Länsrätten i Stockholms län 115 76 Stockholm Gustavsberg 2007-10-31 Begäran enligt 3 kap 13 taxeringslagen om undantag från föreläggande att utlämna handlingar och uppgifter Föreläggande som begäran om undantag angår: Skatteverkets föreläggande 2007-10-17, Dnr 105 211163-07/5511, Bilaga 1 Den som föreläggandet angår: Bahnhof Internet AB (556493-2282), nedan Bahnhof Uppgifter som begäran om undantag angår: Enligt förteckning fogad till Skatteverkets föreläggande. Uppgifterna, såsom Bahnhof tolkat Skatteverkets begäran, bifogas denna begäran i form av datafiler (CD-skiva) i förseglat kuvert, Bilaga 2. Uppgifterna innehåller konfidentiell affärsinformation för Bahnhof och för de enskilda kunder hos Bahnhof som uppgifterna avser. Bahnhof vill därför erinra om att uppgifterna därför också omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100). Rättens behörighet: Styrelsen för Bahnhof har sitt säte i Stockholms län ----------------- Såsom juridiskt ombud för Bahnhof enligt bifogad fullmakt får jag anföra följande.
2(7) Yrkanden 1. Bahnhof yrkar att länsrätten med stöd av 3 kap 13 taxeringslagen beslutar att samtliga de uppgifter som omfattas av Skatteverkets föreläggande undantas från detsamma. 2. Bahnhof yrkar även att länsrätten beslutar att undantag enligt punkt 1 skall gälla interimistiskt i avvaktan på lagakraftvunnet beslut i undantagsfrågan. 3. För det fall länsrätten inte beslutar om interimistiskt undantag enligt punkt 2 yrkar Bahnhof att länsrätten beslutar att genast ändra Skatteverkets föreläggande så att fristen för att efterkomma föreläggandet bestäms till 21 dagar efter lagakraftvunnet beslut i undantagsfrågan samt att nedsätta vitet till noll kronor. Omständigheter Bahnhof tillhandahåller tjänster åt företag och privatpersoners om möjliggör uppkoppling mot och åtkomst till Internet samt därmed sammanhängande tjänster såsom tillgång till e-post, datalagring, serverförvaring (s.k. co-location), konsulttjänster och webbhotell-tjänster. Företag som bedriver denna typ av verksamhet brukar normalt benämnas ISP (Internet Service Provider) eller Internetoperatör. Den verksamhet som Bahnhof bedriver är att betrakta som tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL). Bahnhofs verksamhet lyder således under bestämmelserna i denna lag. I EkomL lag finns bl.a. regler om integritetsskydd (6 kap.) som föreskriver förbud för en operatör att utlämna abonnemangsuppgifter och vissa andra uppgifter. I sin egenskap av Internetoperatör står Bahnhof under tillsyn av Post & Telestyrelsen (PTS). En webhotell-tjänst kan kort beskrivas som en tjänst som möjliggör för en person att publicera en webbsida via en dator (server) hos en Internetoperatör. En webbsida utgör ett sätt att kommunicera elektroniskt på Internet via dator mellan den som publicerar information via webbsidan och den som via Internet söker upp webbsidan. Kommunikationen kan, beroende på webbsidans konstruktion i det enskilda fallet, vara av enkel eller omfattande natur. I det enkla fallet består kommunikationen endast av att någon via Internet söker upp webbsidan genom att söka på webbsidans domännamn och ta del av informationen som finns där. I många fall möjliggör en webbsida däremot ett mer avancerat utbyte av information, t.ex. i samband med köp och försäljning av varor och tjänster, bankärenden, anmälan om deltagande i idrottsevenemang och utbyte av åsikter inom ramen för ett debattforum. Ett avtal mellan en webbhotellkund och en Internetoperatör som Bahnhof innehåller dessutom en reglering av hur information som rör hemsidan ska bearbetas och överföras till webbhotellkunden. Som exempel på tjänster som ingår i ett webbhotellabonnemang hos Bahnhof hänvisar Bahnhof till Bilaga 3, som utgör en del av avtalet mellan Bahnhof och kunden.
3(7) Ett IP-nummer är unikt nummer för varje dator som är uppkopplad mot Internet. IP-nummer kan vara fasta eller tillfälliga (dynamiska) inom en viss serie IP-nummer. Ett domännamn är ett unikt namn på en eller flera datorer anslutna till Internet som korresponderar mot ett fast IP-nummer. Bahnhof hade under tiden 2004-2006, dvs. den tid som föreläggandet avser, c:a 32 000 st. webhotellkunder, varav c:a 2 700 st. var företagskunder och resterande 29 300 st. enskilda fysiska personer. Bahnhofs företagskunder, som Bahnhof har uppfattat att Skatteverkets begäran avser, består av olika typer av företag och organisationer däribland myndigheter, skolor, bostadsrättsföreningar och advokatbyråer för att nämna några exempel. Skatteverket beslutade 2007-03-26, med stöd av bl.a. 3 kap 8 taxeringslagen (TL) om skatterevision hos Bahnhof i syfte att kontrollera uppgifter om Bahnhofs webbhotellkunder. Kopia av Skatteverkets beslut är fogad till denna skrivelse som Bilaga 4. På Skatteverkets begäran hölls 2007-04-26 ett möte mellan de två ansvariga handläggarna på Skatteverket och representanter för Bahnhof. Vid mötet presenterade Skatteverkets representanter de uppgifter om Bahnhofs webbhotellkunder som Skatteverket begärde att få tillgång till, se Bilaga 5. Från Bahnhofs sida ifrågasattes inte Skatteverkets rätt att få ut begärda uppgifter utifrån reglerna om skyldighet att lämna uppgifter i de olika skatteförfattningar som Skatteverket åberopat. Däremot framhöll Bahnhof att skyldigheten att lämna ut uppgifter enligt dessa skatteförfattningar föreföll stå i konflikt med reglerna om skyldighet för Bahnhof att iaktta sekretess för bl.a. abonnentuppgifter enligt EkomL. Bahnhofs representanter vid mötet förklarade därför att Bahnhof önskade ett klargörande på denna punkt innan några uppgifter kunde lämnas ut till Skatteverket. Samtidigt framställde Bahnhof ett önskemål om att föra en dialog med Skatteverket i frågan och pekade bl.a. på möjligheten för Skatteverket att begära ett uttalande från PTS om Bahnhofs skyldigheter i fråga om utlämnandet av uppgifter till Skatteverket i det aktuella fallet. Bahnhof har i skrivelse till Skatteverket daterad 2007-05-10 bekräftat sin ståndpunkt både i sak och när det gällde sättet för att lösa den uppkomna situationen. Skatteverket har sedan sistnämnda skrivelse inte låtit sig avhöra i sak utan i stället nu valt att utfärda ett vitesföreläggande mot Bahnhof. Rättsliga grunder De uppgifter som omfattas av Skatteverkets föreläggande är föremål för sekretess enligt 6 kap 20 första stycket punkterna 1 och 3 EkomL vilka regler syftar till att skydda den enskildes integritet. Uppgifterna skall därför anses ha ett betydande skyddsintresse som överväger intresset av Skatteverkets kontroll. De uppgifter som omfattas av Skatteverkets föreläggande skall följaktligen undantas från föreläggandet enligt 3 kap 13 TL. Närmare utveckling av de rättsliga grunderna: Bahnhof är i sin egenskap av leverantör av Internettjänster och webbhotelltjänster skyldig att iaktta tystnadsplikt enligt 6 kap 20 EkomL. Skatteverket har inte bestritt att denna sekretesskyldighet omfattar Bahnhofs webbhotellkunder.
4(7) Av lagtexten i nämnda lagrum framgår att tystnadsplikten gäller 1. uppgift om abonnemang 2. innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller 3. annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande Skatteverkets begäran om uppgifter kan delas in i tre olika typer av uppgifter; uppgifter om webhotellskunder (första punkten i Skatteverkets begäran), uppgifter om IP-nummer för servrar avseende webbhotellet (andra punkten i Skatteverkets begäran) samt uppgifter om domännamn som finns på varje server i webbhotellet (tredje punkten i Skatteverkets begäran). När det till en början gäller information om domännamn enligt tredje punkten i Skatteverkets begäran finns sådana uppgifter inte längre i behåll hos Bahnhof för den aktuella tiden. Enligt Bahnhof är sådana uppgifter att anse som trafikuppgifter som Bahnhof enligt huvudregeln i 6 kap 5 EkomL är förbjudet att spara när det inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande. Beträffande uppgifter om IP-nummer enligt andra punkten i Skatteverkets begäran råder enligt Bahnhof oklarhet om Skatteverket avser de IP-nummer som Bahnhof självt blivit tilldelad av de internationella organ som har till uppgift att fördela IP-nummer på Internet eller om begäran avser de IP-nummer som Skatteverket menar skulle vara lagrade på Bahnhofs servrar i största allmänhet. Om begäran avser de IP-nummer som Bahnhof självt blivit tilldelad är detta en publik uppgift som enkelt kan tas fram via organisationen RIPE och dess webbsida www.ripe.net. Enligt Bahnhof måste Skatteverket antas ha sådan elementär kunskap om Internets uppbyggnad varför det förefaller minst sagt märkligt att Skatteverket skulle behöva vidta skatterättsliga tvångsmedel för att få ut denna publika och lätt åtkomliga information. Bahnhof utgår därför tills vidare från att Skatteverkets begäran avser uppgifter om IP-nummer som skulle vara lagrade på Bahnhofs servrar i största allmänhet. Inte heller dessa uppgifter finns längre i behåll hos Bahnhof för den aktuella tiden då dessa är att betrakta som trafikuppgifter som Bahnhof är förbjudet att spara enligt huvudregeln i 6 kap. 5 EkomL. När det gäller begärda kunduppgifter anser Bahnhof att dessa uppgifter är att betrakta som uppgift om abonnemang i den mening som avses i EkomL. Detta gäller särskilt uppgifter om Namn, adress, organisationsnummer/personnummer d.v.s. uppgifter som identifierar en kund. Även övriga kunduppgifter som Skatteverket begär såsom Fakturerade belopp, Servertyp, Kundreskontra och Samtliga domännamn är enligt Bahnhof att betrakta som uppgift om abonnemang om de lämnas ut tillsammans med uppgifter som kan identifiera en kund. Dessa kunduppgifter som Skatteverket begär att få utlämnade omfattas således av sekretess enligt 6 kap 20 första stycket punkten 1 EkomL. När det gäller Skatteverkets begäran om att få uppgift om Datum för check-in och check-out är Bahnhof inte klar över vad Skatteverket menar. Bahnhof tolkar tills vidare begäran i denna del som att Skatteverket begär uppgift om vid vilka tidpunkter en webbhotellkund aktiverat respektive avaktiverat sin
5(7) hemsida i Bahnhofs server under den aktuella tiden. Uppgifterna skulle således röra kommunikation mellan webbhotellkundens egen dator och Bahnhofs serverdator. Sådan kommunikation skall anses vara en överföring av ett elektroniskt meddelande i EkomL:s mening. Uppgifter om när och hur ett elektroniskt meddelande överförts är enligt Bahnhof att anse som en typ av trafikuppgift. Denna typ av trafikuppgifter ska anses som annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande för vilken sekretess gäller enligt 6 kap 20 första stycket punkten 3. Undantaget för sekretess enligt 6 kap 22 punkten 5 samma lag gäller inte sådana uppgifter. Eftersom sekretess gäller enligt EkomL skall även dessa uppgifter undantas från Skatteverkets föreläggande. I vart fall skall uppgifterna om Datum för check-in och check-out anses vara uppgifter om abonnemang som är sekretessbelagda enligt 6 kap. 20 första stycket punkten 1. I 6 kap 22 EkomL finns vissa särskilt uppräknade undantag från sekretesskyldigheten enligt 20 i samma kapitel. För Skatteverkets del finns ett särskilt undantag i 6 kap 22 punkt 5 enligt vilket uppgift enligt 20 första stycket 1 skall lämnas till Skatteverket, om verket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen. Enligt Bahnhof finns det till att börja med anledning att starkt ifrågasätta om de begärda uppgifterna är av väsentlig betydelse för Skatteverket. Även om det enligt lagtextens ordalydelse framgår att det är tillräckligt om Skatteverket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse så menar Bahnhof att frågan om väsentlig betydelse måste kunna prövas av domstol inom ramen för ifrågavarande mål. Lagstiftarens avsikt kan enligt Bahnhof inte ha varit att Skatteverket rent godtyckligt ska kunna bestämma vilka uppgifter som är av väsenligt betydelse utan föregående prövning av den skada som enskilda kan lida ut integritetssynpunkt om uppgifterna lämnas ut. Bahnhof menar därför att länsrätten i detta fall ska pröva om de begärda uppgifterna är av väsenlig betydelse för Skatteverket. Även om länsrätten skulle finna att man inte äger begära att Skatteverket redovisar skälen till att uppgifterna är av väsentlig betydelse så måste länsrätten kunna pröva frågan om Skatteverket självmant redovisat skälen till varför man anser uppgifterna vara av väsentlig betydelse. Skatteverkets begäran att få ut uppgifter från Bahnhof och andra Internetoperatörer har nyligen tagits upp i massmedia där bl.a. företrädare för Skatteverket intervjuats. I en intervju publicerad på webbsidan www.idg.se 2007-10-25, efter att vitesföreläggandet mot Bahnhof kommit till massmedias kännedom, förklarade Skatteverkets företrädare Dag Hardyson följande: - Vår uppgift inom riksprojektet Internethandel är bland annat att minska skattefelet inom Internethandeln. Vi vet att det finns ett stort antal så kallade nonfilers på Internet. Det vill säga människor som bedriver näringsverksamhet på nätet men som inte deklarerar för sina inkomster. Exempel på detta är de som tjänar pengar på affiliating eller trafikstyrning. Som exempel kan nämnas att Skatteverket under 2007 har identifierat ett stort antal svenska porroch pokeraffiliates. Vi försöker, på olika sätt, att identifiera dessa.
6(7) Bahnhof utgår från att Skatteverkets representant är korrekt citerad och att syftet med Skatteverkets begäran således skulle vara att identifiera ett stort antal svenska porr-och pokeraffiliates. Bahnhof ifrågasätter dock kopplingen mellan att begära in Bahnhofs och andra Internetoperatörers hela kundregister och att identifiera svenska porr- och pokeraffiliates. Bahnhof har inte insyn i sina webbhotellkunders skatteförhållanden men finner det föga sannolikt att webbhotellkunder som myndigheter, skolor och advokatbyråer skulle bedriva denna typ av verksamhet som Skatteverket utger sig för att vilja komma åt. Det förefaller också märkligt att Skatteverket skulle behöva åtkomst till hela kundregister för att kunna identifiera porr- och pokeraffiliates som man redan säger sig känna till. Om Skatteverket känner till en webbsida ifrån vilken Skatteverket misstänker att verksamhet pågår som strider mot skattelagarna så kan Skatteverket dessutom genom webbsidans domännamn ta reda på vilken IP-adress som är kopplat till domännamnet och därmed vem som är innehavare av detta IP-nummer, antingen den enskilde ägaren av webbsidan eller den Internetoperatör som tillhandahåller webbsidan via ett webhotell. En sådan undersökning kan ske av publika och lätt åtkomliga uppgifter via Internetorganisationen RIPE och dess webbsida www.ripe.net. Mot denna bakgrund anser Bahnhof att de skäl som Skatteverket angivit för sin begäran inte är förenliga med Skatteverkets svepande begäran om uppgifter om samtliga kunder. Därmed kan det inte anses vara av väsentlig betydelse att Skatteverket får ut begärda uppgifter från Bahnhof. Undantagsregeln i EkomL för Skatteverkets rätt att få ut abonnentuppgifter är därmed inte tillämpligt. Enligt Bahnhofs uppfattning är undantaget som gäller Skatteverkets rätt att få tillgång till sekretessbelagd information i vart fall inte tillämpligt i detta fall. Bahnhof anser inte att begreppet ett ärende i lagtexten är förenligt med ett så omfattande insamlande av information som Skatteverket begär. Enligt Bahnhof präglas sekretessbestämmelserna i EkomL av ett starkt skydd för den personliga integriteten. Sekretessen ska kunna brytas endast om det finns objektivt sett starka skäl vilket avspeglar sig i uppräkningen av undantag från sekretessen i 6 kap 22 EkomL. Mot denna bakgrund anser Bahnhof att begreppet ett ärende i punkt 5 rimligen skall tolkas som att det avser ett enskilt ärende som rör en eller ett fåtal personer som är föremål för granskning av skattemyndigheterna i ett särskilt fall t.ex. verksamhet som bedrivs från en utpekad webbsida. Avsikten från lagstiftarens sida kan knappast ha varit att Skatteverket med stöd av undantagsbestämmelsen ska kunna samla in uppgifter generellt och lägga upp egna databaser med t.ex. samtliga webbhotellkunder eller samtliga Internetabonnemang i Sverige genom att självt bedöma det som ett ärende. Eftersom Skatteverkets föreläggande därmed inte avser ett ärende som avses i undantagsbestämmelsen i EkomL omfattas uppgifterna av sekretess enligt huvudregeln i EkomL. Sekretess enligt EkomL anses enligt rättspraxis (se dom av kammarrätten i Stockholm 2007-09-26 i mål nr 4023-07) innebära att det finns ett betydande skyddsintresse som avses i 3 kap 13 TL. Undantag enligt sistnämnda lagbestämmelse skall därför medges för de kunduppgifter som Skatteverket begär tillgång till.
7(7) Vitesfrågan Enligt Bahnhof är Skatteverkets vitesföreläggande ett missbruk av de generella maktmedel som står till Skatteverkets förfogande genom olika bestämmelser i skatteförfattningarna. Bahnhof har i ett tidigt skede uppmärksammat Skatteverket på att det finns specialbestämmelser om sekretess i EkomL som är tillämpliga i detta fall och att Skatteverket, i likhet med exempelvis polismyndigheterna, kunde ha vänt sig till PTS för att begära ett utlåtande om Bahnhofs skyldigheter. Ett vitesföreläggande är fullständigt onödigt eftersom Bahnhof förklarat att man avsett att följa ett utlåtande från PTS. Vitet i det nu aktuella föreläggandet skall därför undanröjas. Målet fortsatta handläggning Bahnhof yrkar att länsrätten inhämtar yttrande från PTS i målet. ----------------- Wilhelm Dahlborn Bilagor - Skatteverkets vitesföreläggande, Bil. 1 - CD-skiva med begärda uppgifter, Bil. 2 - Exempel på villkor med webbhotelltjänst hos Bahnhof, Bil. 3 - Skatteverkets beslut om skatterevision 2007-03-26, Bil. 4 - Bilaga till Skatteverkets begäran om skatterevision, Bil. 5 - Rättegångsfullmakt