Innehållsförteckning

Tid för kraftvärme

Förord Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi ser allvarligt på de utmaningar som energisystemet står inför. En av de viktigaste framtidsfrågorna att hantera är utsläppen av växthusgaser. Denna fråga måste lösas inom ramen för en tryggad energiförsörjning för hushåll och näringsliv till rimliga kostnader. För att lyckas krävs effektivt utnyttjande av energin. Mot bakgrund av detta är det av allmänt intresse att Sverige utnyttjar möjligheten att använda kraftvärme, det vill säga samtidig produktion av el och fjärrvärme. Kraftvärme innebär oavsett bränsle en effektiv form av energiomvandling. Den successivt ökande elanvändningen, samt möjligheten att ersätta ineffektiv elproduktion utomlands, motiverar investeringar i ny elproduktion i Sverige, oavsett i vilken takt äldre kraftverk tas ur drift. Kraftvärmens bidrag till den svenska elproduktionen kan flerdubblas de kommande decennierna, om möjligheterna tas tillvara. Utbyggnaden av kraftvärme är dock en kostnads- och tidskrävande process som kräver framsynta beslut från en rad olika aktörer på skilda nivåer i samhället. Osäkerhet kring de långsiktiga villkoren kan hindra utbyggnaden. Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi har tillsammans sammanställt denna rapport för att tydliggöra det breda stöd som finns för en ambitiös kraftvärmesatsning i Sverige. Stockholm i november 2002 Britta Rundström Ola Alterå Monica Ulfhielm Direktör VD VD Svenska Kommunförbundet Svenska Fjärrvärmeföreningen Svensk Energi Innehållsförteckning Förord 2 Utmaningar för energiförsörjningen 3 En ny situation ökat beroende av elimport 4 Miljö och effektivitet 5 Kraftvärme utnyttjar resurserna bäst 6 Fjärrvärmen bäddar för kraftvärme 7 Rop på kraftvärme 8 Hur mycket el kan kraftvärmen ge? 9 Hur mycket minskar koldioxidutsläppen? 10 11 2

Utmaningar för energiförsörjningen Elanvändningen i Sverige slog rekord 2001. Trots stora insatser för att spara el fortsätter elanvändningen att öka. Detta beror delvis på ekonomisk tillväxt och ökande befolkning, men även på en omfördelning av energianvändningen. Vårt högteknologiska samhälle, med alltfler elektriska apparater som används allt längre tid, leder till att en allt större del av energianvändningen är el. Trots att den totala energianvändningen är ungefär oförändrad över tiden ökar därför elanvändningen. Enligt prognoser från bland annat Statens energimyndighet kommer elanvändningen att fortsätta öka de kommande åren. När det gäller tillgången på eleffekt är situationen redan bekymmersam under perioder av kallt vinterväder. Men även när det gäller tillgången på elenergi kommer ny produktionskapacitet att behövas inom en nära framtid. Riksdagen har vidare beslutat att tillgången på el till konkurrenskraftiga villkor skall tryggas. Industrins elanvändning, som står för en allt större del av industrins totala energiförbrukningen, skall inte begränsas genom särskilda åtgärder. Målet att trygga tillgången på el och samtidigt uppfylla beslutade ekonomiska krav, miljökrav och andra restriktioner innebär en stor utmaning som bara kan klaras om energin används så effektivt som möjligt. Ineffektiv energiomvandling och bränslen med dåliga miljöegenskaper måste undvikas. 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Elanvändningen i Sverige och Norden ökar. (Källa: Nordel) Ser man till hela den nordiska elmarknaden, där Sverige ingår, ökar elanvändningen med ca 4 TWh per år, vilket motsvarar en reaktor i Barsebäck. Trots att el är en vara som idag fritt kan köpas på en marknad är den ökande elanvändningen en svårlöst fråga för Sverige. Riksdagen har beslutat att Sverige skall vara i huvudsak självförsörjande på el. Möjligheten att möta det ökade elbehovet genom elimport begränsas alltså. Vattenkraftproduktionen får i stort sett inte ökas. Kärnkraften får inte byggas ut, utan skall tvärtom avvecklas i framtiden. På miljöområdet har riksdagen beslutat om utsläppsmål för koldioxid och andra ämnen. Elanvändningen ökar Det skall finnas tillgång på el till konkurrenskraftiga villkor Sverige skall huvudsakligen producera sin egen el 3

En ny situation ökat beroende av elimport Internationaliseringen av elmarknaden gör den svenska elbalansen mer eller mindre ointressant. Istället har vi fått en integrerad nordeuropeisk elmarknad, där kostnaderna bestämmer vilka kraftverk som skall utnyttjas. Miljöpåverkan från utländska kraftverk är därför en angelägenhet för oss. Huvuddelen av den el som produceras i världen kommer från kondenskraftverk där enbart en mindre del av energiinnehållet i bränslet utnyttjas. Kol är ett dominerande bränsle, eftersom nästan hälften av elproduktionen i världen sker med kol. elproduktion minskat. Kraftverk med en produktionskapacitet på 2 500 3 000 MW har lagts ner. Brist på inhemska elproduktionsresurser i kombination med successivt ökad elanvändning skapar en risk för att Sverige blir alltmer beroende av utländsk kolkraft. Det skulle i så fall strida mot energipolitikens mål om självförsörjning och begränsning av utsläppen. El från koleldade kondenskraftverk kommer att stå för en stor andel av elproduktionen under många år framöver, om ingenting görs. En lösning vore att ersätta kolbaserad elproduktion i andra länder med svensk kraftvärme. Den nya situationen innebär också en möjlighet. Om Sverige genomför tillräckligt stora satsningar på elproduktion som är både effektiv och konkurrenskraftig kan vi på sikt få möjlighet att exportera el och ersätta ineffektiva kraftverk på elmarknaden. Sverige har i själva verket att välja mellan en importstrategi och en självförsörjningsstrategi med vissa exportmöjligheter och dessutom lägre total miljöpåverkan. Sverige deltar på en internationell elmarknad där kolkraft spelar en viktig roll. Vi kan inte isolera oss från utsläppen. Inom EU är hälften av elproduktionen fossilbränslebaserad. En stor andel av denna elproduktion sker i koleldade kondenskraftverk. Statens energimyndighet har i en rapport från 2002 visat att Sverige använder el från kolkraft på marginalen. De koleldade kondenskraftverken har dåliga miljöegenskaper och dålig resurseffektivitet. I ett genomsnittligt koleldat kondenskraftverk i EU utnyttjas endast 37 procent av energiinnehållet i bränslet. Detta dilemma har en växande betydelse i energipolitiken. Under de senaste åren har Sveriges kapacitet för Sverige är en del av en integrerad, nordeuropeisk elmarknad Koleldade kondenskraftverk står för en stor andel av elproduktionen i EU Kostnaderna avgör vilka kraftverk som används på elmarknaden Sverige riskerar att bli alltmer beroende av elimport Sverige har en möjlighet att själv producera el som ersätter kolkraft på den internationella elmarknaden 4

Miljö och effektivitet En miljöanpassning av energisystemet måste omfatta såväl en effektivare slutanvändning av energi som en effektivare energiomvandling med renare bränslen. Näringsdepartementet har utrett olika åtgärder för en effektivare energianvändning (DS 2001:60). När det gäller el- och värmeproduktion konstaterar man att åtgärder riktade mot produktionen av el och värme är mer verkningsfulla än åtgärder riktade mot den slutliga energianvändningen. Valet av energiteknik för el- och värmeproduktion är avgörande för en effektiv användning av energi. Energi skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. (Riktlinjer för energipolitiken, Energipropositionen 2001 02:143) Särskilt allvarlig är klimatfrågan. Den skär tvärs över alla nationsgränser och kräver internationella lösningar. Kyotoavtalet anger en ram för utsläppsbegränsningar och mekanismer för gemensamma åtgärder. Försurningen och övergödningen är också allvarliga miljöproblem. Åtgärder som leder till minskade koldioxidutsläpp leder ofta till goda resultat även när det gäller andra utsläpp, exempelvis svaveldioxid och kväveoxider. För att åstadkomma en optimal el- och värmeproduktion, med bästa tänkbara utnyttjande av bränslenas energiinnehåll och miljöegenskaper, krävs en helhetssyn på styrmedel. Det område som omfattas av en integrerad elmarknad bör ha harmoniserade energiskatter och gemensamma system av ekonomiska styrmedel, exempelvis utsläppsrätter och certifikathandel. Forskningsprojektet Nordleden, som bedrivs på Chalmers Tekniska Högskola, har visat att internationellt samarbete på energi- och miljöområdet ger bäst förutsättningar att begränsa koldioxidutsläppen. Sådant samarbete avser gränslös elhandel och gemensamma åtgärder för reduktion av koldioxidutsläpp. Nordleden visar också att det krävs satsningar på alla alternativ för att klara miljömålen. Nyckelorden är mångfald, flexibilitet och försörjningstrygghet. Det är också viktigt att ha stor handlingsfrihet för att nå kostnadseffektivitet. EU har långt framskridna planer på att följa upp Kyotoavtalet med ett system för utsläppshandel med växthusgaser. Ett första direktivförslag är redan presenterat. När det gäller koldioxidutsläpp skulle ett sådant system underlätta en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det är därför viktigt att Sverige medverkar Nordledenstudien visar att det finns ett stort värde i ökat nordiskt samarbete om minskning av koldioxidutsläpp. till en harmonisering av energiskatterna och tillkomsten av gränsöverskridande klimatåtgärder. I 2002 års energiproposition föreslås att Sverige skall vidta förberedelser för deltagande i ett kommande system för handel med utsläppsrätter i EU. Klimatproblemet är globalt och kräver gränsöverskridande lösningar Valet av energiteknik för el- och värmeproduktion är avgörande för en effektiv användning av energi. Gränslös elhandel och gemensamma åtgärder, exempelvis gränsöverskridande utsläppshandel, ger bäst förutsättningar att begränsa koldioxidutsläppen. Sverige skall förbereda deltagande i ett gemensamt system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser 5

Kraftvärme utnyttjar resurserna bäst Koleldade kondenskraftverk står för nästan hälften av världens elproduktion. En positiv utveckling är dock att en växande andel av världens elproduktion kommer från kraftvärmeverk, inklusive så kallad mottryckskraft. I ett kraftvärmeverk utnyttjas spillvärmen från elproduktionen som fjärrvärme. Mottryckskraft fungerar på motsvarande sätt, men värmen utnyttjas i industriprocesser. Kraftvärme och industriellt mottryck innebär därför ett väsentligt bättre resursutnyttjande än kondenskraft, där spillvärmen inte tas tillvara. Fjärrvärmen är väl utbyggd i Sverige. Bland Europas länder är Sverige ensamt om att ha en låg andel kraftvärme trots en väl utbyggd fjärrvärme. I Finland står kraftvärme och industriellt mottryck för en tredjedel av elproduktionen. Sverige har de nödvändiga förutsättningarna för en utbyggnad av kraftvärmen. Tack vare fjärrvärmenätet är en stor del av investeringarna redan gjorda. Det kyliga klimatet och de långa vintrarna innebär också att värmebehovet är stort i Sverige jämfört med många andra länder. El 35 55% El och värme 90% Bränsle Bränsle Kondenskraftverk Kraftvärmeverk Förluster 45 65% Förluster 10% Oavsett bränsle är kraftvärme effektivare än kondenskraft. Sedan länge har Sverige framgångsrikt utvecklat fjärrvärmen. Men trots detta produceras endast 4,7 TWh el i kraftvärmeverk i fjärrvärmesektorn. Samtidigt konsumeras 4,2 TWh el för värmeproduktion i fjärrvärmesektorn. Det är alltså bara 0,5 TWh som återstår för att täcka övrig efterfrågan på el. I kraftvärmeproduktion kan en mängd olika bränslen användas. Det är exempelvis möjligt att använda både biobränsle och naturgas i bränsleflexibla anläggningar. Olika bränslen har olika egenskaper och kan användas där de är mest ändamålsenliga. Oavsett bränsle är elproduktion i kombination med fjärrvärmeproduktion en resurs- och miljömässigt liksom samhällsekonomiskt effektiv energiteknik. (Riktlinjer för energipolitiken, Energipropositionen 2001 02:143) Med dagens internationellt integrerade elsystem innebär den låga andelen kraftvärme i Sverige ett dåligt, totalt resursutnyttjande. Men situationen har en naturlig förklaring. Så länge elproduktionen var en nationell angelägenhet hade Sverige ett begränsat behov av ytterligare elproduktion utöver vattenkraften och kärnkraften. Beskattningen i Sverige har dessutom missgynnat kraftvärme. Andelen kraftvärme (inklusive mottryck) av elproduktionen i Sverige, Finland och EU. (Källa: Euroheat & Power) 6

Kraftvärme utnyttjar nästan hela energiinnehållet i bränslet, medan kondenskraft bara utnyttjar en mindre del. Fjärrvärmesektorns nettobidrag till elförsörjningen är endast 0,5 TWh el per år Bland Europas länder är Sverige ensamt om att ha en låg andel kraftvärme trots en väl utbyggd fjärrvärme. I Finland står kraftvärme för en tredjedel av elproduktionen Sverige är väl förberett för kraftvärme, tack vare att fjärrvärmenäten redan är utbyggda Biobränsle och naturgas kan användas sida vid sida i kraftvärmesektorn Fjärrvärmen bäddar för kraftvärme TWh/år 60 50 40 30 Ledningsburen värme ökar sin marknadsandel i såväl Sverige som övriga Europa. Jämfört med individuell uppvärmning erbjuder fjärrvärme både flexibilitet och effektivitet. Fjärrvärmen står i dag för över 45 procent av uppvärmningsbehovet i Sverige, vilket innebär att fjärrvärmen är väl utbyggd i Sverige jämfört med andra länder. Av värmebehovet i ett fjärrvärmenät kan hela 90 procent utnyttjas som underlag för kraftvärme. De nödvändiga förutsättningarna för en kraftvärmesatsning finns alltså redan på plats. Fjärrvärmen är dock inte färdigutbyggd. Längden på fjärrvärmenäten och antalet kunder ökar varje år. Leveranserna av fjärrvärme ökar årligen med ca 3 procent. Enligt Fjärrvärmeföreningens bedömningar kan fjärrvärmens marknadsandel öka till 70 procent inom 20 30 år. Eftersom nästan hela ökningen också kan utnyttjas som underlag för kraftvärme innebär detta att potentialen för kraftvärme i Sverige ständigt växer. Den växande fjärrvärmemarknaden är en resurs som måste utnyttjas bättre. I praktiken är fjärrvärmenät utan utbyggd kraftvärme att betrakta som outnyttjade möjligheter till miljöförbättringar. En växande mängd avfall kommer sannolikt användas som bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Avfall ger relativt dåligt utbyte av elkraft i kraftvärme. Studier inom forskningsprojektet Nordleden visar dock att även med ökad avfallsförbränning finns stor potential för kraftvärme med andra bränslen som ger högre elutbyte. 20 1980 Leverad fjärrvärme 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Normalårskorrigerade leveranser av fjärrvärme i Sverige. 1980 2001 samt prognos från 1995 för 2005 och 2015. Leveranserna har ökat snabbt och prognosen för 2005 är redan överträffad. (Källa: Fjärrvärmeföreningen) Fjärrvärmen svarar idag för över 45 procent av uppvärmningsbehovet Varje år ökar leveranserna av fjärrvärme med 3 procent Marknadsandelen kan växa till 70 procent 90 procent av värmebehovet i ett fjärrvärmenät kan utnyttjas för kraftvärme. 7

Rop på kraftvärme Det blir alltmer uppenbart att en gränslös elmarknad erbjuder stora möjligheter att effektivisera elproduktionen genom kraftvärme. På olika politiska nivåer finns det därför en mycket stor efterfrågan på investeringar i kraftvärme. EU-kommissionen har presenterat en strategi för att främja kraftvärme och undanröja hinder för dess utveckling. Bland annat vill EU-kommissionen öka andelen kraftvärmeproducerad el (inklusive mottryck) från dagens 9 procent till 18 procent år 2010. EU:s miljökommissionär Margot Wallström ser utbyggnaden av kraftvärmen som ett viktigt verktyg i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Fjärrvärme- och kraftvärmeföretagens branschorganisation Euroheat & Power har beräknat hur mycket kraftvärmen behöver öka i olika länder för I Sverige finns en politisk enighet om kraftvärmens fördelar. I 2002 års energipolitiska beslut antog riksdagen riktlinjer för energipolitiken som tydligt efterlyser ökad kraftvärmeproduktion, oavsett bränsle. För att förbättra konkurrenssituationen för kraftvärme har man beslutat att reformera beskattningen av kraftvärme så att konkurrenskraften ökar. Detta är en viktig anpassning till den nya situationen på elmarknaden. Ökad inhemsk elproduktion i kraftvärmeverk leder till minskad elimport med minskade koldioxidutsläpp i vår omvärld som följd. Kommunförbundet, Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi välkomnar förändringen av skatten på kraftvärme och de möjligheter som detta ger. Foto: /SCANPIX att EU:s mål om 18 procent kraftvärme skall uppnås till 2010. Sverige förutsätts då bygga ut kraftvärmen till drygt 14 procent av elproduktionen. För att uppnå den nivån krävs omedelbara insatser för att börja planera nya kraftvärmeverk. Att kraftvärmen kommer att spela en stor roll för EU:s framtida energipolitik råder det ingen tvekan om. Sedan 1994 kräver statistikorganet Eurostat in kraftvärmestatistik från medlemsländerna. Inom EU pågår också ett arbete för att skapa gemensamma definitioner på kraftvärme och för att förbättra statistikrapporteringen. I framtiden kommer ländernas prestationer när det gäller kraftvärme att mätas och jämföras i än större omfattning än idag. De energipolitiska riktlinjer som antagits av riksdagen efterlyser ökad kraftvärmeproduktion. EU anser att kraftvärmens andel av elproduktionen skall öka från 9 till 18 procent i syfte att begränsa koldioxidutsläppen Regeringen har föreslagit att skatten på kraftvärme ändras så att kraftvärmens konkurrenskraft ökar. Regeringen bedömer att skatteförslaget leder till lägre koldioxidutsläpp i vår omvärld. 8

Hur mycket el kan kraftvärmen ge? Elutbytet i ett kraftvärmeverk är beroende av valet av bränsle. Med fasta bränslen blir elutbytet lägre än med gasformiga bränslen. Avfall ger ytterligare lägre elutbyte. Kraftvärmens framtida bidrag till elproduktionen avgörs därför av naturgasnätets framtida längd och fördelningen av naturgas, biobränslen och avfall i bränslemixen. Fjärrvärmeföreningen har gjort beräkningar av möjlig elproduktion i kraftvärme under olika förutsättningar. Med nuvarande fjärrvärmeunderlag och med nuvarande naturgasnät kan elproduktionen i kraftvärmesektorn öka till ca 20 TWh per år. Denna uppskattning bygger på en utbyggnad av kraftvärme utanför det befintliga naturgasnätet med andra bränslen än naturgas. Om naturgasnätet byggs ut till Mellansverige kan elproduktionen istället öka till 28 TWh, eftersom det möjliggör kraftvärmeproduktion med ett högre elutbyte på samma värmeunderlag. Båda fallen innebär en kraftig ökning av elproduktionen jämfört med dagens blygsamma elproduktion på 4,7 TWh från kraftvärme. Till dessa siffror tillkommer industrins mottrycksproduktion om ca 4 TWh. Beräkningar inom forskningsprojektet Nordleden visar vidare att elanvändningen inom fjärrvärmesektorn skulle minska avsevärt om kraftvärmen utnyttjades mer, eftersom elförbrukande värmepumpar och elpannor skulle användas mindre. Därför skulle fjärrvärmesektorns nettobidrag till elförsörjningen mångdubblas jämfört med dagens nettobidrag på 0,5 TWh. Ett bra exempel är Göteborg Energis planerade investering i ett nytt kraftvärmeverk i Rya. Investeringen ökar elproduktionen i Göteborgs fjärrvärmesystem från 0,2 till 1,5 TWh. En ökad användning av värmepumpar hade istället ökat elanvändningen i fjärrvärmesystemet. En fördel med kraftvärme är att den ger störst bidrag till elproduktionen under de tider då elbehovet är som störst. Efterfrågan på el varierar nämligen över tiden på ungefär samma sätt som efterfrågan på värme. Kraftvärmen ger exempelvis stor elproduktion kalla vinterdagar, då elen behövs mest. Möjlig elproduktion i fjärrvärmesektorn. Båda framtidsalternativen förutsätter utbyggnad av kraftvärmen. Maxalternativet ger större eltillskott eftersom en större andel av kraftvärmeverken kan använda naturgas som ger högt elutbyte. (Källa: Fjärrvärmeföreningen) Kraftvärmen kan ge 20 TWh el utan utbyggnad av naturgasnätet Kraftvärmen kan ge 28 TWh el om naturgasnätet byggs ut till Mellansverige Det planerade kraftvärmeverket i Rya i Göteborg ökar elproduktionen i Göteborgs fjärrvärmesystem från 0,2 till 1,5 TWh Kraftvärme ger störst bidrag till elproduktionen under de tider då elanvändningen är som störst 9

Hur mycket minskar koldioxidutsläppen? Oavsett bränsle är kraftvärme mycket effektivt jämfört med kondenskraft när det gäller utsläpp av koldioxid. Utbyggnad av kraftvärme är ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Om EU:s mål att öka kraftvärmes andel av elproduktionen till 18 procent uppfylls minskar koldioxidutsläppen med ca 190 miljoner ton per år, vilket motsvarar tre gånger hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Beräkningen är utförd av Euroheat & Power och bygger på att kraftvärme ersätter fossileldade kondenskraftverk. Svensk Energi och analysföretaget Profu visade i en rapport från 2002 att Sverige kan bidra till att reducera de totala koldioxidutsläppen med 4,7 miljoner ton per år fram till 2010 2015, vilket motsvarar 8 procent av Sveriges utsläpp av koldioxid. Beräkningarna bygger på ett scenario där kraftvärmen ökar så att den uppgår till 20 TWh, utan styrning av bränslevalet. Ytterligare utbyggnad av kraftvärme skulle ge ytterligare utsläppsminskning. Göteborg Energis planerade kraftvärmeverk i Rya beräknas öka koldioxidutsläppen lokalt, men minska koldioxidutsläppen med ca 600 000 ton per år i ett globalt perspektiv, jämfört med alternativet att inte göra någon kraftvärmeutbyggnad. Dessutom minskar utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider med ca 3500 ton respektive 2600 ton om kraftvärmeverket i Rya byggs. Beräkningar som utförts inom forskningsprojektet Nordleden visar att valet mellan naturgas och biobränsle i kraftvärme inte spelar någon större roll när det gäller koldioxidutsläppen. Eftersom naturgas, med dagens teknik, ger ungefär dubbelt så stor elproduktion som biobränsle i ett kraftvärmeverk med givet värmebehov, kan kraftvärme baserad på naturgas ersätta dubbelt så mycket koleldad kondenskraft på elmarknaden. Totalt sett är alltså naturgas respektive biobränsle likvärdiga ur koldioxidsynpunkt när de används som bränsle i kraftvärme. Foto: Ulf Palm/SCANPIX Biobränsle och naturgas är likvärdiga ur koldioxidsynpunkt i kraftvärme. 10

Inom Nordledenprojektet har man beräknat kostnaderna för olika handlingsvägar att reducera koldioxidutsläppen. Beräkningarna visar att de totala kostnaderna för att uppfylla Kyotoavtalet är 35 90 miljarder kronor lägre med internationell samverkan kring energi- och klimatpolitik, jämfört med att länderna inte samarbetar. Med internationell samverkan avses bland annat gränslös elhandel, prioritering av kraftvärme framför kondenskraft och gemensamma klimatåtgärder genom exempelvis utsläppshandel. EU:s mål om 18 procent kraftvärme minskar koldioxidutsläppen med 190 miljoner ton per år, motsvarande tre gånger hela Sveriges utsläpp. En kraftvärmeutbyggnad i Sverige till 20 TWh till 2010 2015 kan minska de totala utsläppen av koldioxid med 4,7 miljoner ton per år. Byggandet av kraftvärmeverket i Rya i Göteborg minskar de totala utsläppen av koldioxid med ca 600 000 ton. Naturgas och biobränsle är likvärdiga kraftvärmebränslen ur koldioxidsynpunkt. Samverkan kring energi- och klimatpolitik reducerar kostnaderna för Kyotoavtalet med 35 90 miljarder kronor. : Kraftvärme är en framtidslösning Kommunförbundet, Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi anser att det finns ett behov av en satsning på kraftvärme i Sverige. De ekonomiska och miljömässiga fördelarna av detta är tydligt klarlagda. En utbyggnad av kraftvärmen kan bidra till tryggad elförsörjning samtidigt som beslutade miljö- och effektivitetsmål uppnås. Sverige har goda förutsättningar att bygga ut kraftvärmen. Utbyggnaden skulle underlättas av gränslös elhandel, harmoniserade energiskatter, gemensamma system för handel med utsläppsrätter och gröna certifikat samt stabila skattevillkor för kraftvärme. 11

Svenska Kommunförbundet Fjärrvärmeföreningen Svensk Energi 118 82 Stockholm 101 53 Stockholm 101 53 Stockholm 08-452 71 00 08-677 25 50 08-677 25 00 www.svekom.se www.fjarrvarme.org www.svenskenergi.se