HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015 För examensarrangörer och examenskommissioner Guider och handböcker 2015:7
Utbildningsstyrelsen 6:e reviderade upplagan Guider och handböcker 2015:7 ISBN 978-952-13-6178-4 (pdf) ISSN-L 1798-906X ISSN 1798-9078 Illustrationer: Riikka Auvinen Ombrytning: Grano Oy www.oph.fi/publikationer
INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 2 FÖRFATTNINGAR, FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR VERKSAMHETEN... 6 3 SYSTEMET MED FRISTÅENDE EXAMINA... 11 3.1 Examensstrukturen... 12 3.2 Fristående examina...14 3.3 Behörighet för fortsatta studier...14 3.4 Finansiering av systemet med fristående examina...15 3.5 Examenssystemets aktörer och deras uppgifter...17 3.6 Tilläggsuppgifter om fristående examina...20 4 ANVISNINGAR TILL EXAMENSARRANGÖRERNA... 25 4.1 Grunderna för fristående examina... 25 4.1.1 egrunder... 27 4.2 Personlig tillämpning...28 4.2.1 Ansökan till fristående examen och examensförberedande utbildning... 29 4.2.2 Avläggande av fristående examen... 30 4.2.3 Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet... 30 4.2.4 Dokumentation av personlig tillämpning... 33 4.2.5 Utveckling av den personliga tillämpningen... 34 4.3 Påvisande av yrkesskickligheten vid examenstillfällen... 36 4.4 Bedömning av kunnandet i fristående examina... 36 4.5 Bedömare... 38 4.5.1 Examensmästare som bedömare och utvecklare av systemet med fristående examina... 40 4.6 Avtal om att ordna fristående examina... 41 4.6.1 Ingående av avtal om att ordna fristående examina... 42 4.6.2 Avtal om att ordna fristående examina och förändrade situationer... 44 4.6.3 Anordnande av fristående examina utomlands... 46 4.7 Plan för anordnande av fristående examen... 47 4.7.1 Modell för planen för anordnande av fristående examen... 48 4.8 Examensbetyg... 53 4.8.1 Bedömningsförslag till examenskommissionen... 53 4.8.2 Betyg över fristående examina... 54 4.8.3 Diplom... 55 4.8.4 Yrkesbevis... 55 3
4.9 Yrkesexamensstipendium... 56 4.10 Statistikföring... 56 4.11 God informationshantering, dokument som uppkommer inom systemet med fristående examina och arkivering av dokumenten... 57 5 ANVISNINGAR TILL EXAMENSKOMMISSIONERNA... 63 5.1 Kommissionens mandatperiod och tillsättande av kommissionen... 64 5.1.1 Ändringar i sammansättningen under mandattiden... 65 5.1.2 Konstituering och beslutförhet... 65 5.1.3 Examenskommissionens uppgifter och beslutsfattande... 66 5.1.4 Samarbete, information och stödtjänster som examenskommissionen har tillgång till... 68 5.2 Avtal om att ordna fristående examina... 70 5.3 Betyg... 74 5.4 Utveckling av systemet med fristående examina... 78 5.4.1 Responssystemet AIPAL som stöd för uppföljning av kvaliteten och för utvecklingsarbete... 79 5.5 Dokumenthantering och arkivering... 80 5.5.1 Ansvar för arkiveringen... 80 5.5.2 Arkivbildning... 80 5.5.3 Hantering av sekretessbelagda handlingar... 81 5.5.4 Arkiveringsmaterial för handlingarna... 82 5.5.5 Vilka handlingar ska arkiveras?... 82 5.5.6 Ordnande av handlingar... 83 5.5.7 Överföring av handlingar till Utbildningsstyrelsens arkiv... 84 5.6 Betalningar och ekonomi... 84 5.6.1 Examensavgifter... 84 5.6.2 Årsplanering och budget... 85 5.6.3 Fakturering... 85 6 BEGREPP SOM ANVÄNDS I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA... 93 Bilaga 1 Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning...102 Bilaga 2 Förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning...119 Bilaga 3 Statsrådets förordning om personlig tillämpning inom yrkesinriktad vuxenutbildning (794/2015)...123 Bilaga 4 Reversalförteckning över handlingarna...127 Bilaga 5 Examenskommissionernas nya arkivbildningsplan...128 Bilaga 6 Examinander som behöver särskilt stöd...130 Bilaga 7 Invandrare som examinander i fristående examina...134 4
1 INLEDNING Avsikten med handboken om fristående examina är att ge examensarrangörer, examenskommissioner och andra aktörer inom systemet med fristående examina ett verktyg. Syftet med den är att utveckla examensverksamheten kvalitativt, styra ordnandet av fristående examina, sammanfatta de riktlinjer som dragits upp i olika sammanhang och förenhetliga examensverksamheten. I handboken behandlas det aktuella ämnet separat ur examensarrangörens och examenskommissionens synvinkel. Det är ändå bra att läsa hela handboken för att få en uppfattning om helheten. När handboken utarbetades beaktades den nya lagstiftningen om den yrkesinriktade vuxenutbildningen som trädde i kraft 1 augusti 2015. De viktigaste ändringarna rör följande: de yrkesinriktade examinas struktur, de olika examenstyperna, personlig tillämpning, erkännande av kunnande, bedömning av inlärning och kunnande samt examenskommissionernas hantering och arkivering av dokument. Vid uppdateringen av handboken beaktades även förbättringsförslag från examenskommissioner inom olika branscher, examensarrangörer, examinander, utbildningsanordnare, representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt från yrkespedagogiska lärarhögskolor. Illustrationerna i handboken består av bilder som publicerades i samband med evenemanget Fristående examina 20 år. 5
2 FÖRFATTNINGAR, FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR VERKSAMHETEN Examensarrangörerna och examenskommissionerna följer i sitt arbete bland annat följande lagar, förordningar, föreskrifter och anvisningar, vilka också denna handbok baserar sig på: Centrala författningar lag om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998) statsrådets förordning om personlig tillämpning inom yrkesinriktad vuxenutbildning (794/2015; 25.6.2015) lag om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) statsrådets förordning om grundläggande yrkesutbildning (811/1998) lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) statsrådets förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) förvaltningslag (434/2003) Övriga författningar lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet (1030/1999) personuppgiftslag (523/1999) språklag (423/2003) lag om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009 5) lag om införande av diskrimineringslagstiftningen (1347/2014) lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) lag om rättsskyddsnämnden för studerande (956/2011) lag om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (1318/2002), som ersätts med lag 460/2015 den 1 januari 2016. 6
universitetslag (558/2009, 37 och 37 a ) yrkeshögskolelag (932/2014, 25 och 26 ) undervisningsministeriets förordning om grunderna för vissa avgifter som tas ut av elever och studerande (1323/2001) undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (835/2014) Föreskrifter examensgrunderna (UBS:s föreskrifter) krav på de studerandes hälsotillstånd i de yrkesinriktade grundexamina (UBS:s föreskrift 27/011/2015) krav på de studerandes hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina (UBS:s föreskrift 28/011/2015) betyg över fristående examina samt intyg över utbildning som förbereder för fristående examen och över annan yrkesinriktad tilläggsutbildning som regleras i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (UBS:s föreskrift 20/011/2015) tutkintotoimikuntien asiakirjojen arkistointi (UBS:s föreskrift 36/011/2012 om arkivering av examenskommissionernas handlingar; endast på finska) examenskommissionernas nya arkivbildningsplan (UBS:s föreskrift 9/011/2014) redovisningen av examensavgifter för fristående examina (UBS:s föreskrift 6/011/2011 och ändringen 19.11.2012) pysyvästi säilytettävät kunnalliset opetustoimen asiakirjat (Nationalarkivets föreskrift 321/43/03; endast på finska) Anvisningar avtal om anordnande av fristående examina (UBS:s anvisning 1/440/2012) faktura för mötesarvoden (UBS:s 1/440/2011) kvalitetskontroll av examensarrangemang, tillsynsbesök (UBS:s anvisning 2/440/2011) anvisning till examenskommissionerna för ansökan om utredning av förutsättningar för att ordna fristående examina (UBS:s anvisning 1/012/2012) utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv (UBS:s föreskrift 2/440/2012) examensmästare, utbildningsprogram 25 sp (UBS:s anvisning 3/440/2012) 7
Blanketter för examensarrangörerna avtal om att ordna fristående examina kontaktpersoner för avtalet om att ordna fristående examina och examensansvariga personer plan för anordnande av fristående examen sammanställning av bedömningsförslag anmälan om redovisning av examensavgifter blankett för beställning av diplom Blanketter för examenskommissionerna arkivbildningsplan reversalförteckning över handlingar reseräkning räkning för verifikat över utgifter utan kvitto(endast på finska) faktura för mötesarvoden mötesförteckning bilaga till faktura över sekreterararbete Utbildningsstyrelsens föreskrifter, anvisningar och blanketter som anknyter till fristående examina finns på adressen oph.fi/fristaende_examina > Föreskrifter, anvisningar och blanketter. I fråga om författningar är det viktigt att beakta eventuella ändringar som gjorts senare i dem. Den uppdaterade lagstiftningen finns tillgänglig på webbadressen finlex.fi > Uppdaterad lagstiftning. 8
3 SYSTEMET MED FRISTÅENDE EXAMINA 9
3 SYSTEMET MED FRISTÅENDE EXAMINA Systemet med fristående examina ger den vuxna befolkningen möjlighet att på ett flexibelt sätt visa, uppdatera och upprätthålla sin yrkeskompetens eller, om arbetsuppgifterna förändras, också möjlighet att skaffa sig kompetens för ett nytt yrke. Fördelen med systemet är framför allt att en persons yrkeskompetens kan erkännas nationellt och kvalitativt oberoende av om kunnandet förvärvats genom arbetserfarenhet, genom studier eller på något annat sätt. I systemet med fristående examina erkänns kunnande som förvärvats på olika sätt. Som fristående examina kan avläggas yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. De yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som grundläggande yrkesutbildning. En fristående examen avläggs genom att man visar att man har den yrkesskicklighet som fastställts i grunderna för fristående examina (nedan används uttrycket examensgrunderna, övers. anm.). I examenstillfällen kan man delta oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats. Följande principer är centrala i systemet med fristående examina: 1. trepartssamarbete: ett nära samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och lärare i samband med att examensstrukturen fastställs och examensgrunderna utarbetas, likaså i utbildningskommissioner och examenskommissioner när examina planeras, ordnas och bedöms 2. examina är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats 3. examina eller examensdelar avläggs genom att yrkesskickligheten påvisas vid examenstillfällen 4. personlig tillämpning. Systemet med fristående examina kom till år 1994 i och med lagen om yrkesexamina (306/1994) jämte kompletterande förordning (308/1994). I samband med en totalrevidering av utbildningslagstiftningen upphävdes lagen om yrkesexamina och författningarna om de fristående examina överfördes med smärre förändringar till lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998 och F 812/1998), som trädde i kraft i början av 1999. Författningar som reglerar systemet med fristående examina ändrades 2005. Den reviderade lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning trädde i kraft 1.1.2006. Syftet med ändringarna var att utveckla styrsystemet för den yrkesinriktade vuxenutbildningen. 11
I början av 2010 reviderades lagen och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009 och F 1766/2009). I samband med revideringen infördes resultatbaserad finansiering för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Detta inverkade på finansieringen av utbildningen och läroavtalsutbildningen som förbereder för fristående examen, vilka finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. De senaste ändringarna i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) och i förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998) trädde i kraft den 1 augusti 2015. Syftet med dessa ändringar är att öka inriktningen på kompetens, göra examensstrukturen tydligare och stärka den personliga tillämpningen. De fristående examina har befäst sin ställning i utbildningssystemet. Antalet personer som deltagit i och avlagt fristående examina har förblivit på en rätt så hög nivå. 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hela Del Figur 1. Antal personer som avlagt en fristående examen eller en examensdel per år 2004 2013. Källa: Statistikcentralen 3.1 Examensstrukturen Det är undervisnings- och kulturministeriet som fastställer examensstrukturen. De fristående examinas namn och benämningar är skyddade i enlighet med lagen om yrkesutbildning (630/1998, 45 ) och lagen om yrkesinriktad vuxen- 12
utbildning (631/1998, 12 e ). Examinas namn och examensbenämningarna ska överensstämma med lagstiftningen. Andra namn eller benämningar på examina får inte användas, varken i betyg eller vid marknadsföring av examina. I juli 2015 ingick i examensstrukturen sammanlagt 360 yrkesinriktade examina, av vilka 52 var yrkesinriktade grundexamina, 184 yrkesexamina och 124 specialyrkesexamina. De gällande examensgrunderna finns tillgängliga på adressen oph.fi/fristande_examina > Examensgrunder. Figuren nedan visar de fristående examinas placering i utbildnings- och examenssystemet (figur 2). Universitet och vetenskapshögskolor Doktor- och licentiatexamina Högre högskoleexamina Lägre högskoleexamina Yrkeshögskolor Högre yrkeshögskoleexamina Yrkeshögskoleexamina Gymnasier Studentexamen Arbetslivett Yrkesinriktade grundexamina Specialyrkesexamina Yrkesexamina Yrkesläroanstalter Grundläggande utbildning Förskoleundervisning Småbarnspedagogik och dagvård Figur 2. Finlands utbildnings- och examensstruktur 13
3.2 Fristående examina I de yrkesinriktade grundexamina visar examinanderna att de har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. Yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som grundläggande yrkesutbildning. I en yrkesexamen visar examinanderna att de har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som är djupare än den som krävs för grundexamen eller som gäller mer avgränsade arbetsuppgifter. I en specialyrkesexamen visar examinanderna att de har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som innefattar djupa yrkeskunskaper eller mångprofessionellt kunnande. De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar. I en examen eller ett kompetensområde i en examen ingår minst en obligatorisk examensdel och minst en valbar examensdel. När det gäller de yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående examina samt yrkesexamina och specialyrkesexamina anges omfattningen av examina och de examensdelar som ingår i examina inte med kompetenspoäng. Utbildningsstyrelsen håller på att bereda förslag till ändringar av examensstrukturen. En anvisning om hur man lämnar in förslag till ändringar i yrkesinriktade examinas examensstruktur och examensgrunder finns på adressen oph.fi/ utbildning_och_examina > Examensstrukturen. 3.3 Behörighet för fortsatta studier Högskolestudier Till studier som leder till endast lägre högskoleexamen eller till både lägre och högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) eller en motsvarande tidigare examen. Yrkehögskolestudier Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). 14
3.4 Finansiering av systemet med fristående examina Finansiering av ordnandet av examina Om undervisnings- och kulturministeriet med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning har beviljat en examensarrangör tillstånd att ordna utbildning (utbildningsanordnare) får arrangören statsandel för att ordna fristående examina. Då en fristående examen ordnas i samband med utbildning som förbereder för fristående examen, gäller statsandelsfinansieringen såväl kostnaderna för utbildningen som för examensarrangemangen. Utbildningsanordnaren ansvarar för att de som deltar i förberedande utbildning har möjlighet att delta i ett nytt examenstillfälle, om de har blivit underkända i en examensdel eller om de vill höja sitt vitsord. Dessa eventuella höjningar av vitsord och nya examenstillfällen ska ordnas med samma statsandelsfinansiering. En skälig studieavgift kan tas ut av studerande som deltar i utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Avgiften täcker en del av kostnaderna för den utbildning som förbereder för fristående examen och examensarrangemangen. De som deltar i utbildning som förbereder för en fristående examen har ingen lagstadgad rätt till avgiftsfria måltider. Examensarrangörer som har tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998, 4 ) och som ordnar grund-, yrkes- eller specialyrkesexamina utan förberedande utbildning får statsandelsfinansiering för ändamålet i enlighet med 30 i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. När en del av en fristående examen avläggs utan förberedande utbildning motsvarar denna del vad finansieringen beträffar 8 procent av ett fullt studerandeårsverke. Aktörer som inte har beviljats tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning, utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller yrkesinriktad tilläggsutbildning får inte statsandel för att ordna fristående examina. Dessa aktörer kan i efterskott ansöka om understöd av Utbildningsstyrelsen (L 1705/2009, 46 ). Ansökan om statsunderstöd görs årligen. Mer information om ansökningstider och ansökningsförfarande finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. Examensarrangören kan ta ut en skälig avgift för examen av personer som avlägger yrkes- eller specialyrkesexamen utan att delta i förberedande utbildning. Examensarrangören och examenskommissionen kommer överens om avgiftens storlek och skälighet i avtalet om att ordna fristående examina. Om en person avlägger en yrkesinriktad grundexamen som fristående examen utan att delta i förberedande utbildning, får inga andra utgifter än examensavgiften tas ut av 15
personen. Den finansiering som avses i 30 i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska i detta fall täcka alla kostnader som examensarrangemangen medför. Grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning kan ordnas som läroavtalsutbildning. Den yrkesinriktade tilläggsutbildningen kan vara antingen utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller för en specialyrkesexamen eller annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. När det gäller annan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning är finansieringen inte lika stor. Enligt undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer räknas också läroavtalsutbildning som endast tar sikte på avläggande av en eller flera examensdelar som annan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning. År 2010 infördes resultatbaserad finansiering för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt eller som läroavtalsutbildning. Antalet avlagda yrkes- och specialyrkesexamina ligger till grund för finansieringen. Den resultatbaserade finansieringsandelen uppgår till högst 3 procent av de kalkylerade statsandelarna för tilläggsutbildningen. När det gäller de yrkesinriktade grundexamina bestäms priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning delvis av resultatet. Priset per enhet graderas på basis av verksamhetens resultat. Resultatet beräknas utifrån ett resultatindex som beräknats för utbildningsanordnaren. Den resultatbaserade andelen är högst tre procent av de riksomfattande totala kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen. Utbildningen som förbereder för fristående examina och examensarrangemangen finansieras förutom av undervisnings- och kulturministeriet också av arbetsoch näringsministeriet samt arbetsgivarna och examinanderna. Finansieringen av examenskommissionerna examensavgifter Kostnaderna för examenskommissionernas verksamhet täcks med examensavgifter som tas ut av dem som deltar i fristående examina. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer examensavgiftens storlek. År 2015 är avgiften 58 euro. Examensavgiften betalas per examen. Om en examinand avlägger en del ur en annan fristående examen som valfri examensdel i en yrkesinriktad grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen, behöver examinanden inte betala dubbel examensavgift. Examensarrangören debiterar examensavgifterna i samband med anmälan till fristående examen och redovisar avgifterna till Utbildningsstyrelsen. Utbildnings- 16
styrelsen har utfärdat en föreskrift om redovisningen av examensavgifterna (UBS 6/011/2011 och ändringen 19.12.2012). Föreskriften och ändringen av den samt den blankett som ska användas vid redovisning av examensavgifterna finns tillgängliga på adressen oph.fi/fristaende_examina > Föreskrifter, anvisningar och blanketter. 3.5 Examenssystemets aktörer och deras uppgifter UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET beviljar tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning, utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen och yrkesinriktad tilläggsutbildning finansierar utbildning som förbereder för fristående examen samt anordnande av fristående examina bereder och utfärdar författningar om fristående examina beslutar om examensstrukturen beslutar om examensavgiften. ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET finansierar utbildning som förbereder för fristående examen samt anordnande av fristående examina styr de regionala NTM-centralerna. UTBILDNINGSSTYRELSEN bereder förslag till ändringar av examensstrukturen för yrkesutbildning svarar för utarbetandet av examensgrunder och beslutar om dem beslutar om examenskommissionernas bransch- och områdesindelning tillsätter examenskommissionerna sköter examenskommissionernas betalningar, bokföring och arkivering hjälper examenskommissionerna att utreda förutsättningarna för att ordna fristående examina handleder och utbildar examenskommissionerna och examensarrangörerna bestämmer närmare vilka uppgifter som ska antecknas i betygen och bilagorna till dem utfärdar vid behov föreskrifter om redovisningen av examensavgifter kan meddela examenskommissionerna preciserande föreskrifter om de praktiska examensarrangemangen upprätthåller och utvecklar AIPAL-responssystemet beviljar statsunderstöd för utveckling av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. 17
ARBETSLIVSREPRESENTANTER OCH -ORGANISATIONER tar initiativ till utveckling av systemet med fristående examina deltar i utarbetandet av examensgrunderna deltar i planeringen och genomförandet av fristående examina bedömer examensprestationer i samarbete med examensarrangörerna är medlemmar, permanenta sakkunniga och externa sekreterare i examenskommissionerna är medlemmar i utbildningskommissionerna. EXAMENSKOMMISSIONER ansvarar för ordnandet av fristående examina ansvarar för övervakningen av fristående examina avtalar om ordnandet av fristående examina begär vid behov en utredning av Utbildningsstyrelsen om förutsättningarna att ordna fristående examina utfärdar och för egen del undertecknar examensbetyg och betyg över avlagda examensdelar fattar beslut vid begäran om omprövning av bedömning överlämnar till utbildningsförvaltningsmyndigheterna föreskrivna uppgifter om avtalen om att ordna fristående examina, om dem som deltagit i examina och om de utfärdade examensbetygen följer hur systemet med fristående examina fungerar inom den egna branschen och tar vid behov initiativ till utveckling av systemet undertecknar för egen del diplom sköter förvaringen av examenskommissionens handlingar under sin mandatperiod. EXAMENSARRANGÖRER gör upp ansökan till examenskommissionen om att få ingå avtal om att ordna fristående examina och bifogar en plan för anordnande av examen planerar examenstillfällena tillsammans med representanter för arbetslivet ansvarar för information, rådgivning och handledning i anknytning till fristående examina ansvarar för den personliga tillämpningen och tillhörande handledning tillsammans med utbildningsanordnaren ansvarar för valet av bedömare i enlighet med urvalskriterierna i avtalet om att ordna fristående examina samt för utbildningen och introduktionen av dem 18
ordnar examenstillfällena och bedömer examensprestationerna i samarbete med representanter för arbetslivet utarbetar och för egen del undertecknar examensbetyg och betyg över avlagda examensdelar skaffar och undertecknar yrkesbevis, om det behövs beställer och undertecknar för egen del diplom, om det behövs ansvarar för dokumentering och arkivering av material som anknyter till bedömningen ansvarar för statistikföring. UTBILDNINGSKOMMISSIONER följer, bedömer och gör upp prognoser för hur utbildningen och behovet av kompetens i arbetslivet utvecklas lämnar in initiativ till undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och andra centrala aktörer i syfte att utveckla den yrkesinriktade utbildningen innehållsmässigt och utgående från detta utveckla de yrkesinriktade examina. STATISTIKCENTRALEN samlar in riksomfattande statistiska uppgifter av dem som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen om personer som avlagt fristående examen eller del av examen och om personer som deltagit i examensförberedande utbildning. UTBILDNINGSFONDEN stöder yrkesinriktad utbildning och utveckling genom att bevilja löntagare och företagare vuxenutbildningsstöd och personer som avlagt fristående examen yrkesexamensstipendium. YRKESPEDAGOGISKA LÄRARHÖGSKOLOR SOM ORDNAR EXAMENSMÄSTA- RUTBILDNING utbildar examensmästare. De olika aktörernas uppgifter inom systemet med fristående examina beskrivs närmare på olika ställen i handboken. Det pågår många projekt som bland annat syftar till att utarbeta examensmaterial för fristående examina och till att utveckla den yrkesinriktade vuxenutbildningens kvalitet. Riksomfattande examensmaterial har utarbetats för vissa branscher av utbildningsanordnare, examenskommissioner och Alvar, ett kvalitetssäkringsprojekt för examensmaterial. 19
3.6 Tilläggsuppgifter om fristående examina Utbildningsstyrelsens webbsidor Information om de fristående examina, examenskommissionerna, anordnande av fristående examina och utbildning som förbereder för fristående examen finns i Utbildningsstyrelsens webbtjänst. På webbadressen oph.fi/fristaende_examina finns information om bland annat examensgrunderna, Utbildningsstyrelsens föreskrifter och anvisningar, examenskommissionernas verksamhet, ordnande av läroavtalsutbildning och utbildning för invandrare. På adressen nayttotutkintohaku.fi/sv/ finns examenskommissionernas kontaktuppgifter samt uppgifter om examenskommissionernas branscher och examensarrangörerna inklusive deras kontaktuppgifter. På webbadressen studieinfo.fi har information samlats om utbildningsutbudet i Finland, från andra stadiet till universitet och yrkeshögskolor. På adressen egrunder.studieinfo.fi finns grunderna för de fristående examina i elektronisk form. Informationssystem De viktigaste informationssystemen för examensarrangörer och examenskommissioner är Studieinfo och det separata registret för examenskommissioner AITU. I Utbildningsstyrelsens register över examenskommissionerna finns uppgifter om de gällande avtalen om att ordna fristående examina, om de examensansvariga personerna och om examenskommissionerna och deras medlemmar inklusive kontaktuppgifter. Från registret över examenskommissioner överförs uppgifterna till examenskommissionernas egna webbsidor på adressen oph.fi/ fristaende_examina > Examenskommissionerna och till Utbildningsstyrelsens tjänst nayttotutkintohaku.fi/sv/. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen har en gemensam rapporteringstjänst med statistik. Tjänsten kallas Vipunen (tillsvidare endast på finska). I tjänsten finns statistik- och indikatoruppgifter om utbildningen inom olika sektorer och om vad de som genomgått en utbildning gör efter den, om forskningen i högskolorna samt om befolkningens utbildningsstruktur och de studerandes socioekonomiska bakgrund från förskoleundervisningen till utbildningen på högre nivå. Vipunen finns på webbadressen vipunen.fi. 20
På Utbildningsstyrelsens webbplats finns mycket information om bland annat prognostisering av arbetskrafts- och utbildningsbehov på adressen oph.fi/utvardering_och_statistik. På denna webbadress finns också internationell utbildningsinformation och lägesanalyser om aktuella utbildningspolitiska teman. 21
4 ANVISNINGAR TILL EXAMENSARRANGÖRERNA 23
4 ANVISNINGAR TILL EXAMENSARRANGÖRERNA I denna handbok behandlas det aktuella ämnet separat ur examensarrangörernas och examenskommissionernas synvinkel. För att få en uppfattning om helheten är det ändå bra att läsa hela handboken. För att få ordna fristående examina ska utbildningsanordnaren ingå ett avtal om att ordna fristående examina med en examenskommission. Vid behov kan en examenskommission också ingå avtal om att ordna fristående examina med andra sammanslutningar eller stiftelser som har tillräcklig sakkunskap för att ordna fristående examina. Ett avtal om att ordna fristående examina är bindande för examensarrangören och examenskommissionen. Bägge parter kan lita på att verksamheten genomförs i enlighet med avtalet. Utbildningsanordnaren ansvarar för att de som deltar i förberedande utbildning har möjlighet att avlägga fristående examen i samband med utbildningen. Utbildningsanordnaren ansvarar också för att de som deltar i förberedande utbildning har möjlighet att delta i ett nytt examenstillfälle, om de har blivit underkända i en examensdel eller om de vill höja sitt vitsord. I avtalet förbinder sig examensarrangören att vid behov också ordna fristående examina för personer som inte deltar i utbildning som förbereder för fristående examen. En välfungerande examensverksamhet förutsätter regionalt samarbete mellan olika aktörer. Till dessa aktörer hör bland annat anordnare av läroavtalsutbildning, närings-, trafik- och miljöcentraler, arbets- och näringsbyråer, regionförvaltningsverk och utbildningsanordnare. Samarbetet mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna innebär att dessa parter i alla skeden är med och planerar, genomför och utvecklar examensarrangemangen på ett ändamålsenligt sätt. I samarbetet drar man nytta av de olika parternas sakkunskap och styrkor. Det vore bra om examensarrangörerna regelbundet utvärderade sin verksamhet och utvecklade den utifrån respons. 4.1 Grunderna för fristående examina En yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen är uppbyggd av obligatoriska och valbara yrkesinriktade examensdelar. I examen eller ett kompetensområde i en examen ingår minst en obligatorisk examensdel och minst en valbar examensdel. På yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående 25
examina och på dessa examinas delar tillämpas inte dimensioneringsgrunderna för grundläggande yrkesutbildning (det vill säga kompetenspoäng). I grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina fastställs kompetensområden, examensbenämningar, examinas uppbyggnad av obligatoriska och valbara examensdelar, kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna och bedömningen av kunnandet. Utbildningsstyrelsen ansvarar för utarbetandet av examensgrunderna och fastställer dem. Utgångspunkten för utarbetandet av dem kan vara att de gällande examensgrunderna behöver revideras eller att det skett en förändring i examensstrukturen. Examensgrunderna utarbetas under Utbildningsstyrelsens ledning i ett samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn (trepartssamarbete). Om den självständiga yrkesutövningen i branschen är av betydande omfång, ska också självständiga yrkesutövare vara företrädda. Den gemensamma uppfattning som trepartsrepresentanterna kommit fram till om yrkesskickligheten i grunderna för fristående examen avgör i vilka yrkesrelaterade arbetsprocesser yrkesskickligheten i respektive examen kan visas och bedömas. Det tar vanligtvis ett halvt till ett år att utarbeta examensgrunder. När examensgrunder enligt den nya examensstrukturen håller på att bli klara, beslutar Utbildningsstyrelsen till vilken examenskommission den aktuella examen ska höra eller så tillsätter den en ny examenskommission för examen. De examensgrunder som Utbildningsstyrelsen godkänt läggs ut på UBS:s webbplats (oph.fi/fristaende_examina > Examensgrunder) och som egrunder. Examensgrunderna ges ut på finska och svenska. Några examensgrunder som hör till examenskommissionen för samekultur (till exempel grundexamen inom hantverk och konstindustri och yrkesexamen inom renskötsel) har publicerats också på nordsamiska. Utbildningsstyrelsen ger inte längre ut examensgrunderna i tryckt form. En examensdel är ett delområde inom yrket som kan avskiljas från en mer omfattande arbetsprocess till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet i en examensdel anger vad examinanderna ska kunna när de avlägger examensdelen. De krav på yrkesskicklighet som anges i examensdelarna gäller främst yrkets kärnområden och behärskandet av verksamhetsprocessen samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De inkluderar även färdigheter som överlag behövs i arbetslivet, exempelvis sociala färdigheter och nyckelkompetenser för livslångt lärande. Under punkten Sätt att påvisa yrkesskicklighet anges hur examinanderna ska påvisa sin yrkesskicklighet. Den yrkesskicklighet som ska visas vid ett examenstillfälle bedöms enligt kriterierna för godkänd prestation. 26
Begreppen föremål för bedömning och bedömningskriterium håller på att falla bort i grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina. I grunderna för de yrkesinriktade grundexamina är examensdelarna uppdelade i föremål för bedömning och bedömningskriterier. Med föremålen för bedömning anges de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Bedömningskriterierna bygger på kraven på yrkesskicklighet. I de yrkesinriktade grundexamina avgör bedömningskriterierna nivån på det vitsord som ges. Examensgrunderna revideras med 5 10 års mellanrum. På giltighetstiden inverkar ändringar i examensstrukturen, lagstiftningen eller yrket eller andra ändringsbehov som uppstår i arbetslivet. Uppdaterade grunder för fristående examina upphäver tidigare examensgrunderna. Det är också möjligt att ändra examensgrunderna under giltighetstiden utan att upphäva dem. Till exempel de så kallade SORA-författningarna och -föreskrifterna som kom 2012 ledde till ändringar i flera examensgrunder. Det är möjligt att ta in nya examensdelar eller nya kompetensområden i examensgrunderna. Speciallagstiftning eller EU-lagstiftning kan också leda till ändringar i examensgrunderna. Som exempel kan nämnas ändringarna i grunderna för yrkesexamen i köttkontroll 2014, i yrkesexamen för trafiklärare 2010 och 2014 och i specialyrkesexamen för rättstolk 2013. Examinanderna kan slutföra sin examen enligt de examensgrunder som gällde när de började avlägga examen. Avläggandet av en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen ska slutföras inom två år, om inte annat följer av andra författningar eller föreskrifter. De nya grunderna för de yrkesinriktade grundexamina träder i kraft den 1 augusti 2015 utan övergångstid. Det är bra att ge studerande som har inlett utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen och som fortsätter utbildningen efter den 31 juli 2015 ett utdrag ur studieregistret eller något motsvarande av vilket framgår vad de studerande avlagt till och med den sista juli. 4.1.1 egrunder Grunderna för de yrkesinriktade examina kommer framöver att finnas tillgängliga i elektroniskt form när Utbildningsstyrelsen tar i bruk tjänsten egrunder. Denna tjänst är öppen för alla och används av bland annat utbildningsanordnare, studerande, examinander, studiehandledare och examenskommissioner. egrunderna är uppdaterade, flexibla och lättanvända. Tjänsten är en plattform där man kan läsa, bereda och publicera grunder för examina och för läroplaner. Utbildningsstyrelsen ger grunderna en modulär struktur, vilket gör det möjligt att smidigt uppdatera dem och ger ett bredare stöd för det lokala läroplans- och utvecklingsarbetet. 27
Det blir lättare att använda innehållet i grunderna tack vare de mångsidiga sök- och sammanställningsmöjligheterna. Vem som helst kan söka, bläddra och filtrera grunderna i Studieinfo.fi-tjänsten. Den direkta webbadressen till den tjänst som är öppen för alla är egrunder.studieinfo.fi. På Administratörens arbetsbord på webbadressen virkailija.opintopolku.fi kan egrunder användas för fler ändamål än i den tjänst som är tillgänglig för alla. Den ansvariga användare som utbildningsanordnaren har utsett för Studieinfo beviljar användarrättigheter till de representanter för utbildningsanordnaren som ska ha tillgång till Administratörens arbetsbord. Utbildningsstyrelsen beviljar användarrättigheterna till de medlemmar i examenskommissionerna som inte är verksamma inom utbildningssektorn. 4.2 Personlig tillämpning Syftet med fristående examina är att erbjuda vuxna flexibla arrangemang och bästa möjliga förhållanden att visa sitt kunnande och att utveckla och uppdatera den yrkeskompetens de behöver i arbetslivet. Personlig tillämpning betyder att man på ett kundorienterat sätt planerar och erbjuder handledning, rådgivning och annat stöd till personer som avlägger fristående examen och deltar i examensförberedande utbildning. Personlig tillämpning genomförs i tre olika faser: 1) vid ansökan till en fristående examen och utbildning som förbereder för en sådan, 2) vid avläggande av en examen och 3) vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Det är fråga om en process där det finns en tydlig koppling mellan de tre faserna. Den personliga tillämpningen ska dokumenteras i ett dokument om personlig tillämpning. Dokumenteringen av den personliga tillämpningen beskrivs i kapitel 4.2.4. Utbildningsanordnaren ansvarar för den personliga tillämpningen och tillhörande handledning. Om en person inte har deltagit i utbildning som förbereder för examen, är det examensarrangören som ansvarar för den personliga tillämpningen. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att utbildningsanordnaren samarbetar med examensarrangören, med den som anskaffar en utbildning eller examen, med representanterna för arbetslivet och vid behov med andra experter. Samarbetet kring den personliga tillämpningen är särskilt viktigt i läroavtalsutbildning och i utbildning som anskaffas av arbets- och näringsministeriet samt i situationer där en annan organisation än examensarrangören svarar för den examensförberedande utbildningen. Den personliga tillämpningen ska alltid ske i enlighet med examensgrunderna. 28
För att garantera jämlikhet och likställdhet i utbildningen, ska utbildningsanordnaren beakta behoven hos invandrare och examinander som behöver särskilt stöd. Mer information om hur den personliga tillämpningen planeras och genomförs för dessa grupper finns i följande bilagor till denna handbok: Invandrare som examinander i fristående examina och Examinander som behöver särskilt stöd. 4.2.1 Ansökan till fristående examen och examensförberedande utbildning Utifrån dokument och andra utredningar som den sökande lämnar in utreder utbildningsanordnaren vilket kunnande den sökande tidigare förvärvat och visat samt bedömer tillsammans med den sökande vilken examen som är lämplig för honom eller henne. Den examen som ska avläggas och de examensgrunder som ska följas, eventuellt kompetensområde och examensdelarna antecknas i punkt 2 i dokumentet om personlig tillämpning. Det kunnande som examinanden förvärvat och påvisat tidigare antecknas i punkt 3 i dokumentet. Om den sökande har avlagt en eller flera examensdelar som ingår i gällande grunder för en grundläggande yrkesexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen och som kan läggas till den examen som ska avläggas på det sätt som anges om uppbygganden av examen i examensgrunderna, ska utbildningsanordnaren informera examenskommissionen om dessa tidigare avlagda examensdelarna. Examen eller examensdelen antecknas i punkt 4 i dokumentet om personlig tillämpning. Examenskommissionen beslutar om kunnande kan erkännas. Om den sökande har avlagt andra examina eller examensdelar än sådana som nämns ovan, ska utbildningsanordnaren lämna uppgifter om dem till de av examensarrangören utsedda personer som bedömer examensprestationer. Bedömarna har till uppgift att bedöma om examina eller examensdelarna motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas och att kontrollera att den sökandes kunnande är aktuellt. Utifrån denna bedömning ska de sedan lämna förslag till examenskommissionen om till vilka delar detta kunnande kan erkännas och anses motsvara examensdelar i den examen som ska avläggas. Examen eller examensdelen antecknas i punkt 5 i dokumentet om personlig tillämpning. Examenskommissionen beslutar om kunnande kan erkännas. 29
Om den sökande har annat tidigare förvärvat eller påvisat kunnande som enligt grunderna för den examen som ska avläggas krävs för avläggande av examen eller en examendel, ska utbildningsanordnaren anvisa den sökande direkt till ett examenstillfälle. Då kan examen eller examensdelen avläggas utan förberedande utbildning eller annan kompletterande utbildning. Utbildningsanordnaren ska utreda den sökandes eventuella behov av förberedande utbildning, annat förvärvande av yrkesskicklighet, handledning och stöd, studier som förbättrar studiefärdigheterna eller särskilt stöd. Utbildningsanordnaren ska informera den sökande om eventuell speciallagstiftning som gäller examen, om eventuella krav på hälsotillståndet som hänför sig till studierna och om de viktigaste möjligheterna till ekonomiskt stöd i anslutning till studierna. Den personliga tillämpningen vid ansökan avslutas när utbildningsanordnaren och den sökande undertecknar dokumentet om personlig tillämpning. 4.2.2 Avläggande av fristående examen När det gäller den personliga tillämpningen vid avläggande av examen iakttas föreskrifterna om grunderna för fristående examen om examens uppbyggnad, kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna och bedömningen av kunnandet. Utbildningsanordnaren planerar i samråd med examinanden hur examinanden ska visa den yrkesskicklighet som anges i examensgrunderna. Hur yrkesskickligheten ska visas planeras separat för varje examensdel. Examenstillfällena för fristående examina ska i regel ordnas på arbetsplatser. Utbildningsanordnaren ska planera och ordna examenstillfällena i samarbete med de arbetsplatser där examenstillfällena kommer att ordnas. Examinandens eventuella behov av särskilt stöd som gör det svårare för examinanden att visa sin yrkesskicklighet ska beaktas i den personliga tillämpningen vid avläggande av examen. Examinanderna ska ges möjlighet att genomföra sina examenstillfällen på för dem lämpliga arbetsplatser på ett lämpligt sätt och vid behov genom specialarrangemang. För att garantera examinandernas likställdhet ska examinander som behöver särskilt stöd bland annat ha tillgång till behövliga hjälpmedel. Inga hinder ska heller finnas på arbetsplatsen. Eventuella specialarrangemang får inte inverka på bedömningen av examensprestationerna. Vid bedömningen av examensprestationer används inte personlig tillämpning; kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna och bedömning av kunnandet är samma för alla examinander. 4.2.3 Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet Utbildningsanordnaren planerar tillsammans med examinanden hur och var examinanden ska förvärva den yrkesskicklighet som anges i examensgrunderna. Förvärvandet av yrkesskickligheten planeras separat för varje examensdel. 30
Utbildningsanordnaren planerar tillsammans med examinanden även eventuella handlednings- och stödåtgärder samt hur eventuellt särskilt stöd ska ges. Om examinanden behöver delta i studier för att förbättra sina studiefärdigheter, ska utbildningsanordnaren tillsammans med examinanden planera deltagandet i dessa studier. Vid planeringen ska hänsyn tas till sådant tidigare förvärvat och visat kunnande som examinanden har konstaterats ha i samband med ansökan till examen. När inlärning på arbetsplatsen planeras ska utbildningsordnaren samarbeta med arbetsplatserna. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och ordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Om en studerande inte har tillräckliga studiefärdigheter kan man i samband med utbildning som förbereder för en fristående examen ordna studier som syftar till att möjliggöra avläggande av examen eller en examensdel och deltagande i utbildning som förbereder för examen. Studier som förbättrar studiefärdigheterna kan pågå högst en månad om de är heltidsstudier. Det är utbildningsanordnaren som beslutar om ordnandet av dessa studier och om innehållet i dem. Det är viktigt att samarbeta med det regionala arbetslivet när utbildning planeras. Utbildning som förbereder för fristående examen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, arbetsgivarna och i fråga om utbildning som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamen också de studerande. Till planeringen av utbildningen hör också att planera bedömningen av kunnandet. Inlärningen bedöms under den förberedande utbildningen, under inlärningen i arbetet, i de teoretiska studierna i samband med läroavtal eller exempelvis genom respons på nätstudier. I den förberedande utbildningen ska lärarna och handledarna följa hur de studerandes lärande och kunnande utvecklas genom att handleda och uppmuntra dem att uppnå kraven på yrkesskicklighet i examen. Den studerande ges respons på sina framsteg. På arbetsplatsen eller på den plats där inlärning i arbetet genomförs ger arbetsplatshandledaren eller arbetsplatsutbildaren och eventuellt chefen respons på lärandet och handleder den studerande att inhämta mera kunskap. Den studerande kan inte av utbildningsanordnaren kräva omprövning av bedömning av inlärning. Det är viktigt att identifiera inlärningssvårigheter och andra behov av särskilt stöd hos examinanderna och beakta behovet av stöd, handledning och specialarrangemang, så att examinanderna under utbildningen som förbereder för fristående examen uppnår färdigheter som är tillräckliga för att de vid examenstillfället ska kunna visa sitt kunnande med godkänt resultat. Vissa fristående examina (t.ex. yrkesexamen för väktare, grundexamen i logistik och yrkesexamen för fordonskranförare) innehåller examensdelar där den förberedande utbildningen vid sidan av examensgrunderna regleras av särskild lagstiftning. 31
När det gäller grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen ska utbildningsanordnaren och examensarrangören beakta syftet med lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, det vill säga att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster genom att garantera att närvårdarna har sådan utbildning som yrkesutövningen förutsätter, annan tillräcklig yrkeskompetens och andra färdigheter som yrkesutövningen förutsätter. På motsvarande sätt ska utbildningsanordnaren och examensarrangören i fråga om grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen beakta följande syften med lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården: att främja klientmedverkan, förtroendefulla klientrelationer samt klientens rätt till god kvalitet och gott bemötande inom socialvården. Bestämmelser om olämplighet för studier (de så kallade SORA-författningarna och -föreskrifterna) Lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning ändrades vid ingången av 2012 i fråga om den studerandes rättigheter och skyldigheter. De centrala ändringarna gäller grunderna och förutsättningarna för antagning av studerande, information, bestämmelserna om rätten till en trygg studiemiljö, indragning och återställande av studierätten, narkotikatest, uppvisande av straffregisterutdrag samt disciplin och hörande av studerande. Vissa av ändringarna gäller examina inom alla utbildningsområden, bl.a. möjligheterna till narkotikatest och de disciplinära bestämmelserna. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift (27/011/2015) om kraven på de studerandes hälsotillstånd i de yrkesinriktade grundexamina. Dessutom har Utbildningsstyrelsen utfärdat en föreskrift (28/011/2015) om kraven på de studerandes hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina. De examensspecifika kraven på hälsotillstånd ska beaktas i den personliga tillämpningen vid ansökan till en fristående examen och till utbildning som förbereder för en sådan, i den personliga tillämpningen vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet och vid dokumentation av den personliga tillämpningen. SORA-författningarna och -föreskrifterna tillämpas inte vid den personliga tilllämpningen i samband med avläggande av examen. Tillämpningen av SORA-författningarna och -föreskrifterna ska också beaktas i punkterna 7 och 11 i planen för anordnande av fristående examen (kap. 4.7.1) och vid dokumentationen av den personliga tillämpningen. Intyg över utbildning som förbereder för fristående examen Med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998, 15 b ) har Utbildningsstyrelsen utfärdat en föreskrift (UBS 20/011/2015) om vilka uppgifter 32
som ska ingå i betyg och intyg. Denna föreskrift gäller betyg över fristående examina, intyg över utbildning som förbereder för fristående examen och intyg över annan yrkesinriktad tilläggsutbildning som regleras i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. I intygen över utbildning som förbereder för fristående examen och över den yrkesinriktade tilläggsutbildning som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning antecknas de innehåll som utbildningsanordnaren i enlighet med examensgrunderna har bestämt för den förberedande utbildningen och som personen i fråga har deltagit i. Närmare uppgifter om utbildningens innehåll kan ges till exempel med ett utdrag ur studieregistret. Betygen undertecknas av utbildningsanordnaren. 4.2.4 Dokumentation av personlig tillämpning Ansökningar till fristående examina och till utbildning som förbereder för dem, avläggandet av examina och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet ska dokumenteras. Den personliga tillämpningen dokumenteras i det så kallade dokumentet om personlig tillämpning. Innehållet i dokumentet om personlig tillämpning regleras av statsrådets förordning (794/2015 25.6.2015) om personlig tillämpning inom yrkesinriktad vuxenutbildning. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med examinanden utarbeta ett dokument om den personliga tillämpningen. När det gäller läroavtalsutbildning ska också examinandens arbetsgivare delta i utarbetandet av dokumentet. Utbildningsanordnaren ska se till att dokumentet hålls aktuellt. I dokumentet om personlig tillämpning antecknas åtminstone följande uppgifter: 1) examinandens namn, 2) den examen som avläggs och de examensgrunder som iakttas, eventuellt kompetensområde och examensdelar, 3) kunnande som examinanden tidigare förvärvat och visat, 4) uppgift om de examensdelar som meddelats till examenskommissionen för att läggas till examensprestationen, 5) uppgift om de examensdelar beträffande vilka förslag lämnats till examenskommissionen för erkännande av kunnande, 6) behovet av förberedande utbildning och av annat förvärvande av behövlig yrkesskicklighet samt övriga slutsatser, 7) behövlig handledning och behövligt stöd, 8) eventuellt behov av studier som förbättrar studiefärdigheterna, 9) examensarrangören, 10) tid, plats och innehåll i fråga om examenstillfällena, 11) bedömaren av varje examensdel, 12) åtgärder för att tillgodose examinandens eventuella behov av särskilt stöd med avseende på arrangemangen vid examenstillfället. 33