The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Storån (SE0230383) Lars Gezelius, Länsstyrelsen Östergötland, Östgötagatan 3, 581 86 Linköping, Sweden lars.gezelius@lansstyrelsen.se Sammanfattning Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2), återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi skall nå projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under 2016. För projektområdet i Storån planeras biotopvårdsåtgärder som innebär att upprensat material återförs till fåran och att substrat samt LWD tillförs. Åtgärderna innebär också åtgärdande av ett vandringshinder och att trösklar byggs (Grade Control). Eventuellt kommer vi att återskapa en torrlagd del av ån (reconnection). I arbetet ingår också ett visst utredningsarbete, men vi ska bara lägga små resurser på utredningsdelen och satsa mest på praktiska åtgärder. Utöver praktiska åtgärder utförs flera monitoring-moment, bland annat elfiske, UC-inventering samt uppmätning av tvärsektioner där ett antal parametrar mäts (elevation, bottensubstrat med mera).
Innehåll Innehåll... 1 1. Bakgrund... 2 2. Projektets fokus... 3 3. Tidsplan... 4 4. Administration - personresurser... 4 5. Värdfiskstudier (C.1)... 5 6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Storån (C.2)... 7 7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3)... 9 8 Monitoring (E.2)... 11 Mål & Syfte... 11 Undersökningsprogrammets upplägg... 11 Val av lokaler... 12 Undersökningstyper... 12 Transekter... 12 Parametrar i transekter... 13 Övriga undersökningar... 13 Temp/flöde... 13 Redoxpotential... 14 Fisk... 14 Bottenfauna... 14 Sediment... 14 Vattenkemi... 14 Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet... 15 Övrigt... 15 1
1. Bakgrund Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFEfinansierade åtgärder skall genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och utsättningsverksamhet. Figur 1. Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån, Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån, Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet Målarmusslans återkomst 2
Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och startades upp formellt den första januari 2012. Projektets varaktighet är fem år med slutdatum är 2016-12-31. 2. Projektets fokus Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar (monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör projektets kärnverksamhet. 1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyledalen, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån, Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån). 2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa effekter skall minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer (habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna skall skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser iii) värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån given tidsplan. 3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor /alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och Fylan) där den är utrotad. Projektet har vidare som målsättning att genomföra förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats. 4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar (kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor) integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas. Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig planering är en förutsättning för att åtgärderna skall kunna utföras kostnadseffektivt och enligt tidsplan. 3
3. Tidsplan I Tabell 1 redovisas en tidsplan för de ingående momenten i Storån. I dagsläget befinner vi oss i planeringsstadiet för de praktiska momenten och har kommit igång med en betydlig del av monitoringen. Större delen av UC-inventeringen är klar, vi ska komplettera en lokal som inte gick att inventera p.g.a. dålig sikt. Tabell 1. Tidsplan för ingående moment i projektet i Storån. Kategori Moment Tidsperiod Inledande monitoring UC-inventering Utfört Elfiske sep 2012, därefter årligen Sektionsinmätning sep 2012-juni 2013 Tryck/vattennivåmätning dec 2012 och framåt Övrig monitoring sep 2012-juni 2013 Förberedande arbete Samråd och förberedande arbete okt 2012-juli 2013 Utredningsarbete Utredningsarbete okt 2012-dec 2013 Restaurering Restaureringsarbete juli 2013-dec 2015 Uppföljande monitoring Uppföljande monitoring aug 2016-okt 2016 4. Administration - personresurser Centralt administreras åtgärderna av Länsstyrelsen i Östergötland där Lars Gezelius ansvarar för och koordinerar åtgärderna tillsammans med sidekicken Erik Årnfelt som jobbar med monitoring och information. 4
5. Värdfiskstudier (C.1) Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom elfiske, nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol efter avlivning, varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att identifiera Unio crassus bland glochidielarverna och skilja dem från andra musselarters larver från fisken görs genetiska analyser på larverna som preparerats ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som ytterligare en metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att utvärdera den molekylära metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga fisk och gravida musslor innan larverna har släppts. När musslorna släppt sina glochidielarver på lab blandas de med fisken, varpå larverna kan infektera fisken. Genom att studera överlevnad av glochidielarver för varje fiskart, kan vi identifiera de lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera dessa resultat från dem som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av fiskfaunan kommer att provtas på de sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer uppfödning av unga musslor att följa som en del av C.3. Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti 2012-2015 på sju projektområden (tabell 1). Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och Svärtaån (2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under 2015 om vi inte uppfyller våra mål under 2012-2014. Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är mellan april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas för graviditet (Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan fisket börja. Den exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är temperaturberoende (Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte utföras när villkoren fel, till exempel under perioder med höga vattenflöden. Musslorna följs från april, då vårfloden har upphört. När musslorna konstaterats gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under sommaren, där varje fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska vid mer än ett tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt. Information om vilka fiskarter som används som värdar av Unio crassus är centralt för att kunna genomföra åtgärder som främjar Unio crassus. Eftersom mycket litet är känt om de fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken analyseras genetiskt (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter Unio crassus använder som värdar i området, vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter musslorna använder under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver dessa fiskar är infekterade med. Detta kommer att ge oss viktig information som är användbar för bevarande och restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska vattendrag. Denna information kommer också att användas under återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att hitta den bästa värden för 5
Unio crassus glochidielarver. Målen är således många och resultaten kommer att vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa (Lundberg et al 2006, Österling, 2006). Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd tillsammans med de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5). Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna göra åtgärder för att bevara Unio crassus och dess värdfiskar i Sverige samt i andra delar av Europa där arten också finns. Resultat: En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av Unio crassus i sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på engelska, ca 15 sidor). 6
6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Storån (C.2) För att kunna utföra restaureringar av Storån har vi tagit fram en plan (dokumentet Förslag på åtgärder för att förbättra vattenmiljön i Storån i Falerum samt i delar av Kapellån och Kisaån ). I planen ingår flera möjliga åtgärder, men vi planerar bara att utföra en del av dessa av ekonomiska skäl. I Tabell 2 visas ett utdrag ur en sammanfattande del av dokumentet. I Figur 1 visas en översiktskarta över restaureringslokalerna. I tabellen är det markerat vilka åtgärder vi vill göra i projektet (en del av dem ska vi bara göra partiellt). Kostnaderna för åtgärderna som vi vill utföra överstiger de medel som vi har tillgängliga, men genom att jobba effektivt och bedömer vi att hinna större delen av de åtgärderna. I dagsläget vet vi inte säkert om det finns praktiska möjligheter att genomföra allt eftersom vi inte har fått tillstånd av alla markägare eller andra intressenter, men vi har målsättningen att lyckas genomföra merparten. 7
Tabell 2. Sammanställning av åtgärdsförslag enligt ett planeringsunderlag för Storån. Markeringarna under kolumnen UC4LIFE visar vilka åtgärder som preliminärt planeras utföras inom projektet UC4LIFE. Kostn. UC4- Lokal Åtgärd Prioritet uppsk.(kr) LIFE 1 1 Anläggande av trösklar (Grade Control). 1 100 000 x* 2 Biotopvård (utläggning av LWD**). 2 50 000 x* 3 Skapande av skyddszoner. 2 200 000 4 Biotopvård (åtgärdande av rensning). 2 30 000 x 2 1 Fördjupad inventering, framtagande av fördjupad åtgärdsplan. 2 70 000 2 Utredning av möjligheten att återskapa torrlagd fåra. 2 30 000 x 3 Biotopvård enligt fördjupad åtgärdsplan och utredning (åtgärd 1 och 2). 2 200 000 x* 4 Åtgärdande av vandringshinder. 1 50 000 x 3 1 Biotopvård (åtgärdande av rensning, utläggning av substrat, LWD) 1 35 000 x 2 Biotopvård (åtgärdande av rensning) 1 50 000 x 4 1 Fördjupad inventering, framtagande av fördjupad åtgärdsplan. 2 35 000 2 Biotopvård enligt åtgärdsplan (åtgärd 1). 2 75 000 5 1 Biotopvård (åtgärdande av rensning, utläggning av substrat, LWD). 1 70 000 x* 2 Biotopvård (åtgärdande av rensning, utläggning av substrat). 1 15 000 x 6 1 Biotopvård (åtgärdande av rensning, utläggning av substrat, LWD). 3 35 000 Ej lokalsp. 1 Miljöanpassning av vattenregleringen. 1 - åtgärder 2 Utredning av sedimentkällor, framtagande av förslag på åtgärder. 1 50 000 3 Åtgärder enligt utredning (åtgärd 2). 1-4 Framtagande av skötselplan för strandmiljöer, flodplan och annan översvämningsmark samt eventuellt utökning av Natura 2000-området. 1 100 000 *Planeras utföras partiellt **LWD=Large Woody Debris 6 5 4 3 2 1 Figur 1. Översiktskarta över restaureringslokaler i Storån. 8
7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Det primära målet är att återintroducera Unio crassus på två projektområden (Klingavälsån och Fyleån). Vi kommer både att placera ut unga musslor och värdfisk infekterad med glochidielarver, eftersom en kombination av de två metoderna sannolikt ökar chanserna att lyckas med en återintroduktion. Framgången med en återintroduktion kan också skilja sig åt inom och mellan regioner och länder, vilket är ytterligare ett skäl att använda flera metoder. Användning av flera metoder har använts i USA, där odling av musslor utförs i många stater. Olika metoder används också för Margaritifera margaritifera i Europa, där till exempel unga musslor återinförs efter några år odling i akvarier, medan det i andra fall är värdfiskar infekterade med glochidielarver som släpps ut i vattendragen. Återintroduktionen kommer att ske i områden med en historisk utbredning om Unio crassus och i områden som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att lyckas. Dessutom tror vi att restaureringen (C.2) kommer att skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska förhållanden för musslor och värdfiskarter. Återintroduktionen kommer att utföras genom att värdfisk infekteras av glochidielarver i laboratoriemiljö. Mellan 30 och 70 gravida musslor kommer att samlas in från varje avrinningsområde och placeras i akvarier. Fisk kommer att samlas in med hjälp av elfiske, transporteras till laboratoriet och hållas avskilda från musslorna. När glochidielarver släppts från musslorna beräknas koncentrationen av dessa i vattnet. När koncentrationen av glochidielarverna är känd, blandas de med fisken som infekteras med larverna. Antalet glochidielarver räknas vid flera tillfällen från varje fiskart under de fyra veckorna fisken är infekterad. När juvenila musslor släppt från värdfisken, placeras de i musselkanalerna och i de återmeandrande sträckorna (se åtgärd C.2 för ytterligare information). Juvenila musslor placeras ut i vattendragen med hjälp av tre olika metoder. Den första metoden består av introduktion av fisk infekterad med larver i 0,5 m 2 burar i vattendragen. Trettio burar kommer att byggas för varje vattendrag. Fisken kommer att matas varannan dag under denna period av ca tre veckor. När de juvenila musslorna släppt ifrån värdfisken, kommer fisken att släppas från burarna. Den andra metoden liknar den första, men i detta fall kommer vi att vänta på att musslorna har släppt från fisken i akvarier, varefter de unga musslorna kommer att placeras i sedimentet i vattendragen. I den tredje metoden ingår också speciellt utformade burar där juvenila musslor placeras, varpå buren placeras i vattendraget. Dessa burar kommer att tas bort efter en till två månader för att mäta UC-överlevnad. Detta kommer att fungera som en kontroll av överlevnaden av musslor. Burarna med musslor kommer också att placeras i olika miljöer i vattendragen för att utvärdera var musslorna växer och överlever bäst. I den andra och tredje metoden samlas musslorna in efter släppandet från värdfisken och deras storlek mäts. Detta kommer att fungera som en jämförelse mellan vilka värdfiskarter som är mest lämpliga: Ju större juvenil mussla är, desto bättre fisken är som en värd. Ungefär 200 - kommer 2000 juvenila musslor sätts ut i vattendragen varje år, eftersom cirka 10 till 20 larver kommer att släppas från de 20 till 100 fiskar som infekteras med larver varje år. 9
De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i förhållande till andra svenska populationer. Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket betyder att dessa populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Infektionen av glochidielarver kommer att utföras på Lunds universitet och Hemmestorps Mölla (se nedan). Musslor som introduceras i Klingavälsån och Fyleån märks för att kunna skilja honor från hanar, eftersom endast gravida hon-musslor kommer att användas för glochidielarvinfektionen av fisk. De märkta musslorna kommer att kontrolleras för överlevnad, habitatval och förflyttningar. Detta kommer att utföras i juli varje år, med hjälp av snorkling och vattenkikare. Ytterligare återintroduktioner av vuxna musslor kommer att utföras genom att flytta musslor från en plats till en annan där specifika restaureringsåtgärder har genomförts. Denna del av åtgärden kommer att genomföras vid Klingavälsån-Karup, Fyledalen, Brusaån, Emån (västra), Ramundsbäck-Vretaån och Vedaån projektplatser (tabell 1). Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska, kemiska och biologiska förhållanden som Unio crassus efterfrågar. Dessa förhållanden matchas sedan mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet. Vi har också valt en plats där infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har förutsättningar att hålla musslor och fisk under värdfiskens infektionsperiod. I den förberedande fasen kommer vi att upphandla allt material som behövs på laboratoriet för att infektera värdfisken. Vi kommer också att säkerställa att de tillstånd som behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet finns. I förberedelserna ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om fungerande värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2). Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom restaureringen måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer restaureringsåtgärder (C2) skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och återintroduktion av Unio crassus (C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har undersökts (C1) och de fysio-kemiska förhållandena har återställts (C2) kommer återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att utföras så många introduktioner av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som möjligt. Återintroduktionen kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom detta är tänkt att öka chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2, och kommer att utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan. 10
8 Monitoring (E.2) Mål & Syfte Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring (övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler, mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som restaurerats och ett område uppströms för kontroll. Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuella status på musselbestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersökningsprogrammet har alltså inte som primärt syfte att identifiera mekanistiska faktorer för tänkbara responsvariabler (som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign. Undersökningsprogrammets upplägg Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga akvatiska organismer i vattendraget/området. Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling av data. 11
Tabell 2. Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns således 2+5+2 lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2 transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar skall även temp/flöde, redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens riktning = vattendragets flödesriktning. NN projektområde Område: Kontroll nedstr. Åtgärdsslokaler Kontroll uppstr. Total Lokal (nr) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 U-typ Stormusslor N 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 U-typ Lokalbeskrivning N 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 Transekter: N 2 2 2 2 2 2 2 2 2 18 Djup N 5 5 5 5 5 5 5 5 5 45 Substrat N 5 5 5 5 5 5 5 5 40 Vattenhastighet N 10 10 10 10 10 10 10 10 10 90 Vegetation N 5 5 5 5 5 5 5 5 5 45 Övriga undersökningar: Temp/flöde Redox-potential Fisk (elfiske) Bottenfauna Sediment Vattenkemi 1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt) Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Metod är ännu ej bestämd för detta moment Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ Val av lokaler De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas inför 2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske våren/försommaren 2013. Undersökningstyper De undersökningstyper som ska användas är Övervakning av stormusslor (Version 1:2 2010-03-30) samt Lokalbeskrivning (Version 1:6: 2006-04-26). Dessa två undersökningstyper och det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för beskrivningen av statusen för musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas ska märkas UC4LIFE matas in i Artdatabankens musselportal (www.musselportalen.se). Transekter Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar kommer ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio nämnda lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs (förslagsvis med en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur X nedan. 12
Figur X. Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del. Parametrar i transekter De parametrar som skall noteras utmed transekten är följande; 1. Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 2. Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) 3. Vattenhastighet (noteras mellan i meter ytan och botten varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 4. Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) Övriga undersökningar Temp/flöde I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa variationer i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i varje projektområde. 13
Redoxpotential Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige. Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat med övriga variabler och/eller mellan projektområden. Fisk Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde. Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod Elfiske i rinnande vatten (version 1:1 010701). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs annan metod (ex not i djupa vattendrag). Bottenfauna Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter åtgärd. Metoden som ska användas är undersökningstypen: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Inventering (1996). Sediment Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt, fylls med 16-32 grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med toppytan av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst uppströms i en lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna. Dessa lokaler utgörs av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen. Boxarna är utplacerade under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur sedimentet och direkt placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 C under 24 h och sållas i skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och 2000 µm vägs. Vattenkemi Provtagningens syfte är beskrivande. Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och ph. Ytterligare vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier. Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram vars data kan komma till användning. 14
Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet startar, I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar. Tabell 3. Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena. Område: År Tid för provtagning U-typ Stormusslor 2012-2013 & 2015-2016 maj-september U-typ Lokalbeskrivning 2012-2013 & 2015-2016 maj-september Transekter: Djup 2012-2013 & 2015-2016 maj-september Substrat 2012-2013 & 2015-2016 maj-september Vattenhastighet 2012-2013 & 2015-2016 maj-september Vegetation 2012-2013 & 2015-2016 maj-september Övriga undersökningar: Temp/flöde Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013 Redox-potential Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet Fisk (elfiske) Startt 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Bottenfauna Startt 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Sediment Metod är ännu ej bestämd för detta moment Vattenkemi Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ Övrigt När vi mäter upp transekter inom monitoringen kommer vi bland annat att sätta en fixpunkt i sidled och höjdled. På detta vis får vi en tvärsektion där alla parametrar går att sätta i relation till fixpunkten och vi kan också följa upp förändringar i bottensubstratets elevation. Vi mäter också upp den aktuella vattenföringen noggrant så att det på ett relevant sätt går att göra jämförelser efter åtgärder (eftersom djup m m varierar med flödet). På grund av att det är ett ganska tidsödande moment kommer vi eventuellt inte att köra detta på alla lokaler, men målsättningen är att vi gör det på alla eller de flesta lokalerna som kommer att påverkas av restaureringsarbetet. Det finns tre examensarbeten gjorda i ån och eventuellt kommer vi att justera en del av vår metod för att kunna göra mer relevanta jämförelser med de undersökningarna och för att spara tid (eftersom vi då inte behöver mäta om deras lokaler). Elfiskena utförs på samma lokaler som inom regional miljöövervakning för att underlätta utvärderingar. Eftersom ån är kraftigt påverkad av kraftverksreglering kommer vi att sätta ut tryckloggers. Vi sätter fast dem permanent så att de kan fortsätta användas även efter att projektet är slut. Vi har för avsikt att köpa in tryckloggrarna. 15