterfrågar tydligare formulerat uppdrag och speciella resurser för att samordna det regionala med energi och klimatpåverkan motsvarande minst en tjänst. Länsstyrelsen bör och vill spela en central roll i detta regionala arbete. Frågans tyngd, de många aktörerna och den komplicerade bilden av styrmedel gör samverkan extra viktig. Länsstyrelsen har hittills haft begränsade resurser. Samhällsplanering energi: Dalarna ser ett behov att utveckla kommunal energiplanering och klimatstrategier. Erfarenheter från pågående projekt i landet bör tas tillvara för att utveckla arbetet. De föreslår att lagen om kommunal energiplanering ses över och kompletteras med att planen ska innehålla en klimatstrategi, belysa transporter och även att den regionala nivån utvecklas. Länsstyrelsen föreslår även att centrala myndigheter ska utbilda och ge råd till kommuner i hur energi kan beaktas i samhällsplaneringen. Skåne föreslår också översyn av lagen om kommunal energiplanering för att tydliggöra och stärka kommunal och mellankommunal planering. Kommunal energirådgivning och informativa styrmedel: Dalarna föreslår att stödet till kommunal energirådgivning permanentas och att dess mål, roll och uppgifter utvecklas. Den bör även ha strategiska och samordnande uppgifter. Vidare bör transporter ingå i verksamheten. Gotland tycker det är angeläget att energirådgivningen kan fortsätta och får stöd. Kalmar menar att det är av största vikt att ha en energirådgivare i varje kommun. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro föreslår att den pågående nationella energisparkampanjen som riktar sig mot enskilda bör utökas till att gälla även industrier och andra verksamheter. Länsstyrelserna och kommunerna skulle kunna vara viktiga aktörer i arbetet på motsvarande sätt som i radonkampanjen. Industri: Gotland föreslår införande av energirådgivning för företag och stöd för samverkan mellan företag att hitta gemensamma lösningar för energianvändning. Vidare krav på kompensationsåtgärder vid prövningar enligt miljöbalken för att utsläpp av koldioxid ska kunna regleras. Kronoberg bedömer att företagen generellt borde åläggas att ta fram planer för energieffektivisering och konvertering. Detta kan förvisso hanteras inom miljöbalken, men som det nu är sker det slumpmässigt, eftersom kraven bara kan ställas vid prövningstillfällen. Bestämmelserna om egenkontroll kan utvecklas. En begränsning utgörs dock av handeln med utsläppsrätter. Ett sätt att inordna trafikgenererande verksamheter i denna energiplanering för företag via miljöbalken vore önskvärt. Byggnader: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro föreslår att bidrag för individuell energimätning i nya flerbostadshus införs. Att hyresgäster själva står för sin kostnad är ett incitament att spara energi. 13

Örebro menar att fastighetsskatten bör användas som verktyg för att stimulera till energieffektivt och miljövänligt boende, t.ex. genom en skattetrappa kopplad till energideklarationen. Dalarna efterlyser fler styrmedel för fastigheter, t.ex. investeringsstöd till kombinationen bio- och solenergi, stöd till länsstyrelsernas information i anslutning till energibidragen, åtgärder vid introduktionen av energideklarationerna, förbättrad energistatistik och att utveckla regionala stödfunktioner för energieffektivisering. Västerbotten efterlyser bidrag eller skattereduktion för nybyggnad av bostäder med högisolerade värmeskal och energisnåla uppvärmningssystem. Vidare bidrag för utbyte av el- och oljebaserade värmesystem samt installation av solvärmesystem. Gotland föreslår hårdare krav på energihushållning och val av energikälla vid nybyggnad, även för fritidshus. På sikt bör krav också finnas för befintliga hus. Blekinge efterfrågar informationsåtgärder liksom fortsatta ekonomiska stöd för att främja energiomställning i bebyggelse och minskad energianvändning. Energisektorn: fjärrvärme, el: Gävleborg menar att länsstyrelsen måste få möjlighet att säga nej till bidrag för investeringar i värmepump där fastighetsägaren blivit erbjuden fjärrvärme, vilket kräver förändringar i SFS 2005:1255 1256. Fjärrvärmeutbyggnaden bör öka. Möjlighet måste finnas för fastighetsägare att få besked när utbyggnad ska ske och att detta är bindande. Om en fastighetsägare avstår från bergvärme till förmån för fjärrvärme och leverantören inte lever upp till avtalen bör skadestånd vara berättigat. Länsstyrelsen efterfrågar vidare energicertifikat för värmeproduktion, särskilt spillvärme. De vill att fjärrvärmenäten öppnas på samma vis som el- och telefonnäten, vilket skulle göra att industrin kan koppla på spillvärme på rimliga villkor. Västra Götaland efterfrågar fortsatt investeringsstöd som uppmuntrar utbyggnad av fjärrvärme, solenergi och biobränsle samt resurser för handläggning av ansökningar. De vill vidare att lagstiftningen när det gäller att koppla ihop solvärme och fjärrvärme ses över. Det bör vara enkelt att kunna leverera solvärme till fjärrvärmenätet. De vill också att lagstiftningen när det gäller eldistributionen ses över så att man enkelt kan koppla ihop solcellsanläggningar med elnätet för leverans av sol-el. Jämtland menar att ny vattenkraft inte bör tillåtas inom ramen för gröna certifikat, oavsett storlek på anläggningarna, då så många vattendrag är kraftigt påverkade. Dalarna menar att det för vindkraftsutbyggnaden behövs planering och åtgärder för att säkerställa utbyggnad av elnätet och utformning av ett fungerade regelverk. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro efterfrågar krav på bygdepeng i samband med större vindkraftsetableringar liknande den för vattenkraft. Detta kan innebära att en andel av produktionen tillfaller kommunen eller en bygd. Bioenergi från jord och skog: Dalarna tycker att jordbrukets totala energibalans måste förbättras. De föreslår att energirådgivning till lantbruket blir en obligatorisk uppgift för länsstyrelserna och att stödsystemet utformas så att bl.a. lokal produktion av biogas stimuleras. Västernorrland önskar miljöanpassning av odling för energianvändning. Skåne efterfrågar en nationell framtidsstudie av hur omställningen av energisystemet kan påverka behoven av och anspråken på åkermark. Jordbruksmarkens ställning som resurs för biologisk produktion är svag. Det bör prövas om införande av riksintresse för åkermark vore lämpligt för att ge den bästa jorden ett bättre skydd. Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro efterfrågar krav på miljöanpassning av odlingen av energigrödor. Det är viktigt att den totala energibalansen inte leder till ett nettotillskott av klimatpåverkande gaser. Hänsyn behöver även tas till odlingslandskapets natur och kulturvärden. Gävle tycker det är viktigt med en långsiktig strategi för att gynna inhemsk produktion och användning av biobränsle då investeringskostnaderna är mycket stora. 14

Jämtland menar att ett ökat uttag av biomassa för energiändamål från skogen förutsätter att de mest skyddsvärda skogarna undantas från skogsbruk. Energiteknik: Västerbotten efterlyser bidrag för energibesparande teknik och energitekniska utvecklingsprojekt för vind, sol och biobränslen så att arbetet påskyndas. Gotland efterlyser mer stöd till forskning för småskaliga lösningar av energisystem och till produktion av sådana. Övrigt: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att befintliga styrmedel behöver ses över med en helhetssyn. T.ex. behöver gröna el-certifikat och utsläppsrätter samverka bättre. Kraftvärmeverk redovisar idag i hög grad förnybar energi för elproduktion men har kvar fossila bränslen i värmeproduktion. Kalmar efterlyser mer drivkrafter för produktion av förnybar energi. 3.2.3 Transporter Samhällsplanering, transporter: Skåne vill att det ska vara möjligt för kommuner och myndigheter att ställa krav på gröna transportplaner i samband med nyetableringar, detaljplaner och prövningar. Då tas ett samlat grepp om de transporter en verksamhet ger upphov till. De efterfrågar vidare uppdrag till trafikverken och regional infrastrukturplanering att skapa en planeringsberedskap för hur transportsystemen med kort varsel skulle kunna förändras för att klara kraftiga utsläppsbegränsningar. Dalarna konstaterar att regionalt och lokalt arbete för hållbara transporter är viktigt och att flera län driver MaTs-projekt. De föreslår att en regional samverkans- och stödfunktion för hållbara transporter görs obligatorisk med statlig finansiering, i första hand genom integrering med länstransportplaneringen. Genom detta bedöms fyrstegsprincipen kunna utvecklas. Detta kan jämföras med Vägverkets sektorsarbete som ingår i nationella vägplanen. Länsstyrelsen föreslår vidare att myndigheter ges i uppdrag att utbilda kommuner i hur transporter kan beaktas i planeringen. Stockholm skriver att det inom transportpolitiken finns s.k. mobility management-åtgärder som komplement till infrastrukturinvesteringar. Dessa utformas bäst på regional nivå och tillsammans med kommunerna. Idag har staten medel för dessa i Vägverkets nationella plan. Länsstyrelsen föreslår att denna bidragsmöjlighet istället lämnas över till länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Kalmar vill öka tillgängligheten av service genom god fysisk planering på landsbygden för att minska resandet. Öka elektronisk kommunikation och förbättra kollektivtrafiken för att stödja dem som bor på landet och arbetar i staden. Vägtransporter: Gävle vill att det möjliggörs för anställda att nyttja arbetsplatsens bilpool privat. På många arbetsplatser finns bilpooler med bilar, allt oftare miljöbilar, som främst nyttjas dagtid. Dessa skulle kunna nyttjas av anställda privat. Lagstiftningen försvårar idag den möjligheten. De föreslår även samordning för persontransporter och miljöriktig klassning av miljöbilar. Örebro menar att reglerna för avdragsrätt för resor till arbetet behöver ses över. Avdragsrätten bör användas som ett medel för att gynna ett hållbart resande. Jämtland efterfrågar skrotningsbidrag. Miljöbilspremien kommer förmodligen att bidra till en större andel miljöbilar, däremot är det inte säkert att miljönyttan blir så stor. En större miljönytta kan uppnås om ett bidrag för skrotning av de mest miljöbelastande bilarna införs. Detta bidrag kan göras så högt att det överstiger bilens marknadsvärde och samtidigt tidsbegränsas. Västerbotten efterlyser också skrotningspremie för äldre bilar. 15

Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro De föreslår att ett program för energieffektivisering inom transportsektorn motsvarande Programmet för energieffektivisering inom elintensiv industri införs. Alternativt bör någon form av kilometerskatt på tyngre och lättare lastbilar införas. Västra Götaland föreslår kilometerskatt för tunga fordon. Kalmar vill ha fossilfria person- och godstrafik och att inköp av miljöbilar gynnas. Kollektivt resande: Södermanland och Uppsala menar att regionala aktörer behöver stärka informationen om fördelar med att resa kollektivt och stödunderlag till kommunerna. Skåne föreslår att förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort bör ifrågasättas för att stimulera anställda att arbetspendla med kollektiva färdmedel. Västra Götaland föreslår satsningar på att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och kundanpassad. De hänvisar till förslag från Vägverket (publikation 2004:102). Kalmar vill att utökad kollektivtrafik gynnas. Järnvägstransporter: Gävle menar att det är angeläget att transporter på järnväg gynnas i förhållande till landsväg. Det behövs ökad tillgång till omlastningscentraler där gods enkelt kan flyttas mellan båt, tåg och bil. Järnvägsfastighet bör behållas då järnvägar läggs ned, då det innebär ett omfattande arbete att bilda sådan. Styrmedel behövs så att befintliga industrispår underhålls och utnyttjas. De vill också underlätta för ett nationellt årskort på lokaltrafik/järnväg. Västerbotten efterlyser bidrag till utveckling av en ökad andel järnvägstransporter inom gruv- och metallindustrin. Dalarna skriver att Dalabanan sett till trafikmängd är en långsam järnvägssträcka för persontransporter. De anser att en satsning är viktig, bl.a. för resande till fjällen. Jämtland menar att trenden mot ökade långväga transporter med lastbil måste brytas. De efterlyser en kraftig satsning på spårbunden trafik och snabbare utbyggnad av snabbtågstrafiken för att bidra till minskade godstransporter på väg och minskade persontransporter med flyg. Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro vill att kapaciteten för järnväg byggs ut och styrmedel som främjar godstransporter med tåg behöver införas. Förnybara fordonsbränslen: Jämtland menar att en förbättrad distribution av förnybara bränslen är nödvändigt, liksom en fortsatt utveckling. Genom befintlig lagstiftning ökar antalet tankställen för E85 nu, men framtidens transportsystem kommer att behöva fler bränslen, och styrmedel samt riktade bidrag för en fortsatt utveckling av t.ex. biogas är önskvärt. Dalarna anser att det behövs kraftfulla statliga stöd till förnybara drivmedel, både för teknikutveckling och till produktionsanläggningar. Skåne efterlyser ytterligare satsningar på introduktion av biodrivmedel, t.ex. genom riktade stimulansåtgärder till biogasproduktion, tankställen för biogas och stimulansmedel för introduktion av biogasfordon. Kalmar efterlyser mer forskning kring alternativa fordonsbränslen. Gävle, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro framför att etanol inte är ett långsiktigt alternativ till bensin och diesel. Förstnämnda efterfrågar ekonomiska styrmedel för tredje generationens drivmedel, kombinationslösningar och bränslesnåla fordon. Västernorrland efterlyser stöd till teknikutveckling, forskning och marknadsintroduktion av biodrivmedel. Övrigt: Gävle, Skåne, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Västra Götaland efterfrågar allmänt utökade ekonomiska styrmedel inom transportområdet (se konkreta förslag ovan). Gävle vill att krav på närproducerat ska kunna ställas vid offentlig upphandling, vilket idag inte är möjligt. Enbart krav på ekologiskt kan ställas. 16

Kronoberg efterlyser kraftigare styrmedel för omställning till effektiv godstrafik. Jämtland föreslår att samtliga centrala myndigheter ges tydliga uppdrag att erbjuda distansalternativ vid en så stor andel av sina egna arrangemang som möjligt. Alltför ofta genomförs seminarier av slentrian enbart med möjlighet att delta på plats. Statsförvaltningen bör vara föregångare och verka för möten med distansteknik. 3.2.4 Frisk luft Miljökvalitetsnormer och luftövervakning: Stockholm tar upp ett svar de lämnat till regeringen om kompletterande åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar. De skriver att det inte finns förutsättningar att upprätta ett tillräckligt förankrat program och pekar på behovet av förändrad lagstiftning. Vidare att det saknas ansvar för uppföljning av beslutade åtgärder. Dalarna föreslår att länsstyrelserna får i uppdrag att i samverkan med luftvårdsförbunden koordinera arbetet med genomförande av luftkvalitetsnormerna för tätortsluft i enlighet med vad Naturvårdsverket föreslagit (rapport 5407). Uppsala finner länsstyrelsen roll i luftövervakningsfrågor oklar. Genomförande av det förslag om bl.a. regionala luftövervakningsprogram som ligger hos regeringen (M2005/1863/Mk) kan hjälpa till att tydliggöra denna roll. Västra Götaland efterlyser mer resurser och styrning för att underlätta genomförande av åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsnormerna så de blir reella steg på vägen mot att nå målet. Kronoberg menar att det behövs en förstärkning av länsstyrelserna som MIKSAutredningen har föreslagit för att åstadkomma ett sammanhållet luftvårdsarbete. Fastbränsleanläggningar: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att det finns behov av styrmedel för att byta ut ej miljögodkända vedpannor utan ackumulatortank mot modernare teknik eller fjärrvärme. De föreslår lagkrav på miljögodkänd panna och ackumulatortank för vedeldning. Under en övergångsperiod kan en skrotningspremie införas. Även kraven på braskaminers utsläppsvärden behöver utredas. Jönköping föreslår ett bidrag för utbyte av äldre utrustning för vedeldning eller skattereduktion vid byte av gammal eldningsutrustning till panna som är godkänd för användning i tätort. Kalmar menar att kommuner bör ha en policy för vedeldning i tätbyggda områden. Kronoberg menar att det vore bra om nuvarande konverteringsbidrag omformades så att även utbyte av gamla vedpannor till miljögodkända skulle vara bidragsberättigade. De hänvisar till positiva erfarenheter av sådana bidrag inom Lip-systemet. Gotland menar att restriktioner mot småskalig vedeldning kommer ge begränsad effekt där. De menar att det är betydligt viktigare att genom ekonomiska styrmedel påverka utbyte till bättre teknik. De efterlyser fortsatta och utökade bidrag. Arbetsmaskiner och transporter: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro efterlyser utsläppskrav på arbetsmaskiner i samband med offentlig upphandling, vilket minskar utsläppen, driver på teknikutveckling och förbättrar arbetsmiljön. Gotland efterfrågar krav på bättre avgasrening av arbetsmaskiner. Västra Götaland vill att hastighetsbegränsningar i tätorter används som ett sätt att uppnå mål om minskade partiklar i utomhusluft och andra mål. Kalmar efterlyser kraftigare styrmedel för att minska användningen av tvåtaktsmotorer. Vidare efterfrågar de bättre trafikplanering för att minska hälsoriskerna och minskad användning av dubbdäck för att hålla partikelnivåer på en acceptabel nivå. 17

3.2.5 Bara naturlig försurning och Ingen övergödning Kalkning och askåterföring: Västra Götaland vill att ett nationellt åtgärdsprogram mot markförsurning genomförs, som inbegriper bl.a. fastmarkskalkning i särskilt utsatta avrinningsområden där det är klarlagt att återhämtning inte kommer att ske naturligt inom överskådlig tid. Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att de kalkningsbidrag som länsstyrelserna administrerar till lokala intressenter är deras viktigaste verktyg mot försurningens effekter och att fortsatta resurser behövs. Jönköping rekommenderar askåterföring på de marker där uttag av biobränsle sker och att i första hand de mest försurade områdena prioriteras. För att komma igång med åtgärder efterlyser de resurser. Vidare rekommenderar de samordnad kalkning och askåterföring till skogsmark i de mest försurade områdena som idag inte berörs av sjö- och vattendragskalkning eller där denna har dålig måluppfyllelse. Örebro efterfrågar ökad askåterföring till skog från eldning med rena biobränslen. Blekinge menar att det i deras län krävs en satsning på markkalkning/askåterföring inom områden med många små sjöar med kort omsättningstid. Flertalet av dessa kalkas idag inte. För att stimulera detta menar de att kalkningsbidrag bör utgå för av länsstyrelsen godkända projekt i relation till andelen använd mängd kalk. Kalmar menar att markkalkning krävs för att en del vatten ska kunna återhämta sig. Vidare att det i deras län krävs att arealen där aska återförs efter uttag av GROT ökar väsentligt. De menar att det är svårt att hitta askproducenter, att kvaliteten på askan måste bli bättre och att alla aktörer som är verksamma i skogsbygden måste bli bättre på att informera skogsägare om att återföra aska. Västernorrland vill ha fortsatta resurser för kalkning. Skogsskötsel: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att skogsnäringen behöver öka andelen lövträd i skogen där löv naturligt kan förekomma och i skogsmark som tidigare präglats av hög andel löv. Örebro anser det viktigt med tydliga regler och tillsyn för att se till att uttaget ur skogen inte rubbar kemisk och ekologisk balans. Då grenar och toppar tas tillvara kan det bli brist på neutraliserande ämnen i skogsmarken med ökad försurning och näringsbrist som följd. Luftutsläpp: Blekinge efterlyser krav på kväverening av rökgaser från större biobränsleanläggningar, inte minst om dessa beviljas statliga eller EU-stöd. Krav på rening av kväveoxider bör även ställas även på nya persondieslar. Kalmar menar att omprövning av tillstånd för vissa större förbränningsanläggningar måste ske för att bättre reningsutrustning ska installeras. De efterlyser vidare bättre teknik för konvertering av gamla bilar till fordon som drivs av alternativa bränslen. Gotland anser det angeläget att få resurser till sammanställning av utsläpp och aktuella utsläppskällor i länet, för ett underlag att arbeta vidare från och prioritera insatser. De finner det vidare viktigt med krav på reningsutrustning och bränsleval på sjöfarten och att krav ställs på flyget. Kulturarv: Kalmar efterlyser riktade resurser för att aktivt arbeta med fortsatt kunskapsuppbyggnad och andra förebyggande åtgärder för de delar av kulturarvet som riskerar att förstöras av luftföroreningar. 18

3.3 Giftfria och resurssnåla kretslopp Här redovisas de förslag länsstyrelserna lämnat till strategin Giftfria och resurssnåla kretslopp samt miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö (avseende naturgrus, avfall och inomhusmiljö). 3.3.1 Utfasning av särskilt farliga ämnen Normativa styrmedel: egenkontroll, tillsyn m.m: Kalmar anser att lagstiftningen på nationell och internationell nivå är för tandlös för att de nationella delmålen ska kunna nås. Detta gäller också REACH. Gävleborg föreslår att kraven i egenkontrollförordningens kemikalieförteckning förändras, i första hand 7 och kemikalieförteckningen. De efterlyser krav för redovisning av kemikalier på ämnesnivå istället för nuvarande produktnivå och att rapportering av kemikalieförteckningen i samband med miljörapport SMP möjliggörs. Skåne föreslår en ändring av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll så att det i nuvarande krav på säkerhetsdatablad för produkter också ska finnas krav på angivande av vilka klassificerat farliga ämnen som ingår. De efterlyser också ett klarläggande om hur sekretesslagen bör tillämpas när myndigheter och verksamhetsutövare vill ställa krav på innehåll i kemiska produkter. Kalmar menar att egenkontrollförordningen behöver ändras utifrån att förteckningen av produkternas innehåll av kemiska ämnen ska vara tydlig. Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro vill stärka arbetet med tillsynsvägledning och information kring utfasning av särskilt farliga ämnen. De efterlyser också utbildningar kring reglerna i REACH för tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, för ökad lagefterlevnad och rättssäkerhet. Västra Götaland vill att Kemikalieinspektionen ges uppdrag att aktivt driva utbyte av hälso- och miljöfarliga ämnen. Viktigt är att ta fram vägledning till myndigheterna med information om var utfasningsämnen används. Kemikalieinspektionen bör också driva fram överenskommelser med tillverkare och importörer om utbyte av ämnen, t.ex. triclosan. De vill också att Kemikalieinspektionen ges i uppdrag att genomföra en skärpt kontroll av försäljningen av båtbottenfärger. Informativa styrmedel: Gotland efterfrågar medel för en bred kemikalievalskampanj till Kemikalieinspektionen, primärt riktad mot två målgrupper: allmänheten respektive industrin. Denna bör sedan följas upp på regional/lokal nivå genom tillsynsmyndigheterna. Kalmar menar att informationen kring farliga produkter måste bli bättre för att få tillstånd en förändring via konsumentmakt. De efterlyser också information och utbildning för lantbrukare i syfte att minska användningen av bekämpningsmedel. Västra Götaland vill att Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra återkommande informationskampanjer för miljöanpassad båtbensin (alkylat), vilket minskar utsläppen och människors exponering av PAH, bensen, kväveoxider m.fl. ämnen. Skåne föreslår ett obligatoriskt och konsumentvänligt märkningssystem för varor som innehåller farliga ämnen och som saluförs till slutkonsument i Sverige. Västerbotten menar att för att kunna nå delmålen i giftfri miljö behöver särskilda informationsinsatser göras. Det behövs medel för informationsmaterial och informationskampanjer. Ekonomiska styrmedel: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att ekonomiska styrmedel för att fasa ut användningen av farliga ämnen är ett hittills oprövat verktyg som bedöms ha stor potential, t.ex. punktskatter på farliga ämnen som bör stimulera utveckling av ersättningsprodukter. Kronoberg menar att ett stöd till fastigheter i behov av sanering av PCB skulle kunna vara en åtgärd att överväga, liksom ett stöd till destruktion av PCB-haltigt material i transporter. 19

Övrigt: Västra Götaland efterfrågar genomförande av åtgärder i Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket, Rapport 5563): Införliva EU-direktiv om vissa farliga ämnen. Marknadsför miljöanpassad båtbensin. Minska riskerna med farliga båtbottenfärger. Finn farliga ämnen i hamnar. Håll bättre koll på sjöfarten. Skåne föreslår att det bör prövas om tillverkare, säljare och användare av bekämpningsmedel bör ges ett utökat ansvar för generell kunskapsuppbyggnad rörande ämnenas långsiktiga effekter på mark, vatten och levande organismer, t.ex. genom en utvecklad recipientkontroll. Kalmar anser att offentliga myndigheter måste visa vägen vid upphandling, så att t.ex. andelen ekologiska livsmedel som köps ökar. Gävleborg hänvisar till förslag på åtgärder som länsstyrelserna lämnade i samband med en konferensen på KemI 2006. Där identifierades följande åtgärder: Förändring i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Utöka dagens krav så att det också ska framgå farliga ämnen som ingår i produkten samt ämnenas klassificering. Det behövs här ett samverkansprojekt mellan myndigheter. Utveckla kemikalieförteckningen i egenkontrollen så den omfattar riskbedömning. Sammanställ och konsekvensutred de kemikaliekartläggningar som länen hittills genomfört och skapa en gemensam ram för hur man kan arbeta Riktade resurser för att kunna arbeta med kemikaliefrågor och giftfri miljö regionalt. Länsstyrelserna behöver få ett utpekat ansvar och resurser för nya arbetssätt, tillsyn, tillsynsvägledning och information. Genomför en utbildningsinsats om vad Giftfri miljö handlar om samtidigt med utbildning om REACH riktat till miljöinspektörer, verksamhetsutövare och konsulter. Utveckla Naturvårdsverkets arbete med kemikaliefrågor. Utveckla regionala och lokala myndigheters sätt att arbeta med kemikaliefrågor. Bygg upp kompetens vid varje länsstyrelse, ta fram verktyg och riktlinjer m.m. Utveckla redskap för tillsyn på kemikaliesidan så att man kan bedöma hur verksamheter tillämpat av kriterier för klassificering av kemiska ämnen. Utred möjligheter för ett hållbart kemikaliearbete i förhållande till Sekretesslagen. Kemikalieförteckningar på ämnesnivå bör kunna skickas in elektroniskt med miljörapporten. Möjlighet att även kunna lämna in data för de delar som mer omfattar riskbedömningen ska också ges. Utveckla handläggar-/verksamhetsstöd för substitution som fortsättning på PRIO. Utveckla arbetet med åtgärder för förorening av vattenmiljön och prioriterade ämnen inom vattendirektivet. Arbeta för att branschorganisationer i högre grad ska ge kompetensstöd för riskbedömningar och substitutionsarbete. Utbilda och ta fram verktyg för att förändra sättet att arbeta till mer riskorienterat med kemikalier och miljö hos myndigheter, verksamheter och deras konsulter. Ta fram strategi för framtagna riktvärden och för ut den. 3.3.2 Förorenade områden Samordning, inventering, tillsyn m.m.: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro vill att regionala samordningen i arbetet med förorenade områden behöver stärkas. Ökad ekonomisk långsiktighet för inventering, tillsyn och ansvarsutredningar behövs. De menar vidare att kommunal tillsyn inom efterbehandlingen är central och behöver stärkas. De (undantaget Stockholm) framför också att det behövs en översyn av reglerna för förvaringsfall för t.ex. gammalt gruvavfall, då det är orimligt att utkräva ansvar av enskilda i liknande fall. Vidare att det krävs mycket resurser för att fastställa tillsynsansvar för förorenade områden och att ett tydliggörande är av betydelse. 20