Lärarhandledning Sanden/riset

Relevanta dokument
Lärarhandledning Aktivitet Sanden/riset

Lärarhandledning Sortering

Lärarhandledning Mönster

Lärarhandledning Lekparken

Lärarhandledning Tärningsspel

Lärarhandledning Aktivitet Lekparken

Lärarhandledning Aktivitet Mönster

Lärarhandledning Aktivitet Tärningsspel

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Aktivitet 3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll

Hitta matematiken. Kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande i förskoleklass

Lärarhandledning Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud

Lärarhandledning. Innehåll. Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet

För att få reda på vad elever tänker räcker det ofta att bara börja prata om

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Hitta matematiken. Nationellt kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande i förskoleklass UTGIVET 2019

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Lärarhandledning Vi kommunicerar med symboler och bokstäver

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Kursplan för Matematik

Målet i sikte. Förskoleklassen. Målet i sikte Förskoleklassen. kartläggning i matematik. Lgr11

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Förslag den 25 september Matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kursplanen i matematik grundskolan

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Catherine Bergman Maria Österlund

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Lärarhandledning Numeracitet

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Exempelprov. Matematik Del A, muntlig del. 1abc

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Pedagogisk planering

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lärarhandledning Numeracitet

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Tid Muntliga uppgifter

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Maria Österlund. Vatten. Mattecirkeln Volym 1

Välkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Elevintervju, elevsvar Namn: Ålder:

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

INFORMATION OM FÖRSKOLEKLASSEN

Transkript:

Lärarhandledning Sanden/riset Innehåll Aktivitet Sanden/riset 2 Bakgrund Sanden/riset 4 Kartläggningsunderlag Sanden/riset 5 Elevexempel Sanden/riset 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1

Aktivitet Aktiviteten ska ge eleven möjlighet att visa nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet, pröva och använda idéer för att lösa problem inom mätning, och kommunicera och resonera om mätandets princip. Material Fyra olika kärl som rymmer cirka 1 dl, 2 dl, 5 dl samt 1 l. Det ska inte finnas någon gradering på kärlen. Ytterligare ett kärl som rymmer cirka 5 dl och som är fyllt med sand eller riskorn. Det ska inte finnas någon gradering på kärlet. Exempel på kärl Genomförande 1. Ta fram fyra olika kärl och berätta för eleverna att de ska få lösa ett problem tillsammans. Det betyder att ni ska hjälpas åt och lyssna och prata med varandra. Ni ska berätta och visa hur ni tänker och förklara varför. Det är viktigt att alla i gruppen får vara med. Här har jag olika kärl. Benämn kärlen såsom eleverna är vana att kalla dem. Vilket kärl tror ni rymmer minst (får plats minst i)? Vilket kärl tror ni rymmer mest (får plats mest i)? Ställ kärlen i storleksordning från det som rymmer minst (får plats minst i), till det som rymmer mest (får plats mest i). 2. Ta fram det fyllda kärlet. Barnen Max och Sara ska dela på den här sanden/riset och de ska ha lika mycket var. Hur ska de göra för att de ska få lika mycket var? Ni får använda de kärl som ni behöver. Låt eleverna tänka själva en stund. Be sedan varje elev att beskriva sin metod. Uppmana eleverna att komma överens om en metod som gruppen ska pröva att använda. Gruppen delar upp innehållet med den metod de valt. Under arbetets gång kan du ställa följande stödfrågor: Hur många barn skulle dela lika på sanden/riset? Hur många högar kan det bli? Var ska ni lägga sanden/riset som ni tar upp? Hur vet ni att det blir lika mycket? KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 2

När eleverna har arbetat färdigt frågar du: Hur vet ni att det är lika mycket? Hur gjorde ni? För att få syn på elever som har kommit längre i sin matematiska utveckling kan du: Fråga eleverna hur de visste att det var en bra eller dålig metod. Be eleverna att berätta hur många måttenheter (koppar, glas ) det blev i varje kärl. Observationspunkter Läraren behöver uppmärksamma den elev som ännu inte visar intresse för det matematiska innehållet i aktiviteten, prövar idéer, och/eller bidrar till att beskriva vad gruppen har gjort. En elev som kommit längre i sin matematiska utveckling visar troligen kunnande genom att exempelvis avgöra när någon metod inte är möjlig och beskriva varför, beskriva en metod som är möjlig, kommunicera på ett sätt som för problemlösandet framåt, och/eller kommunicera och resonera om att man behöver använda samma mätverktyg med lika stor mängd varje gång. KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 3

Bakgrund Aktiviteten ska ge eleven möjlighet att visa nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet, pröva och använda idéer för att lösa problem inom mätning, och kommunicera och resonera om mätandets princip. I grupp ska eleverna storleksordna, det vill säga jämföra, kärl som rymmer olika mycket samt dela sand eller ris så att två barn får lika mycket var med hjälp av informella mätverktyg. I utprövningar har det visat sig att eleverna inte alltid använder allt som finns i kärlen men ändå visar förståelse för begreppet dela lika genom att dela den mindre mängden i två lika stora delar. I instruktionerna till aktiviteten beskrivs att eleverna ska berätta och enas om en metod innan de börjar att dela upp sanden/riset. Här får läraren möjlighet att lyssna på elevernas resonemang kring dela lika och om eleven kan kommunicera någon metod till övriga i gruppen. Det är viktigt att alla får möjlighet att berätta om sin idé och metod innan eleverna börjar att dela. Eventuellt kan eleverna dela upp sig i mindre grupper för att pröva olika metoder. I aktiviteten är det viktigt att eleverna står eller sitter nära varandra för att de ska kunna samarbeta bra tillsammans. När eleverna arbetar med mätningen kan läraren observera elevernas metod och hur de kommunicerar och resonerar med varandra. Använder eleverna metoden ögonmått och uppskattar att det är lika mycket eller använder eleverna ett informellt mätverktyg som till exempel ett glas eller en näve? Är eleverna, i så fall, noga med att det ska vara lika mycket i glaset/näven varje gång? Vad gör eleverna med den uppmätta mängden? Vad gör eleverna om mängden på slutet inte räcker till två hela av de måttenheter som de valt? När eleverna visar förståelse för mätandets princip använder de samma informella mätverktyg och måttenheter. De är noga med att lägga lika mycket sand/ris i de kärl som används. Elever som har kommit längre i sin matematiska utveckling kan troligtvis addera hur många hela och eventuellt halva måttenheter som ryms i delarna. I aktiviteten kan läraren också uppmärksamma om eleven kommunicerar med mer formella begrepp, exempelvis det får plats mer eller om eleven kan beskriva att ett kärl har större volym än ett annat genom att beskriva att kärlet är bredare. Detta gäller speciellt för elever som använder ögonmått vid likadelningen. Gruppen kan då diskutera hur högt eller lågt sanden/ riset når och jämföra det med kärlets form. Mätning kombinerar kunnande från två områden, aritmetik och geometri (van den Heuvel-Panhuizen & Buys, 2008). Geometri handlar om att tolka sin omvärld utifrån två- och tredimensionella förhållanden. Utifrån denna tolkning kan vi sedan uttrycka vår omvärld med ett visst antal i en given måttenhet, exempelvis tre nävar. Detta görs med hjälp av mätning. Det finns tre former av mätning; att jämföra, att använda informella mätverktyg (som exempelvis nävar) och att använda mätinstrument. KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 4

Kartläggningsunderlag Sanden/riset Namn: Visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet i aktiviteten. Eleven medverkar men kan behöva stöd av vuxen. Eleven visar tilltro till sitt tänkande och sin förmåga att ta sig an aktiviteten. Prövar och använder olika idéer. Eleven medverkar till att experimentera, reflektera, pröva och ompröva sina egna och andras idéer. KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. Kommunicerar och resonerar om mätandets princip. Eleven kommunicerar och resonerar med t.ex. ord, gester, föremål, bild. Eleven använder begrepp som t.ex. lika mycket, högre, mindre. Kommentarer:

Elevexempel Exempel på hur elever tar sig an aktiviteten, hur de prövar och använder olika idéer samt kommunicerar med matematiska begrepp och resonemang för att lösa problem. Visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet i aktiviteten. Vill berätta om en idé. Börjar flytta kärl. Vill pröva att hälla direkt. Plockar upp och undersöker ett kärl. Pekar på det minsta kärlet. Prövar och använder olika idéer. ρ ρ Man kan hälla i två byttor. ρ ρ Vi kan se om det kan bli lika. (med ögonmått) ρ ρ Om det var godis skulle man kunna dela en och en. ρ ρ Man ritar streck i en bunke, jag har en sådan hemma, då vet man. ρ ρ Elev A: Man kan dela med en sax, hela burken och allt. Elev B: Allt rinner ut om man delar med en sax. Kommunicerar och resonerar om mätandets princip. ρ ρ Det gör inget att det är mer i det höga kärlet för den är smal och då blir det så. ρ ρ Det är bara för att den är större som det ser mindre ut. ρ ρ Det är lika högt i båda skålarna. ρ ρ Hälften är att skära i mitten. ρ ρ Det räcker inte till ett helt glas. Vi tar mitt emellan. Kartläggningsunderlaget kan vara mer eller mindre detaljerat ifyllt. Här är två exempel på hur olika lärare kan ha fyllt i dokumentet: Visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet i aktiviteten. Prövar och använder olika idéer. Kommunicerar och resonerar om mätandets princip. Kommentarer: Känner på riset. Börjar hälla ut ris, stannar till och undrar var det ska läggas. Resonerar om när det är lika. Jämföra olika måttenheter. Visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet i aktiviteten. Prövar och använder olika idéer. Kommunicerar och resonerar om mätandets princip. Kommentarer: ja ögonmått lika mycket, högre ok KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 6