Brottspåföljdsmyndighetens strategi 2011-2020

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Värden 3. Förändringar i verksamhetsmiljön 4. Riktlinjer från justitieministeriet 5. Brottspåföljdsmyndighetens mål En väg mot ett liv utan brott genom aktiv nätverksbildning Tryggt mot öppnare och effektivare verkställighet Ett meningsfullt arbete och välmotiverade anställda som mår bra 6. Att utveckla villkoren för verksamheten 7. Att genomföra och uppfölja strategin

1. Inledning Brottspåföljdsmyndigheten ska främja tryggheten i samhället genom effektiv och rättvis straffverkställighet. Myndigheten har som särskilt syfte att öka säkerheten i samhället genom att reducera återfallsrisken för de dömda. För att nå detta mål ska innebörden i den grundläggande uppgiften, arbetsmetoderna, processerna, de anställdas kunnande och samarbetet med andra myndigheter och intressentgrupper utvecklas. I denna strategi beskrivs Brottspåföljdsmyndighetens grundläggande uppgift, värden, visioner och viktigaste mål. Strategin grundar sig på en utvärdering av den förändrade verksamhetsmiljön, linjer som stakats ut av justitieministeriet, de viktigaste riktlinjerna i projektet Riseala 2010, och de handlingar som hänför sig till planläggningen av Brottspåföljdsmyndighetens arbete. Strategin har utarbetats vid utbildningen av ledningsgrupper i brottspåföljdssektorn och sammanfattats som ett tjänsteuppdrag vid centralförvaltningen. Strategin var föremål för omfattande diskussioner bland ledningen och personalen under hösten 2010. Strategin definierar riktlinjerna för verksamhets- och ekonomiplaneringen och resultatstyrningen vid Brottspåföljdsmyndigheten och ska regelbundet granskas i planeringsprocessen.

2. Värden Brottspåföljdsmyndigheten grundar verksamheten på följande värden: respekt för människovärdet rättvisa en övertygelse om att människan kan förändras och växa trygghet Att förbinda sig vid dessa värden innebär att värdena ska vara synliga i all verksamhet och inställningen till arbetskamraterna, de anställda och brottspåföljdsklienterna de grundläggande och mänskliga rättigheterna ska garanteras alla ska bemötas humant, sakligt och likvärdigt all verksamhet ska vara lagenlig, och rättvisa och rimlighet ska iakttas verkställigheten ska genomföras så att den stödjer den dömdes individuella tillväxt och utveckling och hans eller hennes försök att föra ett liv utan kriminalitet verkställigheten ska genomföras så att den är trygg för samhället, de anställda och brottspåföljdsklienterna

3. Förändringar i verksamhetsmiljön Internationalisering verksamhetsmiljön blir alltmer labil och hantering av nya risker accentueras antalet utländska fångar och häktade ökar risker som uppkommer i takt med internationaliseringen är bl.a. ökad organiserad brottslighet, konflikter mellan invandrare och den infödda befolkningen, utslagning och våldsam radikalisering av unga med invandrarbakgrund det är viktigt att ägna uppmärksamhet åt att skräddarsy och genomföra aktiviteter för klienter med invandrarbakgrund internationella erfarenheter och undersökningar kan ge information om hur ett effektivt arbete kan innehållsligt utvecklas. Befolkningsutveckling befolkningen åldras och den typiska ungdomsbrottsligheten minskar ungdomsbrottslighet och våldsamma erfarenheter ackumuleras hos en liten minoritet med stor utslagningsrisk befolkningen och tjänsterna koncentreras i några få tillväxtcentrum vilket avspeglas i behoven att utveckla Brottspåföljdsmyndighetens lokalstruktur och skaffa tjänster i framtiden kommer Brottspåföljdsmyndigheten alltmer att konkurrera om kompetent arbetskraft på arbetsmarknaden varför det är viktigt att arbetsgivaren satsar på branschens attraktivitet, rekrytering och kontinuerlig utbildning av kunniga medarbetare befolkningen blir alltmer mångkulturell vilket kräver nya färdigheter och nytt kunnande av personalen och medför nya utmaningar för rekryteringen.

Förändringar i verksamhetsmiljön (2) Finansieringsproblem i den offentliga sektorn påföljdssystemet ska utvecklas så att de ökade produktivitetskraven beaktas det är nödvändigt att reformera strukturer och verksamhet och allokera resurser på ett nytt sätt. Det är viktigt att arbetet inriktas på rätta frågor med hänsyn till Brottspåföljdsmyndighetens grundläggande uppgift kommunernas försvagade ekonomi återspeglas i minskade tjänsteresurser vilket gör det svårare att säkerställa kontinuerlig rehabilitering. Informationssamhället och den teknologiska utvecklingen medierna inverkar mera är tidigare på medborgarnas säkerhetskänsla vilket kräver att Brottspåföljdsmyndigheten ska vara kapabel till att aktivt och öppet kommunicera med omgivningen och öka branschkunskapen den teknologiska utvecklingen ger nya möjligheter att utnyttja IT- och elektroniska system i närvården. Vi kan ta som exempel det gemensamma systemet för klientinformation, systemen för statlig ekonomi- och personalförvaltning, elektronisk hantering av ärenden, elektronisk övervakning av fångar och klienter, möjligheterna att utnyttja myndighetstjänster och studera via webben. Kompanjonskap och förändringar i samarbetskretsarnas verksamhet det blir allt viktigare att utnyttja och utveckla kompanjonskap och att bilda nätverk med kommuner, den tredje sektorn och andra aktörer vi bör vara medvetna om de administrativa reformer och förändringar i tjänstestrukturen som äger rum i den kommunala och den statliga sektorn och som avspeglas i verksamheten i vår egen bransch. Så kan vi förutse och inverka på dem.

Förändringar i verksamhetsmiljön (3) Brottspåföljdsklienternas hälsotillstånd och arbets- och handlingsförmåga brottspåföljdsklienterna bildar en marginalgrupp av vanlottade människor med klart svagare utbildning, social ställning, yrkeskarriär och hälsotillstånd jämfört med den övriga befolkningen. Alkohol- och drogberoende och psykiska störningar är synnerligen vanliga. Information om brottspåföljdsklienternas hälsotillstånd, sänkta arbetsförmåga och vård- och rehabiliteringsbehov ska beaktas när sysselsättning planeras. Läget i brottsligheten kriminaliteten har under de senaste åren förblivit relativt stabil, och det totala antalet statistikförda brott har gått ned något sedan de första åren på 2000-talet med avseende på nästan samtliga brottstyper. När det gäller de brottstyper som inverkar på antalet brottspåföljdsklienter kan någon avsevärd ökning inte förutses.

4. Riktlinjer från justitieministeriet En framtidsöversikt (2010) över justitieminsteriets förvaltningsområde: brottspåföljderna ska verkställas tryggt och med respekt för rättssäkerhetsaspekter. För att minska återfallsrisken och avbryta den kriminella karriären ska strafftiden utnyttjas optimalt. Målet ska vara att öka de dömdas förmåga att föra ett liv utan kriminalitet och att främja deras anpassning i samhället. straffverkställigheten har ställt upp följande mål: tyngdpunkten i påföljdssystemet ska överföras från påföljder på anstalt till påföljder i frihet. I straffverkställigheten ska tyngdpunkten överföras från slutna anstalter till öppna. verkställigheten ska koncentreras på utveckling av påföljdernas innehåll och effektivitet elektronisk övervakning och tekniska hjälpmedel ska mera än tidigare utnyttjas i straffverkställigheten mera omfattande stödåtgärder än tidigare ska vidtas i frigivningsstadiet regelverket som gäller samhällspåföljder ska utvecklas en överföring av fängelsesjukvården till det allmänna sjukvårdssystemet ska utredas de sista cellerna utan toaletter ska tas ur bruk i fängelserna i takt med att programmet för totalrenovering genomförs systemet för klientinformation ska reformeras i straffverkställigheten.

5. Brottspåföljdsmyndighetens mål En väg mot ett liv utan brott genom aktiv nätverksbildning Rättssäkerhet och likställt bemötande ska råda i straffverkställigheten ett rättvist bemötande som respekterar människovärdet främjar brottspåföljdsklienternas ansvarskänsla och respekten för det egna och andras människovärde de häktades rättigheter ska begränsas bara i den utsträckning häktningsverkställigheten kräver det. De häktade ska kunna delta i fängelsesysselsättningen behoven hos underåriga dömda ska beaktas när sysselsättning ordnas. Ökad förmåga till ett levnadssätt utan brott och bättre social anpassning gör det möjligt att bryta den kriminella karriären att främja social anpassning ska vara utgångspunkten för verksamheten straffverkställigheten ska grunda sig på individuella planer. De dömdas framsteg i verkställighetsprocessen ska främjas genom att man systematiskt påverkar deras färdigheter att föra ett liv utan kriminalitet. Att jobba med förändring kräver att den dömdes motivation och initiativförmåga förstärks de dömdas möjligheter att utnyttja de hälsovårds-, missbrukarvårds- och sociala tjänster som de behöver, att delta i rehabilitering och åtgärdsprogram som stödjer livshantering, att studera och arbeta ska förbättras kontinuiteten i verksamheten och vården ska garanteras efter strafftiden. De dömdas kontakter med samhällets nätverk av tjänster, sociala nätverk, familj och barn ska stödjas. Arbetet med familjer ska utvecklas så att särskilt barnaspekter beaktas. 10

En väg mot ett liv utan brott genom aktiv nätverksbildning (2) Brott ska förebyggas under strafftiden Brottspåföljdsmyndigheten samarbetar med polisen och andra säkerhetsmyndigheter i brottsbekämpningen effektiv alkohol- och drogkontroll stödjer avhållsamhet från berusningsmedel och skapar förutsättningar för trygga och verksamma aktiviteter under straffverkställigheten brottspåföljdstjänstemännen ska alltid ingripa i våld och hot om våld. Brottspåföljdsmyndigheten ska utveckla sitt eget primära kunnande Brottspåföljdsmyndigheten ska ordna aktiviteter som reducerar återfallsrisken och de skador som medförs av påföljder forskning i effekten av olika brottspåföljder ska intensifieras när tjänster ordnas ska möjligheten att sammanföra fängelsernas tjänsteutbud med det allmänna tjänsteutbudet i samhället utredas nätverk ska bildas med aktörer i den statliga, kommunala, tredje och privata sektorn, och det riksomfattande, regionala och lokala samarbetet med de viktigaste intressenterna ska förstärkas sysselsättning och tjänster som inte kan ändamålsenligt och kostnadseffektivt produceras i den egna verksamheten ska köpas hos utomstående. Kvaliteten av köpta tjänster ska säkerställas

Tryggt mot öppnare och effektivare verkställighet Tryggheten i verksamheten grundar sig på kännedom om samhällspåföljdsklienterna och fångarna och på interaktion en noggrann utvärderingsprocess ligger till grund för trygghetstänkandet i brottspåföljdssektorn. Utvärderingsmetoderna, utnyttjandet av den kunskap som skaffas vid utvärderingen och kunskapens kretslopp mellan de olika personalgrupperna ska utvecklas korrekt placering av de dömda skapar villkoren för den interna anstaltsordningen. Kontroll ska alltid stå i proportion till de risker som anses föreligga de anställda ska ha de kunskaper, färdigheter och rutiner som gör det möjligt att utveckla en motiverande approach till arbetet och en interaktion med klienter och fångar Successiv frigivning främjar kontrollerad återkomst till samhället i takt med att straffet framskrider går vi systematiskt in för att minska övervakningens intensitet och öka den dömdes eget ansvar som stödjs genom rusmedels- och annan kontroll stödåtgärder ska utvidgas i frigivningsfasen och övervakad frihet på prov ska i högre grad tillämpas elektronisk övervakning gör det möjligt att tryggt gå in för öppnare verkställighet De slutna anstalternas roll accentueras i förberedelserna för öppnare verkställighet systematisk förberedelse för övergång till öppna anstalter och frihet på prov (bl.a. permissioner och fångarnas ökade självkontroll och ansvar) accentueras på slutna anstalter innehållet i sluten verkställighet ska utvecklas i syfte att främja ett levnadssätt utan brott och successiv frigivning fångarnas sysselsättning stödjs av en välfungerande anstaltssäkerhet fungerande planlösningar och verksamhetsformer ska göra det möjligt att ordna rehabilitering och utvecka vardagliga färdigheter på slutna anstalter 12

Tryggt mot öppnare och effektivare verkställighet (2) Lokalstrukturen ska stödja öppnare verkställighet fångar ska inte placeras i ett mera slutet fängelse eller på en mera sluten avdelning än vad anstaltsordningen och -tryggheten och förvaringssäkerheten kräver lokal- och anstaltsstrukturen ska utvecklas så att fångarna kan placeras på olikartade anstalter och avdelningar enligt övervakningsbehovet på anstalter som är olikartade med hänsyn till övervakningen är det möjligt att allsidigt delta i aktiviteter enligt planen för strafftiden lokalstrukturen ska göra det möjligt att hålla häktade och underåriga fångar avskilda från de övriga fångarna investeringsprojekt, nybyggen och lokalreparations- och utvecklingsåtgärder ska alltid utvärderas tillsammans med hyresvärden och relateras till Brottspåföljdsmyndighetens strategi. Lokalerna ska användas kostnadseffektivt. för att främja planmässig frigivning av fångar och därmed sammanbundet nätverksarbete ska verksamhet som stödjer frigivningen intensifieras på de orter där det största antalet fångar friges. På grundval av erfarenheterna från de första frigivningsenheterna ska behovet att inrätta nya frigivningsenheter i de viktigaste städerna utvärderas.

Ett meningsfullt arbete och välmotiverade anställda som mår bra Brottspåföljdsmyndigheten utför ett meningsfullt och viktigt arbete, medan ledningen och arbetsklimatet främjar välbefinnande på arbetsplatsen och nya verksamhetsformer befattningsbeskrivningarna och möjligheterna att utveckla yrkeskunnighet och karriär är mångsidiga de anställda upplever arbetet som betydelsefullt. De har en en gemensam uppfattning om arbetets mål och värden arbetsgemenskapen uppmuntrar medarbetarna till innovativ verksamhet och utveckling av arbetsprocesserna. Cheferna har en deltagande approach lönesättningen Det finns ett heltäckande system för inledande och kompletterande utbildning i brottspåföljdssektorn systemet för inledande och kompetterande utbildning i branschen utvecklas helhetsinriktat så att olika personalgrupper och de förändrade utmaningarna i sektorn beaktas. Också anställda med utländsk bakgrund rekryteras i brottspåföljdssektorn chefernas kunnande och deras förmåga att förvandla strategiska mål till praktiskt arbete främjas genom ett utbildningsprogram för närmaste chefer det krävs att direktörerna ska ha god ledarförmåga och kunna upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet. Brottspåföljdsmyndigheten är en vederhäftig och respekterad sakkunnigorganisation medborgarnas kunskap om Brottspåföljdsmyndighetens uppgifter och metoder att reducera risken för återfallsbrottslighet och därmed öka tryggheten i samhället ska ökas genom aktiv kommunikation målen för Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet är trovärdiga och allmänt accepterade bilden av Brottspåföljdsmyndigheten som arbetsgivare är lockande. Välmotiverade och utvecklingsdugliga specialister söker sig till branschen.

6. Att utveckla villkoren för verksamheten För att säkerställa Brottspåföljdsmyndighetens verksamhetskvalitet, tjänsteförmåga, effektivitet och resurshushållning samt möjligheterna att utveckla verkställigheten av samhällspåföljder och fängelsestraff ska straffverkställigheten tilldelas tillräckliga resurser och budget- och personalresurserna dimensioneras korrekt systemen för ekonomisk styrning vara funktionella verksamhetens kvalitet och konformitet garanteras genom manualer och enhetliga riktlinjer utvecklingen av kunskapsproduktion, nyckeltal och kostnadsberäkning fortgå lokaladministration och effektivt utnyttjande av rumsdispositionen förbättras, varvid lösningar för informationshantering ska tas i bruk för att stödja lokaladministration och planering en plan för avskaffande av celler utan toaletter utarbetas IT-funktioner och informationshanteringsfrågor koordineras, varvid informationssystem ska bidra till utförandet av den grundläggande uppgiften och gemensamma statliga IT-lösningar ska beredas ett gemensamt system för klientinformation tas i bruk verksamhetsmodeller och arbetsredskap för upphandlingsförvaltningen utvecklas korrekt allokering av utvecklingsåtgärder säkerställas genom utveckling av anskaffningshantering och verktyg för riskhantering.

7. Att genomföra och uppfölja strategin Brottspåföljdsmyndighetens strategi genomförs inom den årliga planeringen. Ramarna för strategin definieras i verksamhets- och ekonomiplanen. Planen konkretiseras i form av årliga mål genom resultatavtal. Justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning ingår ett resultatavtal med Brottspåföljdsmyndigheten. Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet ingår resultatavtal med brottspåföljdsregionerna, Brottspåföljdssektorns hälsovårdsenhet och Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum. Brottspåföljdsregionernas resultatavtal konkretiseras som verksamhetsplaner för enheterna, varvid målen och resurserna för enheterna (byråerna för samhällspåföljder, fängelserna) avtalas årligen. De anställdas individuella resultatmål kopplas ihop med enheternas verksamhetsplaner. målen i resultatavtalet uppföljs och utvärderas två gånger per år. Halvårsutvärderingen och det årliga bokslutet jämte verksamhetsberättelsen bildar grunden för utvärderingen av hur de viktigaste målen nåtts och därmed sammanbundna projekt och åtgärder genomförts. Uppföljningen av mätare och nyckeltal genom en mätaruppsättning sker kontinuerligt och kopplas ihop med utvärderingen av hur resultatmålen nåtts. 16