Jens Östlund Kjell Jonsson Erik Norin

GÄVLE KOMMUN Norrlandet VA-försörjning Steg 3 fördjupad utredning av alternativ C och F Uppdragsnummer 1654824004 Örnsköldsvik Sweco Environment AB Sundsvall/Örnsköldsvik Jens Östlund Kjell Jonsson Erik Norin 1 (13) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 www.swecogroup.com SWECO AB (publ) Org.nr 556542-9841 säte Stockholm Jens Östlund

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 2 Syfte 3 3 Förutsättningar alternativ C och F 4 3.1 Tekniklösning 4 3.2 Organisationsformer 5 3.3 Juridik 6 3.3.1 Kommunens utbyggnadsskyldighet av allmän anläggning 6 3.3.2 Befintliga gemensamhetsanläggningar 6 3.3.3 Nya för ändamålet tillskapade gemensamhetsanläggningar 8 4 Utbyggnad 8 5 Kostnader 9 5.1 Alternativ C 9 5.2 Alternativ F 10 6 Teknisk samordning 12 6.1 Infrastrukturer 12 7 Slutsats 13 8 Rekommendationer 13 Bilagor 1 Karta med förslag till verksamhetsområdesgräns 2 Tillståndsfrågor vid utbyggnad av allmänt VA på Norrlandet 3 Karta med områdesindelning med GA 2 (13)

1 Bakgrund Under 2011 har ett intensivt utredningsarbete pågått beträffande va-lösningar på Norrlandet där Sweco genomfört en vägvalsutredning gällande tekniklösningar och organisationsformer på uppdrag av Gävle kommun. I vägvalsutredningen förordar och rekommenderar Sweco att kommunalt verksamhetsområde för vatten- och spillvattentjänster upprättas på Norrlandet och att tekniklösningen bör vara en blandning av självfalls- och LTA-system (alt.c). Denna tekniklösning väljs för att i så stor utsträckning som möjligt hålla nere utbyggnadskostnaderna såväl som de framtida driftoch underhållskostnaderna. Det finns ett uttalat intresse från boende på Norrlandet gällande gemensamhetsanläggningar (alt. F) samt att det finns goda exempel på sådan organisationsform för va-förvaltande i Sverige. Därför anser Sweco att förutsättningar för denna organisationsform bör studeras djupare. I september 2011 beslutade kommunstyrelsens Mark-, Miljö- och Planberedning (MMPberedningen) att gå på den linje som Sweco förordat och även den kommunalt tillsatta projektgruppen som gemensamt arbetar med va-frågorna på Norrlandet samt referensgrupp från boende på Norrlandet (Norrlandets utvecklingsgrupp) står bakom, att i en fördjupad utredning studera de båda alternativen C och F innan slutgiltigt beslut fattas gällande va-lösning för Norrlandet. Beskrivning av de båda alternativ C och F finns i kapitel 3 nedan. 2 Syfte Eftersom vägvalsutredningen till stor del baseras på tidigare va-utredningar och äldre grundmaterial om Norrlandet har Sweco ansett att det är viktigt att fördjupa utredningen kring den förordade tekniklösningen och organisationsformen för att säkerställa att kostnadsnivåer, förslag på sträckningar och genomförande är riktiga. Därför har en fördjupad utredning kring detta gjort som kallas Steg 3. I utredningen har följande moment ingått: Fältkontroll (Hinder, svåra passager, möjlig placering av anläggningsdelar och va-sträckningar). Fördjupade kostnadsberäkningar (Utbyggnad, drift o underhåll). Kartlägga teknisk infrastruktursamordning (dialog med ansvariga för andra tekniska infrastrukturer). Juridik (Belysa förutsättningar för allmän va-anläggning och gemensamhetsanläggningar). 3 (13)

3 Förutsättningar alternativ C och F 3.1 Tekniklösning Den tekniklösning som förutsätts i både alternativ C och F i vägvalsutredningen bygger på ett blandat ledningssystem mellan självfall och LTA (Lätt TryckAvloppssystem). I systemet finns också ett antal huvudpumpstationer för avlopp som via överföringsledningar pumpar avloppsvattnet till reningsverket, samt ett antal tryckstegringstationer för dricksvatten som har till funktion att tryckhöja och distribuera ut vatten via vattenledningar till hushållen. Att välja en blandning mellan självfalls- och LTA-system ger stora fördelar beträffande flexibilitet i ledningssträckning och framtida underhåll. LTA-system som bygger på trycksatta ledningar är inte känsliga för motlut och varierade höjdskillnader i motsats till självfallssystem, som bygger på gravitation och kräver att ledningarna ligger med minimilutning. Därför är det mycket kostnadseffektivt att välja LTA-system trots att en pumpenhet krävs för varje hushåll som ansluts i områden med varierad topografi och där de anslutande husen ligger nära havsnivån i området. Om självfallssystem skulle väljas i denna typ av område skulle det innebära djupa och komplicerade schakter med risk för berg och grundvattenhantering i samband med anläggandet. Fördelen med att blanda upp LTA-system med självfall i områden och sträckor med goda förutsättningar för det, är att framtida underhåll och tillsyn av hela systemet förenklas. Känt är att det finns risker för gasbildning och sedimentation i LTA-system som i vissa fall kan kräva både luftning och regelbunden genomspolning. Orsaken till detta har tidigare varit att LTA-systemen överdimensionerats. Idag finns större kunskap och erfarenhet som gör att LTA-systemen kan optimeras bättre. Trots mer optimerade system kan det i vissa fall förekomma gasbildning och sedimentation på grund av stor variation i vattenförbrukningen och långa ledningssträckor. Underhållet förenklas då LTA-systemet är anslutet till självfallssystem, eftersom gaser då kan avluftas i lämpliga punkter på självfallssystemet samt att genomspolningar kan kontrolleras och skötas från brunnar på självfallssystemet. I områden som Norrlandet där det finns en hög andel fritidsboenden är vattenförbrukningen mycket säsongsbetonad. Under sommarmånaderna är vattenförbrukningen hög och under vintern kan vattenförbrukningen i vissa områden komma ner till noll. Detta gör att omsättningen av vatten i både vatten- och spillvattenledningarna under vissa vintermånader är väldigt låg vilket innebär att vatten står stilla i ledningarna under perioder. Det kan medföra kvalitetsproblem på dricksvattnet och sedimentationsproblem i spillvattennätet. Genom att under kontrollerade former under dessa månader med låg förbrukning fylla upp huvudpumpstationer med dricksvatten regelbundet motverkas både kvalitetsproblem av dricksvattnet och sedimentations- och gasbildningsrisker på spillvattennätet. 4 (13)

Figur 1. Foto taget vid fältinventering 3.2 Organisationsformer Alternativ C Kommunalt huvudmannaskap i hela området För alternativ C i vägvalsutredningen förutsätts ett kommunalt verksamhetsområde för spillvatten och vattentjänster. Det innebär att kommunens va-huvudman Gästrike Vatten ansvarar både för utbyggnad och drift av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkt vid varje fastighetsgräns. För ledningar och anordningar t. ex LTA inom fastigheten ansvarar fastighetsägaren. Verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning. Det är kommunen som beslutar och fastställer verksamhetsområdet. I bilaga 1 redovisas ett förslag till verksamhetsområdesgräns för vilket en allmän va-anläggning för vatten och spillvatten bör byggas ut. Alternativ F Kommunalt huvudmannaskap och gemensamhetsanläggningar Organisationsformen för alternativ F i vägvalsutredningen är en blandnig mellan ett kommunalt verksamhetsområde och gemensamhetsanläggningar (GA). Det kommunala verksamhetsområdet skulle inkludera huvudledningsnät med huvudpumpstationer och tryckstegringsstationer. Gemensamhetsanläggningarna skulle omfattas av ledningsnätet inom bostadsområdena. I praktiken innebär en sådan uppdelning att kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av huvudledningsnät och huvudpumpstationer fram till anvisad förbindelsepunkt för varje gemensamhetsanläggning. Varje gemensamhetsanläggning ansvarar för utbyggnad och drift av ledningsnät inom gemensamhetsanläggningen fram till förbindelsepunkt. Normalt 5 (13)

är att varje fastighetsägare ansvarar för utbyggnad och drift av ledningar och anordningar inom fastigheten, på samma sätt som vid upprättande av en allmän anläggning. Bildandet av GA regleras i anläggningslagen (SFS 1973:1149). Anläggningslagen bygger i grunden på ett frivilligt samarbete mellan de deltagande fastigheterna. Normalt är att de fastighetsägare som avser att samarbeta om anläggningen ansöker om en förrättning enligt anläggningslagen. Gemensamhetsanläggningar inrättas genom ett anläggningsbeslut i en anläggningsförrättning som utförs av lantmäterimyndigheten. I beslutet anges hur anläggningen ska genomföras och vilka fastigheter som ska ha del i den. I bilaga 3 redovisas ett principiellt förslag till en indelning av GA för ledningsnätet i områdena. Indelningen är baserad på en ungefärligt jämn fördelning av fastigheter. Sannolikt skulle indelningen i praktiken bli annorlunda och antalet GA bli fler, men för att principiellt kunna belysa detta alternativ bedöms förslaget tillräckligt detaljerat. 3.3 Juridik 3.3.1 Kommunens utbyggnadsskyldighet av allmän anläggning Redan 2007 inför kommunfullmäktiges inriktningsbeslut angående utbyggnad av allmän va-anläggning inom Norrlandet ansåg Bygg- och miljönämnden i sitt yttrande att de hälsooch miljömässiga skälen talar för en allmän va-anläggning. Slutsatserna i denvägvalsutredning som gjorts under 2011 bekräftar att Bygg- och miljönämndens uppfattning är riktig. I och med att det konstaterats att behov finns att ordna vattentjänster i ett större sammanhang på Norrlandet med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön, är förutsättningarna enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) uppfyllda. I förutsättningarna för denna fördjupade utredning ingår att behovet ska lösas genom att ett kommunalt verksamhetsområde inrättas för Norrlandet. Normalt ska utbyggnaden göras på så sätt att det för varje fastighet inom verksamhetsområdet anvisas en förbindelsepunkt, som ska finnas i fastighetens omedelbara närhet, om skäl inte finns för annan placering, 12 LAV. Det finns emellertid inga juridiska hinder mot att låta förbindelsepunkten vara gemensam för flera fastigheter. Om va-huvudmannen finner det lämpligt kan det övervägas att låta befintliga eller för ändamålet tillskapade gemensamhetsanläggningar anslutas till den allmänna vaanläggningen. 3.3.2 Befintliga gemensamhetsanläggningar För redan befintliga gemensamhetsanläggningar finns i detta fall tre alternativa lösningar. 1. Va-huvudmannen bygger ut ett nytt ledningsnät och upprättar förbindelsepunkt i varje fastighets omedelbara närhet och GA:n upplöses. Va-huvudmannen betalar ersättning för onyttigbliven anordning till GA:n, i detta fall hela anläggningen. 6 (13)

2. Ledningsnätet övertas av va-huvudmannen och införlivas i den allmänna anläggningen. Förbindelsepunkt upprättas vid varje fastighets omedelbara närhet och GA:n upplöses. va- huvudmannen löser in ledningsnätet och betalar ersättning för onyttigbliven anordning, i detta fall eventuella vattenverk och avloppsreningsanläggningar. Denna lösning förutsätter att va-huvudmannen bedömer att ledningsnätet uppfyller kraven för att ingå i en allmän anläggning. 3. Gemensamhetsanläggningen äger och förvaltar det interna ledningsnätet som ansluts till den allmänna va-anläggningen i förbindelsepunkt som anvisas av vahuvudmannen. Ersättning för onyttigbliven anordning utgår för eventuella vattenverk och avloppsreningsanläggningar. Det är i sammanhanget viktigt att betona är att va-huvudmannen inte har någon skyldighet att överta anläggningsdelar inom gemensamhetsanläggningen som vahuvudmannen inte vill överta. Däremot kan det finnas en ersättningsskyldighet för sådana anläggningsdelar som blir onyttiga, jfr 39 och 40 LAV 39 : Om det för en fastighet inom en allmän va-anläggnings verksamhetsområde finns en enskild anläggning som kan användas i den allmänna va-anläggningen, är den som äger den enskilda anläggningen skyldig att, om huvudmannen begär det, mot skälig ersättning låta den enskilda anläggningen ingå i den allmänna va-anläggningen. Det innebär att va-huvudmannen kan, om man så vill, lösa in hela eller delar av en enskild va-anläggning, men måste inte göra det. Vid inlösen bör följande överväganden göras: o Har anläggningen sådan standard att den kan ingå i den allmänna va-anläggningen, eller finns det delar i den som blir onyttiga? o Finns det delar av anläggningen som behöver rustas upp innan de kan ingå i den allmänna va-anläggningen? o Hur ska anläggningens bruksvärde bestämmas? 40 : Om en enskild anläggning blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allmän va-anläggning, skall huvudmannen betala skälig ersättning till den enskilde anläggningens ägare. Om va-huvudmannen har för avsikt att helt eller delvis ersätta den enskilda anläggningen med en ny allmän anläggning ska han betala ersättning för onyttigblivna anordningar till den enskilda anläggningens ägare. I förarbetena till lagen talas dock om att ersättningsskyldigheten ska tillämpas restriktivt. Storleken på ersättningen för onyttigbliven anordning liksom en anläggnings bruksvärde bör bestämmas främst med hänsyn till vad det skulle kosta att utföra en liknande 7 (13)

anordning eller anläggning, med skäligt avdrag för värdeminskning genom ålder och slitage. 3.3.3 Nya för ändamålet tillskapade gemensamhetsanläggningar Rent juridiskt finns det inget som hindrar att ledningsnätet i ett område byggs och förvaltas av en gemensamhetsanläggning om va-huvudmannen finner det lämpligt. Det är med andra ord inget som va-huvudmannen behöver tillåta, men det är å andra sidan heller inget som va-huvudmannen kan förutsätta eller kräva för att lösa va-utbyggnaden. 4 Utbyggnad Genomförandet av ett projekt av denna storlek som utbyggnad av va-försörjning till Norrlandet kräver inte bara en stor organisation i byggskedet utan även i planeringsskedet. Många delar måste vara klara och beslutade innan om entreprenad kan starta. De delar som inte är klara och påverkar entreprenaden kommer troligtvis orsaka stora kostnader till följd av produktionsstopp och risk att förhastade och felaktiga beslut fattas. I bilaga 2 är tillståndsfrågor sammanställda som bedöms bli aktuella vid en utbyggnad av en allmän va-anläggning på Norrlandet. Alternativ C I detta alternativ ansvarar kommunens va-huvudman Gästrike Vatten för utbyggnaden av en allmän va-anläggning fram till förbindelsepunkt i varje fastighets omedelbara närhet inom det av kommunen beslutade verksamhetsområde, normalt 0,5 meter utanför tomtgräns. Innan utbyggnaden kan påbörjas är det, som tidigare nämnts många tillstånds- och tekniska frågor som måste lösas. Det är troligt att entreprenadarbetena kan komma igång 1-1,5 år efter att kommunfullmäktige beslutat om verksamhetsområde. Genomförandetiden för utbyggnaden är naturligtvis beroende av vilken ambitionsnivå man håller för projektet. Bedömningen är att en rimlig genomförandetid är ca 3-4 år med en eftersläpning av anslutningsarbeten på ca 1 år. Alternativ F I alternativ F ansvarar kommunens va-huvudman Gästrike Vatten för utbyggnaden av en allmän va-anläggning bestående av huvudledningsnät fram till förbindelsepunkt för varje gemensamhetsanläggning, samt huvudpumpstationer och tryckstegringar. Gemensamhetsanläggningarna ansvarar för utbyggnad av områdesledningar som försörjer fastigheter som omfattas av respektive GA. Huvudledningsnät Inom 1år efter beslut om verksamhetsområde i kommunfullmäktige kan sannolikt entreprenadarbeten för utbyggnad av den allmänna va-anläggningen påbörjas. Genomförandetiden bedöms till ca 1-2 år beroende på ambitionsnivå. 8 (13)

Områdesledningar Genomförandetiden för utbyggnad och anslutning av fastigheter i områdena där GA har ansvar är mycket osäker och svårt att uppskatta, eftersom det finns flera påverkande faktorer som är svåra att råda över. En faktor som är av väsentlig betydelse och troligtvis kommer ta lång tid, är proceduren kring bildandet av gemensamhetsanläggningar i områdena. Andra viktiga faktorer att beakta är att det kommer finnas olika förutsättningar mellan olika GA att kunna genomföra en utbyggnad. Några har sannolikt kompetenser inom GA att själva planera, byggleda och till och med bedriva entreprenadarbeten, medan andra troligtvis kommer att behöva köpa de flesta av tjänsterna. Storleken på ledningsnät och antal fastigheter kommer också att skilja mellan GA:n som gör att genomförandetiden kommer att skilja sig åt. 5 Kostnader Både utbyggnadskostnader samt drift och underhållskostnaderna är i jämförelse med tidigare vägvalsutredning något högre. Orsak till detta är framförallt att ledningssträckor fram till kommande exploateringsområden är beaktade i större omfattning än tidigare, sträckningen har även justeras något efter resultatet av en fältinventering och att erfarenhetskostnader för drift och underhåll delvis är uppdaterade. 5.1 Alternativ C Utbyggnadskostnad En utbyggnad av ett va-system på Norrlandet kommer inte enbart innebära stora kostnader i form av entreprenadarbeten. Utbyggnaden kommer också medföra stora arbetsinsatser för kommunen och va-huvudmannen. Arbetsinsatserna handlar dels om planering och förberedelser inför utbyggnaden, dels medverkan under olika skeden av utbyggnaden och slutligen i övertagandet av anläggningen. I vägvalsutredningen uppskattades utbyggnadskostnaden för alternativ C till 165-200 miljoner kr. Efter ytterligare fördjupade kalkyler i denna utredning har några fördyrande eller kostnadsbesparande parametrar inte framkommit i någon större omfattning. Utbyggnadskostnaden är kalkylerad till 170-200 miljoner. Kalkylen baserar sig på erfarenhetsvärden från projekt i samma storleksordning, med liknande topografiska och geotekniska förhållanden. Kalkylen omfattar utbyggnad av ett ledningsnät fram till en förbindelsepunkt i fastighetsgräns för samtliga ca 850 befintliga fastigheter inklusive 4 st. huvudpumpstationer och 4 st. tryckstegringar. Även ledningar fram till antagna inkopplingspunkter för de i framtiden planerade exploateringsområdena är medräknade. Omfattningen på ledningsnät inom de planerade exploateringsområdena är svår att exakt bedöma. Om man utgår från ett antagande att de framtida exploateringsområdena liknar Engeltofta backe vad gäller fastighetstäthet och utformning av tomter bedöms kostnaden för dessa områdesledningar bli i storleksordningen ca 20-30 miljoner kr. 9 (13)

Områdesledningar inom de planerade exploateringsområdena är inte medräknad i utbyggnadskalkylen på 170-200 miljoner kr. Eftersom ingen detaljprojektering och fullständig markundersökning ännu gjorts innehåller kalkylen osäkerhetsfaktorer som måste beaktas. Faktorer med betydelse som kan påverka kostnaden och i dagsläget är svåra att förutsäga är framför allt förekomst av berg och påverkan av grundvatten i va-schakter och konkurrensläget vid upphandlingstillfället av entreprenörer. Drift och underhåll En utbyggnad av en allmän va-anläggning på Norrlandet kommer för va-huvudmannen innebära ett utökat drift- och underhållsåtagande. Inte enbart genom att ledningsnätet utökas, utan också på grund av att en stor del av fastigheternas avlopp kräver pumpning. Underhållsansvaret för dessa LTA-pumpar kommer att ligga på va-huvudmannen Gästrike Vatten. Norrlandet har många fritidsboenden vilket medför stora säsongsvariationer i vattenförbrukning. Delar av året kan detta leda till ett större underhållsbehov av ledningsnätet på grund av dålig omsättning i både spill- och vattennätet. Detta kan till stor del motverkas om man redan i projekteringsstadiet beaktar detta. Den totala kostnaden för drift och underhåll är beräknad till ca 1,5 miljoner kr/år. Anläggningsavgifter Inom ett beslutat verksamhetsområde finansieras utbyggnad av den allmänna vaanläggningen med engångsavgifter, så kallade anläggningsavgifter, från de fastigheter som ansluts. De anslutna fastighetsägarna betalar också en periodisk avgift, så kallad brukningsavgift, som ska täcka drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra kostnader för en allmän va-anläggning som inte täcks av en anläggningsavgift. Beräkningsfaktorerna i taxan ska enligt vattentjänstlagen generellt sett ge en skälig och rättvis avgiftsfördelning efter nytta. Det innebär att oavsett var man bor inom området beräknas anläggningsavgiften på samma sätt. Brukningsavgiften baseras på förbrukning genom vattenmätning eller poängtaxa. Poängtaxa innebär att den årliga förbrukningen uppskattas utifrån förutbestämda parametrar. Den typen av taxa tillämpas normalt i de fall mätning är svår att utföra. 5.2 Alternativ F Utbyggnadskostnad En utbyggnad av va-anläggningen enligt alternativ F innebär att kostnader fördelas mellan va-huvudmannen och GA:n. Huvudledningsnätet inklusive huvudpumpstationer och tryckstegringsstationer tar va-huvudmannen kostnaderna för och områdesledningar kommer varje gemensamhetsanläggning bekosta. Utbyggnadskostnaden för huvudledningsnätet bedöms till ca 50-70 miljoner kronor. Vahuvudmannen upprättar en förbindelsepunkt för anslutning av varje gemensamhetsanläggning. 10 (13)

För att kunna göra jämförelser och belysa olikheter mellan alternativ C och F har ett principiellt förslag på indelning av gemensamhetsanläggningar gjorts, se bilaga 3. Vissa områden har troligtvis bättre förutsättningar att hålla nere utbyggnadskostnaderna i en mindre gemensamhetsanläggning medan andra områden har bättre förutsättningar att hålla ner utbyggnadskostnaderna i en större gemensamhetsanläggning. Hur utformning och indelning slutligen skulle se ut är svårt att förutsäga. Det är upp till de boende på Norrlandet att själva enas och verka för att GA kommer till stånd om en sådan lösning väljs. Kommunen kan inte kräva eller förutsätta att va-frågan löses via genom upprättande av GA. På Norrlandet finns en stor variation gällande topografi, geologi, fastigheternas tomtyta och bostadstäthet vilket medför att utbyggnadskostnaden väsentligt kommer skilja mellan olika GA. Kostnadskalkyler för utbyggnad av va-anläggningen inom varje GA baseras på den föreslagna indelningen. En annan förutsättning i kalkylerna är att va-anläggningen inom varje GA utförs med samma kvalité och standard som om va-huvudmannen skulle svara för utbyggnaden. Det är även förutsatt att delar av den allmänna anläggningen kommer att ligga inom område för GA, exempelvis huvudpumpstationer och huvudledningar. Det innebär att flera anslutningspunkter kan förekomma för en GA. Alternativet till det är att ledningsnätet förlängs inom GA för att uppnå enbart en förbindelsepunkt. Detta är sannolikt ett dyrare alternativ jämfört med det beräknade där flera servisavgifter är inräknade. Den totala utbyggnadskostnaden för områdesledningarna inom GA är kalkylerad till 125-160 miljoner kronor. Drift och underhåll Precis som för utbyggnadskostnaderna kommer även drift- och underhållskostnader delas mellan va-huvudmannen och respektive GA. Områdesledningar ansvarar GA för och huvudledningsnät, huvudpumpstationer och tryckstegringar ansvarar vahuvudmannen för. Inom GA där LTA-stationer förekommer måste det fastställas vem (GA eller fastighetsägaren) som ansvarar för LTA-stationerna. Klart är att va-huvudmannen inte ansvarar för LTA-stationerna i detta alternativ. Kostnaden för drift och underhåll av den allmänna delen av va-anläggningen som vahuvudmannen ansvarar för har beräknats till ca 0,5 miljoner kr/år Den del av vaanläggningen inom områdena som GA ansvarar för är beräknad till ca 1,3 miljoner kr/år inklusive underhåll av LTA-stationer. Här gäller samma som för utbyggnadskostnaden, dvs stora skillnader kan förekomma i kostnader för drift och underhåll mellan olika GA beroende på förutsättningarna. Drift och underhållstjänster kan inom GA antingen köpas av extern driftentreprenör eller att personer inom GA som har denna kompetens får ansvar för drift och underhåll. Hur varje GA löser denna fråga kommer sannolikt variera beroende på vilka förutsättningar som finns. Anläggningsavgifter Varje GA betalar anläggningsavgift utifrån gällande taxa. Om flera anslutningspunkter till den allmänna anläggningen upprättas betalas flera servisavgifter. 11 (13)

De anslutna fastigheterna till respektive GA betalar en anslutningsavgift som sammantaget ska motsvara dels kostnaden för anläggningsavgiften till va-huvudmannen, dels kostnaden för utbyggnaden av ledningsnätet inom GA. Eftersom utbyggnadskostnaden av ledningsnätet för respektive GA kommer att skilja, innebär det att anslutningsavgiften också kommer skilja sig mellan fastigheter som är anslutna till olika GA. Enligt en översiktlig kalkyl skulle anslutningsavgiften som ska bära utbyggnadskostnaden inom GA kunna skilja upp till 100 000 kr/fastighet beroende på vilken GA man är ansluten till. Även den periodiska avgiften inom GA som ska bära kostnader för drift och underhåll samt framtida förnyelsebehov kommer skilja mellan GA:n eftersom ledningslängder och antal anläggningsdelar som t. ex antal LTA-stationer kommer att skilja mellan olika GA:n. 6 Teknisk samordning Utbyggnad av ett va-system till Norrlandet kommer inte enbart förbättra vatten- och avloppsfrågan utan ge möjlighet till en samhällsutveckling. Om man i ett tidigt skede av planeringen involverar ansvariga för andra infrastrukturer som helt eller delvis saknas ute på Norrlandet kan det dels möjliggöra en fördelning av vissa kostnader som va-utbyggnaden annars får bära helt själv, dels ge mervärden i form av bättre kommunikationsmöjlighet för cyklister och gående, standardhöjning av vägnät, stabilare elförsörjning, tillgång till bredband och ökad service för turister och badgäster. Alternativ C Goda förutsättningar finns att möjliggöra olika samordningsvinster eftersom Gästrike Vatten som ensam projektägare kontrollerar tidplanen för hela va-utbyggnaden. Samordning innebär inte enbart möjlighet till gemensam utbyggnad med andra infrastrukturer utan även samordning beträffande projektorganisation, lantmäteriförrättning, trafikanordning, hantering av berg, block och masstransporter mm. Alternativ F I alternativ F försämras möjligheten till en helhetssamordning. För utbyggnad av den allmänna va-anläggningen i form av huvudledningsnät kan denna samordning vara möjlig men inom områdena där GA har ansvar för utbyggnaden kommer samordningen att försvåras, främst på grund av att utbyggnaden av va-anläggningarna inom respektive GA sannolikt inte kommer att kunna samordnas i tiden. 6.1 Infrastrukturer Sweco har identifierat och kontaktat ansvariga för de tekniska infrastrukturer som bedömts ha intressen i en utbyggnadssamordning med ett va-system. De som kontaktats är: Trafikverket Gång- och cykelbana Gävle Energi Bredband, vädersäkring elnät 12 (13)

Gävle hamn Grustäkter i projektet Gävle kommun, Tekniska kontoret Lokalt vägnät Gävle kommun, Kultur och fritidsförvaltningen Offentliga toaletter badplatser Scanova Vädersäkring telenät (nedgrävning av luftledningar) Samtliga av de kontaktade ser positivt på samordning med en va-utbyggnad på Norrlandet. I vilken omfattning och form samordning kan vara möjlig är i dagsläget för tidigt att säga. 7 Slutsats Följande slutsatser kan dras utifrån denna fördjupade utredning Små avvikelser i kostnadskalkylerna jämfört med vägvalsutredningen. Behov finns att ordna vattentjänster i ett större sammanhang på Norrlandet med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön, därmed är förutsättningarna enligt 6 i LAV uppfyllda. Inga juridiska hinder finns för att tillåta bildandet av GA med egna ledningsnät inom verksamhetsområdet, men aspekter som lång utbyggnadstid, stor kostnadsskillnad mellan olika GA, försvårade samordningsmöjligheter samt risk för ansvarstvister mellan olika va-huvudmän tala mot detta alternativ. Utbyggnad av en allmän va-anläggning för hela området (alt. C) innebär en rättvis grundad avgift för samtliga fastighetsägare på Norrlandet. Utbyggnad av en va-anläggning och organisationsform enligt alternativ F innebär stor avgiftsskillnad mellan fastigheterna på Norrlandet. Stora möjligheter för samordnad utbyggnad med andra infrastrukturer finns i alternativ C. Dock är det små ekonomiska vinster för va-utbyggnaden men totalt sett stora mervärden för Norrlandet. 8 Rekommendationer Sweco förordar: o o o Att utbyggnaden av vatten och avlopp på Norrlandet sker enligt alternativ C i vägvalsutredningen, dvs va-huvudmanen bygger ut en allmän va-anläggning fram till förbindelsepunkt i varje fastighets omedelbara närhet inom det av kommunen beslutade verksamhetsområdet. Att befintliga gemensamhetsanläggningar utreds i varje enskilt fall innan beslut tas om hur de ska anslutas till den allmänna anläggningen. Att inga nya gemensamhetsanläggningar tillåts ansluta till den allmänna vaanläggningen. 13 (13)

BILAGA 2 UPPDRAG Norrlandet VA-försörjning UPPDRAGSNUMMER 1654824-003 UPPDRAGSLEDARE Jens Östlund UPPRÄTTAD AV Erik Norin DATUM 2011-10-18 Tillståndsfrågor vid utbyggnad av allmänt VA på Norrlandet I föreliggande PM ges en översiktlig redovisning av vilka tillståndsfrågor som bedöms bli aktuella vid en utbyggnad av allmän VA-försörjning på Norrlandet. Genomgången baseras på erfarenheter från andra liknande utbyggnadsprojekt. Ingen detaljgenomgång avseende förhållandena på Norrlandet har gjorts och inte heller har några fördjupade samrådskontakter med miljömyndigheter hållits. En sådan avstämning bör göras så snart en utbyggnad aktualiseras efter ett fullmäktigebeslut om verksamhetsområde. Ärenden där Gästrike Vatten ansvarar Som verksamhetsutövare och byggherre blir Gästrike Vatten ansvarig för följande tillstånds- och anmälningsärenden. Anmälan utökad VA-verksamhet Ärende: Att öka upptagningsområdet till Duvbackens avloppsreningsverk genom att anlägga nytt ledningsnät med erforderliga pumpstationer anmäls som en ändring av verksamheten vid Duvbackens ARV enligt 21 3 punkten förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Se även kommentar nedan angående tillstånd. Beslutande myndighet: Byggnads- och miljönämnden, Gävle kommun. Kommentar: I ärendet prövas miljö- och hälsoskyddspåverkan i första hand till följd av ökad belastning på reningsverket och till följd av nödbräddning från pumpstationer längs ledningsnätet. Om den ökade belastningen skulle innebära att tillståndsgiven anslutning överskrids krävs en omprövning av tillståndet för reningsverket. Anmälan för samråd Ärende: Den påverkan på naturmiljön som anläggandet av ledningsnätet kan ge upphov till prövas genom en anmälan för samråd enligt miljöbalkens 12 kap 6. Denna anmälan för samråd kan betraktas som ett övergripande MKB-arbete för byggprojektet. Beslutande myndighet: Länsstyrelsen i Gävleborg Kommentar: I ärendet prövas miljöpåverkan generellt, men främst aspekter som inte prövas i andra tillstånds- eller anmälningsärenden. Det kan handla om påverkan på naturmiljö, djurliv samt kultur- och fornminnesskyddade objekt, tillfälliga massupplag etc. 1 (3) pm04s 2010-12-15 Sweco Envi ro nment AB Uppdrag 1654824-003; erno p:\1584\1654824_norrlandet_va-utredn\000\10 arbetsmtrl_dok\steg 3\tillståndsfrågor\pm_tillståndsärenden_bilaga2_111019.doc

Anmälan om vattenverksamhet Ärende: Byggåtgärder som riskerar att påverka vattenområden och vattendrag som exempelvis grävning eller läggning av ledning är anmälningspliktiga i enlighet med miljöbalkens 11 kap. 9a samt 19 förordning (1998:1388).om vattenverksamhet. Beslutande myndighet: Länsstyrelsen i Gävleborg Kommentar: Byggåtgärder som bedöms vara anmälningspliktiga är när ledningsstråk korsar bäck eller annat vattendrag samt vid utläggning av bräddutloppsledning i havet. För att få bedriva en vattenverksamhet måste man ha rådighet över det vatten- och landområde där verksamheten ska bedrivas. Rådighet har man genom ägandet av fastigheten eller genom nyttjanderättsavtal med den som äger fastigheten. Även fiskerättsinnehavare för vattenområden där utloppsledning ska läggas ska beaktas. Ansökan om dispens från generellt strandskydd Ärende: Inom Gävle kommun gäller ett generellt strandskydd inom 100 meter från strand vid sjö, kust eller annat vattendrag. Det generella strandskyddet kan vara upphävt genom detaljplan. Ansökan om strandskyddsdispens sker enligt miljöbalken 7 kap 18 och görs oftast i samband med ansökan om förhandsbesked eller bygglov, men i vissa fall krävs strandskyddsdispens för bygglovsbefriade åtgärder. Beslutande myndighet: Byggnads- och miljönämnden, Gävle kommun. Kommentar: För anläggande av ledningsnät inom område som omfattas av det generella strandskyddet krävs en särskild ansökan om dispens. För byggnader i form av pumpstationsöverbyggnader etc. hanteras strandskyddsfrågan i bygglovsprövningen. Ansökan om byggnadslov Ärende: Tillstånd att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens byggnadsnämnd i form av bygglov eller marklov (Plan och bygglagen 8 kap.) Beslutande myndighet: Byggnads- och miljönämnden, Gävle kommun. Kommentar: Uppförande av pumpstationer med överbyggnader bedöms vara de enda bygglovspliktiga åtgärder som blir aktuella i VA-projektet Norrlandet. Ärenden där entreprenören ansvarar Som byggare ansvarar entreprenören för att inhämta de tillstånd och medgivanden som är knutna till byggverksamheten. Exempel på det är: Överenskommelse med byggherre kring byggbuller, arbetstider mm. Bygglov och ev. dispens från strandskydd för arbetarbodar, byggskyltar etc. 2 (3) pm04s 2010-12-15 BILAGA 2 2011-10-18 NORRLANDET VA-FÖRSÖRJNING Uppdrag 1654824-003; erno p:\1584\1654824_norrlandet_va-utredn\000\10 arbetsmtrl_dok\steg 3\tillståndsfrågor\pm_tillståndsärenden_bilaga2_111019.doc

Avtal med markägare om tillfälliga massupplag Erforderliga miljötillstånd i övrigt beroende på byggverksamhetens omfattning. Erik Norin Emma Edfors 3 (3) pm04s 2010-12-15 BILAGA 2 2011-10-18 NORRLANDET VA-FÖRSÖRJNING Uppdrag 1654824-003; erno p:\1584\1654824_norrlandet_va-utredn\000\10 arbetsmtrl_dok\steg 3\tillståndsfrågor\pm_tillståndsärenden_bilaga2_111019.doc