Svensk barn- och ungdomsidrott, igår, idag och imorgon

Relevanta dokument
Hur ser Svensk Idrott på framtidens barn- och ungdomsidrott?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Innebandy. Amerikansk fotboll. Tyngdlyftning Tennis Bordtennis. Curling

Strategiska områden med övergripande mål 2025

Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016

Idrottshistoria. En idrottsrörelse i medveten förändring. Nuläge. Barns tävlande

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Norges Ishockeyförbund 9 juni Hvordan skal vi oppføre oss i norsk ishockey, og hvordan påvirker dette vårt omdømme?

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Från triangel till rektangel. Svensk idrotts strategi ur ett elitidrottsperspektiv NIU-konferens, Göteborg 1 feb. 2017

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Konvent Bosön april

Information från Riksidrottsförbundet/ SISU Idrottsutbildarna. Presentatör: Lena Björk, koordinator för Idrottslyftet

Introduktionsträff Idrottslyftet 30 januari Välkommen!

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Häng med på resan mot framtidens idrott! Värmdö 21/2

Capoeirastrategi 2025

En ny syn på träning och tävling

enkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

En utflykt i talangsystem och strukturer

Vad vill Idrotten vill?

Detta dokument visar hur Nyköping Knights uppfyller Riksindrottsförbundets ansvisningar för barn och ungdomsidrott.

STRATEGI 2026 SAMTALSUNDERLAG TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Svensk barn- och ungdomsidrott. 22 november Värmland

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy

Anvisningar för barnoch ungdomsidrott. Beslutades av Riksidrottsstyrelsen

HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE

SVENSK INNEBANDY VILL Verksamhetsplan för Svenska Innebandyförbundet 2016/17

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Anvisningar för barn- & ungdomsidrott Väst På Stan. Så många som möjligt Så länge som möjligt Så bra miljö som möjligt

Strategisk inriktning för Svenska Klätterförbundet

VERKSAMHETSPLAN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

FÖRENINGSTRÄFF SKÅNE 2 FEBRUARI 2019

Riktlinjer för träning och tävling

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Ett stärkt ledarskap Ny tränarutbildning/utbildningsstruktur hur ligger vi till? Ledarskapsutveckling i föreningarna Mer än bara att gå utbildningar

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Att utveckla talanger. Utgångspunkter disposition. Talang en vanlig definition. en utmaning för idrotten

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Varför ville Västergötlands FF Förändra/utveckla

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Baseboll och Softboll Förbundets tolkning av Riksidrottsförbundets Anvisningar för Barn och ungdomsidrott

Ledare. Att vara ledare är inte självklart! utbildning ver XXutbildning ver XXutbildning ver

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars L-M Engström

En barn- och ungdomsidrott i förändring

Den vinröda tråden Näsets SK Nä

Svensk orientering världens bästa för alla hela livet

UOF Ting Hur går det för Svensk orientering. På gång i Svensk orientering. Flera och mera från triangel till rektangel

Strategisk plan för idrottsrörelsen

Svensk orientering världens bästa

HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte

Att utmana föreställningar om idrott

Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer

Tränarfortbildning 3 av 4 Sigtuna IF FK. Internt 30/8 - Tränare Talangbegreppet RAE Samverkan

Trygg Idrott. Carina Bäck

Att vara föräldratränare och tränarbarn i svensk barnidrott

Verksamhetsinriktning

När idrott fungerar varför fungerar det?

Bidrar vår förening till mångfald?

Barn- och ungdomsidrott. Information Frågor och svar Anvisningar

Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.

WORKSHOP Ungdomsutveckling

för svensk idrott

Idrottslyftet Idrott hela livet i förening

Vägarna till elitnivå Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer Presentation Diskussion. Det här med talang. Talang vår arbetsdefinition

STRATEGI 2026 TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Studier av ungdomsidrott

Tränarskap och ledarskap

Svensk Dövidrotts prioriterade verksamhetsområden 6 Utbildning 6 Breddidrott 7 Elitidrott 8 Information och marknadsföring 9 Internationellt arbete 10

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

GYMNASTIKFORUM #gymnastikforum2015

Uppdelning av ansvar. Nivå 1 & 2 utförs på yrkeslärarnivå Nivå 3 & 4 utförs på högre utbildningsnivå

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

RIKTLINJER SIU MODELLEN - För barn och ungdomsidrott - V

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö

Samsyn Föreningar inom Öckerö Fritid

Föreningslyftet Fotboll

Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan

Verksamhetsinriktning

Idrottsrörelsen förändras

Barn- och ungdomskonferens En befrielse från systemtänket inom fotbollen

Verksamhetsinriktning

Vad innebär RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott för Svenska Bordtennisförbundets tävlingsverksamhet?

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Nomineringsmöte. Fortbildning Zonlagsledare och DFK inför Zonlagsturneringen. Pass 1: PF14 Pass 2: PF15-19

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

Övergripande presentation av rapporten

LEDSTJÄRNOR. Plats för alla. Breddidrott. Talanger

! Svenska Roddförbundet

Projektstöd SF

Måldokument ANTAGET VID FÖRBUNDSMÖTET

Transkript:

Idrottsforum Umeå Svensk barn- och ungdomsidrott, igår, idag och imorgon 27 september 2015

Inger Eliasson Umeå Universitet

Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten

1977 37 år sedan!

2015

Vad kan det bero på att trots bättre vetande har utvecklingen fortsatt tror du?

Om vi verkligen vill vara en idrottsrörelse som siktar mot att så många som möjligt ska vilja/kunna och få vara med så länge som möjligt Så krävs en sån bra verksamhet som möjligt

Så många Så länge Så bra Elitidrott Elitidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12

Förändringsstrategier Struktur Styrsystem - ansvar/befogenhet- ekonomi - organisering - belöning - formella organ - produktion - representation - resurser - verksamhet - prioriteringar - tävling - IT-system Saklig förändring Kultur - attityder - värderingar - beteende - lärande - språk - ledarskap Värderingsmässig förändring

Aktiva Förtroendevalda Förening Så många Så länge Så bra Anställda Förbund Tränare/Ledare

Jobbet med de aktiva Idrottsträning & tävling Så många Så länge Förbundsutveckling Hur fungerar kugghjulet i din idrott? Nåt som snurrar för långsamt eller åt fel håll? Så bra Föreningsutveckling Tränar- & Ledarutveckling Anläggnings -utveckling

NULÄGET!

Färre Ungdomar

600000 Deltagartillfällen åldrar pojkar 500000 400000 300000 200000 100000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 P 7-12G P 13-16G P 17-20G

Deltagartillfällen åldrar flickor 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 F 7-12G F 13-16G F 17-20G

83% av totalen

Avslutsprocessen (sociologisk teori) Förändringar sker, individen börjar tveka om de vill vara med Bestämmer sig för att sluta och slutar Första tiden Första tvekan Brytpunkten Efter beslutet Att söka alternativ Går med i föreningen Funderar, väger fördelar mot nackdelar Både jobbigt och skönt

Slutsatser - orsaker u 6 kritiska faktorer Förändringar i lagets konstellation Ökad inriktning på prestation och resultat Nya tränare, nya förhållningssätt Intresse för annan aktivitet eller idrott Brist på tid Höga krav på sig själva Slutar ofta pga en kombination av 3-4 olika orsaker Växer fram i en process över tid

Vad kan göras - tidigt i processen? Skapa en strategi - beredskap för förändringar Hantera lagförändringar och nya tränare Ta inte för givet att alla vill elitsatsa Balansera kraven på ungdomar höga krav på sig själva Tillåt andra aktiviteter att ta tid ge ungdomar valfrihet Utbildning - uppföljning Behåll glädjen Vilka upplevelser och önskemål har ungdomarna? Samla in information från aktiva och föräldrar och beakta den seriöst.

Vad kan göras - sent i processen? Skapa en strategi att sluta i föreningen Ta reda på vilka som slutat. Kontakta och uppmärksamma de som slutat. Följa upp upplevelser, tankar och anledningar. Fråga om de vill bli tränare/domare. Tacka dem och välkomna dem tillbaka. Gör en plan för att hantera avslut!

Till sist Beredskap för förändringar i tonåren i idrotten och i livet. Tränares positiva beteende och kommunikation. Stärk ungdomarna och deras inflytande. Avslutsprocessen en tyst process som måste synliggöras och hanteras värdigt. Vad är en god idrottsmiljö - för alla ungdomar?

Hur ser det ut i er förening med att ungdomar slutar? Har ni några strategier? I så fall vilka?

Idag För För börjar 10 10-års sen ca 1/3 sen 90% började började idrotta färre i i färre föreningsregi än hälften än var att idrotta tionde vid i att föreningsregi 4-års 6-års idrotta ålder i föreningsregi eller vid 6-års yngre! ålder vid 4- eller års ålder yngre! eller yngre!

Trend att barn börjar idrotta i förening allt tidigare de som tränar mycket tränar mer vi få fler åretruntidrotter i allt yngre åldrar!

Sämre tränade En försämrad kondition kan bara bero på en minskad mängd intensiv fysisk aktivitet Jag föreställer mig att leken förr var nog så intensiv som dagens träning. Men vardagslek i dag kräver mycket mindre högintensiv verksamhet. Nu är vi med i en förening och när man är där tränar man, övrig tid rör man sig kanske inte alls, om man ska spekulera lite. Örjan Ekblom GIH

Sämre tränade Idrottsrörelsens roll?

Physical Literacy Physical literacy can be described as the motivation, confidence, physical competence, knowledge and understanding to value and take responsibility for engagement in physical activities for life. (Whitehead, 2014)

För att nå toppresultat inom vår idrott så måste man börja träna och tävla som ung. Vad säger forskningen

Erfarenheten och forskning visar att det är mycket större chans att nå framgång i idrott om man har hållit på med flera idrotter upp till 15-16 års ålder. Så att tidigt smalna av och välja är ingen bra väg till senare framgång. Att hålla på med flera idrotter är bra för att det ger utövarna en chans att finna sin idrott dessutom utvecklas en mängd färdigheter som inte tränas på de grenspecifika passen men som är bra för den fysiska och motoriska verktygslådan. Tidig generalisering! Källa: PG Fahlström Linnéuniversitetet Växjö

Forskning visar att tidig medverkan i flera sporter leder till: bättre övergripande motorisk och atletisk utveckling längre idrottskarriärer, ökad förmåga att överföra idrottskunskaper till andra idrotter bättre självförtroende och en större känsla av autonomi (inre drivkraft) bättre beslutsfattande och mönsterigenkänning, samt ökad kreativitet. Dvs egenskaper som tränare på elitnivå söker. Forskning visar att barn som specialiserat tidigt på en enda idrott har högre vuxen fysisk inaktivitet. ofta de första att sluta vilket ger problem på långsikt att tidig specialisering i en enda idrott är en av de starkaste prediktorerna för skada. Idrottare som specialiserade sig tidigt har 70-93 procent större risk att skadas än barn som håller på med flera idrotter.

Vi ser idag i många idrotter att det tar allt längre tid att nå världselitnivå, beroende på den höga nivån och den mångåriga träning som krävs. Trots detta tycks det pågå en nationell och internationell kapprustning där det gäller att driva fram unga idrottare, genom intensiv träning och tävling. Källa: PG Fahlström Linnéuniversitetet Växjö

Men det finns inget samband mellan att var bäst när man är 14-15 år och att bli bra som vuxen spelare. Dessutom är det ju så att ju tidigare man väljer ut dessa talanger, desto större chans är det att man väljer ut dem som är tidigt utvecklade man blandar ihop talang och fysisk mognad. Relative age effect

Exempel: Ishockey Källa: Svensk Idrottsforskning 1/2011

Hur ser det ut i din idrott tror du?

Därför är mästerskap och landslag för U13 och U15, ungdoms-vm/os etc. ganska oviktiga för långsiktig framgång eftersom de gärna leder till fokus på rankinglistor och resultat i åldrar där de helt saknar betydelse och riskerar att leda till kortsiktig resultatjakt i stället för utvecklande av långsiktiga förmågor. Dvs fokus på resultat istället för på utveckling! Källa: PG Fahlström Linnéuniversitetet Växjö

Ju mer allvar desto mer tid och resurser satsas det. Landslag SMtävlingar Internationellt tävlande Regioner och distrikt Förening Tränare och föräldrar

Hur ser det ut i din idrott? - Distriktslag? - Länslag? - Landslag? - SM-status tävlingar? - EM? - VM? Varför ser det ut som det gör? Vad är målet med dessa strukturer?

Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet i 15-16 års ålder. Andra intressen, prestationskraven eller behovet av ökad träning i specialgrenen blir en övermäktig konkurrent. I många fall är det inte ungdomarnas intresse som svalnar. Det är hur den idrottsliga verksamheten är organiserad som är orsak till att ungdomarna slutar. Det föreningarna erbjuder stämmer inte överens med de förutsättningar och livssituation som dagens högstadie- och gymnasieungdomar har. Källa: Framtidsstudien (Morgondagens idrott) som presenterades av RF 1989 med sikte mot 2000-talet

Elitidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12 Idrottens kärnlogik Den kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer: prestations- och resultatinriktad kravfylld i termer av resultat tränings- och tävlingsintensiv tidskonsumerande selekterande och rangordnande ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer

Tilldelar idrotten mycket stor betydelse, att med prestationsinriktade mål träna och tävla mycket, att starkt kunna identifiera sig med verksamhetens ledare och kultur samt att har en stor tilltro till den egna prestationsförmågan. (Mats Trondman)

Hur kan då tävlingslogiken ta sig uttryck!

Tveksam verksamhet

Vad premieras i idrotten/föreningen? För vad blir man sedd som tränare? DET styr verksamheten oavsett vad ni och vi säger för övrigt System Strukturer Exempel: Belöningssystem Bidragssystem Bedömningskriterier Tävlingsstrukturer Rankingsystem Kvalsystem Organisationsstruktur

Så många Så länge Så bra Elitidrott Elitidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott 13-20 Barnidrott 0-12