Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006



Relevanta dokument
Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Andel behöriga lärare

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Nyckeltalsanalys Orsa kommun

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Några övergripande nyckeltal

Redovisning från analysgruppen. Budgetberedningen

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Några övergripande nyckeltal

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell eller limag@bredband.net

Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner

Några övergripande nyckeltal Mora kommun

Extern analys Hallsbergs kommun Johan Skeri Agenda

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Ny kartläggning visar: Något lugnare tempo och små prisförändringar under årets första kvartal

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande

Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Analysgruppens sammanställning inför budgetberedningen Barn- och utbildningsnämnden

Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Det är bra för kommunen med ökad befolkning

Nyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen

Socialförvaltningen. KOSTNAD PER BRUKARE Statistik för 2014, sammanställd 2015

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

Nyckeltal. Bilaga 2. Förskoleverksamhet. Skolbarnsomsorg. Grundskola och förskoleklass

Nyckeltalsanalys Fagersta kommun

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr:

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Kommentar till Svensk Mäklarstatistik: Stort utbud men fortsatt stark bomarknad senaste kvartalet

Ansökningar om att starta fristående skola

Här har villapriserna ökat mest på tio år

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

Här har villapriserna ökat mest på fem år kommun för kommun

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Barn och personal i fritidshem hösten 2009

Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun

Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2004

Årsresumé av bostadsmarknadsåret 2018: Domedagsprofetiorna om en bostadskrasch slog aldrig in

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Effektivitetspotential i Uppsala kommun

Effektivitetspotential i Luleå kommun

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

KOMMUNENS KVALITET i KORTHET

105 Dnr 2011/ KS

NYCKELTAL HAGFORS KOMMUN. Basår 2007

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Effektivitetspotential i Linköpings kommun

Effektivitetspotential i Göteborgs kommun

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

NKI 2018 NKI 2017 NKI 2018 NKI. Kompetens

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev

Kommunens Kvalitet i Korthet


EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Sveriges bästa naturvårdskommun

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Sveriges bästa naturvårdskommun

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Transkript:

Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad 0-19 år 85 - år totalt kommun Barnomsorg Grundskola Gymnaieskola Äldreomsorg Ind- och famomsorg Rött hög kostn Rött hög kostn Rött hög kostn Rött hög kostn Rött hög kostn Mark 33 594 25,7 3,2 32,09 21,64 11,4-3,6-7,3 3,1 26,4 Nässjö 29 369 24,5 3,5 32,10 21,43 7,4-4,6 6,8-9,5 48,6 Katrineholm 32 029 23,9 3,4 31,25 21,53 0,9 11,7 3,8-18,1-3,7 Hässleholm 49 381 23,9 3,3 31,00 20,61 18,7-5,9 1,6-7,7-15,3 Flen 16 222 23,8 3,0 31,10 21,38 16,2-4,3 1,9-9,0-3,6 Västervik 36 400 22,2 3,3 31,78 21,31 21,7 2,6 4,4-5,6 31,9 Falkenberg 39 874 24,6 3,2 30,20 20,48-1,1-0,5-3,9-15,0 23,4 Gislaved 29 327 26,7 2,6 31,75 21,08 11,9 3,0 10,0 2,9 6,5 Tidaholm 12 653 24,7 3,0 31,45 21,00-6,4-12,0 1,1 8,8 24,2 Simrishamn 19 418 21,4 4,0 30,90 20,51 11,7-2,8 5,4-4,4-2,1 Åtvidaberg 11 775 25,5 3,1 31,50 21,65 3,2 3,9-12,5-5,2 45,7 Genomsnitt 28 186 24,3 3,2 31,37 21,15 8,7-1,1 1,0-5,4 16,5 #### Låg nivå < 23,1 3,1 30,59 20,62 Medel 23,1-25,5 3,1-3,4 30,59-32,16 20,62-21,68 Hög nivå > 25,5 3,4 32,16 21,68 Lägre redovisad kostnad än kommunens strukturkostnad enl kostnadsutjämningssystemet Samma redovisad kostnad som kommunens strukturkostnad enl kostnadsutjämningssystemet Högre redovisad kostnad än kommunens strukturkostnad enl kostnadsutjämningssystemet låg nivå = högst 95 % av genomsnitt (skatt 97,5%) hög nivå = mer än 105 % av genomsnitt (skatt 102,5%) Den valda kommungruppen är den som är mest lik ur ett helhetsperspektiv. Denna sidan ger en översiktlig bild över hur kommunen ligger till. Falkenberg är den kommun som har lägst skatt medan Mark har en utdebitering något över genomsnitt men ändå bland de som har högst skatt. Hela denna kommungrupp ligger totalt sett över den nivå som strukturkostnaderna anger och Falkenberg som har låg skatt har även totalt sett låga kostnader. Mark satsar mer resurser på barnomsorg, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg än övriga delar, för övriga områden ligger kostnadsnivån under den förväntade strukturnivån.

Bilaga2 Jämförelse av finansiella/ verksamhetsmässiga nyckeltal, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) Årets Personal- Kommun Verksamh Nettokostn Soliditet Soliditet resultat Eget kostnader nettokost i % av i %, enl inkl all pen- i % av kapital i % av verkkr/inv skatteint balansräkn sionsåtag skatteint per inv samh kostn Rött negativt Rött negativt Rött negativt Mark 39 490 99 79 33 2,0 32 067 68 Nässjö 39 270 99 49-4 1,0 18 809 67 Katrineholm 41 784 101 70 15 2,0 28 907 68 Hässleholm 37 389 97 78 39 3,0 36 044 66 Flen 40 139 97 76 21 3,0 27 654 60 Västervik 39 872 97 39 0 2,0 21 203 64 Falkenberg 38 065 99 36 6 3,0 19 784 62 Gislaved 38 661 97 78 30 3,0 27 862 69 Tidaholm 36 956 95 73 30 5,0 31 994 71 Simrishamn 37 634 95 57 14 4,0 23 710 62 Åtvidaberg 37 778 96 22-33 2,0 8 326 65 Genomsnitt 38822 97 60 14 2,7 25124 66 Låg nivå < 36881 96 57 13 2,6 23867 62 Medel 36881-40763 96-98 57-63 13-14 2,6-2,9 23867-26380 62-69 Hög nivå > 40763 98 63 14 2,9 26380 69 Starkt värde/låg kostnad = mindre än 95 % av genomsnitt (Nettokostn i % av skatt =99%) Svagt värde/hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt (Nettokostnad i % av skatt = 101 %) Mark har en nettokostnadsnivå som är något högre än genomsnittet och disponerar mer än en genomsnittlig del (99 %) av skatteintäkterna till driftkostnader. mark har bättre förutsättningar ur ett framtidsperspektiv med tanke på att soliditeten är bättre än genomsnittet för denna kommungrupp. En stor del av en kommuns driftkostnader är personalkostnader och för denna del disponerar Mark 68 % av verksamhetens totala kostnader vilket är över genomsnittet för denna kommungrupp.

Jämförelse av verksamhetskostnader (liknande strukturkommuner, all verksamhet), nettokostnader kr per invånare 2006 Bilaga 3 Kommun Politisk Infrastruktur, Fritid Kultur Förskola och Utbildning Äldreomsorg Individ- och Särskilt rikt Summa egen Affärs- Ekonomiskt markn åtg verksamhet skydd mm skolbarnsomsorg Exkl handikappoms. inkl Handikappoms. familjeomsorg insatser verksamhet verksamhet bistånd per invnettokostn kr per inv Mark 578 2 323 963 1065 4 422 13 451 9 813 14 004 x 2 394 313 39 513 510 688 312 Nässjö 711 2 996 638 980 4 461 13 283 9 049 13 435 2 896 70 39 470 404 689 64 Katrineholm 635 2 601 1149 1050 4 091 15 029 8 231 13 516 x 2 604 496 41 171 378 1274 373 Hässleholm 713 2 491 1128 1104 4 382 13 442 8 874 12 641 x 2 044 236 38 181 93 622 229 Flen 884 3 371 723 901 4 422 13 498 8 594 12 983 x 2 475 283 39 540 761 862 242 Västervik 460 2 203 738 1019 4 220 13 401 9 704 14 742 2 920 68 39 771 382 1367 65 Falkenberg 560 1 970 748 803 3 789 13 267 7 911 12 685 x 2 804 419 37 045 174 928 386 Gislaved 601 2 652 909 1209 5 064 15 182 8 073 11 083 2 387 223 39 310 413 905 270 Tidaholm 489 2 321 971 936 3 618 13 012 10 046 13 360 x 2 442 558 37 707 5 564 558 Simrishamn 476 2 457 1140 796 3 327 12 352 11 288 15 638 x 1 618 112 37 916 451 535 112 Åtvidaberg 819 2 331 438 412 4 200 14 559 9 048 12 095 2 308 130 37 292 982 770 121 Genomsnitt 630 2520 868 934 4181 13680 9148 13289 2445 264 38811 414 837 248 Låg kostnad< 598 2394 824 887 3972 12996 8691 12625 2322 251 36870 393 795 236 Medel 598-661 2394-2646 824-911 887-981 3972-4391 12996-14364 8691-9606 12625-13954 2322-2567 251-278 36870-40751 393-435 795-879 236-261 Hög kostnad> 661 2646 911 981 4391 14364 9606 13954 2567 278 40751 435 879 261 Arbets- låg kostnad = högst 95 % av genomsnitt hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt X = Kommunen har övertagit hemsjukvården från landstingen Denna sida ger en översiktlig bild över kommunens nettokostnader. Avseende områdena Förskola och skolbarnomsorg, utbildning och äldreomsorg är det viktigt att gå vidare till bilaga 4, 5, 6 och jämföra med de kommuner som är liknande för respektive område. De områden som direkt kan jämföras på denna bild är "politisk verksamhet, Infrastruktur, Fritid, Kultur". Av dessa områden är "Fritid och Kultur" dyrare i Mark än jämförbara kommunerna. Ekonomiskt bistånd visar på lägre kostnader än jämförbara kommuner. Avseende förskola/skolbarnomsorg, utbildning och äldreomsorg är det viktigt att analysera vidare utifrån bilagorna 3-6. Den kommun som har totalt sett lägst kostnad (eventuellt lägst kvalité) är Falkenberg. Denna kommun har även låg utdebitering. Mark har en kostnad för dessa verksamheter som totalt sett ligger något över genomsnittet för denna kommungrupp.

Bilaga 4 Jämförelse av verksamhetskostnader, nettokostnader kr per invånare 2006 Liknande strukturkommuner BO Avvikelse Liknande strukturkommuner Grundskola Avvikelse Liknande strukturkommuner ÄO Avvikelse Kommun Förskola och mot Kommun Utbildningsverksamhet mot Kommun Äldreomsorg mot skolbarnsomsorg struktur struktur Exkl handikappomsorg struktur % % % Mark 4 422 11,4 Mark 13 451-3,6 Mark 9 813 3,1 Falköping 3 258-18,7 Danderyd 12 738-8,6 Katrineholm 8 231-18,1 Karlshamn 4 355 13,7 Strängnäs 13 884-0,5 Sandviken 8 508-10,4 Falkenberg 3 789-1,1 Nynäshamn 12 975-7,2 Nässjö 9 049-9,5 Boden 4 757 17,6 Sigtuna 14 435-0,6 Vetlanda 10 462 8,8 Nässjö 4 461 7,4 Eslöv 12 779-11,2 Ystad 8 963-9,9 Katrineholm 4 091 0,9 Kungälv 15 328 11,2 Härnösand 9 500 1,0 Vetlanda 3 499-12 Östhammar 14 859-2,3 Västervik 9 704-5,6 Sandviken 4 398 8,7 Kävlinge 11 955-13,2 Landskrona 8 465-2,3 Ljungby 4 287 7,8 Värnamo 13 874 3,7 Lindesberg 9 669 2,8 Finspång 3 962 1,7 Vetlanda 14 371 2,6 Ronneby 8 580-4,1 Genomsnitt 4 116 3,4 Genomsnitt 13 695-2,7 Genomsnitt 9 177-4,0 Låg kostnad < 3910 3,2 Låg kostnad < 13011-2,6 Låg kostnad < 8718-3,8 Medel 5399-5968 3,2-3,6 Medel 15344-16960 -2,6--2,8 Medel 8718-9636 -3,8--4,2 Hög kostnad > 4322 3,6 Hög kostnad > 14380-2,8 Hög kostnad > 9636-4,2 låg kostnad = högst 95 % av genomsnitt hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt I ovanstående tabeller görs jämförelen mot de kommuner som är mest jämförbara utifrån likartade strukturfaktorer. Förskola och skolbarnomsorg. I jämförelse med liknande kommuner är nettokostnaden i Mark något högre än genomsnittet vilket även framgår av att avvikelsen mot struktur är positivt. Avvikelsen mot struktur borde vara 0 ( om inte kvalitén är högre eller effektiviteten avsevärt sämre än i landet då, då visas ett positivt tal) Kolumnen "avvikelse mot struktur" visar om kommunens kostnader ligger över eller under den nivå som kommunen har blivit kompenserad för i skatteutjämningssystemet. Kolumnen visar att kostnaderna för denna verksamhet i Mark är 11,4 % över tilldelad nivå. Detta kan bero på att kommunen medvetet har valt en högre kvalite eller beroende på mindre kostnadseffektiv verksamhet. I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 306 kronor högre per invånare.

Utbildningsverksamhet. Nettokostnaden för Mark är något lägre samt 3,6 % lägre än vad strukturfaktorerna ger kompensation för. Noterbart är att denna grupp kommuner har en kostnadsnivå som är 2,7 % under nivån enligt strukturfaktorerna vilket kan tyda på en sämre kvalité eller effektivare verksamhet. Enligt bilaga 6 har Mark även låga kostnader per grundskoleelev. Enligt skolverkets statistik är undervisningskostnaden högre än genomsnittet i Mark och lärartätheten är genomsnittlig. Att Mark ligger 3,1 % över strukturfaktorn borde tala för en bättre kvalité vilket däremot inte visar vid avläsning av "Salsa-värdet" (-2%) och även genom att värde på antalet behöriga elever till Gymnasiet är lägre än genomsnittet (bilaga 7). I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 624 kronor högre per invånare. Äldreomsorg. Mark har en kostnad som är 3,1 % högre än vad strukturfaktorerna ger kompensation för. Noterbart är att kommungruppen har en kostnadsnivå som är 4,0 % under nivån enligt strukturfaktorerna vilket kan tyda på en lägre kvalité eller en bättre kostnadseffektivitet. En djupare analys framgår av bilaga 4. I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 636 kronor högre per invånare.

Bilaga 5 Jämförelse av verksamhetsmässiga nyckeltal, vissa utvalda kommuner, 2006 Äldreomsorg Kommun nettokostnad antal årsarbetare/ ordinärt boende särskilt boende kr/65-w år vårdtag, egen regi kr/inv 65-w år kr/vårdtagare andel 65-w år kr/inv 65-w år kr/vårdtagare andel 65-w år m omsorg % m omsorg % Mark 51 284 0,83 18 346 330 325 5,6 33 063 454 115 7,3 Katrineholm 40 934 0,68 18 175 228 156 8,0 20 492 314 207 8,0 Sandviken 41 758 0,58 15 617 160 607 9,7 26 293 448 417 5,9 Nässjö 44 611 0,59 17 545 192 475 9,1 28 221 443 567 6,4 Vetlanda 50 968 0,75 14 900 221 662 6,7 34 722 489 641 7,1 Ystad 39 721 0,59 16 978 214 196 7,9 20 862 452 523 4,6 Härnösand 45 689 0,64 21647 240 699 9,0 24 477 435 652 5,6 Västervik 43 534 0,70 17902 211 128 8,5 27 584 413 713 6,7 Landskrona 45 487 0,60 19617 214 517 9,1 25 821 411756 6,8 Lindesberg 48 229 0,75 24823 366 866 6,8 24 220 338492 7,2 Ronneby 41 575 0,70 15956 218 319 7,3 25 646 444080 5,8 Genomsnitt 44890 0,67 18319 236268 8,0 26491 422378 6,5 Låg kostnad < 42 646 0,64 17 403 224 455 7,6 25 166 401 260 6,2 Medel 42646-47135 0,64-0,71 17403-19235 224455-248082 7,6-8,4 25166-27816 401260-443497 6,2-6,8 Hög kostnad > 47 135 0,71 19 235 248 082 8,4 27 816 443 497 6,8 låg kostnad = högst 95 % av genomsnitt hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt Äldreomsorg. Mark har totalt sett en avsevärt högre kostnad per invånare 65 år och äldre. Det är en mindre andel av befolkningen (65 år-w) i Mark som har ordinärt boende men en större andel som har särskilt boende. Kostnaden per invånare (65-w år) i ordinärt boende är genomsnittligt men för särskilt boende är den högre än genomsnittet vilket kan tyda på en högre kvalité eller en mindre kostnadseffektiv verksamhet för särskilt boende. Kostnaden per vårdtagare i särskilt boende är högt i Mark i jämförelse med denna gruppen kommuner. Även varje vårdtagare i ordinärt boende är högt i Mark.

Jämförelse av verksamhetsmässiga nyckeltal, vissa utvalda kommuner, 2006. Bilaga 6 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Utbildning Kommun Förskola, Kommunal Fam daghem K Fritidshem K Kommun Grundskola Gymn skola Bruttokostnad Andel inskrivna kostnad / personalkostn Barn/ års kostnad / kostnad / kr per elev kr per elev per invånare barn % heltidsbarn % av tot kostn arbetare heltidsbarn heltidsbarn hemkomm hemkomm Mark 5 541 76 133 071 72 5,8 163 834 110 910 Mark 69 599 79 137 Falköping 4 320 77 133 626 77 6,1 93 960 78 699 Danderyd 68 261 86 478 Karlshamn 5 455 78 165 754 72 4,8 94 217 85 422 Strängnäs 74 710 85 192 Falkenberg 4 825 79 164 527 80 5,8 124 658 68 178 Nynäshamn 68 635 75 308 Boden 5 842 79 143 906 75 5,4 197 822 100 537 Sigtuna 73 442 83 902 Nässjö 5 570 79 148 667 84 5,3 103 863 86 769 Eslöv 65 594 84 550 Katrineholm 5 138 76 129 434 76 5,6 103 600 131 415 Kungälv 81 142 89 213 Vetlanda 4 630 71 148 162 78 5,6 110 315 72 381 Östhammar 69 987 106 380 Sandviken 5 374 84 181 632 76 4,7 89 660 63 488 Kävlinge 61 684 84 596 Ljungby 5 198 76 145 890 80 5,1 168 676 92 619 Värnamo 76 250 86 715 Finspång 5 074 77 177 086 75 4,7 122 074 84 646 Vetlanda 76 249 93 134 Genomsnitt 5 179 77 151 978 77 5,4 124 789 88 642 Genomsnitt 71 414 86 782 Låg kostnad, lågt antal < 4 920 74 144 379 73 5,1 118 550 84 210 67 843 82 443 Medel 4920-5438 74-81 144379-159577 73-81 5,1-5,6 118550-131028 84210-93074 67843-74985 82443-91121 Hög kostnad, högt antal > 5 438 81 159 577 81 5,6 131 028 93 074 74 985 91 121 Låg kostnad/lågt antal = mindre än 95 % av genomsnitt Medel = +- 5 % i förhållande till genomsnitt Hög kostnad/högt antal = mer än 105 % av genomsnitt Förskola och skolbarnomsorg. Kostnaden per heltidsbarn är 18 907 tkr lägre i Mark än i gruppen som helhet. Antalet barn per årsarbetare är 5,8 i förhållande till 5,4 för hela gruppen. Ett högt tal sänker kostnadsnivån per barn. Ett högre antal barn per årsarbetare kan indikera en något sämre kvalité än för övriga kommuner i gruppen. Kostnaden per heltidsbarn för Familjedaghem och fritidshem är avsevärt högre i Mark än för övriga kommuner. Kostnaden för grunskolan är lägre än genomsnittet för gruppen, mer information på bilaga "skolverket". Kostnaden för gymnasieskolan är genomsnittlig.

Bilaga 7 Jämförelse av nyckeltal för utbildning, vissa utvalda kommuner, 2006. Grundskolan Gymnasieskolan (huvudmannens skolor) Kommun antal lärare andel elever som är Salsa-värde Kostnad per 100 eleverbehöriga till gymnasieskolan Avvikelse mot undervisning % förväntat värde % Lärare/100 elever Fullföljt utb inom 4 år Kostnad/elev Rött=bra värde Rött=bra värde undervisning Mark 8,2 86,7-2,0 39 900 9,8 77 36 300 Danderyd 7,1 99,0-1,0 34 000 6,4 86 31 400 Strängnäs 8,4 92,7-2,0 38 900 8,6 68 36 000 Nynäshamn 7,6 91,6 3,0 32 200 7,1 76 32 600 Sigtuna 8,6 86,1 0,0 34 400 8,4 71 38 900 Eslöv 7,2 84,9-1,0 31 200 8,4 76 39 600 Kungälv 8,2 91,9-9,0 35 900 8,5 71 38 100 Östhammar 8,1 86,2-5,0 33 100 9,5 80 45 800 Kävlinge 7,9 82,2-9,0 34 500 5,1 20 20 800 Värnamo 8,9 86,4 5,0 35 800 8,8 75 37 300 Vetlanda 8,5 92,8 1,0 36 900 9 87 41 700 Genomsnitt 8,1 89,1-1,8 35 164 8,1 71,5 36 227 Lågt antal/bra värde < 7,7 84,7-1,7 33405 7,7 68,0 34 416 Medel 7,7-8,5 84,7-93,6-1,7--1,9 35858-39633 7,7-8,6 68,0-75,1 35544-39285 Högt antal/dåligt värde > 8,5 93,6-1,9 36922 8,6 75,1 38 039 Lågt antal/andel = högst 95 % av genomsnitt Medel = +- 5 % i förhållande till genomsnitt Högt antal/andel = mer än 105 % av genomsnitt Grundskola För en kostnad som är lägre än genomsnittet samt med antal lärare per 100 elever som är genomsnittligt producerar grundskolan en kvalité som är sämre än det förväntade. Denna slutsats går att dra av att Mark ligger 2 %-enheter under det förväntade "Salsa-värdet". Salsa-värdet gör det möjligt att redovisa skolan samlade betygsresultat i förhållande till kommunens förutsättningar. Faktorer som ligger bakom förutsättningarna är andel elever med utländsk bakgrund, andel pojkar, föräldrarnas utbildningsnivå, faktiska betygsvärden. Gymnasieskolan Kostnaden för undervisningen är genomsnittlig och med ett högre antal lärare per 100 elever presterar gymnasieskolan en högre kvalité än genomsnittet.

Jämförelse av verksamhetsmässiga nyckeltal, vissa utvalda kommuner, 2006. Bilaga 8 Liknande strukturkommuner Individ- och familjeomsorg Kommun Kostnad IFO Avvikelse mot Barn/ungdomsvård Missbruksvård vuxna Ekonomiskt bistånd Övrig Andel av befolkning 16-64 Kronor/inv Struktur Kronor/inv Kronor/inv Kronor/inv vuxenvård år som varit arbetslösa, % Mark 2 394 26,4 1 408 338 688 70 4,4 Härryda 2 195 12,6 1 530 313 511 0 3,8 Ystad 1 601-17,8 846 473 311 6 6,0 Kungälv 2 394 34,3 1 362 497 671 0 3,2 Boden 2 266 2,2 1 280 474 789 38 6,4 Nässjö 2 896 48,6 1 273 1 033 689 6 4,7 Kiruna 1 387-31,0 582 301 506 0 8,4 Mariestad 2 206 29,3 1 276 476 317 486 6,8 Kävlinge 1 435-22,8 1 188 114 175 105 4,4 Höganäs 1 332-22,5 633 251 392 26 5,2 Danderyd 1 160-36,5 687 264 254 0 2,3 Genomsnitt 1 933 2,1 1097 412 482 67 5,1 Låg kostnad < 1837 2,0 1042 392 458 64 4,8 Medel 1837-2030 2,0-2,2 1042-1152 392-433 458-506 64-70 4,8-5,3 Hög kostnad > 2030 2,2 1152 433 506 70 5,3 Låg kostnad/lågt antal = mindre än 95 % av genomsnitt Medel = +- 5 % i förhållande till genomsnitt Hög kostnad/högt antal = mer än 105 % av genomsnitt I ovanstående tabeller görs jämförelen mot de kommuner som är mest jämförbara utifrån likartade strukturfaktorer. I jämförelse med liknande kommuner är nettokostnaden i Mark avsevärt högre än genomsnittet. Avvikelsen mot struktur borde vara 0 ( om inte kvalitén är högre eller effektiviteten avsevärt sämre än i landet då, då visas ett positivt tal) Kolumnen "avvikelse mot struktur" visar om kommunens kostnader ligger över eller under den nivå som kommunen har blivit kompenserad för i skatteutjämningssystemet. Kolumnen visar att kostnaderna för denna verksamhet i Mark är 26,4 % över tilldelad nivå. Detta kan bero på att kommunen medvetet har valt en högre kvalite eller beroende på mindre kostnadseffektiv verksamhet. Barn/ungdomsvård samt ekonomiskt bistånd är de områden som bidrar till den höga kostnadsnivån. Arbetslöshetsnivån verkar inte ha en koppling till den höga kostnadsnivån. I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 461 kronor högre per invånare.