Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Mörrumsån (SE )

Transkript

1 The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Mörrumsån (SE ) Jonas Johansson* och Andreas Nilsson* *Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Mail: jonas.johansson@lansstyrelsen.se Sammanfattning Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2), återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi skall nå projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under I projektområdet i Mörrumsån (SE ) skall substrat och strukturer tillföras ån. Monitoringen syftar till att följa upp effekterna av åtgärder. Länsstyrelsen i Blekinge län genomför åtgärderna.

2 Innehåll 1. Bakgrund Projektets fokus Tidsplan Administration - personresurser Värdfiskstudier (C.1) Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Bräkneån (C.2) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Monitoring (E.2)... 8 Mål & Syfte... 8 Undersökningsprogrammets upplägg... 8 Val av lokaler... 9 Undersökningstyper... 9 Transekter... 9 Parametrar i transekter Övriga undersökningar Temp/flöde Redoxpotential Fisk Bottenfauna Sediment Vattenkemi Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Bilaga 1. Biotopvårdsplan för Mörrumsån 1

3 1. Bakgrund Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFEfinansierade åtgärder skall genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och utsättningsverksamhet. Figur 1. Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån, Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån, Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet Målarmusslans återkomst 2

4 Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och startades upp formellt den första januari Projektets varaktighet är fem år med slutdatum är Projektets fokus. Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar (monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör projektets kärnverksamhet. 1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyledalen, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån, Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån). 2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa effekter skall minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer (habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna skall skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser iii) värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån given tidsplan. 3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor /alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och Fylan) där den är utrotad. Projektet har vidare som målsättning att genomföra förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats. 4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar (kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor) integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas. Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig planering är en förutsättning för att åtgärderna skall kunna utföras kostnadseffektivt och enligt tidsplan. 3. Tidsplan I projektområdet Mörrumsån kommer två moment genomföras under perioden Under 2012 ligger fokus på restaureringsåtgärder samt monitoring. Under 2015 skall monitoring genomföras, och värdena då kunna jämföras med motsvarande värden som samlades in före det (2012) att restaurering genomfördes. 3

5 Tabell 1. Tidplan (grå fält) för restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och monitoring/uppföljning (E.2).? = Tidsmässig backup. Tidsplan, Mörrumsån projektområde Restaurering, C.2 i ii ii i iiii i ii ii i iiii i ii ii i iiii i ii ii i 2016 iiii i ii ii i iiii Monitoring, E.2 För detaljerad information om momentens genomförande i Mörrumsån hänvisas till sidorna 5-6 i detta dokument samt bilaga Administration - personresurser Centralt administreras åtgärderna av Länsstyrelsen i Blekinge län där Jonas Johansson och Andreas Nilsson ansvarar och koordinerar åtgärder kopplade till restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och för att monitoring och uppföljning (E.2) genomförs. Markägare i projektområdet är huvudsakligen E.ON Vattenkraft men även Gungvala gård AB berörs till mindre delar. Sveaskog förvaltning AB, Mörrums Kronolaxfiske är en viktig lokal aktör som samordnar det praktiska genomförandet och markägardialoger. Projektet involverar lokala aktörer och markägare för att därigenom nå förståelse för planerade projektåtgärder och vatten- och naturvård generellt. 5. Värdfiskstudier (C.1) Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom elfiske, nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol efter avlivning, varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att identifiera Unio crassus bland glochidielarverna och skilja dem från andra musselarters larver från fisken görs genetiska analyser på larverna som preparerats ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som ytterligare en metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att utvärdera den molekylära metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga fisk och gravida musslor innan larverna har släppts. När musslorna släppt sina glochidielarver på lab blandas de med fisken, varpå larverna kan infektera fisken. Genom att studera överlevnad av glochidielarver för varje fiskart, kan vi identifiera de lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera dessa resultat från dem som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av fiskfaunan kommer att provtas på de sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer uppfödning av unga musslor att följa som en del av C.3. Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti i sju projektområden. Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och 4

6 Svärtaån (2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under 2015 om vi inte uppfyller våra mål under Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är mellan april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas för graviditet (Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan fisket börja. Den exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är temperaturberoende (Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte utföras när villkoren fel, till exempel under perioder med höga vattenflöden. Musslorna följs från april, då vårfloden har upphört. När musslorna konstaterats gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under sommaren, där varje fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska vid mer än ett tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt. Information om vilka fiskarter som används som värdar av Unio crassus är centralt för att kunna genomföra åtgärder som främjar Unio crassus. Eftersom mycket litet är känt om de fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken analyseras genetiskt (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter Unio crassus använder som värdar i området, vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter musslorna använder under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver dessa fiskar är infekterade med. Detta kommer att ge oss viktig information som är användbar för bevarande och restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska vattendrag. Denna information kommer också att användas under återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att hitta den bästa värden för Unio crassus glochidielarver. Målen är således många och resultaten kommer att vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa (Lundberg et al 2006, Österling, 2006). Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd tillsammans med de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5). Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna göra åtgärder för att bevara Unio crassus och dess värdfiskar i Sverige samt i andra delar av Europa där arten också finns. Resultat: En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av Unio crassus i sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på engelska, ca 15 sidor). 5

7 6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Mörrumsån (C.2) I Mörrumsån kommer biotopvård för att gynna tjockskalig målarmussla genomföras. Då musslans värdfisk är okänd inriktas åtgärderna på faktorer i miljön som skapar diversitet och som eftersträvar så naturliga förhållanden som möjligt. Åtgärderna kommer att genföras vid Vittskövle och vid Hemsjö. Förslag till åtgärder Vittskövle har tagits fram av Erik Erlandsson Hammargen, Salmokunsult. Förslag framtagna av Emåförbundet finns för åtgärder vid Hemsjö. De senare förslagen har till stor del genomförts i ett tidigare projekt, men vid Hemsjö nedre kvarstår ett åtgärdsförlag som inte genomförts och som nu kommer att genomföras inom ramen för detta projekt. För detaljinformation om restaureringsarbetet hänvisas till bilaga Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Det primära målet är att återintroducera Unio crassus på två projektområden (Klingavälsån och Fyleån). Vi kommer både att placera ut unga musslor och värdfisk infekterad med glochidielarver, eftersom en kombination av de två metoderna sannolikt ökar chanserna att lyckas med en återintroduktion. Framgången med en återintroduktion kan också skilja sig åt inom och mellan regioner och länder, vilket är ytterligare ett skäl att använda flera metoder. Användning av flera metoder har använts i USA, där odling av musslor utförs i många stater. Olika metoder används också för Margaritifera margaritifera i Europa, där till exempel unga musslor återinförs efter några år odling i akvarier, medan det i andra fall är värdfiskar infekterade med glochidielarver som släpps ut i vattendragen. Återintroduktionen kommer att ske i områden med en historisk utbredning om Unio crassus och i områden som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att lyckas. Dessutom tror vi att restaureringen (C.2) kommer att skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska förhållanden för musslor och värdfiskarter. Återintroduktionen kommer att utföras genom att värdfisk infekteras av glochidielarver i laboratoriemiljö. Mellan 30 och 70 gravida musslor kommer att samlas in från varje avrinningsområde och placeras i akvarier. Fisk kommer att samlas in med hjälp av elfiske, transporteras till laboratoriet och hållas avskilda från musslorna. När glochidielarver släppts från musslorna beräknas koncentrationen av dessa i vattnet. När koncentrationen av glochidielarverna är känd, blandas de med fisken som infekteras med larverna. Antalet glochidielarver räknas vid flera tillfällen från varje fiskart under de fyra veckorna fisken är infekterad. När juvenila musslor släppt från värdfisken, placeras de i musselkanalerna och i de återmeandrande sträckorna (se åtgärd C.2 för ytterligare information). Juvenila musslor placeras ut i vattendragen med hjälp av tre olika metoder. Den första metoden består av introduktion av fisk infekterad med larver i 0,5 m 2 burar i vattendragen. Trettio burar kommer att byggas för varje vattendrag. Fisken kommer att matas varannan dag under denna period av ca tre veckor. När de juvenila musslorna släppt ifrån värdfisken, kommer fisken att släppas från burarna. Den andra metoden liknar den första, men i detta fall kommer vi att vänta på att musslorna har 6

8 släppt från fisken i akvarier, varefter de unga musslorna kommer att placeras i sedimentet i vattendragen. I den tredje metoden ingår också speciellt utformade burar där juvenila musslor placeras, varpå buren placeras i vattendraget. Dessa burar kommer att tas bort efter en till två månader för att mäta UC-överlevnad. Detta kommer att fungera som en kontroll av överlevnaden av musslor. Burarna med musslor kommer också att placeras i olika miljöer i vattendragen för att utvärdera var musslorna växer och överlever bäst. I den andra och tredje metoden samlas musslorna in efter släppandet från värdfisken och deras storlek mäts. Detta kommer att fungera som en jämförelse mellan vilka värdfiskarter som är mest lämpliga: Ju större juvenil mussla är, desto bättre fisken är som en värd. Ungefär kommer 2000 juvenila musslor sätts ut i vattendragen varje år, eftersom cirka 10 till 20 larver kommer att släppas från de 20 till 100 fiskar som infekteras med larver varje år. De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i förhållande till andra svenska populationer. Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket betyder att dessa populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Infektionen av glochidielarver kommer att utföras på Lunds universitet och Hemmestorps Mölla (se nedan). Musslor som introduceras i Klingavälsån och Fyleån märks för att kunna skilja honor från hanar, eftersom endast gravida hon-musslor kommer att användas för glochidielarvinfektionen av fisk. De märkta musslorna kommer att kontrolleras för överlevnad, habitatval och förflyttningar. Detta kommer att utföras i juli varje år, med hjälp av snorkling och vattenkikare. Ytterligare återintroduktioner av vuxna musslor kommer att utföras genom att flytta musslor från en plats till en annan där specifika restaureringsåtgärder har genomförts. Denna del av åtgärden kommer att genomföras vid Klingavälsån-Karup, Fyledalen, Brusaån, Emån (västra), Ramundsbäck-Vretaån och Vedaån projektplatser (tabell 1). Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska, kemiska och biologiska förhållanden som Unio crassus efterfrågar. Dessa förhållanden matchas sedan mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet. Vi har också valt en plats där infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har förutsättningar att hålla musslor och fisk under värdfiskens infektionsperiod. I den förberedande fasen kommer vi att upphandla allt material som behövs på laboratoriet för att infektera värdfisken. Vi kommer också att säkerställa att de tillstånd som behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet finns. I förberedelserna ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om fungerande värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2). Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom restaureringen måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer restaureringsåtgärder (C2) skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och återintroduktion av Unio crassus (C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har undersökts (C1) och de fysio-kemiska förhållandena har återställts (C2) kommer återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att utföras så många introduktioner av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som möjligt. Återintroduktionen kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom detta är tänkt att öka chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2, och kommer att utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan. 7

9 8 Monitoring (E.2) Mål & Syfte Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring (övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler, mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som restaurerats och ett område uppströms för kontroll. Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuella status på musselbestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersökningsprogrammet har alltså inte som primärt syfte att identifiera mekanistiska faktorer för tänkbara responsvariabler (som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign. Undersökningsprogrammets upplägg Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga akvatiska organismer i vattendraget/området. Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling av data. 8

10 Tabell 2. Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns således lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2 transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar skall även temp/flöde, redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens riktning = vattendragets flödesriktning. Mörrumsån projektområde Område: Kontroll nedstr. Åtgärdsslokaler Kontroll uppstr. Total Lokal (nr) U-typ Stormusslor N U-typ Lokalbeskrivning N Transekter: N Djup N Substrat N Vattenhastighet N Vegetation N Övriga undersökningar: Temp/flöde Redox-potential Fisk (elfiske) Bottenfauna Sediment Vattenkemi 1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt) Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Metod är ännu ej bestämd för detta moment Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ Val av lokaler De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas inför 2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske våren/försommaren Undersökningstyper De undersökningstyper som ska användas är Övervakning av stormusslor (Version 1: ) samt Lokalbeskrivning (Version 1:6: ). Dessa två undersökningstyper och det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för beskrivningen av statusen för musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas ska märkas UC4LIFE matas in i Artdatabankens musselportal ( Transekter Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar kommer ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio nämnda lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs (förslagsvis med en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur 2 nedan. 9

11 Figur 2. Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del. Parametrar i transekter De parametrar som skall noteras utmed transekten är följande; 1. Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 2. Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) 3. Vattenhastighet (noteras mellan i meter ytan och botten varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 4. Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) Övriga undersökningar Temp/flöde I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa variationer i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i varje projektområde. Redoxpotential Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige. Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat med övriga variabler och/eller mellan projektområden. 10

12 Fisk Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde. Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod Elfiske i rinnande vatten (version 1: ). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs annan metod (ex not i djupa vattendrag). Bottenfauna Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter åtgärd. Metoden som ska användas är undersökningstypen: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Inventering (1996). Sediment Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt, fylls med grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med toppytan av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst uppströms i en lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna. Dessa lokaler utgörs av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen. Boxarna är utplacerade under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur sedimentet och direkt placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 C under 24 h och sållas i skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och 2000 µm vägs. Vattenkemi Provtagningens syfte är beskrivande. Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och ph. Ytterligare vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier. Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram vars data kan komma till användning. 11

13 Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet startar, I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar. Tabell 3. Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena. Område: År Tid för provtagning U-typ Stormusslor & maj-september U-typ Lokalbeskrivning & maj-september Transekter: Djup & maj-september Substrat & maj-september Vattenhastighet & maj-september Vegetation & maj-september Övriga undersökningar: Temp/flöde Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013 Redox-potential Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet Fisk (elfiske) Startt 2012 alt valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Bottenfauna Startt 2012 alt valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Sediment Metod är ännu ej bestämd för detta moment Vattenkemi Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ 12

14 Biotopvårdsplan för Mörrumsån Erik Erlandson-Hammargren

15 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Sammanfattning Vittskövleområdet... 4 Vittskövle 1: Hängbron uppströms Sydkrafts stuga... 5 Vittskövle 1:1 Vittskövle: Inloppet - ovanför översta ön... 5 Vittskövle 1.2 Inloppet Ökad beströmning Anläggning av nya lekplatser Lekplatserna 1 och Lekplats Lekplats Vittskövle 1: 3 Huvudfåran Lekplats Lekplats Vittskövle 1:3. Ytterfåran Åtgärder Lekplats Lekplats Lekplats Vittskövle 1:4. Innerfåran Åtgärder Lekplats Vittskövle 2 : Kvillen Åtgärder Kvillen Lekplats Lekplats 3 vid nedersta inloppet till Kvillen Mellanpartiet Utloppet Vittskövle 3: Bäcken Åtgärder Vittskövle 4: 1 Inloppet (Hopatäppet) Vittskövle 4: 2 Sidofåran Åtgärder Kostnader Bilagor: Bilaga 1: Härnäsområdet.39 Bilaga 2: Uppläggningsplatser för grus till helikopter...43 Bilaga 3: Cover logs..45 Bilaga 4: Exempel på utplacering av död ved 46 Bilaga 5: Exempel på utplacering av hela träd som död ved

16 1. Bakgrund Mörrumsån är en av landets viktigaste producenter av lax och havsöring. Havsöringen, som under långa tider haft en dominerande ställning, både på lek- och uppväxtplatserna och i Kronolaxfiskets sportfiskejournal, har under de senaste årtiondena trängts undan av en allt större stam av lax. De senaste årens sjunkande uppgångssiffror för laxbeståndet i ån, har dock inte motsvarats av en proportionell ökning av havsöringsbeståndet. Kronolaxfisket, under ledning av Percy Assarsson, bad därför hösten 2010 undertecknad att undersöka möjligheterna för en biotopvårdsplan, särskilt inriktad på havsöringen. Föreliggande biotopvårdsplan är ett resultat av detta arbete. Planen inriktar sig främst på de nyöppnade delarna av ån, dvs. på Vittskövleområdet uppströms pool 32 vid Rosendala. 2. Sammanfattning Mörrumsåns havsöringsbiotoper är inte sällan desamma som laxbiotoperna, men i många fall väljer havsöringen artegna lek- och uppväxtplatser. Dessa är i huvudsak mer strandnära än laxens biotopval, samt betydligt grundare. Detta innebär att de mest karakteristiska uppväxtplatserna för havsöring förekommer på platser där vattenståndet sommartid riskerar att bli alltför lågt, eller tom torrlägga bottnarna. De utvalda platserna för biotopvårdsåtgärder har samtliga det gemensamt att de genomströmmas av en vattenföring som nära minimivattenföring av ca 10 kbm/s torrläggs helt eller delvis. En viktig del i biotopvårdarbetet här har därför blivit att förse dessa sträckor med vatten, även under lågvattenperioder. Platserna har i övrigt ofta påfallande lämpligt bottensubstrat, är ofta av omväxlande struktur, med mellanliggande djupare partier. Lekgrus finns på många ställen, men har tunnats ut och behöver förstärkas. I de djupare partierna har föreslagits den nya metoden med s.k. cover logs som komplement till utplacering av större stenar. Vidare är många av platserna väl försedda med överhängande träd och buskar, men däremot dåligt försedda med död ved. Denna brist kan lätt avhjälpas m.h.a. det rikliga trädbeståndet längs ån, liksom de stundtals rikliga ansamlingarna av döda träd vid stranden. 3

17 3. Vittskövleområdet ÖVERSIKT Bild 1: Översikt Vittskövle. De aktuella platserna för föreliggande plan är Vittskövle 1 och 4. Nummer 2 och 3 kan bli aktuella i ett senare skede. 4

18 Vittskövle 1: Hängbron uppströms Sydkrafts stuga Bild 2: Ön vid hängbron uppströms EON:s stuga Koordinater: Uppströms: N ; Ö ; Nedströms: N : Ö Datum för inventering: 31/10-10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt Platsen ligger på östra sidan, innanför ett par mindre, långsmala öar som överlappar varandra, så att de bildar två skilda fåror nedströms. Ovanför översta ön fortsätter platsen ca 50 meter, samtidigt som den långsamt avsmalnar in mot stranden. Den yttre delen av sträckan utmärks av stenar eller uppgrundning av bottnen där slinge och andra vattenväxter fått fäst. Den innersta fåran fortsätter några meter nedströms hängbron, medan ytterfåran slutar ca 10 meter uppströms hängbron. Platsen mellan den översta delen och den nedersta ön, ca 25 m, kallas här Huvudfåran. Sträckan indelas alltså i fyra delar: Inloppet, Huvudfåran, Yttre fåran samt Innerfåran. Vittskövle 1:1 Vittskövle: Inloppet - ovanför översta ön Längd: ca 50 m Medelbredd: ca 9 meter Yta: 450 m 2 Läge: Från översta ön löper den yttre gränsen långsamt mot land, dit den når efter ca 50 meter. Se karta. 5

19 Djupförhållanden: 0,45-0,50 m. Vattenföringen var vid inventeringstillfället 34 m 3 /s, vilket innebär att den var ca 3 ggr normal sommarvattenföring. Detta innebär att vattenståndet under den största delen av produktionsfasen är % av den som uppmättes vid inventeringstillfället, sannolikt cm. Vattenhastigheten : 0,45-0,55 m/s. Beräknad lågvattenföring (observerad) cm/s. Bottenförhållanden: Hårdbotten, täckt av stenar med den dominerande storleken av cm diameter. Beskuggning: Östra stranden kantas av lövträd: bok, björk, al. Krontäckning ca 50 %. Beskuggning ca 25 %. Död ved: Saknas Lekgrus: mkt sparsamt Uppväxtsten: Rikligt Omgivningen: Bokskog på bägge sidor. Åtgärdsförslag: En större lekplats anläggs så högt upp på sträckan som möjligt. Död ved sprids över ytan. Man bör undersöka hur vattenföringen ser ut vid lågvatten. Möjligtvis behöver man anlägga en tröskel på snett ut från övre delen av sträckan, för att få in mer vatten sommartid. Tillgänglighet: God Bild 3: Inloppet under höstvatten, 34 m3/sek. Tillägg vid inventering 11/7-11 Vattenföring: 15 m 3 /s Medeldjup: 15 cm Vattenhastighet: ca 25 cm/sek Lutning: 0,6 procent (Hela sträckan) 6

20 Bild 4: Vittskövles indelning Vittskövle 1.2 Inloppet Ökad beströmning Det största problemet med denna sträcka är vattentillförseln. Vid lågvatten under ca 12 kbm/s tenderar stora delar av sträckan att blir torrlagd. Därför är tillförsel av vatten av central betydelse för framgången av åtgärderna. Detta kan dock lätt ordnas, genom att flytta en stenrevel längst uppströms några meter utåt, så att en av de delströmmar som konstituerar den totala vattenströmmen riktas in i området och beströmmar detta. 7

21 Bild 5: Inloppet. Under grönskan finns en stenrevel som kan flyttas utåt Bild 6: Schematisk bild över inloppet efter genomförd åtgärd. Åtgärden utförs med maskin på en sträcka av ca 25 meter och beräknas ta högst 5 timmar. Sträckans medelbredd ökar till ca 8 meter och produktionsytan med ca 150 m Anläggning av nya lekplatser Det som främst saknas på sträckan utöver god vattentillförsel, är lekplatser. Följande lekplatser föreslås bli anlagda: 8

22 1.2.2 Lekplatserna 1 och 2 Bild 7: Lekplats 1 och 2 Lekplats 1 Denna lekplats förläggs på en plats där den ur produktionssynpunkt maximalt kan utnyttja de nedströms liggande uppväxtplatserna, men där den samtidigt är utsatt för hårt vattentryck under högvattenperioder. Därför bör den skos uppströms med större platta stenar och nedströms förses med en liten mur av större stenar som hindrar lekmaterialet att flyttas. Den läggs 5-6 meter nedströms inloppet till den nyöppnade strömmen in i fåran och blir ca 4x3 meter, och ett djup av 0,3 meter. Ett femtontal större stenar läggs ut på vardera uppströms- och nedströmssidan för att säkra lekbädden. Lekplats 2 Lekplats 2 förläggs ca två meter uppströms den platta stenen som syns i bildens nerkant, strax nedströms den plats där revelns utflyttning tar sin början, ca 25 meter från lekplats 1. Platsen är vald enligt principen att det är bättre med fler små lekplatser än få stora. Anledningen till detta är att olika lekplatser har olika djup och vattenhastighet vid samma vattenstånd, varför vissa lekplatser fungerar bättre eller sämre vid olika tillfällen beroende på vattenföringen. Ju fler varianter man har desto säkrare kan man vara att någon eller några av dem fungerar vid den aktuella vattennivån. Lekplatsen är 3x4 meter, 0,3 meter djup och förses med skoning uppströms. 9

23 1.2.3 Lekplats 3 Bild 8: Lekplats 3. Lekplats 3 Genom vattenfåran meandrar vattnet, delvis pga. stenarnas placering. Detta är till fördel för mikrolivet och därmed också för produktionen av öring. Från den platta stenen nedströms lekplats 2 går vattnet in mot land där en liten stenrad utgör en mindre nacke vid lite högre vattenföring än på bilden. Uppströms nacken kan en mindre lekplats anläggas i anslutning till stenarna samt med skydd av överhäng. Storlek 3x2 m2, djup 0,3 meter. Vittskövle 1: 3 Huvudfåran Datum för inventering: 31/10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt: Huvudfåran, med direkt anslutning till ån har kontakt med stränder på bägge sidor., vilket minskar solinsläpp och ökar skydd och föda. Genom kontakt med land är den lätt att åtgärda. Ström- och bottenförhållanden goda. Läge: Mellan spetsen på översta ön, östra stranden, ned till inloppet på andra ön. Längd: 25 meter Medelbredd: 8 meter Yta: 200 m 2 Djupförhållanden: 0,45-0,5 m. Beräknat lågvattensdjup: cm. Vattenföringen, se ovan. Vattenhastighet: 0,40-0,50 cm/s. Beräknad (observerad) lågvattenföring: cm/s Bottenförhållande: Hårdbotten. Uppväxtsten: Rikligt. Dominerande inslag cm diam. Lekgrus: mkt sparsamt Död ved: Saknas 10

24 Omgivning: Bokskog Beskuggning: Östra sidan mkt god, lövträd. Västra sidan mot ön, ca 50 %. Krontäckning ca 75%. Beskuggning: 50 %. Tillgänglighet: God Åtgärdsförslag: En lekplats högt upp anläggs: 3x2 meter. Vass och andra växter i åfåran rensas bort. Död ved placeras ut rikligt. Lövträd planteras på ön. Bild 9: Huvudfåran sedd uppströms vid höstvatten, 34 kbm/s Lekplats 4 Bild 10. Lekplats 4 11

25 Lekplats 4 Lekplats 4 är placerad i huvudfåran strax nedströms spetsen på ön, utanför de tre trädstammarna i bakgrunden på bilden. Här pressas in mot stranden med ökad hastighet, vilket gör platsen lämplig, tillsammans med överhäng av träd och ormbunkar. Storlek: 3x2 meter, djup 0,3 meter. Vittskövle 1:3. Ytterfåran Datum för inventering: 31/10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt: Ytterfåran har stora möjligheter med små insatser. Bör kunna ge mkt gott resultat efter renovering. Läge: Mellan de båda öarna Längd: 50 meter Medelbredd: 8 meter Yta: 400 m 2 Djupförhållanden: 0,45-0,60 m Lågvattendjup: 0,20 0,30 m, vid 15kbm/s Vattenhastighet: 0,45 m/s Vid låg vattenföring, 15 kbm/s : 0,15-0,25 m/s Bottenförhållande: Hårdbotten Uppväxtsten: Rikligt. Dominerande inslag sten 2 (10-20 cm) Lekgrus: Saknas Död ved: Saknas Omgivning: Bokskog Beskuggning: Den västra sidan bra beskuggad från ytterön. Den östra sidan medelbra beskuggad. Krontäckning ca 70 %. Beskuggning: ca 60 %. Tillgänglighet: God Åtgärdsförslag: 3 lekplatser anläggs. Den första strax nedströms inloppet och den andra strax nerström mittpartiet. Östra ön bör planteras med lövträd. Död ved utplaceras längs stränderna. 12

26 1.3 Åtgärder Lekplats 1 Bild 11: Ytterfåran, lekplats 1 Lekplats 1 i Ytterfåran är placerad strax nedströms inloppet, på östra sidan, just utanför en större sten. Lekplatsen har högsta prioritet på sträckan, dels eftersom den ligger högst upp och dels eftersom den kan göras ganska stor: ca 4 x 3 meter Lekplats 2 Bild 12: Lekplats 2 i Mittfåran. Lekplats 2, mitt på sträckan på västra sidan. Placeringen rakt under överhängande gren, samt större buske. Botten ganska slät, vattenföringen optimal vid ca 15 kbm/s. Storlek 3x 2 m. 13

27 1.3.3 Lekplats 3 Bild 13: Mittfåran lekplats 3 Lekplats 3 placerad längst ned i mittfåran, mellan två mindre nackar. Det är den största av de föreslagna lekplatserna på denna sträcka, men kanske den sämst placerade, sett till möjlig produktion på den aktuella sträckan. Dock kan den förse huvudfårans strandregion med yngel. Storlek: 4x3 m. Vittskövle 1:4. Innerfåran Datum för inventering: 31/10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt: Innerfåran är den mest lovande av de fyra platser som märkts ut här. Den har närmast perfekta möjligheter till ökad produktion av främst öring. Insatserna är måttliga och effekten sannolikt stor. Viktigast är att få in tillräckligt med vatten vid lågvattenperioderna. Läge: Mellan den nedersta(innersta) östra ön till ca 5 meter nedströms hängbron Längd: 75 m Medelbredd: 6 m Yta: 450 m 2 Djupförhållanden: 0,30-0,40 m Lågvattendjup: 0,10-0,15 m (15 kbm/s) Vattenföring vid inventering: se ovan. Vattenhastighet: 0, 35 m/s 14

28 Vattenhastighet vid lågvattenföring: 0,15-0,20 cm/s (15 kbm/s) Bottenförhållande: Hårdbotten Uppväxtsten: Rikligt. Dominerande inslag : Sten 2 Lekgrus: Mkt sparsamt Död ved: Saknas Omgivning: Bokskog Beskuggning: Östra sidan mot stranden mkt god. Västra sidan mot innerön måttlig. Krontäckning 75 %. Beskuggning ca 75 %. Åtgärdsförslag: Ett antal större stenar placeras ut för att öka vattenhastigheten under lågvatten. Död ved placeras ut. Träd planteras längs bägge stränderna Tillgänglighet: God. Bild 14: Innerfåran sedd uppströms vid höstvatten, 34 kbm/s 15

29 Bild 15: Innerfårans mittparti. 1.4 Åtgärder Mittpartiet består av en bredare och djupare sträcka som vid lågvatten strömmar mycket sakta, ca 20 cm/sek, samt har ett medeldjup på ca 20 cm. Sträckan kan göras produktiv med sten och/eller död ved. Sten i storlek cm diam., ca 4 kbm, placeras ut, gärna så att strömmen blir något meandrande. Alternativt kan död ved tjäna som strukturbildare, gärna tillsammans med sten. Ett annat alternativ är cover logs, ca tre stycken om ca tre meters längd som slås ned i strömmens riktning snett bakom, något överlappande varandra Lekplats 5 Bild 16. Lekplats 5 16

30 1.4.1 Lekplats 5 Under hängbron börjar en mindre strömsträcka, med utmärkta strömförhållanden, om vattenbeströmningen kunde ökas. Det som saknas är lekgrus. Här föreslås därför en lekplats, ca 3x 4 meter just under hängbron. Eftersom fiskarna flyttar sig nedströms efter kläckningen kommer de att besätta ståndplatser i den nedersta delen av strömmen, samt även i östra strandregionen av den nedströmsliggande huvudfåran. Vittskövle 2 : Kvillen Bild 17: Vittskövle 2. Kvillen Datum för inventering: 31/10-10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt: En utmärkt plats med stora möjligheter. Den nödvändiga förutsättningen för detta är att få in mer vatten, så att den är beströmmad även under lågvattenperioder. Koordinater: Uppströms:S Ö Nedströms: S Ö Läge: På östra sidan, ca 150 meter nedströms EON:s stuga. En liten kvill som avskiljer ön ö på östra sidan från land. Strömmen delas i två mindre armar av en liten ö i inloppet av Kvillen. 17

31 Längd: 100 m Medelbredd: 6 m Yta: 600 m 2 Djupförhållanden: Skiftande djupförhållanden Grund tröskel vid inloppet, ca 0,20 m, därefter djupare, 0,3.-0,35 m, därefter åter en tröskel med ca 0,20 m djup, Sedan djupare, på mittsträckan ca 0,8 1,0 m, därefter långsamt grundare mot tröskel på ca 0,15 m, därefter en sträcka mot utloppet med ca 0,35 m. Beräknat lågvattendjup: Torrt till 0,4 m. Vattenföringen, se ovan. Vattenhastighet: 0,35 m/s inledningsvis, 0,20 på mittsträckan och 0,35 i utloppet. Bottenförhållande: Hårdbotten, sten, grus och sand. Uppväxtsten: Rikligt inledningsvis, saknas på mittpartiet, rikligt i utloppet Lekgrus: Mkt sparsamt Död ved: Saknas Omgivning: Bokskog Beskuggning: Mkt god. Både krontäckning och beskuggning upp mot 100 %. Tillgänglighet: Mkt god Åtgärdsförslag: Utgrävning av inloppet så att bottennivån sänks med 30 cm, för att få in vatten under lågvattenperioder. Även tröskel nummer två måste sänkas genom grävning. Två lekplatser anläggs. Den första strax nedströms inloppet och den andra där tröskel nummer två nu befinner sig. Det djupare partiet förses med rikligt med uppväxtsten. Den nedersta tröskeln sänks också genom grävning, Därigenom sänks vattenståndet i det djupare partiet. Död ved placeras ut. Bild 18: Inloppet till Kvillen vid 34 kbm/s 18

32 Bild 19: Bägge inloppen till Kvillen, 15 kbm/s Tillägg vid inventering 4/9-11. Vattenföring ca 21 kbm/s Medelbredd 5 meter, medeldjup ca 25 cm. Stor variation av djupet, från 5 cm till 50 cm. Vattnehastighet ca 25 cm/s på de strömmande grundare partierna., ca 15 cm/s på de djupare partierna. Lutning: ca 0,64 procent Åtgärder Kvillen Lekplats 1 Översta inloppet saknar vattenström vid vattenföring lägre än ca 12 kbm/s. Detta beror i huvudsak på den tröskel som befinner sig i mynningen på bägge inloppsarmarna. Främst den översta armens (se bild x) tröskel hindrar beströmning av den nedströmsliggande fåran. Med hjälp av grävare kan man enkelt flytta grusmassorna i mynningen 4-5 meter nedströms, till plats med större djup där gruset kommer att bli ny lekplats. Storlek: 4x3 m2. 19

33 Bild 20: Lekplats Lekplats 2 Lekplats nummer två ligger några meter nedströms den stora stenen. Genom sin höjd fungerar den som tröskel och hindra införsel av vatten vid låg vattenföring. Vid högre vattenföring fungerar den som lekplats. För att åstadkomma en lekplats vid de flesta vattenstånd bör denna tröskel flyttas några meter nedströms till inledningen på det djupare partiet som följer därpå. 3x2 m 2 Bild 21: Lekplats 2 Kvillen 20

34 Bild 22 : Ny lekplats, nr 3, vid nedströmsliggande inloppet av Kvillen Lekplats 3 vid nedersta inloppet till Kvillen. Det nedersta inloppet till Kvillen ligger lite lägre i förhållande till vattenytan i huvudfåran, men behöver även detta sänkas något för att få in mer vatten. Materialet från detta arbete kan läggas lite nedströms den lilla nacken, se bild 22, och bildar på så sätt ny lekplats. Möjligtvis behöver den förstärkas med lekgrus Mellanpartiet Bild 23: Mellanpartiet Kvillen 21

35 Nedströms den tvärgående trädstammen kommer en längre sträcka, ca 40 meter, med ett djupare, mer lugnflytande parti. Sträckan förses med större uppväxtysten och/eller död ved samt cover logs. Om sten föredras bör den kombineras med död ved. Åtgång mer än 10 kbm sten av storlek 30 till 50 cm diam. Cover logs var tionde meter om ca tre meter. Död ved ca 50 st Utloppet Bild 24: Lekplas 4, vid utloppet av Kvillen Lekplatsen ligger på nacken utanför alstammen på östra sidan. Här bör man sko lekplatsen med några större platta stenar uppströms för att säkra den mot hårt vattentryck. Platsen förser den nedströmsliggande biten med yngel, men även strandregionen i ån utanför utloppet. Bild 25: Kvillens utlopp vid 34 kbm/s 22

36 2.1.6 Död ved i Kvillen Död ved i Kvillen läggas speciellt i partier där bottensubstratet är ensartat och där krontäckningen är dålig. Främst handlar det om det djupare mittparitet där man gärna kan öka antalet bitar per löpmeter till det dubbla, dvs. minst två per tio löpmeter. Om möjligt kan man här rycka upp ett eller flera träd med rötterna och sedan lägga dem snett nedströms med rotsystemet förankrat i strandregionen, alternativt genom att naglas fast med armeringsjärn. Om cover logs kan användas bör de sättas på platser med relativt hård botten, så att de säkert förankras. Vittskövle 3: Bäcken Bild 26: Bäcken Datum för inventering: 31/10-10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt: En liten skogsbäck med botten av sand, och bitvis sten 1, vilket tyder på att vattenföringen är tillräcklig, men kunde vara bättre. En nödvändig förutsättning för biotopvård här är att få in mer vatten under lågvattensäsong. Koordinater: Uppströms: N Ö Nedströms: S Ö

37 Läge: Bäcken utgår från den nedre delen av kvillen, går in mot skogen, böjer sedan av 90 grader och går i en böj ut mot ån där den mynnar mitt emot udden av en mindre ö. Längd: 70 m Medelbredd: 1,5 m Yta: 100 m 2 Djupförhållanden: 0,3-0,4 m Beräknat lågvattendjup: 0,15 m Vattenföringen, se ovan. Vattenhastighet: 0,35 m/s; 0,15-0,25 vid 15 kbm/s. Lutning: 0,65 % Bottenförhållande: Sand, sten1, lera, häll. Uppväxtsten: Mkt sparsamt Lekgrus: Mkt sparsamt Död ved: Något Omgivning: Lövskog, buskage. Beskuggning: God, krontäckning 75%, Beskuggning ca 80 %. Tillgänglighet: God Åtgärdsförslag: Utgrävning av inloppet. Anläggning av 3 lekplatser. Utplacering av uppväxtsten: sten 1 och 2 och/eller död ved, plantering av al och björk. Bild 27: Bäcken är en dryg meter bred, p.g.a. branta kanter ingen kontakt med åplanet. 3.1 Åtgärder Beströmning Vattenföringen i bäcken är beroende av vattenflödet i Kvillen, eftersom den är ett utskott från denna, som mynnar i Mörrumsåns huvudfåra. Bäcken har utmärkta förutsättningar att bli mycket produktiv. Det som saknas är främst vattenflöde vid lågvatten. Om flödet i Kvillen ökas, så som föreslagits, kommer även flödet i bäcken att påverkas positivt. Men för att försäkra sig om tillräckligt vattenflöde är det ändå bäst att gräva ut inflödet något. 24

38 Bild 28: Bottensubstratet i bäcken är genomgående sand Lekplatser Fungerande lekplatser saknas pga för fint bottensubstrat. På en ca 70 meter lång sträcka behövs minst två lekplatser. Den första läggs så högt upp som möjligt, efter ett tiotal meter Lekplats 1 Bild 29: Lekplats 1, Bäcken 25

39 Den första lekplatsen läggs under och nedströms en kraftig tvärliggande trädstam. Här strömmar vattnet lite hastigare och utgör en god grund för framgångsrik lek på området. Storlek ca 2 x 1,5 m Lekplats 2 Bild 30: Lekplats 2, Bäcken Lekplats 2 ligger i första kröken av bäcken, under en bröt av träd. Den ligger i mittpariet av bäcken, med god beströmning. Storlek ca 3 x 1 m Lekplats 3 Bild 31: Lekplats 3, Bäcken 26

40 Lekplats 3 ligger strax nedströms andra kröken. Den har god beströmning och en storlek av ca 3x1,5 m Lekplats 4 Bild 32: Lekplats 4, Bäcken Lekplats 4 ligger längst ned och kan förse även huvudfåran nedströms med ungar, om trängseln skulle bli stor i bäcken. Storlek ca 3 x 1 m Död ved Bäckar med så fint bottensubstrat som här sväljer gärna större stenar som planteras in där, så att de sjunker djupare och djupare. Ett bra sätt att ända få ut en liknande effekt, dvs. ståndplatser, mikroströmmar och skafferi, är att placera ut död ved. I denna bäck räcker det med en diameter av ca 5 cm, och här kan man hellre lägga för många än för få. Förslagsvis 3-4 död ved per tio löpmeter Uppväxtsten För att pröva om uppväxtsten fungerar inte sjunker ned - planeras ett försök med start i höst. Ett tiotal stenar av olika dimension skall uppletas och placeras i bäcken. Kontroll sker nästa sommar. Om de ligger kvar utan tendens att slukas av bottnen är det en god idé att förse bäcken med full täckning av sten. I så fall skulle ca 30 kbm av en storlek av cm diam behövas. 27

41 3.1.9 Plantering av buskar Även om växtligheten är rik längs bäcken kan man öka produktionen starkt genom att helt täcka den med löv, genom att plantera buskar med jämna mellanrum på bägge sidor. Lämpliga arter är björk, al, pil m.fl. Dessa binds sedan parvis samman med varandra så att de lutar över bäcken och helt kommer att täcka den. Vittskövle 4: 1 Inloppet (Hopatäppet) Bild 33:: Inloppet Datum för inventering: 31/10-10 Vattenföring: 34 m 3 /s Allmänt: Inloppet är centralt för hela den långa, breda sträck som följer nedströms. Här behöver man se till att få en ökad vattengenomströmning under lågvattenperioder. Sträckan är i sig själv mkt lämplig, men saknar en del väsentliga förutsättningar. Koordinater: Uppströms: N Ö Nedströms: N Ö Läge: Inloppet mellan den nedersta och största ön vid Hopatäppet, fram till den punkt där den inre ön, på inloppets västra sida, slutar, och den yttre öns strandlinje vänder nedströms parallellt med stranden på östra sidan. Längd: 45 m Medelbredd: 28 m Yta: 1260 m 2 Djupförhållanden: 0,35-0,50 m Beräknat lågvattendjup: 0,10 0,15 m(observerat vid 15 kbm/s) 28