SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel... 10 Bilder... 10 1
Daggmask Du har säkert någon gång sett daggmaskar som krälar på asfalten efter en regnig natt. Om du någon gång grävt i jorden har du säkert också upptäckt dem. Daggmaskar är nyttiga djur och om du inte vet varför, så läs vidare. Varje höst tappar lövträden sina blad. En del löv som ligger på marken räfsas bort, men ute i skogarna finns det ingen som räfsar. Var tar då alla löv vägen? En del blåser säkert bort från skogen, men många ligger kvar och blir mat åt olika smådjur. Daggmask Daggmaskarna drar ner löven i jorden och väntar på att de blir mjuka. Sedan kan de äta upp dem och när maskarna sedan bajsar blir det jord! Nu förstår du kanske varför de är nyttiga! Varför är då daggmaskarna uppe och kryper på asfalten? Ja, under regniga nätter passar de på att gå upp till markytan. Där kan de lättare förflytta sig från ett ställe till ett annat. Är det natt och dessutom regnigt är det ingen risk för att de ska torka ut. När det sedan blir morgon är det dags att krypa ner i jorden igen, men det går ju inte om man hamnat på en asfalterad parkeringsplats! Daggmaskar är också nyttiga på så sätt att de gör att jorden inte blir så tillplattad. När de kryper omkring i jorden luckras den upp. Då trivs växterna bättre för de behöver lite luft omkring sina rötter. Daggmaskarna har små sträva hår på kroppen (borst). Du har kanske märkt att det är svårt att dra upp en daggmask ur jorden. Det beror på att den spjärnar emot med sin borst! Det finns en hel del olika slags daggmaskar. En del är ganska små som till exempel lövmaskarna. Den stora daggmasken kan bli upp till 25 cm lång! Det är spännande att undersöka daggmaskar under lupp och förstoringsglas. Tänk bara på att du behöver fukta dem ibland och att de inte ska vara uppe i ljuset för länge. 2
Fästing Den vanliga fästingen har inga ögon. Den sitter stilla och väntar på ett högt grässtrå till exempel. När ett byte närmar sig tror man att fästingen kan känna rörelserna från bytet. Den kan också känna kroppsvärmen och kanske utandningsluften. När ett rådjur eller annat byte passerar, sträcker fästingen ut sina framben och tar tag i rådjurets päls. Sedan åker den med och letar efter ett bra ställe att bita sig fast på. Fästingen har tre utvecklingssteg: Fästing 1. Först är den en liten larv. Larven är ljusbrun och har bara tre par ben och är mycket liten, som en liten prick bara. 2. Sedan blir larven en nymf. Då är den större och mer mörkbrun än larven och har fyra par ben. 3. Till sist blir fästingen vuxen. Honorna är röda med svart prick framtill och hanarna är svarta med fyra par ben. En vuxen hona som sugit blod kan bli stor som en ärta innan hon trillar av sitt byte! Mellan varje utvecklingssteg måste fästingen suga blod. För att larven ska bli en nymf och nymfen ska bli vuxen måste fästingen alltså hitta ett byte. Honan måste också suga blod innan hon kan lägga ägg. Hon lägger tusentals ägg innan hon dör! Fästingar trivs där det är varm och fuktigt. De är aktiva när det är varmare än fem grader på dagen. Eftersom en fästing inte kan dricka tar den upp fukt från luften. När det är varm är det ofta mindre fuktigt i luften. Därför är fästingarna inte lika aktiva mitt på sommaren som sent på våren och tidigt på hösten. När den väl hittat ett byte bedövar den området där den biter sig fast. Sedan suger den blod i några dagar beroende på vilket utvecklingssteg den är i. Gråsugga Är gråsuggor insekter? Nej! Gråsuggor är en slags kräftdjur och de har fler ben än insekterna. (Du vet kanske att insekter har sex ben?) Du känner kanske till att en sugga är en grismamma och det finns en likhet mellan grisar och gråsuggor. Både grisar och gråsuggor kan tugga i sig mat som vi människor nog inte skulle vilja äta! Gråsuggor lever på och i jorden. På dagarna hittar du dem under stenar och stockar, där de ligger och vilar. De tål inte det starka solljuset som lätt får dem att torka. På natten är de ute och äter bruna fuktiga löv och ruttna grenar med mera. De är bra på att gräva och tar sig lätt fram bland löv och mossa. Om du släpper en gråsugga på golvet upptäcker du att den börjar springa. Så brukar den hålla på tills den hittar en skuggig och helst fuktig plats. Gråsuggor behöver fukt för att kunna leva och om du skulle råka tappa en gråsugga inne i ett rum, kommer den inte att 3
kunna leva där någon längre tid. I källare brukar det vara fuktigare och där kan du ibland se gråsuggor på golvet! Är gråsuggor nyttiga djur? Ja, de är väldigt nyttiga för de tar bland annat hand om löven som ramlar ner från träden. De kallas nedbrytare för de äter löv och andra vissnade växtdelar och bajsar ut jord! Man kan säga att de bryter ner löven till jord! De har i skogen hjälp av andra djur, svampar och bakterier, men tänk dig hur mycket löv det skulle finnas i en skog om det inte fanns nedbrytare. Gråsugga Får gråsuggorna levande ungar? Både ja och nej! Honorna har ett yngelrum i sin mage och där kläcks äggen. Det ser därför ut som om gråsuggorna föder levande ungar. Andas de med lungor? Nej, gråsuggorna behöver fukt och andas därför med något som mer liknar fiskarnas gälar. Kan de rulla ihop sig? Ja, en del gråsuggor som kallas klotgråsuggor rullar ihop sig till en boll när de blir skrämda. Det finns många olika slags gråsuggor och övriga sorter rullar inte ihop sig. Hur gammal blir en gråsugga? En mycket svår fråga att besvara för det är väldigt olika. Det kan hända att en gråsugga kan blir några år gammal men då ska den ha klarat sig från att torka ut, att bli uppäten eller ihjältrampad! Varför kan man ibland hitta tomma skinn från gråsuggor? Jo, gråsuggorna växer ur sina skinn precis som du växer ur dina kläder. När skinnet är för litet kryper djuret ur sitt skinn och det finns ett nytt skinn under det gamla. Ibland kan man se gråsuggor som äter på det gamla skinnet precis när den bytt skinn. Det finns mycket näring i det gamla skinnet och den näringen kan gråsuggan behöva! I städer brukar man sopa upp löven. Där finns inte heller stockar och stenar som gråsuggorna kan gömma sig under. Du kan hjälpa gråsuggorna genom att lägga ut stockar eller brädor under några buskar på skolgården eller i er trädgård. Om det inte redan finns gråsuggor på platsen kan du hämta några i en skog, men du kan vänta med att hämta gråsuggor tills det gått några månader och att du är alldeles säker på att där inte finns några! Sen kan du lyfta på grenarna eller brädorna ibland och studera gråsuggorna! Om du har ett gammalt akvarium, kan du fylla det med fuktiga löv och lägga i gråsuggor. Håll löven fuktiga och ställ inte akvariet för nära ett varmt element eller direkt i solen i ett fönster. Du kan ha belysning om du släcker den på kvällen och om du vill kan du sätta ner några växter från skogen eller kanske en krukväxt. Nu har du alla möjligheter att studera gråsuggor på nära håll, men tänk på att du måste duscha löven några gånger i veckan med en duschflaska! 4
Jordlöpare Kan jordlöpare flyga? Nej! Jordlöpare lever mest på och i jorden och de flesta kan inte flyga med sina vingar! Att de är bra på att löpa hör du på namnet! På dagarna hittar du dem under stenar och stockar, där de ligger och vilar. På natten är de ute och jagar smådjur och de är alltså rovdjur. De är bra på att gräva och tar sig lätt fram bland löv och mossa. Om du lyssnar efter ljud i skogen en sen kväll kan du kanske höra hur det prasslar när jordlöparna är ute och letar efter föda! Om du tar upp en jordlöpare i handen upptäcker du att den luktar illa! Det beror på att jordlöparen sprutar ut en illaluktande vätska med bakkroppen när den blir skrämd. Varför tror du att den gör så? Jo, den har nytta av att lukta illa för detta hindrar den från att bli uppäten av andra djur. Det finns berättelser om hundar som nosat på jordlöpare och som fått den illaluktande starka vätskan i ögonen. Det känns inget vidare för hunden, och den får problem att se under några timmar! Finns det bara en sorts jordlöpare? Nej, det finns många olika sorter, så många att en del av dem inte har svenska namn utan bara på latin. Det är mest forskare som kan de latinska namnen. Jordlöpare En del jordlöpare är svarta. Du förstår säkert att de är nästan osynliga när de tar sig fram på eller i jorden på natten. Andra jordlöpare är blänkande. Dessa blänkande jordlöpare kan du se springa runt på marken även på dagen. Kan jordlöparen bo i en burk? Nej, där trivs den inte. Den behöver plats att springa runt. Du måste ha ett jättestort terrarium om du ska kunna studera jordlöpare på nära håll. Du kan naturligtvis fånga in en jordlöpare under några minuter om du tittar på den, men om du hittat den under en sten ska du inte lägga tillbaka den under stenen igen. Om du gör det kommer du att krossa den. Släpp den i stället intill stenen, så gräver den sig ner själv så att den kan fortsätta att vila tills det blir mörkt! Vad heter de största jordlöparna? De kallas för läderlöpare och de finns bland annat i Skånes bokskogar. De är glupska rovdjur och om du studerar dem närmare kan du se deras vassa käkar! De är inte farliga för människor, men eftersom de luktar illa ska du ändå inte ta upp dem i handen! Det finns en jordlöpare med väldigt spetsigt huvud. Den kallas snäcklöpare. Du kan kanske själv gissa vad den äter! Ja, den kryper in i snäckor och äter upp dem. De kan naturligtvis inte äta snäckskalen utan äter den mjuka delen av djuret som finns inuti skalet! Ibland äter jordlöpare växtdelar! Om du lägger en äppelbit till jordlöparen brukar den äta under ganska lång tid! Du undrar kanske hur gammal en jordlöpare kan bli. Det är väldigt olika men en del jordlöpare kan bli flera år gamla och det är länge för att vara insekt! På vintern när det är kallt ligger de orörliga och sover under till exempel en gammal stock! 5
Mångfotingar (Tusenfotingar) Vad är en dubbelfoting? Du känner kanske till tusenfotingar, men det är egentligen inte det rätta namnet på de här djuren. Det är bättre att kalla dem för mångfotingar. Det finns bland mångfotingarna både dubbelfotingar och enkelfotingar och de skiljer sig en hel del från varandra. Dubbelfoting Kroppen på dubbelfotingen består av en mängd hårda ringar. Man kan säga att den har skelettet på utsidan av kroppen. På varje ring finns två par ben (alltså fyra ben). En del sorters dubbelfotingar kan ha flera hundra ben, men aldrig så många som 1000. De äter för det mesta ruttna löv och bajsar ut jord. Precis som gråsuggorna tillhör de nedbrytarna som bryter ner växtdelar till jord och de är nyttiga för naturen. Dubbelfotingarna ligger ofta under stenar eller stockar. För det mesta är de ihoprullade när de ligger där och vilar. Om du tar upp en ihoprullad dubbelfoting i handen brukar den veckla ut sig och börja krypa. Det beror på att din hand är över 30 grader varm och dubbelfotingen tycker det är alldeles för varmt för att vilja vara kvar. Om du luktar på handen efter det att du tagit på dubbelfotingen märker du att handen luktar illa. Dubbelfotingar sprutar ut en illaluktande vätska när de blir skrämda. Det är bra, för då tycker inte andra djur att de är så aptitliga att äta. Dubbelfoting Tycker dubbelfotingar om ljus? Nej, de föredrar att vara ute på natten när det är mörkt. Då letar de sig fram från sitt gömställe och börjar äta. De måste vara där det är fuktigt och de torkar lätt ut och dör om det är för torrt. Finns det stora dubbelfotingar? Ja, men inte i Sverige. I varma länder kan det finnas dubbelfotingar som är så stora som ett finger eller ännu större! Är dubbelfotingar farliga. Nej absolut inte! De är inga rovdjur och kan inte bita dig! Men var försiktig när du tar upp ett litet djur. Det är lätt att du trycker sönder det! Enkelfoting Enkelfotingar är rovdjur och de fångar andra smådjur på nätterna när du ligger och sover! På dagarna ligger de och vilar sig under en sten eller under en stock. Ibland kryper de ner i något hål i jorden. De är väldigt känsliga för uttorkning, och om du fångar en enkelfoting i en burk måste du lägga ner en fuktig bit papper eller ett fuktigt löv i burken. Gör inte hål i locket för enkelfotingen har luft så att den klarar sig länge, men den måste ha fukt i burken och den försvinner lätt om det finns hål i locket. Är enkelfotingar farliga? Nej inte för oss människor. Vår största enkelfoting kallas brun stenkrypare. Om du fångar ett stort exemplar vill den gärna bita dig om du tar upp den i handen. Det är inte farligt för den lyckas inte bita genom ditt skinn och spruta in gift. I varma länder finns det stora enkelfotingar som klarar detta och dem ska man akta sig för! Om man blir biten kan det hända att man måste åka till sjukhuset! Enkelfoting 6
Kan man ha en enkelfoting i ett terrarium. Ja, de brukar trivas bra om man håller jorden fuktig och de kan bo där tillsammans med dubbelfotingar och gråsuggor. Tänk på att ha bruna löv i terrrariet och dessa måste du då och då duscha med en duschflaska. En sak ska du veta och det är att du bara ser enkelfotingarna om du tänder terrariets belysning mitt i natten och då tar det bara några sekunder innan de hinner gömma sig. Inget bra sällskapsdjur precis! Snigel Har sniglar skal? Nej, det har de inte, men många brukar kalla även de djur som har skal för sniglar. Dessa djur kallas egentligen för snäckor. En av de vanligaste sniglarna i skogen är skogssnigeln. Skogssniglarna är svarta till färgen och det är lättast att upptäcka dem tidigt på morgonen eller dagar då det regnat. Du förstår kanske att sniglar trivs bäst i fuktig luft och när luften blir för torr kryper de ner i marken i något hål eller lägger sig under en stock eller sten där solljuset inte tränger ner och där det inte blåser. Sniglarna lägger många ägg i jorden. En del vuxna djur övervintrar i hål i jorden, men ofta är det äggen som klarar vintern och blir till nya sniglar det kommande året. Skogssnigel Varför är sniglar slemmiga? Det är för att de ska kunna glida framåt. Slemmet kommer ut framme vid munnen under djuret och snigeln kan alltså glida fram i sitt eget slem. Om du tar på en snigel och blir slemmig på handen märker du att slemmet är svårt att tvätta bort. Om du tar ett torrt papper och gnider mot handen, brukar det försvinna lättare. Vad äter sniglar? De gillar att äta växter och på hösten är det svamparna som är högst på matsedeln. En del sorters sniglar är inte så bra att få in i trädgårdslandet. En sorts snigel som kommit hit med grönsaker från andra länder har blivit mycket besvärlig. Det är en spansk skogssnigel som ibland kallas för mördarsnigel. De äter upp de flesta växterna i en trädgård om de får föröka sig fritt. Det finns många sätt att försöka bli av med sniglarna, men det bästa sättet är nog att invänta en riktigt kall vinter! Hur andas sniglarna? De har ett andningshål på den ena sidan av kroppen. Hålet leder till en lunga och de andas alltså luft. Kan sniglar och snäckor se? Ja, de har ögon som sitter på de längsta spröten. De kan bara skilja på ljus och mörker och det är bra att kunna om solen skiner och snigeln måste skynda sig att söka skydd på ett skuggigt ställe. 7
Snäcka Finns det snäckor i skogen? Ja, det gör det, men många brukar kalla dem för sniglar. De djur som har skal kallas snäckor och de som är utan skal eller hus kallas sniglar. En av de vanligaste snäckorna är trädgårdssnäckan. Den kan ha olika färger på sitt skal. Snäckorna lägger många ägg och när äggen kläcks blir de små snäckor med mycket små skal. Skalen växer sedan och blir större och större precis som resten av djuren. Snäckorna byter aldrig skal utan det är skalen som växer och det gör de tills djuren vuxit färdigt. Den mjuka rörliga delen av djuret kan inte lämna skalet! Det finns de som tror att det är en snigel som bor i skalet men det är fel. Hela djuret kallas snäcka (både skalet och den mjuka, rörliga delen av djuret)! Varför är snäckor slemmiga? Det är för att de ska kunna glida framåt. Slemmet kommer ut framme vid munnen under djuret och snäckan kan alltså glida fram i sitt eget slem. Den fastnar också lätt på till exempel en vägg för slemmet är både halt och klibbigt! Vad äter snäckor? De gillar att äta gröna växter. Inte alltid så bra att få in dem i trädgårdslandet, men annars ställer de inte till så mycket besvär! Snäcka Varför bär de med sig skalet? Skalet kan vara ett bra skydd för en del rovdjur, men det finns skalbaggar (snäcklöpare) som kryper in i skalet och äter upp djuret. Det finns också fåglar (trastar) som kan hacka sönder skalet. Skalet är däremot ett mycket bra skydd för djuret om det är torrt väder ute. Då kan snäckan krypa in i sitt skal och täppa till öppningen med torkat slem. På så sätt stänger den in fukten i skalet och kan vänta på regnigt väder i flera veckor. Jämför med hur lång tid det tar för blöta badkläder att torka om de hänger på tork på en tvättlina eller om du har dem i en väska med blixtlås! Var finns snäckorna på vintern? Då gräver de ner sig i marken och kryper sedan in i skalet. De täpper till öppningen med torkat slem och kalk och det bildas ett lock som skyddar djuret från snö och regn. Sedan sover snäckan till dess att det blir varmare väder på våren. Finns det olika sorters snäckor? Ja, det finns till exempel trädgårdssnäckor, lundsnäckor och vinbergssnäckor. Vinbergssnäckan är vår största snäcka. Den finns ofta i närheten av platser där det finns eller funnits ett slott eller kloster. Vinbergssnäckan infördes till Sverige för länge sedan och den odlades på till exempel slott och kloster för att människorna skulle äta dem. En del rymde och blev förvildade. I dag serverar man sniglar på restauranger men det är egentligen vinbergssnäckor! 8
Tordyvel Om du promenerat längs en skogsstig på hösten har du säkert sett en svart skalbagge som kallas tordyvel. Tordyveln är glänsande blå på undersidan och den kryper inte särskilt snabbt. Tordyveln äter spillning (bajs) från däggdjur. Det kanske inte låter så gott, men där finns säkert en hel del näring i spillningen som däggdjuren inte kunnat ta hand om. Tordyvel Tordyveln kan dra ner spillning under jorden. Där kan tordyveln lägga sina ägg och sedan kan larverna äta av spillningen. En del tordyvlar äter också ruttna svampar. Tordyvlarna kan flyga och det är oftast på kvällarna de gör det. De har stora antenner som är mycket bra att lukta med! Det är lätt att lukta sig till spillning för skalbaggarna! Skalbaggar tillhör insekterna. De har sex ben och kroppen består av tre delar. Huvud, mellankropp och bakkropp. På vilka kroppsdelar sitter egentligen benen? Du får titta på bilden om du inte kan det redan! Tordyvlarna lever inte som färdiga skalbaggar under hela sitt liv. De är först ägg, sedan larver och puppor. 9
Vargspindel Kan vargspindlar spinna nät? Nej! Vargspindlar lever på marken och de springer i fatt eller hoppar på sitt byte. Du hör på namnet att de fångar byten precis som vargen gör! Många vargspindlar gillar solsken och är lätta att upptäcka där de springer på torra löv i en skog. De är inte speciellt lätta att fånga eftersom de springer snabbt iväg åt något håll om man närmar sig dem! Du behöver inte vara orolig för att vargspindlar är farliga! Det finns många människor som är rädda för spindlar, men i Sverige finns det ingen anledning till att vara det. Elektrisk ström i våra ledningar eller bilarna på gatan är betydligt farligare för oss. Kanske är rädsla för spindlar något vi har ärvt från människor som levde i naturen för länge sedan och som behövde vara vaksamma så att de inte blev bitna av något djur. Att vi som bor i storstaden inte är särskilt vana vid spindlar, gör också att vi kan tycka att de är otäcka när vi upptäcker dem. Vargspindel En spännande sak med vargspindlarna är att honan lägger sina ägg på en liten matta som hon väver på marken. Väven rullas sedan till en rund äggkokong som honan bär med sig under ganska lång tid. När det är dags för äggen att kläckas kryper de små spindelungarna upp på mammans rygg där de lever flera dagar. Spindlar är nyttiga djur. De ser till att det inte blir för många insekter och andra småkryp i skogen. De är också själva mat åt många fåglar. Bilder Anny Diaz 10