LIFE+10NAT/SE/ Dnr PM Monitoring i Blekinge inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst UC4LIFE

Transkript

1 LIFE+10NAT/SE/ Dnr PM Monitoring i Blekinge inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst UC4LIFE

2 Förord LIFE-projekt Målarmusslans återkomst ger friskare åar har pågått under åren ,. Projektet har syftat till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i 12 åar i södra Sverige. I Blekinge är det inom Natura 2000-områdena Mörrumsån och Bräkneån som åtgärder har genomförts. Föreliggande PM sammanställer den uppföljning av åtgärder som genomförts i Blekinge, med utdrag från olika rapporter och undersökningar vars data inte har presenterats än. PM utgör stöd till slutrapport inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst, UC4LIFE. Sammanställningen har gjorts av Therese Stenholm Asp och Andreas Skarmyr, Länsstyrelsen i Blekinge län. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Resultat... 4 Samordnad recipentkontroll (SRK)... 4 Bräkneån... 4 Mörrumsån... 6 Musslor... 8 Bräkneån... 8 Mörrumsån... 9 Fisk... 9 Resultat elprovfiske Bräkneån... 9 Resultat elprovfiske Mörrumsån Fysiologiska variabler Bilagor Bilaga 1 Musselfynd i Bräkneån och Mörrumsån Bilaga 2 Fångst per elfisketillfälle Bräkneån Bilaga 3 Fångst per elfisketillfälle Mörrumsån 3

4 Bakgrund LIFE-projekt Målarmusslans återkomst ger friskare åar har pågått under åren ,. Projektet har syftat till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i 12 åar i södra Sverige. I Blekinge är det inom Natura 2000-områdena Mörrumsån och Bräkneån som åtgärder har genomförts. I Bräkneån revs en mindre damm ut vid Lindesfors under hösten 2013, grusutlägg skedde under 2014 och två omlöp, vid Tararp och Trånhem, färdigställdes under hösten 2015 och sattes i bruk i april I Mörrumsån genomfördes biotopvårdande insatser i form av utlägg av lekgrus med hjälp av helikopter och två olika kvillområden vid Vittskövle vars inlopp var delvis igensatta, öppnades för ett större vattenflöde under De åtgärder som genomförts i Blekinges projektområden har följts upp, och planeras fortsättningsvis att följas upp då effekten av utförd restaurering kanske inte kan ses förrän om flera år framöver, via både riktade inventeringar inom projektets ramar men även via den verksamhet som skett under en lång tid innan projektet samt som kommer att fortsätta även efter det att projektet avslutats. En utförlig beskrivning av genomförda åtgärder finns i LIFE-projektets handbok: Målarmusslans återkomst - till nytta för människor, djur och natur. Information om LIFE-projektet Målarmusslans återkomst ger friskare åar finns på projektets hemsida Resultat Samordnad recipientkontroll (SRK) Genom den samordnade recipentkontrollen (SRK) provtas ett stort antal fysiska, kemiska och biologiska variabler. Många av dem provtas flera gånger årligen och data finns i längre tidsserier. Bräkneån SRK för Bräkneån innehåller provtagning av följande variabler: Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Fysikaliska och kemiska undersökningar Alkalinitet och ph-värde Organiskt material (TOC) och syretillstånd Kväve och fosfor Vattenfärg och grumlighet Metaller i vatten Transport och arealspecifik förlust Växtplankton 4

5 Kiselalger Genom att jämföra resultatet av den provtagning som genomförts inom Bräkneåns SRK under 2012 med 2016 kan vi få före och efter värden för Bräkneån från mynningen (Station nr 12) och Nedströms Belganet (station nr 8). Tidsserier kan också fås fram för de flesta variabler som är betydligt längre än projekttiden. Tabell 1. SRK Bräkneån. Resultat från mynningsområdet (station 12) och Belganet (station nr 8) och Mynningsområdet före och efter åtgärd (S tation 12) Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Abs. Syre Syrem. NO 23-N N-tot P-tot C mekv/l ms/m FNU mg/l Pt mg/l abs/5cm mg/l % µg/l µg/l µg/l ,1 6,8 0,16 10,4 3, ,435 12, ,3 6,6 0,17 10,3 6, , ,7 6,9 0,18 10,2 2, ,454 12, ,1 7,1 0,20 10,7 2, ,441 11, ,7 7,1 0,29 12,6 2, ,352 8, ,0 7,1 0,34 14,3 6, ,222 8, ,9 7,2 0,33 13,7 1, ,260 8, ,5 7,1 0,38 15,6 1, ,179 8, ,3 7,3 0,39 16,3 1, ,152 8, ,2 6,9 0,29 14,5 2, ,225 10, ,5 7,1 0,29 13, ,347 12, ,2 6,8 0,26 13,2 6, ,266 13, ,2 7,0 0,22 12,6 1, ,360 14, ,4 7,0 0,19 12,1 3, ,420 13, ,3 7,0 0,18 11,7 1, ,290 13, ,0 7,2 0,23 12,2 2, ,270 11, ,6 7,4 0,29 13,0 2, ,290 10, ,5 7,3 0,39 17,5 1, ,190 8, ,4 7,3 0,39 17,4 1, ,170 8, ,6 7,3 0,43 17,5 1, ,140 7, ,4 7,1 0,44 19,2 1, ,100 7, ,9 7,3 0,39 16,8 0, ,100 10, ,5 6,9 0,28 16, ,150 13, ,9 6,9 0,26 14,4 1, ,210 14, Nedströms B elganet (station nr 8) Datum Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Abs. Syre Syrem. NO 23-N N-tot P-tot C mekv/l ms/m FNU mg/l Pt mg/l abs/5cm mg/l % µg/l µg/l µg/l ,1 6,6 0,11 9,13 4, ,515 14, ,2 7,0 0,15 9,97 2, ,497 11, ,6 7,0 0,22 10,5 1, ,329 8, ,3 6,9 0,23 11,5 1, ,261 7, ,6 6,9 0,21 11,4 1, ,343 10, ,9 6,8 0,17 10,8 2, ,317 13, ,4 6,9 0,15 10,8 2, ,370 13, ,7 7,1 0,20 12,0 1, ,300 11, ,8 7,2 0,28 13,3 2, ,250 8, ,6 7,2 0,31 13,5 3, ,160 7, ,4 7,2 0,31 12,9 1, ,140 9, ,3 6,9 0,25 12,2 1, ,250 14, Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet < 0,02 Turbiditet Starkt grumligt > 7,0 Färg Starkt färgat vatten >100 Abs Starkt färgat vatten >0,2 TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5000 Tot-P Extremt hög halter > 100 x.x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt Tot-P Mycket hög halt

6 Mörrumsån För Mörrumsån rapporterar SRK följande variabler: Lufttemperatur, nederbörd och vattenföring Siktdjup och klorofyll i sjöar Försurning och kalkeffektuppföljning Organiskt material och syreförhållanden Ljusförhållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter Sediment Växtplankton Bottenfauna Elfiske På samma sätt som för Bräkneån går det att jämföra data från Mörrumsån (station nr 219 Forsbacka) för åren innan 2012 med data från åren efter att åtgärderna har genomförts. 6

7 Tabell 2. SRK Mörrumsån. Resultat från station 219 Forsbacka 2011, 2012 och Datum Temp ph Alkali-nitet Turbi-ditet Absorban s (420 nm,5) Kon-duktivitet Vattenfärg (visuellt ) Vatten-färg (spektrofotom etrisk, 405nm) TOC Total-kväve ,5 7,0 0,17 9,37 2, , ,4 6,9 0,16 8,91 2, , ,8 6,9 0,16 8,96 5, , ,9 7,2 0,16 7, , ,0 7,3 0,16 8,00 2, , ,0 7,1 0,16 8,36 3, , ,3 7,3 0,16 8,0 2, , ,7 7,2 0,18 8,0 3, , ,5 7,1 0,16 7,6 2, , ,5 7,3 0,17 7,8 4, , ,2 7,3 0,16 7,8 2,9 0, , ,3 7,2 0,14 7,9 3,5 0, , Totalfosfor ,1 7,1 0,15 8,1 3,5 0, , Vattenfärg Datum Temp Syre- Nitrat- Flöde (m3/s Absorban Kon-duktivitet (visuellt ) halt fosfor Vatten-färg Syr-gas- Total- eller Lågt, ph Alkali-nitet Turbi-ditet s (420 (spektrof TOC mätt- nad kväve nitrit- Total-kväve Medel, Högt) nm,5) otometrisk, 405nm) ,9 6,8 0,13 7,6 3,3 0, , ,2 6,9 0,14 8,5 2,1 0, , ,0 6,9 0,12 8,0 2,1 0, , ,9 7,0 0,15 7,8 2,2 0, , ,1 7,2 0,14 7,8 3,6 0, , ,7 7,3 0,15 8,0 2,8 0, , ,5 7,3 0,17 8,0 2,6 0, < ,7 L 7,3 0,18 8,1 2,6 0, , , ,6 M 7,4 0,19 8,2 2,4 0, , ,3 M 7,3 0,17 8,1 2,3 0, , ,9 M 7,4 0,18 8,2 2,7 0, , ,8 M 7,1 0,19 8,4 2,0 0, ,0 Tem Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera lini nings bidi 420 gas mätt Total Total Nitrit Datum föring tur ph tet förm tet filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve - L/M/H C - mekv/l ms/m FNU abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l M 0,1 7,1 0,18 9,13 2,3 0, , M-H 1,7 7,1 0,16 9,18 2, , M 1,5 7,1 0,16 9,21 2,6 0, , M 8,6 7,1 0,16 9,27 2,6 0, , L-M 15,9 7,2 0,17 9,20 2,4 0, , L 16,9 7,3 0,21 9,68 1,7 0, , L-M 18,0 7,2 0,21 9,59 2,5 0, , L 18,8 7,3 0,21 9,71 2,1 0, , L 17,3 7,4 0,23 9,35 1,9 0, , L 11,3 7,3 0,23 9,28 1,7 0, , L-M 2,3 7,1 0,20 9,77 1,6 0, , L 1,5 7,1 0,21 9,46 1,6 0, , Syr-gashalt Syre-mättnad Nitratnitritkväve Nitratkväve Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt <5.6 Alk Ingen eller obetydling buffertkapacitet <0.02 Turbiditet Starkt grumligt vatten >7.0 Färg Starkt färgat vatten >100 TOC Mycket hög halt >16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd <1 Tot-N Mycket höga halter Tot-P Mycket höga halter x.x Tot-N Extremt höga halter >5000 Tot-P Extremt höga halter >100 7

8 Musslor Bräkneån Inför åtgärder genomfördes en inventering av stormusslor i Bräkneån under Fynd av tjockskalig målarmussla gjordes vid inventering innan åtgärd i Bräkneåns nedre delar, inventeringen indikerar att beståndet var glest och bestod av relativt få individer. Ett antal individer under 5 cm hittades vilket ändå indikerar att föryngring av arten sker i de nedre delarna. Förutom tjockskalig målarmussla finns även flodpärlmussla i de nedre delarna av ån. I de övre delarna av ån, uppströms Bräkne-Hoby samhälle, hittades enbart flodpärlmussla. Se figur 1 och 2 för att se längdfördelningen hos de individer av musslor som hittades vid inventeringen I bilaga 1 redovisas alla lokaler som inventerades samt vilka arter, antal och storlek på minsta mussla på respektive lokal som hittades. Fynden finns även att hämta direkt i Musselportalen Figur. 1: Längdfördelning Tjockskalig målarmussla, Unio crassus, vid inventeringen 2013 innan åtgärd i Bräkneån. Figur 2. Längdfördelning Flodpärlmussla, Margaritifiera margaritifiera, vid inventeringen 2013 innan åtgärd i Bräkneån. 8

9 Eftersom allt för kort tid har gått efter genomförandet av åtgärder har det inte bedömts vara meningsfullt att göra återinventering av musslor efter åtgärd ännu. Detta kommer istället att ingå som en after life-aktivitet och genomförs under år 2019 i samverkan med regional och nationell miljöövervakning. Mörrumsån Enstaka fynd av tjockskalig målarmussla gjordes vid inventering inför åtgärd på och i anslutning till åtgärdslokalerna Individer under 5 cm hittades vilket innebär att föryngring sker. En mer storskalig inventering av stormusslor i Mörrumsån har också genomförts under projektperioden (år 2015). Inventeringslokaler och antalet funna musslor finns med i bilaga 1. Mer data finns i Musselportalen samt i rapporten Stormusselinventering i Mörrumsån 2015 Rapport 2016: Figur 3. Längdfördelning av tjockskalig målarmussla hos alla funna individer i Mörrumsån vid dykinventeringen 2015, presenterat som antal per mm-grupp. Uppgifterna hämtade ur rapporten Stormusselinventering i Mörrumsån 2015 Rapport 2016:4 Eftersom allt för kort tid har gått efter genomförandet av åtgärder har det inte bedömts vara meningsfullt att göra återinventering av musslor på åtgärdslokalerna efter åtgärd ännu. Detta planeras istället att ingå som en after life-aktivitet och genomförs under år 2018 i samverkan med regional och nationell miljöövervakning. Bottenfauna Bottenfauna provtas inom SRK, men ett stickprov har även genomförts i faunapassen vid Tararp under maj 2016, några veckor efter att faunapassagen invigts, vilket kunde visa att det redan då skett en viss kolonisation av passagen. Framförallt var det individer av Trichoptera, nattsländelarver, samt Ephemeroptera, dagsländor, som hittades. 9

10 Fisk En viktig faktor för att följa upp de genomförda åtgärderna i både Bräkneån och Mörrumsån är fiskfaunan och hur den påverkas lokalt där åtgärderna genomförts samt i vattendragen som helhet. Det senare gäller framförallt Bräkneån uppströms de nya faunapassagerna. Detta har gjorts och kommer att fortsätta att göras under kommande år genom elprovfiske på ett antal utvalda lokaler. Resultat elprovfiske Bräkneån Ett urval av de åtgärdade sträckorna i ån har undersökts via elprovfiske, men dock ej varje år. Tätheten av olika fiskarter varierar stort mellan åren och mellan lokalerna, vilket gör det svårt att se några signifikanta resultat av biotopvårdsåtgärden, men öringlek har dock observerats på några av lokalerna vid både Skogdala och Kullåkra. De anlagda faunapassagerna följs upp årligen sedan 2013 genom årliga elprovfisken på lokaler nedströms (Lindefors) och uppströms (Bygdegården) åtgärderna. En förändring av fiskfaunan förväntas på uppströmslokalen framförallt genom förekomst av havsvandrande öring. Det är dock för tidigt ännu att se några sådana resultat. Elfiskeresultaten från Bräkneån kan dels ses i figur 4 som visar täthet årsungar av öring samt i figur 5 som visar täthet av elritsa. I bilaga 2 kan man även se fångst per elfisketillfälle i Bräkneån. Ett elprovfiske har även genomförts i faunapassagen vid Tararp under maj 2016, några veckor efter invigningen. Redan vid detta tillfälle noterades elritsa i faunapassagens mynning, även om ingen fisk sågs längre upp i faunapassagen. Figur 4. Bräkneån öring, täthet årsungar 10

11 Figur 5. Bräkneån, elritsa, totalt antal/100 m2 Resultat elprovfiske Mörrumsån Sex av de åtgärdade lokalerna har elprovfiskats under åren , men alla har inte undersökts varje år. De fiskarter som påträffats är lax (Salmo salar), öring (S. trutta), elritsa (Phoxinus phoxinus), färna (Squalius cephalus), benlöja (Alburnus alburnus), sandkrypare (Gobio gobio), id (Leuciscus idus), bergsimpa (Cottus poecilopus) och ål (Anguilla anguilla). Tätheten av olika fiskarter varierar stort mellan åren och mellan lokalerna, vilket gör det svårt att se några signifikanta resultat av åtgärderna. Elfiskeresultaten från andra delar av Mörrumsån har även de en stor variation mellan åren och olika arters framgång i ån som helhet har sannolikt effekt på tätheten även på de åtgärdade lokalerna. Resultaten tyder dock på att lax har gynnats, framförallt på lokaler med högre vattenföring. Ytterligare uppföljning genom elprovfiske kommer att genomföras under de kommande åren. Elfiskeresultaten från Mörrumsån kan ses i figur 6-8. I bilaga 3 kan man även se fångst per elfisketillfälle i Mörrumsån. 11

12 Figur 6. Mörrumsån, elritsa, totalt antal/100 m2 Figur 7. Mörrumsån, öring, Täthet årsungar 12

13 Figur 8. Mörrumsån, lax, täthet årsungar Fysiologiska variabler Data är insamlat dels genom egna mätningar men framförallt inom SRK-programmen för respektive vattendrag. Mätningarna ingår i långa tidsserier och kommer att fortsätta under kommande år. Mätningar av djup och bottensubstrat på åtgärdslokalerna gjordes inför åtgärd. Efter åtgärd har djup och bottensubstrat noterats i samband med elfiske vid ett urval av lokalerna. I Mörrumsån har 332 ton grus fördelat på 21 lokaler lagts ut. Detta har skapat 350 m2 grusbädd. Dessutom har 2000 m2 förbättrat habitat i berörda kvillar skapats genom att öppna upp stängda åfåror. I figur 9-12 kan man se hur det såg ut innan och efter åtgärd vid Vittskövle, i figur 13 kan man se sammansättningen av bottensubstratet före och efter åtgärd. 13

14 Figur 9. Kvill vid Vittskövle innan utlägg av lekgrus. Foto: Erik Erlandsson-Hammargren, juli Figur 10. Kvill vid Vittskövle efter utlägg av lekgrus. Foto: Andreas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge, september Figur 11. Inloppet till en av kvillarna vid Vittskövle innan åtgärd. Foto: Erik Erlandsson-Hammargren, Salmokonsult, juli

15 Figur 12. Inloppet till en av kvillarna vid Vittskövle efter åtgärd. Foto: Andreas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge, september Figur 13. Bottensubstrat inom åtgärdsområdet i Mörrumsån. Blåa staplar visar innan åtgärd, gråa efter genomförd grusutläggning. I Bräkneån har cirka 250 ton grus fördelat på 17 lokaler (stenar och block hämtades från strandkanten) lagts ut. Detta har skapat 500 m2 ny grusbädd på åns botten. 15

16 Figur 14. Lekgrusutlägg i Bräkneån hösten Foto: Anderas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge, september Förutom biotopförbättrande åtgärder har konnektiviteten i Bräkneån förbättrats genom att två faunapassager byggts i ån samt ett mindre vandringshinder rivits ut. I figur 15 och 16 ser man Tararp före och efter anläggandet av faunapassagen. Genom åtgärderna av vandringshinder i Bräkneån har 20 km åsträcka tillgängliggjorts för havsvandrande fisk. 16

17 Figur 15 och 16. Bilderna visar Tararp, Bräkneån, före och efter åtgärd. Detta är ett av två omlöp som byggts i Bräkneån under projektets gång. Foto: Thomas Nydén, Emåförbundet 2011 (före åtgärd), Andreas Nilsson Länsstyrelsen Blekinge (efter åtgärd) 17