Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med konsekvenser för individer, familjer, arbetsgivare, hälso- och sjukvård, försäkring och samhället i stort. Ett flertal utredningar och kunskapssammanställningar har konstaterat att den vetenskapligt baserade kunskapen inom området är mycket knapp och att forskningsområdet är metodologiskt och teoretiskt outvecklat. Karolinska Institutet har därför gjort en strategisk satsning för att utveckla såväl kunskap som vetenskaplig kompetens inom området. M ålsättningen vid Sektionen för försäkringsmedicin är att vara ett nationellt och internationellt ledande kunskapscentrum inom försäkringsmedicinska frågor av betydelse för individer, organisationer och samhälle.
Forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL-gruppen År 2003 startades forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor (SHoL) vid Karolinska Institutet. Under ledning av professor Kristina Alexanderson har gruppen etablerats som en ledande forskargrupp inom sjukfrånvaroområdet. Gruppen har en bred verksamhet och omfattande samarbete med forskare i Sverige och internationellt. Studierna har genererat resultat som efterfrågas brett, såväl av forskare som bland praktiker och i det politiska systemet. Gruppen bedriver även utbildning och kompetensutveckling inom försäkringsmedicin SHoL-gruppen är tvärvetenskaplig och multiprofessionell, cirka 30 personer inom beteende vetenskap, medicin, ekonomi och statistik arbetar såväl med epidemiologiska som kvalitativa analysmetoder. Det traditionella socialmedicinska perspektivet, med fokus på sociala skillnader, marginalisering och faktorer på olika strukturella nivåe r (samhälle, organisation, individ), kompletteras med ett genusperspektiv och ett hälsoperspektiv. Gruppens verksamhet omfattar: Forskning Systematiska kunskapssammanställningar Utbildning och kompetensutveckling Nätverksbyggande, lokalt och internationellt Samverkan med det övriga samhället (den så kallade tredje uppgiften)
Forskningsområden: 1. Riskfaktorer för sjukskrivning/förtidspension 2. Faktorer som påverkar återgång i arbete 3. Konsekvenser av att vara sjukskriven/förtidspensionerad 4. Sjukskrivningspraxis 5. Metod- och teoriutveckling Sjukfrånvaro studeras såväl generellt som i olika diagnosgrupper, såsom psykiska besvär, cancer, hörselnedsättning, hjärt-kärlproblem, MS och besvär i rörelseorganen. Vi administrerar flera mycket omfattande databaser. Vi leder för närvarande cirka 25 forskningsprojekt och medverkar även i projekt som leds av forskare vid andra enheter. Gruppen leder dessutom ett forskningsprogram, inom försäkringsmedicin. 1Riskfaktorer för sjuk - skrivning/sjukersättning Sjukfrånvaro och förtidspension bland tvillingar: prospektiv kohort studie (n=120 000) Könsskillnader i sjukfrånvaro inom polisen (n=17 000 x 3) Betydelsen av obetalt arbete för sjukfrånvaro (flera projekt) Friska arbetsplatser; arbetsorganisation, arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro (90 arbetsplatser, 4 300 anställda) 2 Vad hindrar respektive främjar återgång i arbete Återgång i arbete efter bröstcanceroperation; en prospektiv kohortstudie (n=750) Återgång i arbete efter kranskärlsintervention (n=86 000) Sjukskrivnas upplevelse av bemötande från professionella (n=10 100 + 18 500) Återgång i arbete bland långtidssjukskrivna efter försäkringsmedicinsk utredning (n=1 300)
Konsekvenser av att vara 3 sjukskriven Hela Sverige; Prospektiva kohortstudier av hela Sveriges befolkning 16-64 år (n=5 700 000) Arbetslivskohorten; Organisations förändringars och privatlivsförändringars betydelse för hälsa och sjukfrånvaro (longitudinell studie, tre mättillfällen) (n=5 000) Sjukfrånvaro och förtidspension, prospektiva kohortstudier av befolkningen i ett län (n=246 000, n=213) Samband mellan sjukfrånvaro och självmordsbeteende bland unga ur ett livsloppsperspektiv (n=1 500 000) 4 Sjukskrivningspraxis Läkares sjukskrivningspraxis (n=7 700, n=37 000, n=33000) Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning (n=83 x 2) Sjukskrivningsärenden som läkar e uppfattar som problematiska (n=600) 5Metod- och teoriutveckling Betydelse av val av sjukfrånvaromått Begreppsstudier Utformning av enkätfrågor om sjukfrånvaro Teoribildning kring sjukfrånvaro Forskningssamarbete Vi har ett aktivt forskningssamarbete med flera andra forskargrupper vid Karolinska Institutet och med många av Europas främsta sjukfrånvaroforskare. Universitet i Sverige vi samarbetar med: Göteborgs, Borås, Karlstads, Linköping, Mälardalens högskola, Umeå samt Uppsala. Universitet i andra länder: Nederländerna (University of Maastricht & University of Groningen); Norge (Bergen University); Finland: (University of Helsinki, Turku, & Kuopio); Danmark (Köpenhamn); Frankrike (INSERM Paris); Storbritannien (University College London); Schweiz (Basel); Österike (Wien) samt Italien (Rom). Vi samarbetar dessutom aktivt med användare av vår kunskap, såsom Försäkringskassan, Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Inspektionen för Socialförsäkringen samt ett flertal kliniker och landsting bland annat Stockholms läns landsting.
Kunskapssam manställningar Kunskapssammanställningar och metoder för detta; dvs att systematiskt söka och värdera vetenskapliga studier inom olika områden, sammanställa resultaten från dem och bedöma om de kan ligga till grund för vetenskaplig evidens, har blivit allt viktigare inom forskningen. Vi jobbar aktivt med detta och har t ex gjort systematiska litteratursammanställningar om hälsooch sjukvårdens hantering av patienters sjukskrivning, om arbetsförmågebegreppet, om läkares sjukskrivningspraxis, om sjukfrånvaro inom polisen, om sjukfrånvaro vid hörselproblem, om multisjuklighet och sjukfrånvaro, om effekt av multiprofessionell rehabilitering för återgång i arbete bland ländryggsjukskrivna. Utbildning Ett centralt mål för gruppen är att främja kompetensutveckling inom det försäkringsmedicinska området. Vi håller föreläsningar och seminarier i olika grundutbildningar. Under 2007-2009 genomförde vi Sveriges första magisterprogram i försäkringsmedicin, för läkare. Hösten 2011 startade vi Sveriges första vidareutbildningskurs i försäkringsmedicin om 22,5 hp, för läkare. Under våren 2016 börjar den tredje kursen. Vi ger regelbundet doktorand-kurser om Teori och metod inom sjukfrånvaroforskning. Vi har även en aktiv seminarieverksamhet och handleder doktorander. Tredje uppgiften Vi lägger stor vikt vid den så kallade tredje uppgiften för universitet och högskolor, det vill säga att sprida forskningsresultaten och samverka med övriga samhället. Vi informerar om våra forskningsresultat över hela landet, via föreläsningar och seminarier och publicerar våra resultat även på svenska. Försäkringsmedicin har nu också accepterats som ett Field inom Cochrane; Cochrane Insurance Medicine.
Nätverk Eftersom antalet sjukfrånvaroforskare är få och forskningsområdet ännu är outvecklat, har vi prioriterat att stödja etablering av forskningsområdet genom nätverksbyggande med andra forskare, såväl lokalt som internationellt. Exempel är: - The Section for Social Security, Work and health; en europeisk organisation för sjukfrånvaroforskare inom ramen för The European Public Health Association (EUPHA, www.eupha.org). Vi arrangerar bland annat varje år en workshop, samt en förkonferens vid den årliga vetenskapliga konferensen, The European Public Health Conference. Professor Kristina Alexanderson är president för The Section for social Security, Work and Health. - Nordic Twin study of disability pension and Sickness absence (NorTwinDiSa), med syfte att främja forskningssamarbete och kompetens när det gäller sjukfrånvaroforskning baserad på de Nordiska tvillingkohorterna. - Cancer and Work Network (CANWON), ett internationellt nätverk för att främja forskning om arbete och sjukfrånvaro bland personer med cancer. - Nätverk för deltagare i försäkringsmedicinska utbildningar Några av våra externa finansiärer: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, AFA Försäkring, Socialdepartementet, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting, Inspektionen för Socialförsäkringen, Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Biogen, Svenska Läkaresäll skapet, M Bergvalls Stiftelse, Radiumhemmets Forskningsfonder, Strategiska forskningsprogrammet inom vårdvetenskap, Trafikverket, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation (BRO), Centralförbundet för socialt arbete (SCA) Antal publikationer 2003 - september 2015: Artiklar i engelskspråkiga referentbedömda vetenskapliga tidskrifter: 351 Artiklar i nordiska sådana tidskrifter: 18 Vetenskapliga rapporter: 75 Doktorsavhandlingar: 19, Bokkapitel: 42
Här är bild på några av oss. Vi är nu cirka 30 personer som arbetar heleller deltid i forskargruppen Kontakt- och adressuppgifter Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm Forskargruppsledare: professor Kristina Alexanderson, 08-524 832 00, kristina.alexanderson@ki.se Administratör: Annika Evolahti, 08-524 832 24, annika.evolahti@ki.se Du hittar mer information om oss och om vår verksamhet på: www.ki.se/cns/forsakringsmedicin