HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA

Transkript

1 HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA för examensarrangörer och examenskommissioner Guider och handböcker 2011:4

2 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2011:4 ISBN (häft.) ISBN (pdf) ISSN-L X ISSN X (tryckt) ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy Tryck: Juvenes Print Tampereen Yliopistopaino Oy 2011

3 INNEHÅLL 1 Inledning Författningar, föreskrifter och anvisningar som stöd för verksamheten Systemet med fristående examina Examensstrukturen Fristående examina Behörighet för fortsatta studier Finansiering av systemet Aktörer och uppgifter inom systemet Tilläggsuppgifter om fristående examina Anvisningar till examensarrangörerna Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning (individualisering) Ansökan till fristående examen och examensförberedande utbildning Avläggande av fristående examen Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet Dokumentering av personlig tillämpning Utveckling av personlig tillämpning Påvisande av yrkesskickligheten vid examenstillfällen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examina Bedömare Examensmästare som bedömare och utvecklare av systemet med fristående examina Avtal om att ordna fristående examina Ingående av avtal Avtal om att ordna fristående examina och förändrade situationer Plan för anordnande av fristående examen Modell för planen för anordnandet av fristående examen

4 4.8 Betyg Bedömningsförslag till examenskommissionen Betyg över fristående examina Diplom Yrkesbevis Yrkesexamensstipendium Statistik God informationshantering, handlingar som uppkommer inom systemet med fristående examina och arkivering av handlingarna Anvisningar till examenskommissionerna Mandatperiod och tillsättning Förändringar i sammansättningen under mandatperioden Organisation och beslutförhet Examenskommissionens uppgifter och beslutsfattande Samarbete, information och stödtjänster Avtal om att ordna fristående examina Betyg Utveckling av systemet med fristående examina Responssystemet AIPAL som stöd för uppföljning av kvalitet och utveckling Dokumenthantering och arkivering Betalningsrörelse och ekonomi Examensavgift Årsplanering och budget Fakturering Begrepp inom systemet med fristående examina BILAGA 1 Lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/ BILAGA 2 Förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning 812/ BILAGA 3 Anvisningar om arkivering av examenskommissionernas handlingar BILAGA 4 Reversalförteckning över handlingarna BILAGA 5 Arkivbildningsplan BILAGA 6 Examinander som behöver särskilt stöd BILAGA 7 Examinander med invandrarbakgrund

5 1 INLEDNING 5

6 6

7 1 INLEDNING Handboken om fristående examina är avsedd som ett redskap för examensarrangörerna, examenskommissionerna och andra aktörer inom systemet med fristående examina. Syftet med handboken är att utveckla examensverksamheten kvalitativt, styra ordnandet av fristående examina, sammanfatta de riktlinjer som dragits i olika sammanhang och förenhetliga examensverksamheten. I handboken behandlas frågorna ur dels examensarrangörens, dels examenskommissionens synvinkel. Det är ändå bra att bekanta sig med handbokens hela innehåll för att få en uppfattning om helheten. Handboken om fristående examina har reviderats i enlighet med de ändringar i lagstiftningen om yrkesinriktad vuxenutbildning som trädde i kraft i början av år Förbättringsförslag från examenskommissioner inom olika branscher, examensarrangörer, examinander, utbildningsanordnare, representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt från yrkespedagogiska lärarhögskolor har också beaktats vid revideringen av handboken. Illustrationerna i handboken består av bilder som publicerats i samband med evenemanget Fristående examina 10 år samt andra bilder som ombrytaren valt. I denna handbok används begreppen individualisering och personlig tillämpning synonymt. 7

8 8

9 MAMMA HAR ETT NYTT JOBB 2 FÖRFATTNINGAR, FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR VERKSAMHETEN 9

10 10

11 2 FÖRFATTNINGAR, FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR VERKSAMHETEN Handboken om fristående examina grundar sig på nedanstående lagar, förordningar, föreskrifter och anvisningar, som också examensarrangörerna och examenskommissionerna följer i sitt arbete: Centrala författningar lag om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998) lag om yrkesutbildning (630/1998) förordning om yrkesutbildning (811/1998) lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) statsrådets förordning om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet (1766/2009) förvaltningslag (434/2003) undervisningsministeriets förordning om grunderna för vissa avgifter som tas ut av elever och studerande (1323/2001) Övriga författningar lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet (1030/1999) personuppgiftslag (523/1999) språklag (423/2003) lag om likabehandling (21/2004) lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) lag om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (1318/2002) universitetslag (558/2009, 37 ) yrkeshögskolelag (351/2003, 20 ) undervisningsministeriets förordning om den behörighet för yrkeshögskolestudier som vissa studier medför (1080/2009) undervisningsministeriets förordning om yrkesinriktade grundexamina (216/2001) 11

12 undervisnings- och kulturministeriets förordning om den examensstruktur som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (179/2011) Föreskrifter examensgrunderna (UBS:s föreskrifter) individualisering (UBS:s föreskrift 43/011/2006) betyg över fristående examina, intyg över utbildning och läroavtalsutbildning som förbereder för fristående examina samt skiljebetyg och betyg över slutförda studier (UBS:s föreskrift 56/011/2009) redovisningen av examensavgifter för fristående examina (UBS:s föreskrift 6/011/2011) pysyvästi säilytettävät kunnalliset opetustoimen asiakirjat (Nationalarkivets föreskrift 321/43/03, finns ej på svenska) Anvisningar och meddelanden avtal om att ordna fristående examina (UBS:s anvisning 2/440/2006) anvisning om arkivering av examenskommissionernas handlingar (UBS:s anvisning 4/012/2003) förnyande av avtal om att ordna fristående examina om examensarrangörens situation förändras (UBS:s meddelande 40/2009) arvoden som betalas för examenskommissionsarbete (UBS:s beslut 1/440/2011) kvalitetskontroll av examensarrangemang, tillsynsbesök (UBS:s anvisning 2/440/2011) Utbildningsstyrelsens föreskrifter, anvisningar och blanketter som anknyter till fristående examina finns på adressen I fråga om författningar är det viktigt att beakta eventuella ändringar som senare gjorts i dem. Uppdaterad lagstiftning finns på adressen > uppdaterad lagstiftning. 12

13 BRORSAN SKA ÖPPNA EN BILVERKSTAD 3 SYSTEMET MED FRISTÅENDE EXAMINA 13

14 14

15 3 SYSTEMET MED FRISTÅENDE EXAMINA Systemet med fristående examina ger den vuxna befolkningen möjlighet att på ett flexibelt sätt visa, förnya och upprätthålla sin yrkeskompetens eller, om arbetsuppgifterna förändras, också att skaffa sig kompetens för ett nytt yrke. Fördelen med systemet är framför allt att en persons yrkeskompetens kan erkännas nationellt och kvalitativt oberoende av om kunnandet förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt. I systemet med fristående examina erkänns kunnande som förvärvats på olika sätt. Såväl yrkesinriktade grundexamina som yrkesexamina och specialyrkesexamina kan avläggas som fristående examina. Yrkesinriktad grundexamen kan också avläggas som grundläggande yrkesutbildning. Fristående examen avläggs genom att man i arbetsuppgifter på en arbetsplats visar den yrkesskicklighet som beskrivs i examensgrunderna. Systemet med fristående examina omfattar följande centrala principer: 1. trepartssamarbete: ett nära samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och lärare när examensstrukturen fastställs, examensgrunderna utarbetas, i utbildningskommissioner och examenskommissioner och när examina planeras, ordnas och bedöms 2. examina är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats 3. examen eller examensdelen avläggs genom att yrkesskickligheten påvisas vid examenstillfällen 4. personlig tillämpning. Systemet med fristående examina kom till år 1994 i och med lagen om yrkesexamina (306/1994) jämte kompletterande förordning (308/1994). I samband med en totalrevidering av utbildningslagstiftningen upphävdes lagen om yrkesexamina och författningarna om fristående examina överfördes med smärre förändringar till lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998 och F 812/1998) som trädde i kraft i början av år Författningarna som styr systemet med fristående examina ändrades under år Den reviderade lagen och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning trädde i kraft Syftet med ändringarna var att 15

16 utveckla styrsystemet inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Målet är att bättre än tidigare kunna planera, styra och övervaka den yrkesinriktade vuxenutbildningen som en helhet och samtidigt bibehålla den flexibilitet som behövs i systemet. I början av år 2010 reviderades lagen och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009 och F 1766/2009). I samband med revideringen infördes resultatbaserad finansiering för yrkesinriktad tilläggsutbildning, vilket inverkar på finansieringen av utbildning och läroavtalsutbildning som förbereder för fristående examen, som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. De fristående examina har befäst sin ställning i utbildningssystemet. Antalet personer som deltar i och avlägger fristående examina har hela tiden ökat. Hel Del Bild 1. Antal personer som avlagt en fristående examen eller del av examen åren *Information om antalet personer som avlagt en del av examen år 2009 saknas. Källa: Statistikcentralen 3.1 Examensstrukturen Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om examensstrukturen. Examensbenämningarna för fristående examina är skyddade i enlighet med lagen om yrkesutbildning (630/ ) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/ ). Examensbenämningarna ska följa lagstiftningen. Andra benämningar på examina får varken användas i betyg eller vid marknadsföringen av examina. 16

17 Examensstrukturen år 2011 omfattar sammanlagt 371 yrkesinriktade examina, av vilka 52 är yrkesinriktade grundexamina, 189 yrkesexamina och 130 specialyrkesexamina. Examensgrunderna finns på adressen > examensgrunder. Nedanstående bild visar hur de fristående examina placerar sig i utbildningsoch examenssystemet (bild 2). ARBETSLIVET Specialyrkesexamen Förskoleundervisning Bild 2. Utbildnings- och examenssystemet i Finland. 3.2 Fristående examina I en yrkesinriktad grundexamen påvisas sådana kunskaper och färdigheter som förutsätts för yrkesskicklighet. Den nominella omfattningen av en grundexamen är 120 studieveckor. Yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som grundläggande yrkesutbildning. 17

18 I en yrkesexamen påvisas sådan yrkesskicklighet som förutsätts av en yrkesverksam inom branschen. Kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna är fastställda på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt ytterligare kompletterande och fördjupade studier och ungefär tre års arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande yrkesexamen. I en specialyrkesexamen påvisas behärskande av de mest krävande arbetsuppgifterna inom området. Kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna är fastställda på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt ytterligare kompletterande och fördjupade studier och ungefär fem års arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande specialyrkesexamen. Ovannämnda beskrivningar innebär inte att den som söker till en yrkesexamen eller utbildning som förbereder för den måste ha tre års (eller för en specialyrkesexamen fem års) arbetserfarenhet och/eller ha avlagt yrkesinriktad grundexamen. Omfattningen av yrkes- och specialyrkesexamina fastställs inte i antal studieveckor. 3.3 Behörighet för fortsatta studier Högskolestudier En yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avlagts som fristående examen ger behörighet för studier som leder till högskoleexamen. Yrkehögskolestudier En yrkesinriktad grundexamen (nominell omfattning 120 sv) eller en motsvarande tidigare examen som avlagts som fristående examen ger beroende på sin omfattning allmän behörighet för yrkeshögskolestudier. En yrkesinriktad grundexamen vars nominella omfattning är mindre än 120 sv ger behörighet för yrkeshögskolestudier inom motsvarande område. Man kan utvidga behörigheten till allmän behörighet för yrkeshögskolestudier genom att ytterligare slutföra sådana allmänbildande eller yrkesinriktade tilläggsstudier 18

19 som förlänger studierna efter den grundläggande utbildningen till tre år, eller genom att skaffa sig minst tre års arbetserfarenhet efter avlagd examen inom motsvarande område. Ovannämnda behörighet för fortsatta studier inom motsvarande område skaffas, beroende på inom vilket område fristående examen avlagts, inom följande utbildningsområden: det humanistiska och pedagogiska området, kultur, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det naturvetenskapliga området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet, social-, hälso- och idrottsområdet samt turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. En yrkesexamen och en specialyrkesexamen ger allmän behörighet för yrkeshögskolestudier. 3.4 Finansiering av systemet Finansiering av examina Examensarrangörer som har tillstånd att ordna utbildning (utbildningsanordnare), beviljat av undervisnings- och kulturministeriet med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, får statsandel för att ordna fristående examina. Då fristående examen ordnas i samband med examensförberedande utbildning, gäller statsandelsfinansieringen såväl kostnader för utbildningen som för examensarrangemangen. En skälig avgift kan tas ut av studerande som deltar i utbildning som förbereder för yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Avgiften täcker en del av kostnaderna för den examensförberedande utbildningen och examensarrangemangen. Examensarrangörer som ordnar grund-, yrkes- eller specialyrkesexamina utan förberedande utbildning får statsandelsfinansiering för ändamålet i enlighet med 30 i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. En del av en fristående examen som avläggs utan förberedande utbildning motsvarar vad finansieringen beträffar 8 % av ett helt studerandeårsverke. Examensarrangörer som avses ovan kan ta ut en skälig avgift för examen av personer som avlägger yrkes- eller specialyrkesexamen utan att delta i förberedande utbildning. Examensarrangören och examenskommissionen kommer överens om avgiftens storlek och skälighet i avtalet om att ordna fristående examina. Om en person avlägger yrkesinriktad grundexamen som fristående examen utan att delta i förberedande utbildning, får inga andra utgifter än examensavgiften tas ut av personen. Den finansiering som avses i 19

20 30 i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska i detta fall täcka alla kostnader som examensarrangemangen medför. De examensarrangörer som inte får statsandel för att ordna fristående examina kan i efterhand ansöka om understöd av Utbildningsstyrelsen (L 1705/2009, 46 ). Yrkesutbildningsanordnare kan inte ansöka om detta understöd. År 2010 infördes resultatbaserad finansiering för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt eller som läroavtalsutbildning. Grund för finansieringen är antalet avlagda yrkes- och specialyrkesexamina. Den resultatbaserade finansieringsandelen är högst 3 % av de beräknade statsandelarna för tilläggsutbildningen. I fråga om yrkesinriktade grundexamina är resultatet en del av grunden för bestämmande av pris per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen. Priset per enhet graderas på basis av verksamhetens resultat. Resultatet beräknas utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Den resultatbaserade andelen är högst tre procent av de riksomfattande totala kostnaderna för den grundläggande yrkesutbildningen. Utbildningen som förbereder för fristående examina och examensarrangemangen finansieras, förutom av undervisnings- och kulturministeriet, också av arbets- och näringsministeriet samt arbetsgivarna och examinanderna. Finansiering av examenskommissionerna examensavgifter Kostnaderna för examenskommissionernas verksamhet täcks med examensavgifter som tas ut av dem som deltar i fristående examina. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om examensavgiftens storlek. År 2011 är avgiften 58 euro. Examensavgiften betalas per examen. Om en examinand avlägger en del ur en annan fristående examen som valfri examensdel i en yrkesinriktad grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen, behöver examinanden inte betala dubbel examensavgift. Examensarrangören tar ut examensavgifterna i samband med anmälan till fristående examen och redovisar avgifterna till Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift om redovisningen av examensavgifter (UBS 6/011/2011). Föreskriften och blanketten som används för redovisningen inklusive anvisningar finns på adressen fristaende_examina > Föreskrifter, anvisningar och blanketter. 20

21 3.5 Aktörer och uppgifter inom systemet UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET beviljar tillstånd att ordna utbildning samt utvecklings- och serviceuppgift för arbetslivet finansierar utbildning som förbereder för fristående examen samt examensarrangemang bereder och utfärdar författningar om fristående examina beslutar om examensstrukturen beslutar om examensavgifter. ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET finansierar utbildning som förbereder för fristående examen samt examensarrangemang leder regionala ELY-centraler som beviljar utbildningsanordnare statsunderstöd för utvecklings- och serviceuppgift för arbetslivet. UTBILDNINGSSTYRELSEN leder beredningen av förslag om examensstrukturen, sammanställer och behandlar förslag samt bereder förslag om examensstrukturen till undervisnings- och kulturministeriet svarar för utarbetandet av examensgrunder och beslutar om dem beslutar om examenskommissionernas bransch- och områdesindelning tillsätter examenskommissionerna sköter examenskommissionernas betalningsrörelse, bokföring och arkivering hjälper examenskommissionerna att utreda förutsättningarna för att ordna fristående examina handleder och utbildar examenskommissionerna och examensarrangörerna bestämmer om betygen för fristående examina och vilka uppgifter som ska ingå i betygen utfärdar vid behov föreskrifter om redovisningen av examensavgifter kan utfärda preciserande föreskrifter till examenskommissionerna om de praktiska examensarrangemangen kan utfärda detaljerade föreskrifter om individualisering upprätthåller och utvecklar AIPAL-responssystemet beviljar statsunderstöd för utveckling av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. 21

22 ARBETSLIVSREPRESENTANTER OCH -ORGANISATIONER tar initiativ till att utveckla systemet med fristående examina deltar i utarbetandet av examensgrunderna deltar i planeringen och genomförandet av fristående examina bedömer examensprestationer i samarbete med examensarrangörerna verkar som medlemmar, permanenta sakkunniga och externa sekreterare i examenskommissionerna verkar som medlemmar i utbildningskommissionerna. EXAMENSKOMMISSIONERNA ansvarar för ordnandet av fristående examina ansvarar för övervakningen av fristående examina avtalar om ordnandet av fristående examina utfärdar och undertecknar för egen del examensbetyg och betyg över avlagda examensdelar bestämmer om rättelse av bedömning överlämnar till undervisningsmyndigheterna föreskrivna uppgifter om avtalen om att ordna examina, dem som deltagit i examina och de utfärdade examensbetygen följer med hur systemet med fristående examina fungerar inom den egna branschen och tar vid behov initiativ till att utveckla systemet undertecknar för egen del diplom sköter förvaringen av examenskommissionens handlingar under sin mandatperiod. EXAMENSARRANGÖRERNA skickar ansökan om avtal om att ordna fristående examina inklusive planen för anordnande av examen till examenskommissionen ber vid behov Utbildningsstyrelsen om en bedömning av förutsättningarna för att ordna fristående examina planerar examenstillfällena tillsammans med representanter för arbetslivet svarar för information, rådgivning och handledning i anslutning till fristående examina sörjer för personlig tillämpning tillsammans med utbildningsanordnarna svarar för rekryteringen av bedömare i enlighet med urvalskriterierna i avtalet om att ordna fristående examina samt deras utbildning och introduktion ordnar examenstillfällen och bedömer examensprestationer i samarbete med representanter för arbetslivet utfärdar och undertecknar för egen del examensbetyg och betyg över avlagda examensdelar 22

23 skaffar och undertecknar vid behov yrkesbevis beställer och undertecknar vid behov för egen del diplom svarar för dokumentering och arkivering av material som anknyter till bedömningen svarar för statistikföring. UTBILDNINGSKOMMISSIONERNA följer med, utvärderar och prognostiserar hur utbildningen och behovet av kompetens i arbetslivet utvecklas lämnar in initiativ till undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och andra centrala aktörer i syfte att utveckla den yrkesinriktade utbildningen innehållsmässigt och utgående från det utveckla examina. STATISTIKCENTRALEN samlar in riksomfattande statistiska uppgifter av dem som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen om personer som avlagt fristående examen eller del av examen och deltagit i den examensförberedande utbildningen. UTBILDNINGSFONDEN stödjer yrkesutbildning och -utveckling genom att bevilja löntagare och företagare vuxenutbildningsstöd och personer som avlagt fristående examen yrkesexamensstipendium. YRKESPEDAGOGISKA LÄRARHÖGSKOLOR SOM ORDNAR EXAMENSMÄSTARUTBILDNING utbildar examensmästare. De olika aktörernas uppgifter inom systemet med fristående examina beskrivs närmare på olika ställen i handboken. Det pågår många olika projekt vars syfte är att utveckla de fristående examina. Projekten anknyter bl.a. till den utvecklings- och serviceuppgift för arbetslivet som undervisnings- och kulturministeriet beviljar utbildningsanordnare samt utveckling av den yrkesinriktade vuxenutbildningens kvalitet. För vissa branscher har riksomfattande examensmaterial utarbetats av utbildningsanordnare, examenskommissioner och ett kvalitetssäkringsprojekt för yrkesexamensmaterial. 23

24 3.6 Tilläggsuppgifter om fristående examina Utbildningsstyrelsens webbsidor Information om fristående examina, utvecklingen av dem och om utbildningar som förbereder för fristående examina finns på Utbildningsstyrelsens webbtjänster www. jagkan.fi och På adressen finns information om bl.a. examensgrunder, examensarrangörer, utbildning som förbereder för fristående examen och om examenskommissionerna. Där finns också information om läroavtalsutbildning och utbildning för invandrare. Tryckt material Utbildningsstyrelsen publicerar tryckt material i anknytning till systemet med fristående examina (bl.a. examensgrunder, andra föreskrifter, broschyrer och anvisningar). Tryckt material kan beställas på webbadressen verkkokauppa.oph.fi > på svenska. Datasystem De viktigaste datasystemen för examensarrangörer och examenskommissioner är ANDATAS och WERA. Databasen ANDATAS ( innehåller information om fristående examina och utbildning som förbereder för dem. Tilläggsuppgifter om ANDATAS och dess användarrättigheter fås av Utbildningsstyrelsen (kouluta@oph.fi). WERA ( som upprätthålls av Utbildnings styrelsen är en offentlig rapporteringstjänst för utbildning och utbildningsrelaterad statistik. Statistiken grundar sig på Statistikcentralens och Utbildningsstyrelsens uppgifter och register. I WERA finns statistik om bl.a. nybörjarplatser, studerande, avlagda examina, sysselsättningsläget och fortsatta studier bland dem som har avlagt examen, utbildningskostnader, befolkningens åldersstruktur, befolkningsprognosen och befolkningens utbildningsstruktur. 24

25 Utbildningsstyrelsen har ytterligare ett register med uppgifter om de giltiga avtalen om att ordna fristående examina, de examensansvariga personerna och om examenskommissionerna och deras medlemmar inklusive kontaktuppgifter. Uppgifterna överförs via registret till examenskommissionernas webbplatser, till > Examenskommissionerna och till Utbildningsstyrelsens söktjänst 25

26 26

27 3.6 Lisätietoa näyttötutkinnoista PAPPA BAKAR Opetushallituksen ylläpitämät verkkosivut HEMMA OCKSÅ Tietoa näyttötutkinnoista, niiden kehittämisestä ja näyttötutkintoihin valmistavista koulutuksista ym. löytyy Opetushallituksen verkkopalveluista ja europassi/cs. Osoitteessa on tutkintokohtainen hakupalvelu (Näyttötutkintotietojen haku), jonka kautta saa tietoa mm. näyttötutkinnon perusteista, näyttötutkinnon järjestäjistä, näyttötutkintoon valmistavan koulutuksen järjestäjistä ja tutkintotoimikuntien kotisivut. Osoitteesta fi löytyy tietoja oppisopimuskoulutuksen järjestämisestä ja maahanmuuttajien koulutuksesta. Painettu aineisto Opetushallitus julkaisee näyttötutkintojärjestelmää koskevaa painettua aineistoa (mm. tutkintojen perusteet, muut määräykset, esitteet ja ohjeet). Painettua aineistoa voi tilata verkko-osoitteesta tai sähköpostilla Tietokannat KOULUTA-tietokanta ( sisältää tietoa näyttötutkintojen ja niihin valmistavan koulutuksen järjestämisestä. Muita tietokantoja ovat mm. WERA (koulutuksen tilastotiedot) osoitteessa wera ja AMTU (tutkintotoimikuntarekisteri). Tutkintotoimikuntarekisterin tiedot on linkitetty tutkintotoimikuntien kotisivuille osoitteeseen nayttotutkinnot. 4 ANVISNINGAR TILL EXAMENSARRANGÖRERNA 27

28 28

29 4 ANVISNINGAR TILL EXAMENSARRANGÖRERNA I den här handboken behandlas frågorna dels ur examensarrangörernas, dels ur examenskommissionernas synvinkel. För att få en uppfattning om helheten är det ändå bra att bekanta sig med handbokens hela innehåll. För att få ordna fristående examina måste utbildningsanordnaren ha ingått ett avtal om att ordna fristående examina med en examenskommission. Vid behov kan en examenskommission också ingå avtal om att ordna fristående examina med andra sammanslutningar eller stiftelser som har tillräcklig sakkunskap för att ordna fristående examina. Avtalet är bindande för såväl examensarrangören som examenskommissionen. Bägge parter kan förlita sig på att verksamheten sker i enlighet med det som står i avtalet. I avtalet förbinder sig också examensarrangören att vid behov ordna fristående examina för personer som inte deltar i den examensförberedande utbildningen. Välfungerande examensverksamhet förutsätter regionalt samarbete med olika aktörer. Samarbetet med arbetsgivar- och arbetstagarparterna innebär att dessa parter i alla skeden är med och planerar, genomför och utvecklar examensarrangemangen på ett ändamålsenligt sätt. De olika parternas sakkunskap och styrkor utnyttjas i samarbetet. 4.1 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, yrkesskickligheten som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (målen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. Examensgrunderna utarbetas under Utbildningsstyrelsens ledning i samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn (trepart). Om omfattningen av självständig yrkesutövning är betydande inom branschen, ska också självständiga yrkesutövare vara representerade. Trepartens gemensamma åsikt om yrkesskickligheten som beskrivs i examensgrunderna är grunden för i hurdana yrkesrelaterade arbetsprocesser yrkesskickligheten i respektive examen kan påvisas och bedömas. Utbildningsanordnarna, examensarrangörerna och 29

30 examenskommissionerna kan inte lämna examensgrunderna obeaktade eller avvika från dem. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av examensgrunder och beslutar om dem. Utgångspunkten kan vara att de giltiga examensgrunderna behöver revideras eller att det har skett en förändring i examensstrukturerna för de yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Det räcker vanligtvis 1 2 år att utarbeta examensgrunder. När examensgrunderna enligt den nya examensstrukturen håller på att bli klara, beslutar Utbildningsstyrelsen till vilken examenskommission den aktuella examen hör eller tillsätter en ny examenskommission för den nya examen. Examensgrunderna som Utbildningsstyrelsen godkänt publiceras på UBS:s webbsidor > Examensgrunder enligt bransch och i tryckt version. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i examensdelarna fokuserar på de centrala funktionerna och verksamhetsprocessen inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar också allmänna kunskaper som behövs i arbetslivet, exempelvis sociala färdigheter och nyckelkompetenser för livslångt lärande. Målen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. I yrkesinriktade grundexamina anger de vitsordsnivån och i yrkes- och specialyrkesexamina nivån på en godkänd examensprestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet beskriver hur examinanden ska visa sin yrkesskicklighet vid examenstillfällena. Examensgrunderna revideras med 5 10 års mellanrum. Giltighetstiden beror på förändringar i examensstrukturen, lagstiftningen, yrket eller andra förändringsbehov som uppstår i arbetslivet. Reviderade examensgrunder upphäver de tidigare examensgrunderna. Examinanden kan slutföra sin examen enligt de examensgrunder hon eller han har påbörjat examensprocessen. Utbildning och examensprestationer som påbörjats innan de reviderade examensgrunderna trätt i kraft kan slutföras inom tio år (yrkesinriktade grundexamina) eller två år (yrkes- och specialyrkesexamina), om inte annat följer av andra författningar eller föreskrifter. 30

31 4.2 Personlig tillämpning (individualisering) Syftet med fristående examina är att erbjuda vuxna personer flexibla arrangemang och bästa möjliga förhållanden att visa sitt kunnande och utveckla och uppdatera den yrkeskompetens de behöver i arbetslivet. Personlig tillämpning betyder att man på ett kundorienterat sätt planerar och erbjuder handledning, rådgivning och annat stöd till personer som avlägger fristående examen och deltar i examensförberedande utbildning. Den personliga tillämpningen är uppdelad i tre skeden: 1) ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den, 2) avläggande av fristående examen och 3) förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Det är fråga om en process med ett tydligt samband mellan de tre skedena. Den personliga tillämpningen ska dokumenteras i ett dokument om personlig tillämpning. Dokumenteringen av den personliga tillämpningen beskrivs i kapitel Det är utbildningsordnarens uppgift att sköta om den personliga tillämpningen och se till att examinanden får sådan sakkunnig handledning som behövs. Utbildningsanordnaren ska samarbeta med examensarrangören, utbildningseller examensanskaffaren, representanterna för arbetslivet och vid behov med andra sakkunniga. Samarbetet kring den personliga tillämpningen är viktigt också i läroavtalsutbildning och i utbildning som anskaffas av arbetsoch näringsministeriet samt i situationer, där en annan organisation än examensarrangören svarar för den examensförberedande utbildningen. Den personliga tillämpningen ska alltid ske i enlighet med examensgrunderna. För att garantera jämlikhet och likställdhet i utbildningen, ska utbildningsanordnaren beakta behoven hos invandrare och examinander som behöver särskilt stöd. I bilagorna Examinander med invandrarbakgrund och Examinander som behöver särskilt stöd i denna handbok finns mera uppgifter om hur den personliga tillämpningen planeras och genomförs för dessa grupper Ansökan till fristående examen och examensförberedande utbildning När en person ansöker om att få avlägga en fristående examen ska examensarrangören kartlägga personens tidigare kunnande och övriga utgångspunkter, vilken examen som är lämplig samt det eventuella behovet av handledning och andra stödåtgärder. Samtidigt kartläggs också vilka samarbetsparter som ska delta i rådgivningen och handledningen av personen. 31

32 Om man i samband med ansökan gemensamt konstaterar att den examen som den sökande eftersträvar till sin nivå inte är lämplig, ska den sökande hänvisas till en examen eller ett annat utbildningsområde som lämpar sig för honom eller henne. Kunnandet identifieras med mångsidiga, för branschen lämpliga metoder. Utgående från identifieringen av kunnandet bedöms i vilken mån kunnande som den sökande redan har påvisat kan erkännas på basis av de dokument som den sökande presenterat den sökande på basis av redan förvärvat kunnande direkt kan hänvisas till att avlägga en lämplig examen eller del/delar av den eller den sökande ska hänvisas till att förvärva behövlig yrkesskicklighet Avläggande av fristående examen Den personliga tillämpningen av avläggandet av examen sker alltid utgående från kraven på yrkesskicklighet, målen och kriterierna för bedömningen samt sätten att påvisa yrkesskicklighet som beskrivs i examensgrunderna. En representant för examensarrangören gör tillsammans med examinanden som avlägger examen eller en del av den upp en skriftlig plan, som beskriver hur, var och när examinanden ska påvisa det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Det är också bra att skriva in namnen på de personer som ska bedöma examensprestationerna. Planen görs upp per examensdel och uppdateras vid behov. Den utgör en del av dokumentet om personlig tillämpning. Planen och eventuella ändringar som görs i den dateras och undertecknas gemensamt av examinanden och examensarrangören samt vid behov av examensanskaffaren och representanterna för arbetslivet. Om examinanden har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Om examinanden redan tidigare har påvisat sin yrkesskicklighet i någon examensdel, ska man anhålla om att den tidigare avlagda examen eller examensdelen erkänns som en del av examen som avläggs som fristående examen. Det går inte att fastställa någon allmän tidsgräns för när kunnandet senast borde ha förvärvats eller påvisats, men man kan kontrollera att kunnandet är aktuellt. Examenskommissionen beslutar om kunnandet ska erkännas. Man kan också anhålla om att intyg över speciell kompetens som ingår i examensgrunderna erkänns, om intyget över den speciella kompetensen är giltigt. Man kan inte anhålla om att enskilda krav på yrkesskicklighet eller arbetsresultat erkänns. 32

33 Examensarrangören ska föreslå för examenskommissionen att tidigare förvärvat kunnande erkänns genast efter ansökningsskedet och före det första examenstillfället. Eventuella svårigheter, t.ex. läs- och skrivsvårigheter, eller andra specialbehov som gör det svårare för examinanden att visa sin yrkesskicklighet, ska beaktas i den personliga tillämpningen av avläggandet av examen. Examinanderna ska ges möjlighet att genomföra sina examenstillfällen i för individen lämpliga miljöer på lämpligt sätt och vid behov genom specialarrangemang. För att garantera likställdhet bland examinanderna ska examinander som behöver särskilt stöd bl.a. ha tillgång till behövliga hjälpmedel. Inga hinder ska heller finnas i miljön för examenstillfället. Eventuella specialarrangemang får inte inverka på bedömningen av examensprestationerna. Personlig tillämpning genomförs inte i bedömningen av examensprestationer, utan kraven på yrkesskicklighet och målen och kriterierna för bedömningen är de samma för alla Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet I den personliga tillämpningen av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet och då lärandet planeras och förverkligas beaktas examinandens livssituation, kunnande, konstaterade inlärningsbehov och möjligheter till inlärning i arbetet. Man utreder och kommer också gemensamt överens om lämpliga utbildningsformer och lärmiljöer som utbildningsordnaren kan erbjuda samt om undervisnings-, bedömnings- och handledningsmetoder. Den personliga tillämpningen går ut på att ge den studerande en bild av sig själv som studerande handleda planeringen av flexibla individuella lärstigar och studieval som lämpar sig för den studerande handleda studierna, ge råd och vid behov också hänvisa den studerande till stödtjänster som erbjuds av andra sakkunniga. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och ordnandet av utbildning som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen som förbereder för fristående examen finansieras av undervisningsoch kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, arbetsgivarna och, i fråga om utbildning som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamen, också de studerande. Det är viktigt att identifiera inlärningssvårigheter och andra specialbehov hos examinander som behöver särskilt stöd och beakta behovet av stöd, handledning och specialarrangemang i den förberedande utbildningen, så att 33

34 examinanden kan förbereda sig tillräckligt väl för att visa sin yrkesskicklighet i fristående examen. Vissa fristående examina (t.ex. yrkesexamen för väktare, grundexamen i logistik och yrkesexamen för fordonskranförare) innehåller examensdelar, där den förberedande utbildningen, förutom av examensgrunderna, regleras av speciella lagar. I yrken som registreras inom social- och hälsovårdsbranschen förutsätts det att examinanden deltar i examensförberedande utbildning eller i läroavtalsutbildning och inlärning i arbetet i enlighet med den personliga tillämpningen och dokumentet om personlig tillämpning. Omfattningen av den utbildning som förbereder för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (120 sv) bestäms utgående från personens tidigare studier, arbetserfarenhet och kunnande så, att det är möjligt att uppnå de krav på yrkesskicklighet som anges i examensgrunderna. Ifall examinanden inte tidigare har avlagt en examen inom social- och/eller hälsovårdsbranschen, ska den förberedande utbildningen innehålla obligatoriska examensdelar i sådan utsträckning att de omfattar minst 80 studieveckor av de yrkesinriktade examensdelarna i examen. Rättelse av bedömning i utbildning som förbereder för fristående examen Lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998, 16 ) innehåller bestämmelser om bedömning och rättelse av bedömning i den förberedande utbildningen. En studerande som är missnöjd med bedömningen kan muntligen eller skriftligen begära om rättelse av rektor eller av den lärare som bedömt prestationen eller av annan person som fattat beslut om bedömningen. Begäran om rättelse ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta bedömningsresultaten och hur bedömningsgrunderna tillämpats i hans eller hennes fall. Inom läroavtalsutbildning riktas begäran som gäller bedömning av utbildning som sker på arbetsplatsen till arbetsgivaren. I fråga om bedömningen av teoretiska studier eller en kombination av bedömningar ska begäran om rättelse riktas till rektor eller den lärare som bedömt prestationen eller annan person som fattat beslut om bedömningen. Rättelse av bedömningen av en del av fristående examen beskrivs i kapitel 4.4 i handboken. 34

35 Intyg över utbildning som förbereder för fristående examen Med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/ ) har Utbildningsstyrelsen utfärdat en föreskrift (UBS 56/011/2009) om vilka uppgifter som ska ingå i betyg och intyg och om betygsmodeller. Föreskriften gäller betyg och intyg över fristående examina, utbildning och läroavtalsutbildning som förbereder för fristående examina, skiljebetyg och betyg över slutförda studier. I föreskriften beskrivs vilka uppgifter som ska antecknas i betygen och intygen. Intyg över deltagande i utbildning och läroavtalsutbildning som förbereder för del av examen kan under studiernas gång också användas som betyg över slutförda studier och som skiljebetyg Dokumentering av personlig tillämpning Ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den, avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet ska i enlighet med Utbildningsstyrelsens föreskrift om individualisering dokumenteras i ett dokument om individualisering (personlig tillämpning). I föreskriften bestäms inte namnet på dokumentet, utan utbildningsanordnaren får själv bestämma det. Examinanden och utbildningsanordnaren, och vid behov även examensanskaffaren, daterar och undertecknar dokumentet och eventuella förändringar i det. Inom läroavtalsutbildning uppgörs förutom dokumentet om personlig tillämpning ett personligt studieprogram som bifogas läroavtalet och för specialstuderande en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas Utveckling av personlig tillämpning Arbetssätten och arbetsformerna när det gäller personlig tillämpning, handledning av vuxenstuderande, distansundervisning, kvalitetsledning inom yrkesutbildningen och integrationsutbildningen för invandrare utvecklas i samarbete med arbetslivet och intressentgrupperna. Utbildningsstyrelsen stödjer utvecklingsarbetet genom att erbjuda utbildning, handledning och rådgivning. Information om god praxis samt redan utvecklade metoder och modeller finns på adressen Responssystemet AIPAL Examinandernas respons är en viktig informationskälla vid uppföljningen av examensverksamhetens kvalitet och utvecklingen av systemet med fristående examina. För insamlingen av respons har Utbildningsstyrelsen utvecklat 35

36 responssystemet AIPAL, som kan användas av alla examensarrangörer med ett giltigt avtal om att ordna fristående examina. Examinanderna ger respons genom att besvara riksomfattande frågor som är gemensamma för alla examina och berör ansökan till examen, avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensarrangörerna kan komplettera de gemensamma frågorna med egna, preciserande tilläggsfrågor. Svaren på dem rapporteras endast till examensarrangörerna själva. Den riksomfattande responsen samlas in i två skeden: i ansökningsskedet och när examinanderna avlägger examen. Responsen samlas in endast för de fristående examina (grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina) som nämns i avtalet. Av responsen framgår inte identiteten hos den som ger respons. Den information som samlas in via de riksomfattande frågorna rapporteras endast i form av statistiska uppgifter. Examensarrangörerna kan också komplettera sina egna tilläggsfrågor med frågor som ska besvaras verbalt. Rapporterna innehåller sammandrag per examen och studieområde och resultat per examensarrangör och examen. Examensarrangörerna ser sina egna resultat när minst 5 examinander har gett respons på samma examen. Rapporterna innehåller också riksomfattande jämförande information. Rapporterna av de riksomfattande frågorna i AIPAL-systemet används förutom av examensarrangörerna också av examenskommissionerna, Utbildningsstyrelsen samt undervisnings- och kulturministeriet. Rådgivning och tilläggsuppgifter om AIPAL fås på adresserna fi/fristaende_examina och aipal@oph.fi. En organisation kan ta i bruk AIPAL genom att utse en huvudanvändare som får ett användarnamn av Utbildningsstyrelsen. Huvudanvändaren kan sedan lägga till nya användare i den egna organisationen. 4.3 Påvisande av yrkesskickligheten vid examenstillfällen Examinanden visar sin yrkesskicklighet vid examenstillfällen i enlighet med planen för personlig tillämpning av avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas huvudsakligen i verkliga arbetsuppgifter i arbetslivet. Examensprestationen 36

37 kan dessutom vid behov kompletteras, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Kompletterande metoder är bl.a. skriftliga beskrivningar, videoinspelningar och intervjuer. Speciell kompetens som ingår i examensgrunderna (bl.a. hygienpass, kort för heta arbeten och eventuellt Fhj1-kort) påvisas i enlighet med anvisningarna. Vissa fristående examina (t.ex. yrkesexamen för väktare, grundexamen i logistik och yrkesexamen för fordonskranförare) innehåller examensdelar som, förutom av examensgrunderna, regleras av speciella lagar. Avläggandet av sådana examensdelar är inte oberoende av sättet att förvärva yrkesskicklighet. I sådana fall är det speciallagstiftningen som reglerar hur examinanden ska visa sin yrkesskicklighet. Ifall examensgrunderna tillåter det kan examinanden ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligen vid ett möte, där en eller flera bedömare förutom examinanden är närvarande. Bedömaren antecknar sina iakttagelser under mötet i en bedömningsblankett. Genom denna metod säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger en examensdel eller efter att alla examensprestationer är avklarade. 4.4 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examina Bedömningsmetoder Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanden har visat sig behärska det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som beskrivs i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Bransch- och examensspecifika särdrag beaktas i enlighet med examensgrunderna. Bedömning av examensprestationer Bedömare som har utbildats för sin uppgift bedömer examinandens yrkesskicklighet vid examenstillfällen i enlighet med examinandens plan för personlig tillämpning av avläggandet av examen. Bedömningen ska 37

38 vara systematisk och omfatta alla de mål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Principen om kontinuerlig bedömning tillämpas inte i systemet med fristående examina. Före examenstillfället ska examinanden klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i hans eller hennes fall. Examinanden ska också ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer. Att göra ett bedömningsförslag Examensarrangören utser bedömarna och utbildar dem för sin uppgift i enlighet med avtalet om att ordna fristående examina. Bedömningsgruppen bestående av tre parter framför ett bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna bedömts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i gruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare, lärare och självständiga yrkesutövare, om omfattningen av självständig yrkesutövning är betydande inom branschen. Bedömningsförslaget görs utgående från examinandens bedömningsmaterial. Heltäckande bedömning av examensprestationerna och examinandens självvärdering av varje examensdel räcker som bedömningsmaterial. Till bedömningsmaterialet fogas dessutom vid behov 1) i examensgrunderna nämnda dokument som examinanden utarbetat och som bedömts, 2) kopior av intyg över specialkompetens, 3) av examenskommissionen erkända dokument över tidigare påvisat kunnande och 4) dokument som kompletterar examensprestationerna i sådana fall, då de praktiska arbetsuppgifterna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll för examen eller examensdelen som undertecknas av bedömarna. Examinanden kan skriva under att hon eller han tagit del av bedömningsförslaget och har därmed också möjlighet att få veta motiveringarna till bedömningsförslaget. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Examinanden kan till exempel få respons efter att bedömningsförslaget har gjorts. Bedömningsförslagen för examensdelarna sänds i allmänhet till examenskommissionen som en sammanfattande tabell. Det är examensarrangörens uppgift att sända bedömningsförslagen till examenskommissionen i enlighet med avtalet om att ordna fristående examina. De flesta examenskommissioner har utarbetat en färdig dokumentmall för bedömningsförslagen som finns på respektive examenskommissions webbsida på adressen 38

39 Examenskommissionen utfärdar examensbetyget. Betyg över en avlagd examensdel fås på begäran. Rättelse av bedömning av del av fristående examen En examinand kan begära rättelse av bedömning på basis av examenskommissionens beslut att utfärda examensbetyg eller betyg över en avlagd examensdel. Examinanden kan inom 14 dagar från den dag då han eller hon via examensarrangören har tagit del av examenskommissionens beslut begära rättelse av bedömningen av respektive examenskommission. Examensarrangören ska före ett examenstillfälle informera examinanden om rättelseförfarandet. Examinanden har rätt att få kopior av de skriftliga dokument som hänför sig till hans eller hennes examen och andra dokument som använts vid bedömningen eller som grund för beslutet (t.ex. examensarrangörens redogörelse till examenskommissionen). Examinanden ska rikta sin skriftliga begäran om rättelse till examenskommissionen. Examenskommissionen kan, efter att ha hört bedömarna och om beslutet är uppenbart felaktigt, besluta om en ny bedömning. Det går inte att söka ändring genom besvär i examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. Om det har skett ett uppenbart fel i bedömningen kan bedömarna företa en ny bedömning utan begäran om rättelse (självrättelse). 4.5 Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet representerar följande parter: arbetstagare, arbetsgivare, undervisningssektorn och självständiga yrkesutövare, om det är vanligt med självständig yrkesutövning inom branschen. Examensgrunderna kan innehålla avvikande bestämmelser om detta (t.ex. yrkesexamen för företagare, specialyrkesexamen för företagsrådgivare och specialyrkesexamen i företagsledning). En bedömare kan representera endast en part, som ska motsvara personens huvudsakliga arbetsuppgift. Avtalet om att ordna fristående examina innehåller bestämmelser om de personer som bedömer examensprestationerna. Bedömarna ska ha god yrkeskompetens inom det aktuella examens- eller delområdet och dessutom vara insatta i examensgrunderna och de centrala principerna för bedömning av examensprestationer. Kriterierna för valet av bedömare bestäms i avtalet 39