Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd



Relevanta dokument
Utveckling av ett selektivt torskredskap

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Gotlands fiske.

ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010

Karlskrona kontrollburar

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr

15 regler matchar din sökning

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap

Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.

Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2018:8

Fritidsfisket i Vättern 2015

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Remiss gällande ökad rapporteringsfrekvens av fångst ombord av äkta tunga i kustfiskejournal.

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Jakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund

Policy Brief Nummer 2014:2

Östersjölaxälvar i Samverkan

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Kustbeståndens utveckling

Programledare har varit Johan Lundgren vid Länsstyrelsen i Hallands län och Ivar Sundvisson har under 2013 varit sekreterare på konsultbasis.

Införande av individuella demersala fiskemöjligheter från 1 januari Karin Kataria & Qamer Chaudhry

Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Aqua reports 2019:1. Test av selektiva redskap för det svenska fisket efter läppfisk. Erika Andersson

Aqua reports 2017:13

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Verksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske 2008.

Sportfiske. Catch and Release.

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Remiss gällande ändrade bestämmelser för fiske med garn och trål

Fiske påp. norra Island Maj Juni Arter. Torsk. Hälleflundra. Marulk. Havskatt, randig. Havskatt, fläckig

Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka

Fritidsfisket i Vättern 2010

Projekt Burfiske efter Valthornssnäckor

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005

Struktur för produktions- och saluföringsplaner

Angående förslag om fördelning av fiskemöjligheterna vad gäller torskfiske i Östersjön

Information från. Informationsbrev 9, den 21 november Vindkraftpark i Bråviken stoppas

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

17.1 Ansökningsprocessen

Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Västra Götaland, Halland och del av Skåne län

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Policy Brief Nummer 2014:5

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002

Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002

Markus Lundgren. med underlag från

Fiskguiden Frågor & svar

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Syntesrapport av Sekretariatet för selektivt fiske

Burfiske efter torsk - nytt i Östersjön 4 år ( ) av burfiskeutveckling! Vad näst?

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Det finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Projektbeskrivning Överlevnad och rekonditionering av släppt torsk i torskburar och torskfällor

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön

Fiskeriverkets författningssamling

Vänerlaxens fria gång:

Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Skrubbskädda/ Flundra

Strategi för en. livskraftig skånsk fiskerinäring. ett initiativ inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet för Skåne

Transkript:

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att utveckla ett alternativ till garnfisket efter torsk för att minska sälskadorna. (Program sälar och Fiske ägs av SFR Yrkesfiskarna, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket samt Fiskeriverket.). Torskfisket med garn i centrala Östersjön är ett av de fisken som under de senaste åren drabbats hårt av sälens härjningar och i flera områden har detta fiske upphört på grund av detta. Under året 2009 gjordes, efter lovande resultat från tidigare undersökningar, en satsning på torskbursfiske. Två fiskare i västra Blekinge har under 2009 provfiskat på heltid med torskburar som betats med sill, och resultaten därifrån är lovande. I genomsnitt fångades 3 kg kommersiell torsk per bur under hela 2009. Burarnas fångsteffektivitet varierar över säsongen, vissa månader kunde fångsterna uppgå till 5,2 kg per bur. Detta i redskap som ännu är under utveckling och av fiskare utan tidigare erfarenhet av burfiske. För fiskaren i östra Blekinge ligger fångsterna något lägre med ett genomsnitt på 2 kg per bur. Figur 1. Skiss över fiske med torskburar. Idag fiskar man med åtta burar i varje länk och 50 meter mellan varje bur. Garnfiske jämfört med burfiske För att jämföra burarnas effektivitet med garn och krokfiske har Fiskeriverkets loggbok analyserats. Fiskare med båtar över 8 meter som fiskar efter torsk rapporterar dagligen sin fångst och ansträngning till loggboken. Rapporteringar från båtar som fiskar under hela säsongen efter torsk med antingen krok eller garn i Hanöbukten (ices-rutor 40 och 4159 samt 40 och 4160) och som under 2009 har fiskat mer än 10 ton är inkluderade i analysen. Från loggboken har vi fått fram uppgifter om fiskarnas dagliga fångster per fiskebåt vilket är det som är relevant att jämföra med burfiskets dagliga fångster. Endast landad fångst dvs torsk över 38 cm är inkluderade i analysen. För att kunna jämföra burfiskets potentiella dagliga fångster har vi beräknat att 100 burar kan vittjas per dag och medelfångsten per bur och månad multipliceras därför med 100. Därmed får vi en genomsnittlig dagsfångst på 300 kg torsk för en burfiskare. Burfisket är som bäst i juli och augusti då en genomsnittlig dagsfångst kan vara 520 kg. I april däremot är burfisket som sämst med dagsfångster på 150 kg per dag. Den genomsnittliga dagsfångsten per

garn och krokfiskebåt för hela säsongen är 360 kg torsk. I juni är garnfisket som bäst och där kan du få en genomsnittlig dagsfångst på 520 kg per fiskebåt och i december endast 280 kg per dag och båt. Under den första perioden på säsongen ger garnfisket högre fångster per båt och dag jämfört med burfisket. Under den senare delen av säsongen däremot är fångsterna i burar så bra att det är mer effektivt att fiska med burar än med garn och krok. Torsk kg per båt och dag 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Garn och krokfiske Burfiske Figur 2. Fångst i kg torsk per fiskedag och fiskebåt för garn och krok respektive burfisket. Burfiskets dagsfångst är beräknat på att 100 burar vittjas per dag. Utifrån burarnas varierande fångsteffektivitet beräknar vi också den totala potentiella fångsten per månad över hela säsongen. Vi jämför detta med garn och krokfiskares totala fångst per månad (figur 3). En garn- och krokfiskare fiskar igenomsnitt 8 fiskedagar per månad de månader de är aktiva. De är aktiva 9 månader per år. I genomsnitt lägger en fiskebåt 5400 meter garn per fisketillfälle och hanterar i medeltal 2700 krok per fisketillfälle. I garn- och krokfisket går det åt en fiskedag för att sätta redskapen. De fiskedagar de ger sig ut för att sätta garn eller krok är inte inkluderade. Burfiskarna kan ha redskap i vattnet större delen av tiden vilket innebär att det inte går åt någon extra fiskedag för att sätta ut redskapen. Därmed uppskattar vi att burfiskare kan vara ute minst 2 dagar mer per månad än garn- och krokfiskare, dvs. i genomsnitt 10 dagar per aktiv månad. För att jämföra burfisket med garn- och krokfisket i fångst per månad och båt över hela säsongen har vi alltså utgått från antalet fisketillfällen garn- och krokfiskarna har i genomsnitt för varje månad, adderat 2 fiskedagar och multiplicerat det med antal vittjade burar och fångsten per bur för den månaden. Vi har optimerat antalet fiskedagar för burfisket de månader då burfisket varit som bäst, d.v.s. antalet fisketillfällen den månad som garn- och krokfiskarna varit mest aktiv multipliceras med antal vittjade burar och fångst per bur den månad då burfisket varit bäst. Vi förutsätter alltså helt enkelt att om det är bra fiske fiskar man mer även som burfiskare. Vi ser då att burfiskets fångster är jämförbara med garn- och krokfiskets fångster. Burfiskets fångster är till och med högre under vissa månader. Den totala fångsten över hela säsongen för burfisket blir 33

600 kg jämfört med garn- och krokfiskets 25 800 kg. I denna jämförelse har vi för burfisket inte tagit hänsyn till torskfiskestopp under hela juli och augusti utan endast jämfört potentiella fångster. Idag är fiskestoppet redskapsrelaterat, det är förbjudet att fiske efter torsk med krok och garn men burfisket ingår inte i stoppet. Men i framtiden kan detta ändras. Figur 3. Den beräknade fångsten i kg torsk per månad och fiskare för burfisket och den genomsnittliga fångsten torsk i kg per månad och fiskebåt för garn och krokfisket utdraget från loggboken..observera att garn- och krokfisket stoppas under hela juli och augusti. Selektiva redskap De burar som tillverkas idag är inte selektiva och gjorda i ett småmaskigt material med en maskstolpe på 30mm. Det gör att det initialt har blivit stora fångster av undermålig torsk. För att i så stor utsträckning som möjligt förhindra fångst av torsk under minimimåttet, 38 cm i Östersjön, har försök med montering av selektionsfönster i torskburar genomförts. Tre storlekar på selektionsfönster testades. Maskstorleken på selektionsfönstren var 40 mm, 45 mm samt 50 mm. Studien visar att 45 mm stora maskor i selektionsfönstret minimerar bifångst av torsk under 38 cm. Då torskar har ett kannibaliskt beteende skulle färre fångade små torskar (< 38 cm) kunna resultera i mindre fångst av stora torskar, då små torskar i burarna skulle kunna locka till sig större torsk. Det visade sig dock inte vara så, utan fångsten av stor torsk var lika god i de selekterande burarna som i de utan selektionsfönster. Idag har vi kommit till en punkt där vi kan säga att burarna fångstmässigt kan fungerar som ett alternativ till garnfisket. Genom en selektionspanel med 45 mm maska görs burarna selektiva och endast torsk över 38 cm fångas. Men utvecklingen av torskburar fortsätter. En viktig uppgift som kvarstår är att utveckla burarna så att de står emot sälskador. Det finns mycket erfarenhet inom utveckling av sälsäkra fällor och burar och framtida utveckling kommer att fokuseras kring just detta.

Förutom att burarna kan göras selektiva finns många fördelar med burfiske. Fångsterna påverkas inte märkbart av ståtiden. Det blir lika stora fångster om burarna vittjas efter en, två eller tre dagar. Fångsten som kommer upp är levande och av bästa kvalitet vilket ökar dess fångstvärde. Dessutom är risken för bifångst av fåglar och tumlare nästintill obefintlig. Det finns därför förutsättningar för att miljömärka detta fiske vilket även det bör höja fångstvärdet och skapa förutsättningar för ett ekonomiskt hållbart fiske. Vittjning av burar i Hanöbukten en blåsig dag i april.

Torsk fångad i en bur.