Vem ska ha rätt att fiska En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond
FÖR MÅNGA BÅTAR DÅLIG LÖNSAMHET MILJÖKATASTROF Photo Håkan Lindgren / SCANPIX GE TILLTRÄDE TILL FISKET TILL VEM 88 procent av Europas fiskbestånd är överexploaterade, jämfört med 25 procent av bestånden globalt. Europeiska kommissionens meddelande om fiskemöjligheter för för 2009. maj 2008 Det finns för många fartyg i i förhållande till de tillgängliga fiskresurserna fiskeflottan uppskattas vara 40 procent för stor. Europeiska kommissionens halvtidsöversyn av av den gemensamma fiskeripolitiken. 2008 En stor del av EU:s flotta är inte ekonomiskt lönsam och drivs med förlust eller med mycket låg lönsamhet, där den största delen av lönsamheten kommer från stöd. Photo Shutterstock Europeiska kommissionens meddelande om fiskemöjligheter för för 2010. KOM (2009) 224 EU:s gemensamma fiskeripolitik håller på att reformeras. Alla är överens om att en förändring behövs. En radikal förändring. I dag är den europeiska fiskeflottan nästan dubbelt så stor som den behöver vara för att fånga den fisk som kan fiskas hållbart. Nästan 90 procent av alla EU:s fiskbestånd utnyttjas idag upp till eller över hållbara nivåer. Frågorna som vi måste ställa oss nu är följande: Hur ska fiskekapaciteten anpassas till tillgängliga fiskeresurser? Vem ska få tillträde till fisket och hur ska fisket bedrivas? Är det kanske möjligt att lösa de ekologiska, sociala och ekonomiska problemen med en enda strategi? Vi tror att det är det.
HUR SKA MAN BESLUTA VEM SOM SKA FÅ FISKA Vissa av de större aktörerna inom fiskerisektorn har föreslagit att tillgången till fisket ska privatiseras genom ett system med säljbara rättigheter, så kallade individuella överförbara kvoter (ITQ). Havets resurser tillhör oss alla, det är inte en privatägd resurs. Rätten att utnyttja dessa resurser bör därför fördelas enligt kriterier som garanterar att fisket så långt som möjligt bidrar till det breda samhällsintresset. Fördelningen av fiskekvoter har hittills beviljats på grundval av hur mycket fisk man fångat tidigare. Detta innebär i praktiken att de som har bidragit mest till överfisket får flest fiskemöjligheter även i framtiden. Den här principen bidrar varken till återhämtningen av fiskbestånden eller till att främja hållbarheten för fisket och kustsamhällena. Rätten att fiska bör grundas på fiskets miljömässiga och sociala kriterier Detta strider mot principen att fiskresurser är en allmän nyttighet. Det leder också ofta till att tillgången till fisket koncentreras i händerna på stora företag, banker och finansinstitut, vars prioriteringar inte nödvändigtvis överensstämmer med samhällsintresset. Dessutom är det inte säkert att individuella överförbara kvoter skulle bidra till en förbättrad fiskeriförvaltning. De gröna vill att andra kriterier används. Rätten att fiska bör grundas på fiskets miljömässiga och sociala aspekter. Fiskarna bör vara skyldiga att bevisa att deras fiske inte skadar havsmiljön. Dessutom bör fisket bidra till att stödja de lokala kustsamhällena. Fisket kan variera mycket från region till region och från art till art. Kriterierna behöver naturligtvis anpassas efter de varierande förhållandena i Europa.
Photo malerapaso GENOM ATT ANVÄNDA KRITERIER Kriterierna är tillämpliga på alla nivåer, såväl internationell nivå som regional och lokal nivå, och bör tillämpas på all fiskeriverksamhet. Särskilda kriterier skulle kunna vara följande: Bidrag till den lokala ekonomin Redskapens och metodernas selektivitet Fiskeverksamheterna ska vara till fördel för kustsamhällena, exempelvis genom att fartygens verksamhet lokaliseras dit (besättning, förnödenheter m.m.) eller genom att fångsten landas lokalt. Fiskeredskap och fiskemetoder bör användas som minimerar fångst av för små fiskar och fisk av oönskade och olönsamma arter som kastas överbord. VÄGEN FRAMÅT Skador på havsbottnar och livsmiljöer i havet En del fiskemetoder leder till allvarliga och oacceptabla skador på havsbottnen och på de arter och livsmiljöer som finns där. Exempelvis bottentrålning bör begränsas till områden där skador på arter och marina livsmiljöer inte kan uppkomma. För att underlätta en övergång till en kriteriebaserad fördelning av tillgången till fiskeresurser måste tre frågor besvaras. Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp Fiskens kvalitet Sysselsättning Lagligt fiske Fiske för användning som livsmedel Vissa fiskemetoder är extremt energiintensiva och förbrukar stora mängder bränsle i förhållande till fångstmängden, vilket leder till betydande utsläpp av växthusgaser. Fartyg som förbrukar relativt lite bränsle för en viss fångstmängd bör prioriteras. Fisk som inte har skadats under fisket eller som har landats i mycket färskt tillstånd är värd mer, vilket innebär att mindre fisk behöver fångas för att ge samma inkomst. Därför bör fiskestrategin fiska mindre, tjäna mer prioriteras. Modern teknik har gjort fisket till en mycket effektiv verksamhet men det har också lett till minskad sysselsättning. Fiskemetoder som ger fler jobb för en viss fångstmängd bör främjas. Andelssystem som fördelar fiskeinkomsterna mer rättvist bör uppmuntras. Fiskare som överträder bestämmelserna bör få minskade fiskemöjligheter, och om överträdelserna fortsätter bör de inte få fortsätta att fiska alls. Vissa fiskarter kan säljas som livsmedel eller användas för produktion av fiskmjöl eller fiskolja. Fiske för direkt mänsklig konsumtion bör prioriteras. 1. Hur mycket fisk kan fångas på ett långsiktigt hållbart sätt? Svaret på den frågan måste bygger på vetenskapliga analyser och följa försiktighets- och ekosystemprinciper för fiskeriförvaltningen, utan politiska ingripanden. 2. Hur ska fisken fångas? Här bör man fastställa antalet fartyg, vilken typ av redskap som ska användas och var de får användas innan fartygen får börja fiska. Om man till att börja med avskaffar de sämsta fiskemetoderna blir det lättare att senare förbättra fiskeflottorna för att minska fiskets miljöpåverkan. 3. Vilka bör i första hand få tillträde till fiske? För närvarande bestäms detta av historiska fångster, vilket medför att en relativ stabilitet bibehålls. Prioriterat tillträde till fiskeresurser och fiskekapacitet bör grundas på en rad öppet redovisade miljörelaterade och sociala kriterier och företräde bör ges till dem som bäst uppfyller kriterierna. Hur ska man nå dit? Det bästa sättet skulle vara en nerifrån-ochupp -strategi med en decentraliserad mekanism för fördelningsbesluten, som ska bygga på de fastställda kriterierna. Det är viktigt att människor som är beroende av ett miljömässigt och socialt hållbart fiske för sin försörjning får vara med och bestämma.
Vad tycker de som berörs? Den nuvarande modellen bygger på skeva historiska fångster, och kvoterna behandlas som vilken handelsvara som helst i stället för som en allmän resurs, vilket ger fördelar för den som har bäst ekonomi. Hela samhället måste bestämma vem som ska dra nytta av fisket. Jerry Percy, fiskare, New Under Ten Fishermen s Association, som företräder 75 procent av den aktiva flottan i England och Wales, som endast har tillgång till 4 procent av kvoterna Tillträdeskriterierna är mycket bra och vi har själva föreslagit någonting mycket snarlikt i det decentraliserade samförvaltningsinitiativet i Bohuslän. Charles och Robert Olsson, fiskare som belönats med Coops Änglamarkspris, Grebbestad, Sverige För en övergång till ett hållbart fiske skulle många av de föreslagna kriterierna, t.ex. att visa att fiskeverksamheten inte skadar miljön och att den bidrar på ett viktigt sätt till kustsamhällenas liv, i princip kunna läggas till de nuvarande tillträdesrättigheterna som bygger på historiska fångster, men kriterierna bör inte ersätta dem. Guy Vernaeve, Europêche, som företräder europeiska fiskefartygsägare Kommissionären är öppen för förslaget om kriterier och kommissionen kan inte annat än stödja tanken att fisket ska bli mer miljövänligt och att sociala aspekter ska beaktas. Carla Montesi, generaldirektoratet för havsfrågor och fiske, direktör för Atlanten, de yttersta randområdena, Arktis, Nordsjön, Östersjön och EU:s inlandsstater. www.greens-efa.eu KONTAKTER: Isabella Lövin, isabella.loevin@europarl.europa.eu Raül Romeva i Rueda, raul.romevairueda@europarl.europa.eu Jean-Paul Besset, jean-paul.besset@europarl.europa.eu Michael Earle, michael.earle@europarl.europa.eu Häng med i den gemensamma fiskeripolitiken på www.cfp-reformwatch.eu Kriterierna bör inte bara tillämpas på själva fisket utan på hela fiskproduktionskedjan, eftersom fisket bara är ett inslag i en hel kedja av havs- och kustbaserade verksamheter med både tidigare och efterföljande led. Brian O Riordan, International Collective in Support of Fishworkers April 2011 - SWE