MAGASINET Raisioagros kundtidning 3/14

MAGASINET Raisioagros kundtidning 3/14 18 20 44 Innehållsindex mäter mjölkens sammansättning Effektiva Benemilkproduktserien utvecklad Ledande nätbutik för professionella

2 AgroMagasinet 3/14 Benemilk blir internationellt 5 Uppföljningen på gårdarna 25 Behållning från utställningarna 6 Management i USA 26 Raisio köper och säljer spannmål 9 Melli- och Maituri-foder 30 Bra proteinhalt i tidig skörd 2014 10 Programmet Hieho 24 32 Så här gör superfarmarna 12 Hirvinens tio hundratonnare 36 Majs växer i Österbotten 14 Vallfoder och ensilage 38 Nya vallfröblandningar 16 Produktutbud för svingårdar 42 Nytt innehållsindex 18 Nya utnämningar 43 Mera effekt i Benemilk 21 På nätet och Mellanmål 44 UTGIVARE: Raisioagro Ab, PB 101, 21201 Reso, 02 443 2111, raisioagro.com HUVUDREDAKTÖR: Timo Huhtamäki REDAKTIONSSEKRETERAREI: Juha-Matti Mäkelä REDAKTIONSRÅD: Heikki Alastalo, Juha Anttila, Ilmo Aronen, Merja Holma, Mikko Koski, Jaakko Laurinen, Vesa Pursiainen och Päivi Volanto REDIGERING OCH OMBRYTNING: Marjo Keskikastari ÖVERSÄTTNING: Hanna Luomala TRYCKERI: Forssaprint, ISSN 2323-2198 PÄRMFOTO: Mika Vahtera ADRESSÄNDRINGAR: Anne Aura, anne.aura@raisio.com, 044 782 1246 Följande AgroMagasinet utkommer på våren 2015 6 10 21

LEDARE AgroMagasinet 3/14 3 Raisioagro - en inspiratör för tillväxt i världsklass Världen förändras, och det gör också Raisioagro. Ledd av sin nya strategi satsar Raisioagro nu på de områden inom lantbruket, där framgången baseras på innovationer och specialistkunskaper i växtodling. Tillsammans med våra kunder kommer vi att göra en innovationsrevolution, som får livsmedelskedjan att ta följande steg mot allt bättre produktivitet och ekologisk hållbarhet. Temat för vår nya strategi är Inspiratör för tillväxt. Detta märks i all vår verksamhet. Vi koncentrerar oss på våra kunder, vårt specialistkunnande och på innovationer. Vår nya strategi skapar växande värden åt våra kunder. Koncentreringen innebär också att forsknings- och produktutvecklingssatsningarna och att hela leveranskedjan får en justerad inriktning. Den nytta våra kunder får av detta kommer att märkas redan i höst. I detta nummer presenterar vi den nya Benemilk-produktserien. Alla Benemilk-produkter har nu fått en tillsats av välmåendekomponenter som förlänger kornas karriär och som har ett verkligt produktionsökande värde. De nya Benemilk-fodren kan nu lättare än förr kopplas till gårdsspecifika optimerade utfodringslösningar. Vi lanserar också ett nytt Innehållsindex. Innehållsindexet är en mätare som Raisioagro utarbetat och som visar hur effektivt fodrets energikvalitet inverkar på mjölkens sammansättning. För Benemilks del kan jag redan nu lova att detta bara är början du kommer att få se mycket än. Benemilk tog ett betydelsefullt steg i sin internationella framgångssaga i augusti, när den första Benemilk-sändningen styrde kosan mot Ryssland. I somras bekräftade också amerikanska experter Benemilks utveckling och ställning på den internationella marknaden, och vi blev övertygade om att vi har ett team i världsklass till vårt stöd. Samtidigt stärktes vår uppfattning att Finland kan vara en groningsapparat för produktivitetsutvecklingsinnovationer inom lantbruket i världsomfattande skala. När vi går framåt siktar vi också mot toppen av digitalt kunnande. Vi söker innovationer för att dra nytta av datatekniken och de möjligheter som den för med sig. Raisioagro är en föregångare inom näthandeln med lantbruksvaror och vår förnyade nätbutik har nu öppnats för våra kunder. När jag skriver detta förs det heta diskussioner om vilken verkan situationen i världen kommer att få för det finländska lantbruket. I en föränderlig verksamhetsmiljö satsar vi på att förbättra framtidsutsikterna för våra kunder. Vi har filosofin och metoderna. Du kan till exempel fråga din kundansvariga. Du håller i det första numret av vår nya Agromagasinet. Givande läsestunder! Timo Huhtamäki

4 AKTUELLT Raisioagros nya image Under årens lopp har Raisioagro förvärvat specialkunskaper om utfodring och marknadsfört innovationer, vilket har gett bolaget en överlägsen konkurrensfördel. På denna konkurrensfördel har vi byggt en ny strategi. Den kan sammanfattas som Raisioagro en inspiratör för tillväxt. Det nya löftet framträder i Raisioagros information under höstens lopp. Pionjärskapet i utfodringsbranschen och vår nya utvecklingskultur kommer att framträda i nya bildvinklar och som en fräschare visuell image. I och med förändringen ska Raisoagros företagsimage och Benemilk-varumärket bilda en tydlig helhet, som förmedlar vår vilja och förmåga att inspirera till tillväxt hos våra kunder. Ladda ner Beställningshjälpen i din telefon Raisioagros Beställningshjälp är en mobilapp som är lätt att använda. Med den kan du beställa i nätbutiken eller ringa in din beställning till din kundansvariga direkt med appens snabbval. I appen kan du kontrollera prisen som Raisioagro betalar för odlingsväxter. Odlingsväxternas prisnotering är snabb och enkel att använda. Beställningshjälpen påminner dig om Raisioagros beställnings-leveransrytm. Appen har fått en ny egenskap, ett verktyg för val av vallutsäde. När du väljer användningssyfte och din odlingszon, väljer verktyget den bästa vallfröblandningen åt dig bland Raisioagros stora utbud. Samtidigt får du tilläggsuppgifter om användningen av Raisioagros vallutsäde. Applikationen finns i butiker som saluför Windows-, Android- och Apple-apparater. Länkar för att ladda appen hittar du också på adressen www.raisioagro.com/mobiiliapplikaatio. Raisioagro är alltid med dig Nätbutiken, spannmålsprisen, de senaste nyheterna allt finns nära till hands i din telefon. Ladda Raisioagros mobilapp och det blir ännu lättare att sköta ärenden. Det lönar sig att göra ett försök! Ladda den praktiska appen i din Windows-, iphone- eller Android-telefon

AgroMagasinet 3/14 5 Benemilk-forskningen styrs fortsättningsvis från Finland, men för att säkra det internationella saluförandet har arbetslaget kring Benemilk stärkts. Personerna från vänster till höger: Ilmo Aronen, Connie Wan, Merja Holma, Mark Handfelt och Tim Londergan. BENEMILK blir internationellt TEXT: ILMO ARONEN FOTO: MARIKA KELOKARI De finländska mjölkgårdarnas intresse för Benemilk-fodren håller i sig och resultaten från gårdarnas egen uppföljning bekräftar vetenskapliga fakta om Benemilks effekt. Innovationen väcker stor internationell uppmärksamhet och vårt mål är att kommersialisera Benemilk-fodren i internationell skala. För ett år sedan grundades Benemilk Oy, och Raisio Abp är majoritetsägare och Intellectual Ventures minoritetsägare. Företagets viktigaste uppgift är att göra Benemilk-innovationen kommersiell i internationell skala. LEDS FRÅN SEATTLE I USA För att Benemilk Oy ska kunna leva upp till det internationella intresset, grundades en permanent organisation runt bolaget och Tim Londergan, doktor i organisk kemi, utnämndes till VD. Han har lång erfarenhet av krävande utvecklingsuppgifter inom affärsverksamhet från olika branscher inom industrin. Till teknologisk direktör utnämndes Connie Wan. Hon är doktor i organisk kemi och har dessutom examina inom medicin och juridik och gedigen erfarenhet av att kommersialisera uppfinningar. Till direktör för juridiska ärenden utnämndes Mark Handfelt, som har juridisk examen och 25 års erfarenhet av flera tillväxtföretag. Den kommersiella verksamheten som siktar på internationell framgång leds från Seattle i USA. Forskningen kring och utvecklingen av Benemilk-fodren fortsätter styras från Finland och merparten av forskningen utförs här. Det forskas också på flera utländska universitet och forskningsinrättningar. De ovan nämnda Tim, Connie och Mark vistades en vecka i Finland i början av augusti och satte sig in i Benemilk-forskningen och bekantade sig också med aktiva mjölkgårdar. Tim och Connie har länge varit kopplade till Benemilk och nu stärktes deras roll ytterligare. Connie var särskilt glad över de gedigna forskningsbevisen som finns till stöd för Benemilk. Med tanke på den ekologiska hållbarheten är det en angelägenhet i världsklass att både mjölkproduktion och foderutnyttjande förbättras. Mark summerade intrycken med att det är verkligt sporrande att presentera uppfinningen för världen, eftersom bevisen i Finland är så goda och vilar på en solid, vetenskaplig grund.

6 AKTUELLT Okra både nytta och nöje TEXT OCH FOTON: MARJO KESKIKASTARI 1. 1. 2. Ensilaget och proven med vallblandningar som Juha Anttila tagit med till utställningen intresserade liksom också majsoch ärtbestånden. Lantbruksutställningen Okra i Oripää blir populärare för varje år som går. Också i år blev det ett nytt rekord med 82 000 besökare. Raisioagros avdelning besöktes också under de fyra dagarna av en hel del människor som talades vid och bekantade sig med vår service. I Raisioagros Elovena-bar hade vi monterat in en nätbutik. Där fick kunderna information om fördelarna med att handla över nätet. Vår nya öppna nätbutik tjänar många syften. Där får man information om produkterna, man kan kolla utbudet och dra nytta av lantbruksväderprognoserna och beställa varor dygnet runt. För många av våra kunder är nätbutiken fortfarande en ny bekantskap men intresset vaknar så småningom. EN UTMÄRKT TRÄFFPUNKT Av tradition kommer man till lantbuksutställningen för att koppla av, ha det trevlig och träffa bekanta. Många av våra besökare hittade också sin egen 3. kundansvariga på vår avdelning. Seija Latva och Kari Mäkelä som har en nötbesättning i Sastmola kom till utställningen på fredagen den 5 juli och tiden flög iväg i Marko Hakanens sällskap. Vi kommer inte att hinna långt i dag, men vad gör det. Vi kom hit för att koppla av och träffa bekanta. Men visst diskuterar vi foder också, sade Mäkelä. Kati och Tony Kajander har en husdjursgård i Pemar och på sina åkrar odlar de hö, spannmål och bondböna. Hela familjen på sex personer hade åkt tillsammans till mässan och barnen hade hittat intressanta saker att köpa på flera olika avdelningar. I Raisioagros Elovena-bar träffade de en bekantskap, Kimmo Kesälä. Kimmo frågade om Tony redan har erfarenhet av Raisioagros nätbutik. Jag har besökt sajten och tycker den är en enkel serviceform. Jag brukar beställa per telefon, men det blir inga problem att gå över till nätet i synnerhet när man får en förmån på 10 euro och kan beställa också på kvällar, sade Tony. 2. Familjen Kajander, Tony, Kati och barnen Iivari, Einari, Tenho och Elina hade roligt på utställningen. 3. Producenterna informerades bland annat om de möjligheter som den öppna nätbutiken ger och man kunde genast beställa de fina utställningserbjudandena på nätet. Vårt nätbutiksteam Vesa Pursiainen (till vänster) och Kimmo Kesälä utvecklar systemet och ger råd om användningen.

AgroMagasinet 3/14 7 En givande dag på åkarna i Österbotten Åkerdagen i Österbotten anordnades i Ylistaro 29 juli 2014. Vid försöksrutorna möttes odlare, handeln och branschens forskning och rådgivning. Utställningen som riktade sig till yrkesmänniskor visade sig genast vara nödvändig. En åskfront och stormvindar var utlovade till utställningsdagen, men till all lyckad fick man endast lite regn. Utställningsdagen blev lyckad på alla vis, tycker Juha Anttila, Mikko Koski och Heikki Alastalo. TEXT: MIKKO KOSKI FOTON: KIMMO KESÄLÄ Evenemanget hade 39 utställare. Det fanns 140 spannmålsrutor och 50 potatisrutor på fältet. Omkring 1 500 besökare från olika håll i Finland kom till åkerdagen. Odlarna var nöjda med sin åkerdag. Försöksrutorna gav möjlighet att jämföra olika sorter och verkan av gödsling och växtskyddsmedel. TORKAN PLÅGADE FÖRSÖKSODLINGARNA Raisioagro hade sin egen avdelning på evenemanget. Våra försöksrutor hade lidit en hel del av torkan. Rutorna hade vattnats en gång under sommaren. Det var naturligtvis inte tillräckligt, men vi kunde åtminstone jämföra olika växters känslighet för torka. Raisios försöksrutor hade besåtts med majs med olika såningstekniker. Det fanns olika rad- och plantavstånd och med bionedbrytbar plast eller utan. På Berners försöksrutor hade man gjort försök med olika växtskyddsmedel. Utöver majs odlades blandsäd, t.ex. vete-grönfoderärt, vete-bondböna och olika sorters vallutsäde. Blandningar med proteingrödor intresserar, eftersom man får bidrag för proteinväxter och dessutom innehåller skörden mycket protein och energi. Bestånden passar antingen till foder eller till gröngödsling. Utställningschefen Henri Honkala var glad över att så många odlare kommit till evenemanget. Både besökarna och utställarna gav god feedback. Inspirerade av detta tror jag att Åkerdagen i Österbotten får en fortsättning om två år.

8

VÄXTODLING AgroMagasinet 3/14 9 Raisio köper och säljer spannmål Raisioagro är en betydande spannmålsuppköpare i Finland. Vi använder spannmålen för eget bruk men förmedlar den också till andra aktörer. Under årens lopp har vi samlat på oss en gedigen erfarenhet av spannmålsförmedling och om den internationella spannmålshandeln. Det är vår grundval när vi satsar på export och förmedling av spannmål i fortsättningen. TEXT: MIKKO KOSKI I våras gjorde Raisioagro en djup analys som en del av strategiarbetet, och slutresultatet blev att vi kommer att satsa på våra starka sidor och specialisera oss på vårt kärnkunnande. I praktiken betyder detta att vi kommer att satsa mycket på de kunder där produktionens framgång baseras på specialiserat kunnande inom utfodring och växtodling. Vi förvärvar nya kunskaper om utfodring av mjölkkor och fisk. Men Raisioagros nya inriktning betyder också att vi ser till att spannmålsanskaffningen är tryggad i framtiden. FODERSPANNMÅL PÅ EXPORT Att fodertillverkning för enmagade djur avslutas innebär att tiotals miljoner kilo foderspannmål måste kanaliseras till nya marknader. En del av foderspannmålen kan föras över till foderfabrikerna i Kouvola och Ylivieska. Dessa fabriker köper dock i första hand upp sin foderspannmål från det närliggande området. Vi satsar nu mer än vanligt på att hitta exportkanaler för foderspannmålen och lagrar den i exporthamnarna. Våra kontraktsodlare kommer inte att få problem med foderspannmålens avsättning, för vi tar hand om kontraktsspannmålen som hittills och i fortsättningen ännu bättre. Vi fortsätter naturligtvis också att betjäna svin- och fjäderfägårdar. Vi hoppas att handeln ska få fortsätta med både spannmål och insatsvaror på samma sätt som förr. Raisioagros nya inriktning innebär att spannmålsanskaffningen är tryggad i fortsättningen. MALTKORN OCH OLJEVÄXTER Produktionen av maltkorn och oljeväxter på gårdarna är tryggade i fortsättningen, fastän Raisio inte längre har produktionsanläggningar för växterna i fråga. Vi levererar en stor mängd olika sorters maltkorn till Viking Malts fabriker i Finland och till utlandet. Avvikande från tidigare praxis pressar vi nu oljeväxterna i Mildolas oljepresseri i Kyrkslätt. I fortsättning- en levereras oljeväxtpartierna direkt från odlarna till Mildola i Kyrkslätt eller till Suomen Viljava i Nådendal och Ylivieska. INSATSVAROR SOM STÖD FÖR ODLINGEN I vårt utbud finns också ett täckande utbud av insatsvaror till stöd för kontraktsodling. Bland Yaras gödselmedel hittar du högklassiga varor för alla ändamål. I vårt ständigt växande utbud har vi dessutom växtskyddsmedel av flera olika fabrikat. Utvecklingen av primärproduktionen har alltid varit en hjärtesak för Raisio, och det har sporrat oss att utveckla effektiva växtskyddsprogram för olika grödor, bland vilka den senaste nykomlingen är majs. Majsutsäde hör till vårt utbud och är ett kunskapsområde som utvidgas allt mer. Vi är landets ledande majsförsäljare. I den användarvänliga nätbutiken för lantbruksvaror har Raisioagro insatsvaror och förnödenheter avsedda för växtodling bekanta dig med dem på adressen kauppa.raisioagro.com.

10 VÄXTODLING Tröskningen inleddes under goda förhållanden. I mitten av augusti ändrade ett lågtryck skördevädrets beskaffenhet och detta torde märkas också i kvaliteten på skörden. Bra proteinhalt i den tidiga skörden TEXT: JAAKKO LAURINEN Före utgången av augusti har några förprov hunnit analyseras. Värmeböljans verkan på kärnstorleken märks i resultaten. Sorteringsgraden för maltkorn är sämre än genomsnittet. Proteinet har dock hållits lågt; just nu är proteinet i snitt på den optimala nivån 10,5 procent. De rikliga regnen kommer att leda till mögelproblem senare. HEKTOLITERVIKTEN OCH PROTEINET HÖGA Hektolitervikten är synnerligen god hos både malt- och foderkorn som tröskades tidigt. Värmeböljan torde ha sitt finger med i spelet, för det är ofta som säden Nyhetssorten Julius blir tung efter ett torrt år. första odlingsåret. gav en god skörd Grynhavrens hektolitervikt har hållits på fjolårsnivån, nämligen 56 kilo, och det finns inte heller fler småkärnor än genomsnittet. Förproven av vårvete som tröskades tidigt visar att proteinet ligger på 13,6 procent, vilket är klart högre än genomsnittet. Högt protein och falltal är ovillkorligen till fördel i marknadsföringen, i synnerhet när veteskörden är stor på både den inhemska och den utländska marknaden. HÖSTSÄDEN TRÖSKADES MEDAN TID VAR Tröskningen av höstspannmål hann längst bland grödorna innan det började regna i augusti, och därför kan vi inte klaga på kvaliteten. Medelproteinet hos höstvetet var visserligen endast drygt 12 procent, men det är ett rätt gott resultat för höstvete som ger stora skördar. Raisioagros nyhetssort Julius övervintrade utan skador och gav en god skörd i sin odlingspremiär. KWS har förädlat denna kvalitetssort med stor kärna och styvt strå, och den kom ut i mera omfattande odling för första gången i år. Genomsnittet för rågens falltal är så stort som 300, men hektolitervikten stannar klart under 80 kilo oberoende av sort och har ett medelvärde på endast 77,5 kilo. Men detta inverkar inte på handelskvaliteten. Mängden råg som skördades i år kan dock bli mindre än uppskattat på grund av den låga vikten. Det är stor efterfrågan på inhemsk råg. Därför får vi hoppas att så många som möjligt lyckades med den nya sådden, fastän förhållande var besvärliga.

AgroMagasinet 3/14 11 Höstens viktigaste växtskyddsåtgärder Behovsenligt växtskydd kan innebära flera åtgärder också på hösten. Häll alltså inte frysskydd i växtskyddssprutan, innan du är säker på att du åtgärdat allt. TEXT: JAAKKO LAURINEN FOTO: LASSE MATIKAINEN OGRÄSBEKÄMPA VALLEN EFTER SISTA SLÅTTERN Ogräs på vallen bekämpas inte i tillräcklig grad i Finland. Det märer man sommartid till och med från bilfönstret, eftersom maskros, sommargyllen och gårdsskräppa kan ses på långt håll. En orsak till att ogräsbekämpningen försummas kan vara vårsådden som är aktuell när vallen borde besprutas. Men förvånansvärt goda resultat har uppnåtts också av ogräsbekämpning sent på hösten efter sista slåttern. Samma ämnen som på våren och sommaren kan användas: Starane XL och Gratil. SNÖMÖGELBEKÄMPNING PÅ HÖSTSÄD I synnerhet i råg men också i höstvete har snömögelbekämpningen ofta avgjort matchen. Snömöglet sprider sig allra värst i täta, rikligt bestockade bestånd. I snörika områden förekommer sjukdomen oftare. Man vet ju inte hur vintern blir på förhand, och därför måste man vanligtvis fatta beslut om bekämpning i mitten av oktober, när det fortfarande är möjligt att köra på åkern och vintern sannolikt är i antågande. De bästa försöksresultaten har man fått med en relativt förmånlig blandning av Proline 0,4 l + Topsin 200 g/ha. BEKÄMPNING AV FRITFLUGA PÅ HÖSTSÄD Fritflugan överraskade höstspannmålsodlarna i fjol. Sensått höstvete kan klara av fritflugan när det blir kallare. Men råg kan inte sås sent, och därför måste man noggrant bedöma behovet av bekämpning med hjälp av limfällor eller genom att titta efter flugförekomsten vid markytan när säden har 1 4 blad. Kostnaden för medlet (Decis 0,15 l/ha) är lägre än sex euro per hektar. I praktiken är det alltså endast arbetet som kostar. BEKÄMPNING AV KVICKROT Sist men inte minst måste man komma ihåg att bekämpa kvickroten med glyfosater. Kvickroten börjar förbereda sig för vintern när det blir kallare och omfördelar mer assimilat till roten. Därför drar den också ner glyfosaten till roten och effekten av bekämpningen blir bättre än under våren. På hösten går det att bekämpa kvickrot så länge som temperaturen stiger så högt dagtid att rimfrosten smälter i beståndet. Rodeo 3 l + Sito Plus 0,5 l/ha är lämplig dos för bekämpning. Höstbekämpning har god verkan. Vänstra sidan av vallen blev bekämpad föregående höst med Starane XL, bruksmängden var 1,8 l/ha.

12 VÄXTODLING Miljöpåverkan bedöms i tävlingen Vi söker en superfarmare TEXT OCH FOTON: JAAKKO LAURINEN Före utgången av augusti hade två Superfarmare-skiften tröskats med ett fantastiskt resultat. Dessutom hade två av tre ensilageskördar bärgats på vallskiftet. Tävlingen ger också ny information om miljöpåverkan från olika grödor. Tävlingen Vi söker en superfarmare anordnas i år för andra gången. Men i årets tävling är det första gången som miljöpåverkan av odlingen beaktas i resultatuträkningen i lika mån som ekonomin i odlingen och skörden. Raisios CCC-koncept fungerar som mätare. Valet av grödor är mångsidigt och därför kan man också jämföra dem med varandra. ETT BRETT UTBUD AV GRÖDOR Som nya deltagare i årets tävling deltar Ari Siivonen från Huittinen med Lennox-vårvete, Maitokartano MTY från Kausala med Flocke-havre, Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto från Kannus med Severi-foderkorn, Antti Uusi-Rauva från Sastmola med Vauhti 2-blålusernvall och Tuorlan Maaseutuopisto från Pikis med majs. Utmanarna tävlar mot Kalle Eskola (Amaretto-vårvete) och Kalle Vanha-Perttula (Marthe maltkorn) från Loimaa, som placerade sig bra i fjol. Deras odlingsplaner avviker inte mycket från fjolårets. Tuomas Levomäki som blev femma i tävlingen i fjol har bytt vetet mot foderärt, eftersom han ville

AgroMagasinet 3/14 13 2. 3. 1. 2. Levomäkis foderärt tröskades under utmärkta förhållanden 11 augusti. Daggen lägger sig över Vanha- Perttulas kornåker 26 augusti kl. 21. De sista varven på tävlingsåkern var svårtröskade. 1. Följ med på bloggen och Facebook Vi söker en superfarmare är visserligen en tävling, men i det här fallet är resan viktigare än målet. Du hittar bloggar om skörderesultat och annat aktuellt på adressen www.huippufarmari.fi. På Facebooksidan www.facebook.com/huippufarmari finns t.ex. rikligt med åkerbilder. Tävlingsresultaten blir klara mot slutet av året. 3. Severi-kornet på Keski- Pohjanmaan maaseutuopisto i Kannus började visa tecken på mognad 28 augusti trots att det såddes sent. Nyhetssorten Severi såddes 3 juni och gårdsbrukarna tyckte att det var gårdens vackraste korn. visa ärtens möjligheter i produktionen av inhemskt protein. ÄRTEN TRÖSKADES FÖRST Tuomas Levomäkis skörd avslutades först, eftersom han hann tröska foderärten så tidigt som 11 augusti under värmeböljans sista timmar. Skörden på försöksytan blev 4 641 kilo. Som det brukar vara i den här tävlingen är den skörden nästan dubbelt större än den medelskörd som TIKE statistikfört under 10 år. Proteinhalten var 21,1 procent, vilket betyder att man fick 979 kilo inhemskt protein per hektar. Den kvävefixerande växtens anspråkslösa behov av kvävegödsel gav god verkan i både miljöoch produktionskostnadskalkylen. Endast 200 kg per hektar av YaraMila Pellon Y6 behövdes. Den kvävemängd som ärten binder ur luften kan bedömas i kvävebalansen. Aki Finer som är Raisio-koncernens expert på hållbar utveckling berättar att kvävebalansen i Levomäkis odling var omkring 100 kilo per hektar, vilket är i linje med den näringsbalans som beräknats för ärt i projektet Effektivare vattenskydd inom lantbruket (TEHO). Ärtens fukthalt vid tröskningen var en aning över 22 procent, vilket leder till att mycket energi förbrukades i torkningen till kravet för mottagning som är 14,5 procent. Men Finér påpekar att Levomäki producerar en del av värmen med flis, och då minskas kolavtrycket från ärtodlingen för torkningens del i HiiliPlus-resultatet. Ärten kan således ha en fördel i tävlingens miljödel. MALTKORNET GAV BÄTTRE SKÖRD ÄN I FJOL Kalle Vanha-Perttula kunde börja tröska sitt tävlingsskifte 23 augusti. I fjol blev skörden 6 537 kilo per hektar och resultatet femte plats. De satsningar som tog hem de bästa poängen i fjol hade också höga poäng i miljödelen. I år hade man ännu större förväntningar på skörden. Förväntningarna infriades när den fuktkorrigerade skörden blev 6 845 kilo per hektar. Skillnaderna i produktionssatsningarna uppkommer främst vid torkningen, eftersom årets fukthalt vid tröskningen var 25,8 procent, medan fukten i fjol var 19 procent. Resultatet visar att det inte enbart handlade om tur i fjol, utan att samma odlingsrecept fungerar under olikartade år.

14 VÄXTODLING Majs växer i Österbotten TEXT: JUHA ANTTILA FOTO: SARI PERÄLÄ Tack vare gynnsam miljö, sofistikerad odlingsteknik och allt tidigare sorter flyttar odlingen av majs allt längre norrut. Enbart i Österbotten och Södra Österbotten odlades Activateoch Pioneer-sorterna, som förmedlats av Raisioagro, på ca 150 ha i år. Växtperioden har dock varit allt annat än problemfri. SÅDD UNDER PLAST Plasten påskyndar majsens utveckling, eftersom jorden under den kan bli 14 grader varmare än utan plast. På arealer som besåtts under plast sticker majsen upp ur jorden inom 4 5 dagar, när den normalt behöver 10 dagar på sig. Under plast kan man så majs två veckor tidigare än normalt och i kallare jord än utan plast. Detta påskyndar tillväxten i betydande grad och bildningen av stärkelse får 30 40 fler dagar på sig. Den varma jorden påskyndar dessutom utnyttjandet av fosfor och gör rötterna starkare. Arbetet blir också enklare, eftersom man i samband med sådden kan sprida jordverkande växtskyddsmedel. BAKSLAG UNDER FÖRSOMMAREN Majsen växte duktigt under plasten i maj, men i juni blev det ett bakslag med kallt väder och växten stannade av. Majsen hade inga svårigheter med att ta sig igenom plasten. Däremot blev det problem med att hålla plasten på plats, när stormen ven över slätterna. Två ordentliga frostnätter hotade odlingarna och ogräs, främst svinmålla, frodades trots bekämpning med det jordverkande Stomp-medlet. Men majsen tålde frosten väl. Plantorna tog Bra bearbetning av jorden har stor betydelse för att majsodlingen ska lyckas när man använder bionedbrytbar plastfilm.

AgroMagasinet 3/14 15 Majsvyer i Härmä TEXT OCH FOTO: JUHA ANTTILA visserligen illa upp och tjurade länge ljusgröna. Men när värmeböljan slog till juli, började majsen växa i rasande fart. Och svinmållorna togs om hand med ett hemligt recept. SLUTSATSER I detta skede kan vi konstatera att det är möjligt att odla fodermajs i nordliga trakter under bionedbrytbar plast. Majsen kan sås redan i början av maj under plast, om jorden är bearbetad. Ett försprång på två veckor med såningstidpunkten betyder nästan en månads tidigare skörd på hösten. Idisslarna får ett mångsidigt foder med torrsubstans och stärkelse i tillräckliga mängder. Vi besökte Mty Pitkämäkis och Ville Huhtalas majsåker 21 augusti 2014. Båda odlar majs på drygt 10 ha. Pitkämäki har över 100 kor och Huhtala har 600 tjurar, som ju behöver en hel del att tugga över vintern, för sensommaren var mycket torr och varm i Härmä. Den andra ensilageskörden blev därför liten. Activate-majsen såg livskraftig ut. Längden på plantorna var omkring 2,80 meter. Majsen som såddes under plast hade ett ordentligt försprång och höll på att nå mjölkmognad. Den majs som vuxit på friland höll däremot på att bilda kolvar. Om växten får en månad på sig att växa utan frostnätter, når den småningom mjölkmognadsskedet och börjar till och med bilda korn. Då skulle man få en skörd i enlighet med målet (12 ton/ ha, 30 % ts och 30 % stärkelse). Nu var torrsubstansskörden cirka 10 ton per hektar när den var som bäst och torrsubstansen var 20 procent. MOT EN NY SÄSONG Inför följande odlingssäsong ska vi vara särskilt observanta på åkerbearbetningen. Här finns rum för förbättring, eftersom en ytlig och bristfällig bearbetning av jorden leder till långsam uppvärmning av denna och försvårar sådden. I år var det knappt någon som hackrensade. Majsens rötter behöver mull och radmellanrummet måste hållas rent för att all värme ska kunna tas till vara. Monokultur passar majsen. Det betyder att de jordar som nu odlas blir lättare att bearbeta och tuvorna försvinner. Inför nästa säsong är det bra att noggrant tänka över kvävenivån. Om man vill att beståndet ska hinna mogna, måste kvävegivan vara förnuftig. Nya intressanta majsnyheter är också på kommande. Marko Hakanen (vänster) och Ville Pitkämäki konstaterar att majs som vuxit under plast har ett klart försprång i jämförelse med majs på friland.

16 Satsa på rätt val av vallutsäde TEXT: MIKKO KOSKI Om man satsar på anläggningen av vallen, valet av blandningar, gödslingen och på ogräsbekämpningen får man rekordstora ensilageskördar. Vallen ska brytas tillräckligt ofta, dvs. med tre års intervaller. Med eftersådd kan man visserligen återuppliva vallen, men bästa skörden får man med en ny, fullt tät vall. Och det lönar sig att satsa på valet av utsäde. VÄLJ RÄTT VALLUTSÄDE Valet av vallutsäde är kopplat till två viktiga kriterier. Först måste odlaren tänka på antalet slåttergånger; ska det bli två eller tre ensilageskördar. För båda strategierna finns lämpliga blandningar eller rena utsädessorter. Det andra kriteriet är blandningens odlingszoner. Vissa blandningar fungerar bättre i norr än i söder. Gödslingen styr också valet av utsäde. Normal eller sänkt kvävegiva är beroende av om det finns kvävefixerande växter, t.ex. blålusern eller klöver, i blandningen. BLANDNINGAR FÖR NÄSTA SÄSONG Inför den kommande säsongen finns det 10 olika sorters blandningar och några rena sorter i Raisioagros vallfröurval, bl.a. timotej, engelskt och italienskt rajgräs och rödklöver. I urvalet finns också gamla bekanta blandningar, vars innehåll nu är ännu mera mångsidigt än tidigare och anpassat för olika miljöer. En ny blandning har fogats till den populära Vauhti-serien. Vauhti 3 är en blandning som är avsedd för torra lerjordar. Blandningen har fått en tillsats av vitklöver och rörsvingel, som tål torka och är smakliga växter. EFTERSÅDD SOM RUTIN Eftersådd är något som odlarna borde fästa allt större uppmärksamhet vid. I gamla vallar finns det kala fläckar där ogräs lätt slår rot. En gammal vall kan och måste återupplivas med eftersådd. Det lönar sig att efterså alla vårar eller i princip när som helst under vegetationsperioden. För eftersådd rekommenderar vi blandningarna Vauhti 1, Voima och Pikalaidun eller rent engelskt rajgräs.

VÄXTODLING AgroMagasinet 3/14 17 1. 2. 1. 2. Ari Reittis blandsäd är nu ensilerad i tub. På våren får vi höra erfarenheter om utfodringen. Skörden av havreveteblandningen var ca 5 ton/ha, tröskningsfuktigheten var 25 %. Havrekärnan var aningen liten, vilket ledde till problem vid krossningen. Hela kärnor gick igenom. Blandsädens popularitet överraskade Användarnas erfarenheter av blandsäd har varit mycket goda under säsongen som gått och intresset för dem ökar hela tiden. TEXT: MIKKO KOSKI FOTON: MARKO KIIVERI Denna säsongs obetade blandningar av havre-vete, korn-havre och grönfoderärt-vete har lyckats väl och nya blandningar är utlovade till kommande säsong. Ute på gårdarna är det inte lätt att blanda stora mängder spannmål så att blandningen blir jämn också i såmaskinslådan. Vi var lite rädda för att grönfoderärt-veteblandnigen skulle separera i såmaskinen och ge ett bristfälligt slutresultat, men det var onödiga farhågor. Blandningen har inte separerat och bestånden har varit jämna. ERFARENHETER FRÅN MÄNTSÄLÄ Ari Reitti från Mäntsälä sådde havre-veteblandning på sin åker i maj. Sådden gick bra. Det var lätt att hälla blandningen ur säcken direkt i såmaskinen, inga problem alls. Beståndet hade på en del ställen mera havre och på andra mera vete, men i huvudsak hade beståndet jämn växt, säger Reitti. Spannmålen mognade jämnt. Det skulle ha gått att tröska åkern redan i början av augusti men regnet flyttade fram tröskningen till slutet av månaden. NYTT PÅ KOMMANDE Raisioagro får också en ny sorts blandsäd, bondböna-vete, till den kommande säsongen. Också denna blandning började med ett önskemål från en kund. Odlaren kan underlätta sitt arbete och spara tid i betydande grad genom att köpa ett färdigt parti jämnt blandad spannmål. Dessutom får man rikligt med värdefull bypass-stärkelse ur grönfoder-ärt-bestånd och för såningsarealen får man bidrag för proteingröda. Ställ fler frågor till Raisioagros kundansvariga om detta.

18 NÖT Innehållsindex mäter mjölkens sammansättning TEXT: MERJA HOLMA INNEHÅLLSINDEXET MED I UTFODRINGSPROGRAMMET I det nya utfodringsprogrammet har Raisioagro tagit med innehållsindexet, och med det kan man bedöma mjölkens sammansättning när man går över till ett annat kraftfoder. I utfodringsprogrammet får också ensilaget egna indexvärden. När man byter grovfoder blir det ofta stora förändringar i halterna också om man använder Benemilk-foder. Laktationsskedet och årstiden inverkar givetvis också på mjölkens sammansättning. INNEHÅLLSINDEXET VISAR: ENERGIFORMEN HAR BETYDELSE Innehållsindexet är en ny mätare som Raisioagro utarbetat och visar hur effektivt energin i fodret inverkar på mjölkens sammansättning. Utfodringen av kon har stor inverkan på mjölkens sammansättning. En tillräcklig energitillgång är nödvändig för att mjölkhalterna ska stiga. Men inte alla former av energi fungerar. Innehållsindexet är en ny mätare, som visar hur energin i fodret inverkar på mjölkens sammansättning. ENERGIFORMEN HAR BETYDELSE Man kan ge korna två olika foderblandningar, som har genomgått samma foderanalys och har identiska, kalkylerade energivärden. Men med det ena fodret får man en kraftigare mjölk med högre halter, och fodret höjer i betydande grad den energikorrigerade mjölkproduktionen. Energin i Benemilk-fodren härstammar från effektiva, skyddade fettsyror, vilka ger Benemilk ett högt innehållsindex och energin har en effektivare form än jämförelsefodrens, som innehåller fett från olja. Detta har bevisats i flera vetenskapliga undersökningar. I det finländska fodervärdessystemet hålls alla fettsyrakällor för foder likvärdiga. I verkligheten har det dock stor betydelse om man tillsätter fodret fett från olja eller Benemilks skyddade fett. Fodertillsatser med expellers som innehåller växtoljor sänker mjölkens halter av fett och protein. Samtidigt sjunker den energikorrigerade mjölkproduktionen. Omättade fettsyror är skadliga för vommens mikrober, som försöker omvandla dem till mättade. Mellanformer som blir till genom mikrobernas ar- INNEHÅLLS- INDEXET Foder MJ/ kgts Innehållsindex EKM kg Protein- % Fett- % Vi har lämnat in en internationell patentansökan för hur innehållsindexet räknas ut. FODER C 13,2 25 31,4 3,32 3,60 BENEMILK 13,2 65 34,08 3,53 4,03

AgroMagasinet 3/14 19 Raisioagro räknar ut ett innehållsindex för fodren, som beskriver dessas verkan på mjölkens sammansättning. Benemilk-fodren har ett högt innehållsindex, som beskriver Benemilks förhöjande verkan på mjölkhalterna. bete kallas transfettsyror och dessa blockerar fettsyntesen i mjölkkörtlarna. Samtidigt sjunker produktionen av mjölkprotein. INNEHÅLLSINDEXET AVSLÖJAR ETT INEFFEKTIVT FODER På basis av fettsyrasammansättningen kan man räkna ut ett innehållsindex som beskriver effekten av foderenergin. Om foderenergin till största delen består av fett från växtoljor, blir innehållsindexet lågt, och kons produktion blir lägre än det kalkylerade energivärdet låter förstå. Mjölkens halter sjunker och mjölklikviden blir anspråkslös jämfört med den som ett foder med högt innehållsindex ger. Som exempel kan vi ta rypsfoder, där fetthalten kan stiga till tio procent eller ibland stanna på fem procent. Innehållsindexet stannar nära noll för den feta rypsen, då däremot den ryps som innehåller mindre fett har ett index som stiger till femtio. BENEMILK HAR ETT HÖGT INNEHÅLLSINDEX Med Benemilk-utfodring stiger mjölkhalterna. Fetthalten stiger i medeltal med tre tiondedelar och proteinet med omkring en tiondedel, ökningen beror på det föregående fodrets innehållsindex. Som bäst kommer man till en ökning med över 0,5 procentenheter. Som exempel kan vi ta ett försök som gjordes i Sverige, där två foder tillverkade enligt samma recept jämfördes. Det ena fodret var ett typiskt finländskt foder med rypsfett, det andra var Benemilk Black. Fettsorterna i fodren hade alltså samma energivärde, men processeringen och fettsyrasammansättningen var olika.

20 NÖT Benemilk som komplement till ensilaget De nya Benemilk-fodren kompletterar ensilaget ännu bättre än de gamla. Nu är det lätt för mjölkboskapsgårdar att välja det lämpligaste Benemilk-fodret utgående från kvaliteten på ensilaget. TEXT: PÄIVI VOLANTO ALLFODER ENLIGT D-VÄRDE Ensilagekvaliteten avgör, vilket Benemilk-foder man ska välja som komplement. Kons tillgång på energi försämras, om D-värdet, dvs. smältbarheten, är låg. Kon äter då mindre ensilage och dessutom är energi-innehållet i det konsumerade ensilaget lågt. Om man har ett ensilage med högt D-värde är situationen den motsatta. Om ensilaget har mycket hög kvalitet, är bästa komplementet Benemilk Black. Benemilk Red passar bra tillsamamns med ett ensilage av medelkvalitet och Benemilk Blue är bästa alternativet till ett svagt ensilage. HALVKONCENTRAT ENLIGT PROTEINHALTEN Om man vill använda spannmål, beaktas ensilagets råproteinhalt när man väljer halvkoncentrat. När proteinet i ensilaget är lågt, väljs Benemilk-Amino Red med högt proteininnehåll som komplement till spannmålen. Benemilk-Amino Black är lämpligt till en normal proteinhalt. Om man använder små mängder spannmål, är Benemilk-Amino Blue ett bra val. Det kan också användas som allfoder, om ensilagets D-värde är högt och proteinhalt låg. I fullfoderutfodring får man användning för effektmedlen med Benemilk-Amino TMR. GIVA BENEMILK-FODER NÄR KON MJÖLKAR 30 KILO OM DAGEN ENSILAGETS D-VÄRDE LÄMPLIGASTE BENEMILK-FODER GIVA (KG/DAG) > 690 BENEMILK BLACK 8-9 650-700 BENEMILK RED 9-10 < 600 BENEMILK BLUE 10-11

AgroMagasinet 3/14 21 De nya Benemilkprodukterna innehåller komponenter som främjar fruktsamheten och motståndskraften. De innehåller också förstadier till glukos. Mera effekt i Benemilk TEXT: MERJA HOLMA Alla Benemilk-foder har en mycket hög energinivå, och därför behöver kon inte använda sina vävnadsfetter i början av laktationen för att producera mycket mjölk med goda halter. Benemilk-fodrens höga energiinnehåll främjar djurets motståndskraft. Energi fås ur både fettsyror och glukos, vars produktion intensifieras av propylenglykol och bypass-stärkelse från majs. Om kon magrar efter kalvningen, insjuknar hon lätt i latent ketos och både motståndskraften och fruktsamheten försvagas. Vid sidan av energin har metionin, E-vitaminer och selen ett tydligt samband med motståndskraften. När immunförsvaret försämras blir vissa infektioner vanligare, och då kan mjölkens celltal öka. Benemilk-utfodring minskar bevisligen celltalet. INVERKAR PÅ GENERNAS FUNKTION Metyleringen justerar genernas verksamhet. Detta kan också förklara varför genomtest utförda på djur inte alltid visar den verkliga produktionsförmågan. Skyddat metionin kan med fördel ges före kalvningen i sintidsprepareringsfodret. Metionin som getts vid kalvningen har stimulerat kornas konsumtion efter kalvningen, vilket främjar produktionen och motståndskraften och minskar energiunderskottet. METIONINET HAR EN LIVSVIKTIG FUNKTION Alla Benemilk-foder innehåller nu skyddat metionin, och färska undersökningar visar vilken verkan det har. Metioninet förbättrar leverfunktionen, fungerar som en komponent i mjölkproteinet och har dessutom konstaterats förbättra kornas motståndskraft. Metionin behövs för att frigöra metylgrupper i organismen. Om djuret har ett kraftigt metioninunderskott under dräktigheten, räcker råvarorna inte till för arvsanlagens metylering och avkomman utvecklas inte normalt.

22 NÖT VERKAN AV SKYDDAT METIONIN PÅ MOTSTÅNDSKRAFTEN (Loor 2014) KONTROLL SKYDDAT METIONIN VÄRDEN SOM BESKRIVER INFLAMMATIONSTILLSTÅND Seruloplasmin ymol/l 3,02 2,68 Serum amyloidi A, yg/ml 61 40,7 OXIDATIV STRESS ORAC, mol/l 11,9 12,9 (förmåga att binda skadliga radikaler) KOM IHÅG ATT ANALYSERA ENSILAGET Ensilageanalyser säkerställer att korna får tillräckligt med energi och proteiner för mjölkproduktionen ur foderblandningen. Om man känner till kvaliteten på ensilaget, är det lättare att sammanställa den bästa foderblandningen för gården. Med de nya Benemilk-fodren är det lätt att komplettera ensilage av olika kvalitet. Raisioagro har skapat ett särskilt innehållsindex för optimering av foderblandningen, som ger utarbetandet av foderstater en helt ny dimension. VERKANDE SUBSTANSER I BENEMILK: Skyddade fettsyror Propylenglykol Bypass-stärkelse från majs Histidin från ryps Peptider för mikroberna från soja Soda Skyddat metionin Förhöjt E-vitamin Biotin Selen, zink och andra spårämnen

AgroMagasinet 3/14 23 Det kan kännas besvärligt att byta foder och det kräver ordentlig eftertanke. Jari Lintukangas funderade över ett år innan han beslöt göra ett försök med Benemilk. Han har inte behövt ångra beslutet. Jari Lintukangas och hans kor njuter av vistelsen på sommarbetet. Mjölkmängden stiger med Benemilk-utfodring TEXT: ARI-PEKKA VAINIO Jari Lintukangas gård ligger i Ypäjä nära gränsen till Loimaa. Jaris föräldrar överförde gården i hans ägo år 2007, och före det arbetade han i Jockis på MTT:s forskningsladugård Lintupaja och på sommarmjölkningsplatsen i Lamminkylä. Gården har en lång historia som började år 1906 och Jari är den fjärde generationen som för traditionen vidare. För tillfället har gården en besättning med 38 kor av vilka 34 är Ayrshirekor och fyra Holsteinkor. SLUTSATS EFTER LÅNGT ÖVERVÄGANDE Intresset för Benemilk väcktes i oktober 2012, när Jari besökte Raisio och lyssnade på en Benemilk-föreläsning. Övergången till Benemilk skedde dock först i november 2013. Då började han använda allfodret Benemilk Red. Genast efter foderbytet steg mjölkmängden explosionsartat, också fettet och proteinet steg en hel del. De bästa mjölkkorna höll en jämn laktation ända från november till juni. Jari märkte de goda resultaten på ett konkret sätt när gårdstanken på 1600 liter inte längre räckte till och Den gamla mjölktanken måste bytas till en med dubbel volym. han var tvungen att installera en som rymmer 3200 liter. Enligt Jari är djuren friska. Tidigare hade korna besvär med mastit, men nu har gården inte haft några fall på 2,5 år. Benemilks smaklighet får också en eloge. Djuren har inte längre magrat på våren, som de gjorde före Benemilk, och de har bättre allmän hälsa. ETT BRA ENSILAGE ÄR VIKTIGT På gården Lintukangas kommer man att satsa mera på ensilaget nu än tidigare. Gården har 38 ha odlingsmark, där man numera odlar korn för grannens räkning och vall för eget behov. I år har Jari för första gången odlat en blandning av korn, havre, ärt och rajgräs. Jag anser det vara viktigt att satsa på ensilaget, eftersom ett dåligt ensilage inte helt och hållet kan ersättas ens med bra kraftfoder, säger Jari. Än finns det inte exakta uppgifter om ensilagekvaliteten, men det ser lovande ut och förväntningarna är höga. Han går mot stallutfodringsperioden 2014 2015 med gott humör.

24 NÖT Effektiv tilläggsenergi i mjölkningsroboten TEXT: MERJA HOLMA En nykalvad ko riskerar att få energibrist. Hennes motståndskraft sjunker och infektionskänsligheten ökar. Efter kalvningen är det viktigt att kraftfodermängden i roboten snabbt ökas, för att latent ketos ska kunna undvikas. Det lönar sig att montera in minst två kraftfoderlinjer i mjölkningsroboten, åtminstone om basfodret är PMR. På det sättet får kon tilläggsenergi i början av laktationen och andra näringsämnen i lämplig form. Bakom en låg laktation och dålig fruktsamhet ligger det ofta en alltför Med Benemilk Robo har man fått utmärkta resultat på aktiva gårdar. långsam höjning av kraftfodret i roboten. Benemilk Robo som innehåller stora mängder energi kompletterar PMR i synnerhet i början av laktationen. Med Benemilk Robo har man fått utmärkta resultat på aktiva gårdar. Produktionen och halterna ökar, och vi har också fått god feedback om fruktsamheten. LATENT KETOS ÖKAR UTMÖNSTRINGARNA I en färsk europeisk undersökning utreddes utfodringspraxisens inverkan på latent ketos. Resultaten visar att i särutfodring förekommer det lägsta antalet fall av latent ketos. PMR-utfodring däremot ökar risken för latent ketos. Därför är det utomordentligt viktigt att kraftfodermängden i roboten höjs tillräckligt snabbt. I robotbesättningar är det väsentligt att fullfodret är tillräckligt magert. På det sättet aktiverar man korna att besöka roboten tillräckligt ofta. Detta förutsätter att kraftfodermängden i roboten ökas till sin största mängd, t.o.m. över åtta kilo, när mjölkmängderna stiger över 50 kg. Små kraftfodermängder ökar risken för ketos. Lämplig kraftfodergiva kalvningsdagen är 2 3 kilo. Tre veckor efter kalvningen ska kraftfodergivan redan vara 6 7 kilo. Samma kraftfodermängd ges under 60 120 dagar, och därefter går man över till utfodring enligt produktionen. FINA ERFARENHETER AV UPPFÖLJNINGEN Benemilk-uppföljnigen på robot-gårdar visar utmärkta resultat. Mjölkhalterna har stigit och produktionen har ökat. Från många gårdar har det kommit positiva observationer om hälsa och fruktsamhet. Fastän korna mjölkar mera, magrar de inte på samma sätt som förr efter kalvningen.

AgroMagasinet 3/14 25 Uppföljningen på gårdarna visar Benemilk är ett superfoder TEXT: KATRI VIRTANEN Under den här uppföljningsperioden deltog 36 gårdar och 1760 kor, av ladugårdarna var 20 lösdriftstall och 16 båsladugårdar. Lösdriftsstall med mjölkningsstation hade i medeltal 45 kor, stall med robot hade 79 kor och i båsladugårdarna var medeltalet 29 kor. Från de gårdar som deltog samlades uppgifter in under 12 24 månader, och därför omfattar observationerna en längre period än tidigare. När observationstiden är lång kan man eliminera inverkan från många variabler, som t.ex. årstid och variationer i grovfodret. MJÖLKHALTERNA STEG I den långa uppföljningen av utfodring med Benemilk märktes en mycket positiv ändring i mjölkhalterna. Fetthalten steg i medeltal med mer än tre tiondedelar jämfört med tiden före Benemilk. Alla gårdar som var med i den här uppföljningen hade en postiv utveckling i fetthalten under det långa tidsintervallet. Men inte bara fetthalten utan också proteinhalten steg märkbart med Benemilk. Den steg i medeltal med en tiondedel. Detta innebär en betydande ökning också i mjölklikviden. DEN ENERGIKORRIGERADE MJÖLKPRODUKTIONEN STEG Många faktorer inverkar på variationerna mjölkproduktionen, t.ex. förstakalvarnas andel i besättning- De färskaste resultaten från Benemilkuppföljningen på gårdarna bekräftar tidigare observationer, att både mjölkmängd och halter stiger. Gårdarna fick i medeltal 2,6 kilo mera energikorrigerad mjölk med Benemilk. en, förfluten tid i medeltal efter kalvningarna och eventuella sjuka djur. Ju större besättning det är fråga om och ju längre tidsintervallet är för uppföljningen, desto mer tillförlitliga resultat får man. Resultaten från den här långvariga uppföljningen på gårdarna stöder tidigare gjorda vetenskapliga forskningar och försök, eftersom den energikorrigerade mjölkproduktionen steg med mer än 2,5 kilo i medeltal. kg 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 ÄNDRINGAR I DEN ENERGIKORRIGERADE MJÖLKPRODUKTIONEN UNDER BENEMILK-TIDEN 2,2 3,3 2,1 2,6 Båsladugårdar Lösdriftstall Robotgårdar Alla ladugårdar Delta i Benemilk-uppföljningen För gårdar som använder Benemilk -foder finns ett eget uppföljningssystem. Långtidsuppföljningen bekräftar fodrets gynnsamma verkan på mjölkhalterna och produktionen jämfört med resultaten från föregående år. Kom med i uppföljningen du ser hur fodret hjälper dig att nå ökande siffror. Ställ fler frågor till Katri Virtanen, katri.virtanen@raisio.com, 044 782 1363.

26 1. 1. 2. 2. Småkalvarna föds upp i isolerade vita kalvhus på storgodset i USA. Svämmen lagras i laguner.

NÖT AgroMagasinet 3/14 27 Amerikansk megagård satsar på kalvningen TEXT OCH FOTON: MERJA HOLMA På familjen Davis gård i Minnesota kalvar 9 000 kor varje år. Men ändå övervakas varje kalvande ko och alla får individuell vård. På det sättet minskar latenta sjukdomar under kalvningstiden och korna blir snabbt dräktiga igen trots en hög mjölkproduktion. Familjen Davis förädlar mjölken till olika slags ostar och raffinerade fraktioner i egen produktionsanläggning. När man gör ostar är det en fördel om mjölken har goda halter. Därför har gården valt Jerseyrasen som har högre fett- och proteinhalt än Holsteinrasen som är USA:s dominerande ras. Davis 9 000 jerseykor mjölkas i tre olika enheter med ca 3 000 kor i varje. Alla 9 000 kor flyttas till New Sweden Dairy-enheten under sintiden och kalvningen. Där finns sakkunniga inom sintidspreparering, kalvning och laktationsökning. BARNBÖRDSHUSET SYSSELSÄTTER DYGNET RUNT Under den brådaste tiden kan det födas 40 kalvar under ett dygn. I enheten för sintidspreparerade och kalvande kor har man dejourering dygnet runt. De som tar hand om kalvningarna koncentrerar sig på att övervaka dessa, mjölka råmjölk och ge kalven första råmjölksgivan inom en timme efter kalvningen. Dessa anställda gör inget annat arbete på gården. En anställd kan under en arbetsdag på 12 timmar ta hand om mer än 20 kalvningar.

28 NÖT Varje ko observeras individuellt under kalvningen. I gruppen med sintidspreparerade finns 250 kor per avdelning. Alla har sandbädd i sina liggbås och låsbara grindar mot foderbordet. Korna flyttas till boxar med halmbädd när de ska kalva. Korna vistas så kort tid som möjligt i kalvningsboxen. Målet är att få kon flyttad till gruppen med nyligen kalvade inom två timmar. Kalven tas omedelbart bort och kon flyttas till ett bås för råmjölksmjölkning inom en timme efter kalvningen. BARNMORSKOR SKÖTER FÖDSLARNA På avdelningen för sintidspreparerade övervakas djuren dygnet runt för att man ska hitta begynnande kalvningar. De erfarna barnmorskorna kan bedöma kalvningstiden förvånansvärt exakt. Jerseykornas kalvningar förlöper väldigt lätt. När kon kommer till kalvningsboxen undersöker hon platsen en stund, bäddar med halmen och lägger sig ner. Om en stund ligger en nyfödd kalv i halmen. Enligt skötarna krävs kalvningshjälp endast sällan. RÅMJÖLK INOM EN TIMME EFTER FÖDELSEN På mjölkningsstationen för råmjölk rengörs spenarna på nykalvade kor mycket noggrant. Spetsarna på spenarna putsas minutiöst före mjölkningen. Efter kalvningen förs korna till avdelningen för nykalvade, där de stannar tre veckor. Råmjölk samlas från flera individer i samma kärl och pastöriseras i satser om 10 30 liter. Varje nyfödd kokalv får tre liter pastöriserad råmjölk via slang. Först försökte man med fyra liter men jerseykalven är så liten att den inte kan ta emot mer än tre liter. När mjölk förenas från flera kor, blir kvaliteten jämn och kalvarna får en bredare motståndskraft. Den överblivna råmjölken fryses ner i sterila foliepåsar inom 24 timmar efter mjölkningen. RÅMJÖLK I FOLIEPÅSAR Förut förvarade man råmjölken i plastkanistrar, men på grund av diarréproblem övergick man till sterila foliepåsar. Plastkärlen var svåra att hålla rena och det började växa bakterier i dem. Nu har man sällan problem och det är mindre än fem procent av kalvarna som får diarré. Kalvdödligheten är mycket låg. Kalvarna får också en E-vitamin- och selenspruta. Efter råmjölksutfodringen förs kalvarna till ett eget kalvhus. Renheten är prioriterad i kalvutrymmena. Sommartid vistas en del av kalvarna ute i gruppiglor. Vinern i Minnesota är alltför sträng för små jerseykalvar och därför har man ingen utevistelse vintertid. NYKALVADE KOR I EGEN GRUPP Varje kalvning bokförs. Om kalvningen behövt assistens, antecknas detta i kortet. I avdelningen för nykalvade finns det tre koskötare samtidigt. Korna klavas vid foderbordet dagligen när det är dags för utfodring. En person går och iakttar korna framifrån och följer med deras habitus och konsumtionsbeteende. Två personer vandrar bakom dem, mäter dagligen deras temperatur och kontrollerar eventuella läckage, vommens fyllnadsgrad och lyssnar på löpmagen om den klingar, dvs. om kon har löpmageförskjutning. ETT KRITSTRECK PÅ KONS RYGG Varje observationsdag antecknas med ett kritstreck på kons rygg, om allt är i skick för hennes del. När kon har tio problemfria dagar, får hon ett grönt streck. Om kon har mastit, dras också ett kritstreck på ryggen. I alla avdelningar med nykalvade finns det omkring 250 kor. Kvigorna har en egen avdelning. Fastän besättningen är enormt stor, får varje ko individuell observation vid kalvningen och kalk och propylenglykol enligt behov. När man vet att korna mår och äter bra, förs de till avdelningen för mjölkkor omkring tre veckor efter kalvningen. Korna mjölkas tre gånger om dagen. I utfodringen använder man fyra olika blandfoder, för att näringstillgången ska motsvara behovet i olika skeden av laktationen.