PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar ett stadigvarande hem. Av dem är några hundra i en så utsatt situation att de behöver akuta insatser som härbärge. På senare tid har en förskjutning skett mot mer tillfälliga boendeformer, och antalet unga på akutboende har ökat 1. Siffrorna minskar inte nämnvärt trots stora insatser från stadens sida, både inom enheten för hemlösa, i stadsdelsnämnderna och andra kommunala enheter. Det är mycket oroande att antalet ökar av de allra mest utsatta. Antalet akut hemlösa, det vill säga de som sover ut eller på härbärgen och akutboenden, har ökat med 24 procent de senaste två åren, från 386 personer år 2010 till 480 personer i år 2. Den här gruppen är de hemlösa som far allra mest illa. Hemlöshet är i grunden en bostadspolitisk fråga. Miljöpartiet vill att de hinder som idag finns för många att få en fast bostad ska undanröjas. Vi vill se fler direktanvisningar av mark till de tre allmännyttiga bostadsbolagen att bygga fler hyresrätter. Generellt sett är det viktigt att det byggs fler små hyresrätter som alla har råd att hyra i Stockholm, av alla typer av hyresvärdar. Arbetet med att motverka hemlöshet ska bygga på samarbete med frivilligorganisationer, aktuell forskning, beprövade erfarenheter och kunskap från personer med egen erfarenhet av hemlöshet. Tio förslag för att minska hemlösheten i Stockholm 1. Rätt till fast bostad Den minsta gemensamma nämnaren för personer som lever i hemlöshet är att de inte släpps in på bostadsmarknaden. De viktigaste skälen till att hyresvärdar inte godkänner hyresgäster är betalningsanmärkningar och skulder, men även tidigare vräkningar och brist på referens från tidigare boenden kan vara hinder för att få skriva kontrakt. För att erbjuda en väg in till fast bostad för personer som idag inte släpps in på bostadsmarknaden, till exempel på grund av tidigare hyresskuldbetalningsanmärkning eller vräkning, ska Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS Bostäder) starta en ny verksamhet med fasta kontrakt. SHIS Bostäder ägs av Stockholms stad och tillhandahåller idag endast 1 Kartläggning av hemlöshetsarbetet Stockholms stad 2 Hemlösa i Stockholms stad 18 april 2012, Dnr 3.1.0347/2012 1
genomgångsbostäder. Styrelserna för de allmännyttiga bostadsbolagen som ägs av Stockholms stad (Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder) ska besluta att årligen överlämna ett fast antal lägenheter för förvaltning till SHIS Bostäder, till exempel 100 lägenheter per bolag och år. De kommunala bostadsbolagen tillhandahåller redan i dag lägenheter för personer i hemlöshet. Det nya uppdraget skulle emellertid innebära ett nytillskott på cirka 1200 lägenheter under en mandatperiod, vilket i praktiken skulle leda till att hemlösheten i Stockholm kunde minska rejält för första gången på mycket länge. Lägenheterna som överlåts till SHIS Bostäder ska vara spridda över staden och endast enstaka lägenheter ska finnas i en enskild fastighet för att undvika social segregering. Bland de hemlösa som sökt hjälp hos socialtjänsten eller annan organisation för att lösa sin boendesituation finns många som inte har några egentliga sociala problem utöver hemlösheten. Ungefär var fjärde som räknas som hemlös har inga speciella problem utöver själva hemlösheten. De har en högst osäker bostadssituation, genom att de bor tillfälligt hos anhöriga eller bekanta, som tillfälligt inneboende eller med ett mycket kort andrahandskontrakt. Andra som räknas som hemlösa behöver ett mycket begränsat stöd, medan andra, som en konsekvens av missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning behöver regelbundna stödinsatser. SHIS genomgångsbostäder är en övergångslösning i väntan på fast bostad. För att hålla kötiden kort till dessa bostäder ska enbart socialtjänsten hänvisa till dem, så att de går till de personer som har störst behov. Vi vill: - Inrätta en ny verksamhet hos SHIS Bostäder med fasta kontrakt, - Att de tre allmännyttiga bostadsbolagen ska överlåta, för förvaltning, ett fast antal lägenheter årligen, - Att endast socialtjänsten ska hänvisa till genomgångsbostäder hos SHIS Bostäder. 2. Nuvarande åtagande om försökslägenheter finns kvar Personer med missbruks-, psykiska eller allvarliga sociala problem kan ha stora svårigheter att få, men också klara av att behålla, en egen bostad. För att de ska klara sin situation finns därför ett behov av hjälp från socialtjänsten, ofta i kombination med stöd från andra vårdgivare, till exempel allmänpsykiatrin, beroendevården eller andra aktörer. Försöks- och träningslägenheter är en form av bistånd enligt socialtjänstlagen som kan beviljas personer som inte på egen hand blir godkända som förstahandshyresgäster. Idag finns en överenskommelse om att Bostadsförmedlingen ska förmedla ungefär 310 försöks- 2
och träningslägenheter årligen, något de lever upp till. Den absoluta merparten tillhandahålls av de tre allmännyttiga bostadsbolagen, men andra hyresvärdar står för ett 20- tal. Det vore fel att slå sönder ett väl inarbetat system. Systemet med försökslägenheter bör därför finnas kvar under en övergångsperiod, samtidigt som Bostad först utvecklas i stor skala. Problemen med boendetrappor är att de tar för lång tid (ofta uppemot fyra år), få personer lyckas hela vägen, de skapar inlåsning, de hemlösa tvingas flytta runt, det är svårt att motivera berörda personer och det är dessutom ett dyrt och krångligt system 3. Att villkora ett boende med krav på exempelvis total nykterhet leder fel. Det är för många i det närmaste en omänsklig uppgift att leva i hemlöshet och samtidigt ta tag i sina andra problem. Enheten för hemlösa har börjat frångå strikta krav på exempelvis nykterhet och tillämpar numera, enligt egen uppgift, en form av bostad först light. Det är ett viktigt steg mot rätten till en egen fast bostad. Även stadsdelsförvaltningarna och andra som använder försöks- och träningslägenheter bör ta steg i den riktningen. Alla har rätt till en egen trygg bostad och stödet ska anpassas utifrån den enskildes behov och möjligheter. Syftet med försökslägenheter ska vara att lägenheterna inom en kort tid ska övergå i ett eget fast kontrakt. 3. Individuellt utformade stödinsatser För dem med en bakgrundsproblematik; till exempel missbruks- eller psykiska problem, är det viktigt med att stödinsatserna runt personen tydliggörs. Innan en lägenhet överlåts, genom Bostad Först eller som försökslägenhet, ska det upprättas en bindande överenskommelse om vilken myndighet eller organisation som ska göra vad när det inte fungerar. Där ska det tydligt anges vad som händer om problem uppstår, exempelvis som en konsekvens av ett återfall i missbruk eller en psykos som leder till störningar. Då ska det finnas ett bindande kontrakt mellan hyresgästen, hyresvärden, socialtjänsten, psykiatri och eventuell frivilligorganisation, om att hyresgästen är garanterad insats från detta nätverk. Ett early warning system för att fånga upp tidiga signaler om något håller på att gå snett kan upprättas genom förbättrad samordning mellan de många olika aktörer som har kontakt med personer i risksituationer. Det kan handla om skolan, socialförvaltningar, kriminalvårdsmyndigheter, HVB-hem, kvinnojourer, behandlingshem, psykiatriska kliniker, akutmottagningar, frivilligorganisationer med flera. Sekretessen kan ibland ligga i vägen, men å andra sidan kan mycket mer än vad som görs idag ske, även med den enskildes samtycke. 3 Bostad först enligt Lundamodellen, konferens 2010-02-18 3
4. Ett tydligt barnperspektiv kan stoppa vräkningar av barnfamiljer Det finns en politisk konsensus om målet noll vräkningar av barnfamiljer. Ändå utsätts varje år ett antal barn för detta, med allt vad det innebär av skam och förlorad trygghet. Vräkningar har mycket negativa effekter på barnen. Deras boendesituation försämras dramatiskt, de förlorar sitt sociala sammanhang, kan tvingas byta skola och mår dåligt av den kris deras föräldrar hamnar i. Nu går dessutom utvecklingen i fel riktning. Under första halvåret i år vräktes 24 barn i Stockholms stad från sina hem, vilket kan jämföras med 21 barn första halvåret 2011 och 9 barn under första halvåret 2010. De tre allmännyttiga bostadsbolagen, vars styrelser är valda av kommunfullmäktige, bör fatta beslut i respektive styrelse om att inga barn ska vräkas. Barns behov av trygghet och kontinuitet är grundläggande och en vräkning kan inverka negativt på barns möjligheter att utvecklas. Även om barn i praktiken inte ställs på gatan vid en vräkning händer det att de måste bo på campingplatser, vandrarhem, i jourlägenheter, på hotellhem eller andra temporära boenden. Enligt socialtjänstlagen ska barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barnet, men trots det kan socialtjänsten ibland avslå ansökningar om bistånd trots att avslaget kan leda till vräkning. Det är en brist att de som handlägger ärenden där barnfamiljer hotas av vräkning inte har som metod att alltid prata direkt med barnen som är berörda. Bedömningarna bygger ibland på andra- och tredjehandsuppgifter om barnen, och barnrättsperspektivet innefattar då endast allmänna kunskaper och erfarenheter om barn inte det aktuella barnets subjektiva upplevelse av situationen. Ett barnperspektiv borde innebära att utredarna talar med barnen. Stockholms stad ska arbeta med att utveckla metoder för detta. Det är viktigt att socialtjänsten har möjligheter att arbeta uppsökande i det vräkningsförebyggande arbetet. Vräkningsförebyggande team är mycket positivt och har stor effekt för att få ner antalet vräkningar. Samarbetet behöver förbättras mellan socialtjänst, Kronofogden och hyresvärdarna med flera. Hyresvärdar är skyldiga att underrätta socialtjänsten när de säger upp en hyresgäst på grund av hyresskuld och vissa störningar. Men det finns inget fastställt hur höga hyresskulderna får bli innan värdarna har en skyldighet att kontakta socialtjänsten. Miljöpartiet anser att detta alltid borde ske så snart hyresskulder uppgår till 2-3 månadshyror. Handläggarna i socialtjänsten behöver erbjudas kontinuerlig fortbildning och information om aktuell lagstiftning, också utöver socialtjänstlagen. I socialförsäkringsbalken ges möjligheter för socialtjänsten att hos Försäkringskassan begära att barnbidrag, underhållsbidrag och 4
bostadsbidrag ska överföras till nämnden, men denna möjlighet tycks få handläggare känna till, än mindre utnyttja. Vi vill: - Att beslut fattas i styrelserna för de tre allmännyttiga bolagen om noll vräkningar av barnfamiljer, - Att socialtjänsten i stadsdelsnämnderna ska tillgripa de åtgärder som krävs för att förhindra vräkningar av barn, - Att ett vräkningsförebyggande team ska finnas i alla stadsdelsnämnder, - Att barn som hotas av vräkning ska erbjudas samtal, och metoder för detta ska utvecklas. 5. Utvecklade insatser för att förebygga vräkningar Det vräkningsförebyggande arbetet ska dels vara direkt avsett att motverka vräkning och indirekt också fungera vräkningsförebyggande. Det sistnämnda innebär att insatserna i första hand är tänkta att tillgodose ett annat behov, men dessutom kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hyresrådgivning till hushåll som redan har problem i boendet är exempel på en direkt vräkningsförebyggande insats. Budget- och skuldrådgivning, missbruksvård och boendestöd är insatser som kan ha en indirekt vräkningsförebyggande effekt. Ska det vräkningsförebyggande arbetet bli effektivt är det nödvändigt att olika typer av insatser finns tillgängliga. Exempel på värkningsförebyggande insatser: kontroll över att hyran betalas, telefonsamtal, hembesök, boendelots, bosamordnare, skuld- och budgetrådgivning, hyresrådgivning, missbruksvård, boendestöd, hjälp att söka medel via fonder och hjälp med myndighetskontakter. Samarbetet ska utvecklas mellan socialtjänsten, andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. För att samverkan ska fungera bra behövs tydliga mål, men också att parternas olika roller är tydliggjorda. En viktig förutsättning för att det vräkningsförebyggande arbetet ska bli framgångsrikt är att långsiktiga mål fastställs och att konkreta åtgärder anges för hur målen ska nås. Det vräkningsförebyggande arbetet ska vara starkt förankrat i organisationen och det ska ingå i socialtjänstens permanenta verksamhet. Hyresvärdar och bostadsrättsföreningar ska kontakta socialtjänsten i ett tidigt skede om problem uppstår med hyresinbetalningar eller störningar. Oftast blir det kostsammare för en hyresvärd om det går så långt som till vräkning av en hyresgäst än att agera så att den kan ges möjligheter att bo kvar. Samarbetet mellan bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar å ena sidan och stadens socialtjänst behöver utvecklas. Överenskommelser 5
mellan socialtjänsten och hyresvärdar/bostadsrättsföreningar om att agera snabbt vid eventuella problem är mycket önskvärda. Ett växande problem när hyresrätter görs om till bostadsrätter är att personer som blir beroende av försörjningsstöd kan tvingas göra sig av med sin lägenhet efter viss tid. Detta kan i värsta fall leda till hemlöshet om det finns betalningsanmärkningar med i bilden. Det är viktigt med fasta rutiner för att nå bra resultat i det vräkningsförebyggande arbetet, för att kunna agera snabbt, aktivt och gå igenom olika handlingsalternativ. Alla stadsdelsnämnder ska ha en lokal plan för det vräkningsförebyggande arbetet, där rutiner fastställs och med långsiktiga mål och konkreta åtgärder för hur målen ska nås. Säkerställda rutiner är särskilt viktigt för att kunna tillgodose barns behov av ett tryggt boende. Personal inom kommun, bostadsföretag, Kronofogden och andra aktörer behöver kunskap om aktuell lagstiftning och om olika handlingsalternativ. Hyresgästen behöver kunskap om de rättigheter och skyldigheter som hänger ihop med ett hyresavtal. Enligt socialtjänstlagen ska rätten till bistånd bedömas utifrån den aktuella situationen. Ändå motiveras många avslag med att hyresgästen borde ha klarat av hyran exempelvis med hjälp av bättre planering. Trots att han eller hon inte har några pengar när krisen inträffar, tittar socialtjänsten ofta tillbaka två-tre månader tillbaka i tiden 4. Aktualitetsprincipen behöver få större genomslag, för att förebygga och förhindra vräkningar. Dessutom behöver barnperspektivet utvecklas, då det sällan framgår av dokumentation om en brukare har barn. Det är också viktigt med ett tydligt brukarperspektiv, det vill säga att både den enskilde hyresgästen och olika brukarorganisationer är delaktiga i hur det värkningsförebyggande arbetet utformas. Boendestöd riktas ofta till personer med psykisk funktionsnedsättning, och kan ges i syfte att bidra till ett socialt sammanhang, öka självkänslan och ingjuta hopp. Det skulle behövas en större flexibilitet så att det blir möjligt att få boendestöd även kvällstid och helger 5. Vi vill: - Att alla hyresvärdar och bostadsrättsföreningar ska meddela socialtjänsten när det har uppstått hyresskuld och när det finns risk för vräkning, - Att det ska finnas ett tidigt och förebyggande arbete för att minska antalet vräkningar, - Att det ska finnas ett utvecklat boendestöd. 4 Varför vräks barn fortfarande, Dnr S2010/4139/FST, s 7 mm 5 Granskningsrapport avseende boendestöd inom Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Skarpnäck och Spånga- Tensta stadsdelsnämnder Dnr 3.6-0461/2011 6
6. Tidsbegränsade extra insatser för att undvika vräkningar Hyresgäster som riskerar vräkning på grund av en övergående problematik ska ges möjlighet att tillfälligt flytta till särskilda boendemiljöer under en övergångsperiod. För att klara detta ska alla stadsdelsnämnder och enheten för hemlösa ha tillgång till jourlägenheter. 7. Fler markanvisningar till de tre allmännyttiga bostadsbolagen Om de allmännyttiga bostadsbolagen fick fler markanvisningar skulle de ha möjlighet att bygga fler små och billiga hyresrätter. I stadens markanvisningspolicy står att Stockholmarna ska erbjudas både blandade bostadsformer och ett brett utbud av bostadstyper. Under den moderatledda majoriteten har vi i stället sett stora utförsäljningar av allmännyttan. De bostäder som idag byggs i Stockholm är ofta dyra, och många har inte råd att efterfråga dessa. Ett motiv till fler anvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen är att Bostadsförmedlingen då skulle förfoga över fler lägenheter och kötiden skulle kunna minska. Eftersom de tre allmännyttiga bolagen lämnar alla sina lediga lägenheter till Bostadsförmedlingen, jämfört med bara hälften för de privata hyresvärdarna, så skulle detta innebära en stor nettoökning av antalet lägenheter till bostadskön. Exploateringsnämnden fördelar genom markanvisningsbeslut stadens mark till olika intressenter inför en planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har under en viss tid och under vissa villkor rätt att ensam förhandla med staden om ny exploatering av marken. Markanvisningsbeslut kan fattas antingen före eller efter att en detaljplan fastställts. Från 1 januari till mitten av juni i år gjordes markanvisningar för totalt 2 445 nya lägenheter i år. Av dessa är 480, det vill säga en femtedel, anvisade för något av de tre kommunala bostadsbolagen för att bygga hyresrätter. De allmännyttiga bostadsbolagen borde få betydligt fler direktanvisningar. 8. Lägre krav för att få lägenhet i de tre allmännyttiga bostadsbolagen Ingen av de privata fastighetsägare som Bostadsförmedlingen samarbetar med accepterar ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) som inkomst från kunder i bostadskön. De allmännyttiga bostadsbolagen accepterar däremot som regel försörjningsstöd som inkomst. Men de generella kraven är ändå att den sammanlagda inkomsten ska motsvara tre gånger årshyran för den aktuella lägenheten vilket gör att det blir svårt för många av de bostadssökande med försörjningsstöd att få fast hyreskontrakt. Vid uthyrning av de allmännyttiga bostadsbolagens lägenheter bör inkomstkravet sänkas. En inkomst motsvarande dubbla årshyran anser vi är ett tillräckligt krav. 7
I Stockholm stad finns minst 320 barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad, visar de senaste beräkningarna som är från 2010 6. Vräkningar är orsak endast för en liten del av dessa (10 procent), den vanligaste orsaken till familjernas bostadssituation är att ett tidigare boende har upphört, såsom inneboende, eget boende (EBO) under asyltiden eller andrahandsboende. Andra orsaker kan ha varit familjevåld eller separationer. Gemensamt är att familjerna har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden och att en stor del (77 procent) har försörjningsstöd. Kravet på att ej ha betalningsanmärkning utesluter många från att kunna få fast hyreskontrakt på lägenhet, vilket kan vara början (eller fortsättning) på en social utslagning. Kravet på att ej ha någon betalningsanmärkning behöver tas bort. Vi vill: - Att inkomstkravet ska sänkas till motsvarande två årshyror, - Att betalningsanmärkningar ej ska vara ett hinder för att få ett hyreskontrakt. 9. Utbyggd skuldrådgivning i alla stadsdelar Det bästa sättet att bidra till minskad hemlöshet är att se till att människor som riskerar att bli vräkta får hjälp så tidigt som möjligt. Personer som en gång blivit vräkta har mycket svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden igen. Att förebygga vräkningar är därför en central del i det samlade arbetet för att minska hemlösheten. Den som riskerar att bli vräkt ska snabbt kunna få hjälp av en budget- och skuldrådgivare med att få en översikt över skulder och att reda ut sin ekonomi. Det ser olika ut i stadsdelsområdena hur tillgänglig budget- och skuldrådgivningen är. Långt ifrån alla har öppen mottagning och några har endast någon timmes telefontid per vecka. Alla stadsdelsnämnder bör ha generösa telefontider och även erbjuda öppen mottagning för skuld- och budgetrådgivning. Budget- och skuldrådgivning ska även erbjudas över internet. 10. Utbyggd verksamhet med personliga ombud för hemlösa Reformen med personliga ombud för personer med psykiskt funktionsnedsatta har fallit väl ut och reformen bör byggas ut. Personer som lever i hemlöshet kan på grund av långvarig psykisk ohälsa vara i stort behov av stöd med myndighetskontakter och med samordning och planering av insatser. Det personliga ombudets uppgifter är bland annat att tillsammans med brukaren identifiera och formulera behovet av vård, stöd och service och se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Ombudet kan stödja brukaren i kontakter med olika myndigheter och se till att lagliga rättigheter uppfylls. Staden ska se till att alla personer i hemlöshet erbjuds hjälp av personligt ombud. För att klara det behövs en utbyggd verksamhet med personliga ombud. 6 Kartläggning av hemlöshetsarbetet i Stockholms stad, Dnr 3.1-0302/2012 8
9