ACO Nordic AB Utbildning oljeavskiljare 2015-05-12
Oljedroppars stigförmåga Förklaring till föregående bild Denna förenklade ritning visar en avskiljare där det kommer in en oljeblandning av vatten och olja från vänster och rinner mot höger med hastigheten V0. Förutsättningar enligt följande: Hastigheten V0 är lika över hela tvärsnittet och förblir konstant under genomströmningen A. Den teoretiska vägen för den kalkylerade droppstorleken. Separationen blir i praktiken inte så bra eftersom turbulens får droppen ur sin idealiska bana. B. Droppar med en diameter större än den kalkylerade och som kommer in vid botten av avskiljningszonen tar en väg enligt linje B. C. Droppar med en diameter mindre än den kalkylerade och som kommer in vid botten av avskiljningszonen tar en väg enligt linje C och avskiljs ej. D. Droppar med en diameter mindre än den kalkylerade kan separeras om de kommer in i avskiljningszonen närmare vattenytan.
Har du möjlighet att ge en mycket kortfattad beskrivning över: Hur oljeavskiljare var konstruerade förr i tiden?
Vilka produkter skulle de separera bort förut?
Var någonstans fanns de känsliga punkterna, dvs var uppstod läckage?
Hur de är konstruerade idag, vilka produkter de ska separera bort, och var någonstans de känsliga punkterna finns idag? 4. Enligt SS-EN 858. Separationssystem för lätta vätskor. Däremot så reglerar normen inte bara själva oljeavskiljaren utan avskiljarsystemet, som består av slamavskiljare, oljeavskiljare och provtagningsbrunn. Normen är indelad i 2 delar. Del 1 och del 2. Del 1 anger principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. Del 2 anger hur avskiljaren ska dimensioneras, installeras samt skötas.. Det nya och nästan revolutionerande i normen är att man anger att avskiljarsystemet ska besiktas med ett intervall på maximalt 5 år. Svagheterna i dag skulle jag vilja säga ligger i brister hos myndigheter när det gäller kunskap om hur normer och regler ska tillämpas samt brister hos konsulter och entreprenörer i hur man dimensionerar en anläggning utifrån rätt förutsättningar. Dessutom är detta med drift och skötsel fortfarande många gånger eftersatt
Europanorm EN 858 EN858 EN 858-1 EN 858-2 Definitioner Klass indelning Nominella storlekar Konstruktion Märkning Testning Kvalitetskontroll Dimensionering Installation Drift och underhåll 2003
Dimensionering Grundformel: NS = (Qr + fx x QS) x fd där: NS Qr Qs fd fx = Avskiljarens normstorlek = Maximalt dagvattenflöde i l/s = Maximalt spillvattenflöde i l/s = densitetsfaktor = kategorifaktor
Vad säger SS-EN 858 om 5-års besiktning? Kapitel 6 Med intervaller på maximalt 5 år skall avskiljarsystemet tömmas och en allmän kontroll som täcker in följande objekt skall utföras: - Systemets täthet - Hållfasthetsmässigt skick - Inre beläggningar om sådana finns - Skick på inbyggda delar - Skick på elektriska enheter och installationer - Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet - Dokumentation av rengöring och underhåll ska finnas och visas för tillsynsmyndighet på begäran och ska innehålla anteckningar om särskilda händelser (t.ex. reparationer, olyckor)
Besiktning enligt DIN 1999-100 Tysk följdnorm till EN-858
Provningsrapporten måste minst innehålla följande: Brukaren av den provade avskiljaranläggningen Provdatum Kontrollantens namn Anläggningsdata, minst: Anläggningens plats Anläggningens beståndsdelar Tillverkare Typbeteckning Provmärkning Allmänna byggnadstekniska tillstånd
Resultat av den visuella bedömningen av avskiljaranläggningen Beskrivande översikt av anläggningens konstruktion och funktion Typ av täthetsprovning Komplett täthetsprovning Provning av enstaka komponenter Normal provning, se 15.6.2.1. Speciell provning, se 15.6.2.2. De genom mätning av omfattande vattenytorna liksom den därav resulterande provtiden och den största tillsatta vattenmängden Tiden mellan provningens början och slut och den inledande stabiliseringstiden (om erforderligt) Provningsrapporten måste lämnas till brukaren. Han måste bevara den, tillsammans med de övriga anteckningar över egenkontrollen, åtminstone till nästa kontroll och på begäran överlämna den till lokal myndighet
Provtagning För att erhålla ett representativt provresultat och begränsa felkällor gäller följande: Provet måste tas ur rinnande vatten Anmärkning 1 Ett prov från utloppet på en inte arbetande anläggning eller från stillastående vatten ger felaktiga resultat, eftersom avloppsvatten är så beskaffat att det kan förändra sig genom separations och transportprocesser. Volymen på provtagningsbehållaren måste vara större än volymen provvatten Som provtagningsbehållare kan användas en 1-liters flaska av vitt glas. Om en differentiering av direkt avskiljbar och inte direkt avskiljbar vätska skall utvärderas måste en provtagningsbehållare användas. Behållaren får inte fyllas full med vätska
Egenkontroll MÅNADSKONTROLL Mätning av skikttjocklek av avskiljd olja Mätning av slamlagrets tjocklek i slamfånget Kontroll av den automatiska avstängningsventilen och egen kontroll av larmanordning Synkontroll av vattenståndet före och efter koalesatorn, när avskiljaren arbetar, för att upptäcka igensättning av koalesatorduken. Specialkonstruktioner skall kontrolleras mot tillverkarens drifts- och underhållsanvisningar Upptäckta fel skall omgående åtgärdas, stora avlagringar skall tas bort Driftsjournalen skall föras.
Egenkontroll SEXMÅNADERS KONTROLL tillkommer: Kontroll av eventuell koalesator mot igensättningar, om vattenståndet före och efter koalesatorn uppvisar tydlig höjdskillnad, och för skador. Rengör eller byt ut koalesatorn enligt tillverkarens anvisningar om det är nödvändigt Tömning och rengöring av avskiljaren om så erfordras (t.ex. vid mycket slam) Rengöring av utloppsrännan i provtagningsbrunnen, om så erfordras
Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU, enligt EU:s byggproduktförordning.
Split Contraction teknologi
Nivålarm Koalescensfilter Dämningslarm Flottörventil Skyddsbehandling Slamlarm 2003
By-pass
Fördröjningsmagasin
Tungmetallavskiljare
Var skall oljeavskiljare installeras? Bensinstationer Bilverkstäder Bilvårdsanläggningar Garage Påfyllningsplatser Industrier
Metoder för avskiljning i oljeavskiljare 1. Behandling av hela flödet Vid risk för höga föroreningar, ex.vis tankningsställen, oljelager etc. Eftersom flödet är svårt att bestämma och därför bör räknas med viss marginal är det lämpligt att begränsa avrinningsytan. 2. Behandling med vattenmagasin En utjämningsbassäng anordnas före avskiljaren. 3. Behandling genom bypass Lämpligt när man önskar mindre omfattande installationer.
Förberedelser Kartläggning Vilka har/skall ha avskiljare Fungerar den Är den rätt dimensionerad Innehåll Vilka krav ska man ställa Gränsvärden Godkända avskiljare Larm/tömningskontrakt 2003
Fd = densitetsfaktor Densitet g/cm3 Kombination Upp till 0,85 Densitetsfaktor fd 0,85-0,90 Densitetsfaktor fd 0,90-0,95 Densitetsfaktor fd S-II-P 1 2 3 S-I-P 1* 1,5* 2* S-II-I-P 1** 1** 1** *För gravmetrisk klass I avskiljare och fd för klass II avskiljare **För klass I och klass II avskiljare S = Slamfång P = Provtagningsenhet I = Oljeavskiljare klass I II = Oljeavskiljare klass II
The future of drainage
Globala utmaningar Urbanisering: Ökning av hårdgjorda ytor och avledning av vatten Klimatförändringar: Mera frekventa och extrema väderföreteelser Infrastruktur: Begränsningar I avloppsnäten
Urbanisering
>85% avledning av vatten Tätorter
Prognostiserade förändringar av årlig sommarnederbörd Annual -10 0 10 20 30 40 50 60 70 60 50 (%) mellan 1961 1990 och 2071 2100 50 40 (%) 40 < 30 30 to 20 20 to 15 15 to 10 10 to 5 5 to 5 5 to 10 10 to 15 15 to 20 >20 0 500 0 1000 1500 10 km 20 30 40 Soruce: EEA; Projected changes in annual precipitation (%) between 1961-1990 and 2071-2100 as simulated by ENSEMBLES Regional Climate Models for the IPCC SRES A1B emission scenario. (Link to map)
Översvämningar i tätbebyggda områden
Olja i grundvatten Grundvatten har låg biologisk aktivitet. Bidragande orsak är låg temperatur året runt samt överskott på koldioxid i vattnet. Grundvatten har alltså dålig självrenande förmåga. Dessbättre är olja i grundvatten ganska lätt att separera i en oljeavskiljare.
Tungmetaller Tungmetaller är persistenta gifter som inte kan brytas ner till ofarliga ämnen. Lavar, svampar och mikroorganismer är känsliga för metaller. Många mikroorganismer är väsentliga för nedbrytningen av organisk substans i naturen. Aluminium Bly Kadmium Molybden Anhopas i lungorna och i hjärnan. Höga halter kan ge svåra skador på njurarna och försvåra en normal bildning av benvävnad. Tas upp av växter vilket minskar syntesen av klorofyll. Störd bildning av hemoglobin och förlångsammad mental utveckling hos människor. Ackumuleras i njure och lever vilket leder till njurskador och skelettförändringar. Gräsätande djur kan få i sig stora mängder. Ger fosterskador.
Stabila organiska ämnen (POC) det största och allvarligaste problemet Med persistenta organiska ämnen (POC efter eng. Persistent Organic Compounds) avses organiska ämnen som är stabila mot kemisk och Biologisk nedbrytning, dvs de är långlivade i miljön. De flesta POC är fettlösliga och har en hög benägenhet att adsorberas Till partiklar och organiskt material. De höggiftiga dioxinerna, t.ex. TCDD, binds mycket hårt till partiklar.
Hej Åke! Det här var Peter Larsson, miljöinspektör, Eksjö kommun som har två frågor till dig i egenskap av att du översatt och jobbat mycket med Svensk standard EN 858-2. Vi (undertecknad och kollega Camilla Gustavsson) har sedan du var här i höstas på Eksjö Energi o föreläste dragit igång ett tillsynsprojekt gällande verksamheter som tvättar fordon, det är många som gör det! Vi utför inspektioner med checklistor där frågor kring VA-systemet och oljeavskiljare mm ingår. Kan verksamhetsutövaren inte besvara frågorna får de en tid på sig att genomföra en VA-teknisk utredning. Målet är att ställa krav enligt de "nya standarderna" på en klass 1 avskiljare och påkoppling till kommunalt spillvatten (alla de verksamheter som vi varit ute på har haft en klass 2 avskiljare). Vi har haft mycket stor glädje i den kunskap som vi fått vid våra "möten". Nog om detta och till mina frågor: Först undrar jag om det här med tömningsintervall för en klass 1 oljeavskiljare. Normalt sett kräver/anvisar vi att man ska tömma sin oljeavskiljare när den larmar (om larm finns) eller minst en gång per år. Finns inte larm är intervallet minst två gånger per år. När det gäller klass 1 oljeavskiljare står det under kap 6 (Drift, kontroll och underhåll) i EN-858-2 att en oljeavskiljare ska tömmas med ett intervall på maximalt fem år osv. Innebär detta att man på en oljeavskiljare klass 1 ska lita på larmet och tömma när den larmar för hög oljenivå eller efter maximalt fem år? Ska man gå ifrån anvisningen om tömning minst en gång per år?
Hej Åke! Peter Larsson på Miljöavdelningen Eksjö kommun här. Jag vet att du sa att man kunde höra av sig till dig om man hade någon fråga på området oljeavskiljare, vilket jag också gjort tidigare. Den här rör inte så mycket avskiljaren eller standarden utan mer hur man löser ett svårt problem med placering av avskiljaren. Jag har en entreprenör som bygger ett bussgarage i kommunen, VA är löst invändigt enligt konstens alla regler och detta har redovisats skriftligen till mig. Men han ska även ha en dieselcistern på 20 m3 på tomten för tankning av verksamhetens bussar. Efter en del funderande kom jag och min kollega fram till att det trots att det inte är ett "publikt tankställe" att vi skulle ställa krav på hårdgjord yta samt spillzon till en oljeavskiljare klass 1 då vattnet ska gå till dagvatten. Nu ringde entreprenören mig i veckan och sa att han hade problem med fallet. Fastigheten lutar i princip inte och ligger förhållandevis lågt till dagvattnet. Hans lösning för övrigt vatten på fastigheten blir att slänta av och få det att rinna ut från byggnaden till de grunda diken som finns och en perkolationsbrunn. Han har ett dagvattendike som ligger max 40 cm under asfaltskant. Med en nedgräv oljeavskiljare på platsen blir det svårt eller omöjligt enligt honom att få ut vattnet ur avskiljaren till diket med tanke på utsloppsrör. Vidare föreligger det som han ser det stor risk för förfrysning vintertid. Entreprenören vet inte hur han ska lösa problemet och ser väl det kanske lite som en chans o slippa avskiljare. Jag är ju inte så bra på det där tekniska med markarbetet då jag inte jobbar på fältet. Har du möjligen någon lösning på problemet, du borde väl ha stött på det ett par gånger. Tacksam för svar, Mvh Peter Larsson Miljöinspektör
Hej! Det är onekligen vissa problem när man saknar höjder, bl.a. de du nämner. Det verkar dock konstigt att botten på diket bara ligger 40 cm under asfalt. Det finns dock vissa lösningar (om viljan finns). 1. Man kan bygga upp marken, liknande när man ska plantera där det inte finns tillräckligt jorddjup, Man lägger alltså avskiljaren med in- och utlopp på den höjd man vill ha och sedan får man fylla upp med sand och jord för att täcka avskiljaren och hals. Detta förutsätter dock att man har en plats som tillåter detta. För att klara frysning måste man markisolera och ev. lägga i värmekabel. 2. Man kan också välja en MIRI OAG som har väldigt små byggmått. Denna saknar dock slamdel vilket betyder att slamdel måste monteras innan. Vi kan träffas på onsdag om du vill, eftersom jag har ett möte i Eksjö kl. 11.30 den dan. Före det vore lämpligt i så fall Med vänlig hälsning ACO Nordic AB Åke Stenqvist
Hej Åke! Jag jobbar med oljeavskiljare i Skövde kommun. Jag har fått ditt namn på så sätt att en kollega till mig var på en kurs där du föreläste. Jag och min kollega har varit ute och undersökt en oljeavskiljare som är kopplad till fordonstvätt. Oljeavskiljaren har 5 inlopp och det saknas dämpskydd. 4 av inloppen är kopplade till dagvattenbrunnar, 3 av brunnarna ligger under tak (vid bensinpumpar). Var är det lämpligt att installera dämpskydd om man har 5 inlopp? På alla 5 inloppen? Eller är det rentav olämpligt att ha 5 inlopp på en oljeavskiljare? Med vänliga hälsningar Åsa Furustam Miljö- och hälsoskyddskontoret Skövde kommun
Hej! Jag undrar över om en båtklubb tänker anlägga en spolplatta för att ta emot ev färgrester och liknande från rengöring med högtryckstvätt? Detta är tänkt ska ske efter båtarnas upptagning för säsongen. Har du någon lämplig form av avskiljare att rekommendera för ett sådant syfte? Per Almqvist, Vattenskydd och lantbrukets miljöskydd, Miljökontoret, Södertälje kommun
Kemikalier och metaller 1. Vilka kemikalier är lämpliga för oljeavskiljare?
Kemikalier och metaller 1. Vilka kemikalier är lämpliga för oljeavskiljare? 2. Hur tar man reda på om kemikalien är lämplig?
4.3.2.3 Rengöringsmedel Tillverkare av rengöringsmedel skall tillhandahålla en försäkran att produkten är fri från organiskt bundna halogenbindningar och/eller BTX-aromater. Endast rengöringsmedel som bildar temporärt stabila emulsioner med lätta vätskor och som deemulgerar av sig själv efter rengöringsprocessen skall användas. (Självspaltande rengöringsmedel). En bruksanvisning skall medfölja tillsammans med en beskrivning av effekterna vid blandning med andra rengöringsmedel, speciellt med avseende på separeringsprocessen.
Standarden EN-858 1. När började den gälla och vilken juridisk status har den?
Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU, enligt EU:s byggproduktförordning.
Standarden EN-858 1. När började den gälla och vilken juridisk status har den? 2. Hur tillämpbar är denna på äldre avskiljare?
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt?
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm?
2003 Funktionstest utförs genom att lyfta givaren ur vattnet. Larmet skall då utlösas och avge ljus- och ljudsignal. När givaren åter nedsänks i vattnet ska ljus- och ljudsignal upphöra.
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller?
Innan avskiljaren tas i drift och med jämna mellanrum, inte längre än 6 mån.
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller? 4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare?
Tömning vid behov: Olja, när 80 % av lagringsvolymen är nådd och/eller Slam, när 50 % av lagringsvolymen är nådd
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller? 4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare? 5. Varför ska OA fyllas på med vatten efter tömning?
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller? 4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare? 5. Varför ska OA fyllas på med vatten efter tömning? 6. 5-års besiktningen. Vem får utföra den?
Fackkunnig Fackkunnig person skall vara neutral, expert eller från annan institution, som bevisligen har fackkunskap om drift, service och inspektion av avskiljareanläggningar och som även har utrustning för att prova avskiljareanläggningar. Dokumentationsbevis för genomgången utbildning.
Definition Sakkunnig Som sakkunnig anses utövarens personal eller tredje person, som på grund av sin utbildning, sin kännedom och praktiska arbete skaffat sig erfarenhet att han kan genomföra bedömningar och provningar inom aktuellt sakområde. Definition Fackkunnig Fackkunnig person skall vara neutral, expert eller från annan institution, som bevisligen har fackkunskap om drift, service och inspektion av avskiljareanläggningar och som även har utrustning för att prova avskiljareanläggningar. Dokumentationsbevis för genomgången utbildning. Det är inte alla som kallar sig fackkunniga som också är fackkunniga i önskad kvalitetsnivå
Kontroll och underhåll 1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt? 2. Hur kontrolleras larm? 3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller? 4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare? 5. Varför ska OA fyllas på med vatten efter tömning? 6. 5-års besiktningen. Vem får utföra den? 7. Vilka frågor bör vi som jobbar med tillsyn ställa? Vad är intressant att veta? Hur ser en driftjournal ut?
Tillsyn - Frågeställning Finns ritningar på anläggning och avloppsnät Är det ett nybygge eller ombyggnad Hur stor är avvattningsytan Hur är avvattningsytan beskaffad Vilken regnintensitet är dimensionerande (årsregn) Är avskiljaren kopplad till spill- eller dagvattenledning Hur känslig är recipienten Finns provtagning på utgående vattnen Vad händer om det sker ett stort utsläpp, finns rutiner Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits
Enligt de gamla reglerna så skulle en oljeavskiljare för dagvatten ha en uppehållstid på minst 12 minuter och en ytbelastning på mindre än 5 m/h. Uppehållstiden räknas på den effektiva volymen och ytbelastningen på den effektiva ytan. Den befintliga oljeavskiljaren för detta projekt har en innerdiameter på 1200 mm och en höjd på 1320 mm från botten till vattenyta. Detta ger en yta på 1,13 m 2 och en volym på 1,49 m 3. Detta är dock inte den effektiva ytan eftersom den räknas mellan inloppsskärm och utloppsskärm, men eftersom vi saknar uppgifter om detta så får vi bortse från detta och ha i åtanke att den effektiva ytan blir något mindre (ca 1 m 2 ). Den effektiva volymen blir något svårare att bedöma eftersom man måste veta hur stor del av den totala våtvolymen som utgörs av slamvolym. Normalt ligger den på ca 40-45 %. Så vi antar att den effektiva volymen är 60 % av 1,49 m 3 vilket ger en effektiv volym på 0,894 m 3. Den lätta vätskan är diesel och ditt avrinningsområde är 76 m 2 utan tak och, får vi hoppas, med en spillzon av betong eller tät asfalt. Vattnet släpps till recipient och vi räknar med ett riksgenomsnitt för nederbörden på ett 2-års regn samt ett 10-års regn. Ditt dimensionerande blir då 0,988 l/s respektive 1,52 l/s. Flödet genom avskiljaren får inte överstiga 4,47 m 3 /h vilket är lika med 1,24 l/s. Ytbelastningen på avskiljaren blir 3,1 m/h resp 4,8 m/h om man räknar med den totala ytan och inte den effektiva. Resultatet blir att den befintliga avskiljaren teoretiskt klarar att rena vid ett 2-års regn men inte vid ett 10- årsregn. Detta gäller med diesel av mineralolja.
Dagvatten Det maximala dagvattenflödet Qr i l/s, skall beräknas enligt följande formel: Qr is A y = y x is x A där = Regnvattenintensiteten i l/s/ha = Ytan mätt i ha = avrinningskoefficienten som är enhetslös
Spill- och dagvattenledning Gemensam spill- och dagvattenledning(kombinerat system) Om en avskiljare skall behandla både dag- och spillvatten och man inte förväntar sig samtidigt flöde, ex.vis från tvättplatser för fordon, skall bägge flödena beräknas och det högsta flödet blir utslagsgivande Spillvattenflödet hänför sig från summan av de enskilda tappställena såväl som från tömning av behållare. Qs Qs Qs1 Qs2 Qs3 =Qs1 + Qs2 + Qs3 där = Summa spillvatten l/s = Spillvattenflöde från tappventiler l/s = Spillvattenflöde från biltvättmaskin l/s = Spillvattenflöde från högtrycksaggregat l/s
Dimensioneringsexempel PARKERINGSPLATS Öppen parkeringsplats med dieseltankning. Ytan är asfalterad, 700 m2 stor och belägen i södra Sverige. Uppgift om specifikt flöde för orten saknas.
Dimensioneringsexempel PARKERINGSPLATS Öppen parkeringsplats med dieseltankning. Dimensionering: NS = Qr x fd fd = 1 (oljedensitet 0,80 0,85 g/ cm 3 ) Klass I avskiljare Qr = A x ls x Y Qr = 700 x 0,013 x 1 = 9,1 l/s Ns = 9,1 x 1,0 = 9,1 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt M (medium) 200 x NS / fd 200 x 9,1 / 1 = 1820 liter Dimensionerande data: NS = 9,1 l/s och 1820 liter slamfång
Dimensioneringsexempel PARKERINGSPLATS Öppen parkeringsplats. Ytan är asfalterad, 7500 m 2 stor och belägen i västra Sverige. Uppgift om specifikt flöde för orten saknas. Den lokala myndigheten tillåter by-pass avskiljare och risken för hög föroreningsgrad bedöms som låg.
Dimensioneringsexempel PARKERINGSPLATS Öppen parkeringsplats. Dimensionering: NS = Qr x fd fd = 1,5 (oljedensitet 0,85 0,90 g/ cm 3 ) Klass I avskiljare Qr = A x ls x Y Qr = 7500 x 0,013 x 0,8 = 78 l/s Ns = 78 x 1,5 = 117 l/s Välj en by-passavskiljare för 10% av dimensionerande flöde.
3. Tillämpning Dimensioneringsexempel INDUSTRIGÅRD Öppen plan med hantering av eldningsolja. Ytan är asfalterad, 1000 m 2 stor och belägen i södra Sverige. Uppgift om specifikt flöde för orten saknas.
Dimensioneringsexempel INDUSTRIGÅRD Öppen plan med hantering av eldningsolja. Dimensionering: NS = Qr x fd fd = 1,5 (oljedensitet 0,85 0,90 g/ cm 3 ) Klass I avskiljare Qr = A x ls x Y Qr = 1000 x 0,013 x 0,8 = 10,4 l/s Ns = 10,4 x 1,5 = 15,6 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt M (medium) 200 x NS / fd 200 x 15,6 / 1,5 = 2080 liter Dimensionerande data: NS = 15,6 l/s och 2080 liter slamfång
Förebyggande åtgärder Finns avloppsritningar Känner verksamhetsutövaren till under vilka brunnslock oljeavskiljaren ligger Om det finns flera brunnslock för oljeavskiljaren, känner verksamhetsutövaren till: - var på oljeavskiljaren de olika brunnslocken sitter - var prov tas på utgående vatten Är brunnarna märkta Hur sköts oljeavskiljaren, finns skötselrutiner När skedde senaste rengöring av inre delar Kan dokumentation på senaste tömning uppvisas Finns tömningsavtal När skedde senaste besiktning av avskiljaren Finns möjlighet att ta representativa prover på utgående vatten från oljeavskiljaren Hur kontrolleras larmanordning
Allmänt om egenkontroll Det är verksamhetsutövarens ansvar att ha en fungerande egenkontroll och syftet är att ge verksamhetsutövaren kontroll över verksamheten samt kunskap om dess risker och miljöpåverkan. Genom att bedriva tillsynen så att den stärker verksamhetsutövarens egenkontroll kommer verksamhetsutövarens kunskap att öka och kontrollen över verksamheten att bli bättre. Generellt är det viktigt att ta reda på om verksamhetsutövaren har kontroll över vilka risker för miljön och vilken miljöpåverkan som verksamheten medför och vad som görs för att begränsa dem. NATURVÅRDSVERKET FAKTA: O l j e av sk i l j a r e
Hej Åke! Tack för senast! Jag skulle vilja använda bifogad bild på faktabladets första sida och behöver få bekräftat av dig att Naturvårdsverket får använda den utan att uppge källan. Detta kan du enklast göra genom att svara Ok på detta mail. Med vänliga hälsningar Tomas Bogren Bitr. projektledare Tillsynsenheten Naturvårdsverket 106 48 Stockholm tomas.bogren@naturvardsverket.se Tel 08-698 14 78 www.aco-nordic.se