Byggnads- och miljönämnden 75 13.05.2014 Byggnads- och miljönämnden 110 26.08.2014 Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp Byggnads- och miljönämnden 13.05.2014 75 Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp Kyrkslätts kommun omfattas av uppföljning av växthusgasutsläpp. Uppföljningen kallas CO2-rapporten och sammanlagt ungefär 90 kommuner från olika delar av Finland och ca 4 miljoner invånare omfattas av den. För Nylands del har växthusgasutsläpp beräknats också i samarbete mellan Nylands förbund, Nylands NTM-central och Helsingforsregionens miljötjänster. Resultaten i rapporten har presenterats för hela Nyland, enligt ekonomiska regioner och för alla 26 kommuner. Uppföljningen och jämförelsen av växthusgasutsläppen mellan kommunerna ger grund för planering, genomförande och uppföljning av klimatåtgärder. EU:s mål är att minska växthusgasutsläppen som inverkar på klimatuppvärmningen med 80 95 % fram till år 2050 jämfört med 1990 års nivå. Enligt den nationella klimat- och energistrategin är målet ett kolneutralt Finland år 2050. Enligt Nylandsprogrammet är målet ett kolneutralt Nyland år 2050. Resultaten anges i båda rapporterna som CO2-ekvivalentton där utsläppen av koldioxid, metan och dikväveoxid har gjorts kommensurabla med globala uppvärmningspotentialer. Sammandrag av rapporterna ingår som tilläggsmaterial. Rapporterna kan läsas i sin helhet på finska på kommunens webbplats under Palvelut/Ympäristö ja luonto/ympäristönsuojelu/ilmansuojelu/ilmanlaadun seuranta. CO2-rapport I den nyaste rapporten om Kyrkslätt anges kommunens växthusgasutsläpp år 1990, 2000 och 2008 2012 och en förhandsuppgift från år 2013. Beräkningen omfattar följande sektorer: fjärr-, el- och säruppvärmning, jordvärme, konsumenternas elförbrukning, vägtrafik, jordbruk, avfallshantering och industrins elförbrukning. Industrin ingår inte till övriga delar. Utgångspunkten för beräkningen är metoder som används i ett växthusgasinventering som Statistikcentralen rapporterar för FN:s klimatkonvention. Kyrkslätts växthusgasutsläpp utan industri uppgick år 2012 till 199,1 t CO2-ekv. Per invånare uppgick Kyrkslätts växthusgasutsläpp år 2012 till 5,3 t CO2-ekv. Variationen i uppföljningskommunerna var 4,4 13,2 t CO2-ekv per invånare. Utsläppen per invånare år 2012 var i Kyrkslätt 11 % mindre än i uppföljningskommunerna i Nyland i genomsnitt. I jämförelsen
mellan KUUMA-kommunerna var Kyrkslätts utsläpp per invånare fjärde störst. Kyrkslätts växthusgasutsläpp per invånare minskade med 4 % från år 2011 till år 2012. I uppföljningskommunerna var minskningen i genomsnitt 5 %. Av Kyrkslätts växthusgasutsläpp år 2012 förorsakades 44 % av vägtrafik, 19 % av fjärrvärme, 13 % av säruppvärmning, 12 % av konsumenternas elförbrukning, 7 % av eluppvärmning, 3 % av jordbruk och 2 % av avfallshantering. I fråga om konsumenternas elförbrukning låg Kyrkslätts utsläpp per invånare år 2012 i samma storleksklass som i uppföljningskommunerna i genomsnitt. I fråga om utsläppen förorsakade av uppvärmningen av byggnader per invånare var andelen fjärrvärme klart störst i Kyrkslätt år 2012. Fjärrvärmeutsläppen grundar sig på mängden förbrukad energi i kommunen oavsett produktionskommun. Utsläppen av fjärrvärme och eluppvärmning per invånare var år 2012 ca 10 % större än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Säruppvärmningen förorsakade 40 % mindre utsläpp per invånare i Kyrkslätt år 2012 än i uppföljningskommunerna. Jordvärmens popularitet ökar snabbt, men dess andel av fördelningen uppvärmningsformer är fortfarande liten. Kyrkslätts växthusgasutsläpp från vägtrafiken per invånare var år 2012 ca 10 % mindre än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Utsläppen från vägtrafiken påverkas av både genomfartstrafik och lokal trafik. Utsläppen från jordbruket per invånare var i Kyrkslätt år 2012 klart mindre än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Detta beror antagligen på att det i Kyrkslätt finns bara lite mjölk- och köttproduktion. Utsläppen från avfallshanteringen per invånare var i Kyrkslätt år 2012 klart mindre än i uppföljningskommunerna i genomsnitt. Effektiviteten i fråga om återvinning av deponigas i Käringmossen inverkar betydligt på växthusgasutsläppen från regionens avfallshantering. Växthusgasutsläpp i Nyland 1990 2012 Beräkningsmetoden baserar sig på Finlands Kommunförbunds och Finlands Miljöcentrals modell för uträkning av växthusgasutsläppen och energibalansen. I modellen används IPCC-klimatpanelens metodik och beräkningsparametrar ur Finlands utsläppsinventering. Det finns stor spridning i växthusgasutsläppen per invånare i Nylands kommuner eftersom kommunerna är mycket olika till sin struktur. På industridominerade områden är utsläppen klart större än på övriga områden i landskapet. I Nyland uppstod år 2012 växthusgasutsläpp på 14,6 milj. t CO2-ekv, ungefär en fjärdedel av hela Finlands utsläpp. Kyrkslätts andel var 2,4 % av Nylands utsläpp.
Från år 1990 ökade Nylands växthusgasutsläpp fram till år 2008. Därefter har utsläppen minskat med ca 7 %. Utsläppen var år 2012 fortfarande nästan 10 % större än år 1990, men Nylands folkmängd har under samma tidsperiod ökat med nästan 30 %. I Kyrkslätt ökade utsläppen under perioden 1990 2012 med 19 %. Från år 2006 till år 2012 minskade utsläppen i Kyrkslätt med 3 %. Den positiva vändningen i utvecklingen av växthusgasutsläppen kan ses ännu klarare när utsläppen relateras till invånarantalet. I Kyrkslätt minskade utsläppen per invånare med 19 % under perioden 1990 2012 och med 11 % under perioden 2006 2012. De största växthusgasutsläppen i Nyland förorsakades år 2012 av industri och arbetsmaskiner (33 %) och av uppvärmning av byggnader (32 %). Även i Kyrkslätt var industrins och arbetsmaskinernas andel störst (34 %). Följande i ordningen var trafik (25 %), eluppvärmning (13 %), konsumtionsel (12 %), oljeuppvärmning (7 %) och fjärrvärme (6 %) Avfallshanteringen och jordbruket svarade båda för 1 %. Räknat per invånare fanns det ökning i Kyrkslätts utsläpp under perioden 1990 2012 bara i eluppvärmningen (60 %). Relativt mest minskade utsläppen i avfallshanteringen (77 %) och jordbruket (62 %). Under perioden 2006 2012 fanns det i kommunen ökning per invånare bara i utsläppen från industri och arbetsmaskiner (17 %) och eluppvärmningen (7 %). Konsumtionselutsläppen per invånare minskade relativt mest (45 %). När man granskar Nylands växthusgasutsläpp kommunvis per invånare är Kyrkslätt på plats 15 i sjunkande ordning. De största utsläppen per invånare i Kyrkslätt förorsakades av industri och arbetsmaskiner (34 %), efter det kom trafikutsläppen (25 %). Eluppvärmningens andel var 13 % och konsumtionselens 12 %. Fjärrvärmens andel var 6 % och oljeuppvärmningens 7 %. Avfallshanteringen och jordbruket svarade båda för 1 %. Från år 1990 till år 2012 fanns det ökning i Kyrkslätts utsläpp per invånare i eluppvärmningen (60 %), för övriga sektorers del var trenden nedåtgående. Minskningen var störst i avfallshanteringen (77 %) och jordbruket (62%). Utsläppen från trafiken minskade med 29 %, fjärrvärme med 21 %, elkonsumtionen 16 % och oljeuppvärmningen 9 %. I fråga om elkonsumtionen förklaras minskningen av att konsumtionen har minskat och att den riksomfattande elen har lägre utsläpp. Att utsläppen från fjärrvärme minskat förklaras mest av att naturgasen har ersatt en del av användningen av stenkol. Den nedåtgående trenden i växhusgasutsläppen från trafiken per invånare beror på att antalet kilometer som körts på Nylands vägar har inte längre ökat och att utvecklingen i fordonsteknologi har lett till lägre utsläpp. För att de globala och regionala klimatmålen ska kunna nås måste
utsläppen i Nyland minskas kraftigt. När målet är kolneutralitet räcker inte teknologiutvecklingen, utan det behövs stora förändringar i energiförbrukning, boende, färdsätt och konsumtionsvanor. Med hjälp av planering ska man skapa en sammanhållen samhällsstruktur som minskar bilberoendet och gör det möjligt att effektivt använda kollektivtrafik samt att cykla och gå. Industrin ska övergå till förnybara energikällor och utnyttja spillvärme och sidoströmmar från materialen från övrig industri. Med tanke på växthusgasutsläppen, cleantech och konkurrenskraft är det viktigt att i Nyland syfta till att bygga upp processer som baserar sig på resurseffektivitet och slutna system. Aktuellt inom uppvärmning är bl.a. den nya generationens bränslen, effektiva värmepumpslösningar, nybyggnader med nollenerginivå och minskad förbrukning av uppvärmningsenergi i befintliga byggnader. Inom avfallshantering är det möjligt att ytterligare effektivisera återvinningen av deponigaser, men förebyggande av uppkomsten av avfall och materialåtervinning av avfall har en större betydelse. Samhällstekniska väsendet i Kyrkslätts kommun har vidtagit olika slags åtgärder för att minska växthusgasutsläppen. Dessa är bl.a. förbättring av de offentliga byggnadernas energiprestanda, användning av förnybar energi vid uppvärmning, ibruktagande av energieffektivare gatulyktor och trafiljus, centralisering av byggandet och anläggande av gång- och cykelvägar. Handledning och rådgivning har ansetts vara viktiga när man strävar efter att minska växthusgaserna. Beredning: miljöplanerare Merja Puromies, tfn 0400 772 194, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Tilläggsmaterial: - sammandrag av rapporterna Förslag Miljöchefen: Nämnden antecknar redogörelserna för rapporterna över växthusgasutsläpp och metoder för att minska dem för kännedom. BEHANDLING: Under diskussionen föreslog ledamot Emmi Wehka-aho att man lägger till att miljövården ges i uppdrag att sammanställa en lista över "klimatgärningar", alltså åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, som redan utförts eller som utförs i Kyrkslätts kommun. Listan skulle föreläggas
för kännedom och för eventuell fortsatt behandling vid nämndens följande sammanträde. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att både nämnden och föredraganden enhälligt understödde Wehka-ahos förslag. Beslut Byggnads- och miljönämnden: Byggnads- och miljönämnden 110 Nämnden beslutade anteckna redogörelserna för rapporterna över växthusgasutsläpp och metoder för att minska dem för kännedom. Dessutom gav nämnden miljövården i uppdrag att sammanställa en lista över "klimatgärningar", alltså åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, som redan utförts eller som utförs i kommunen. Listan föreläggs för kännedom och för eventuell fortsatt behandling vid nämndens följande sammanträde. 26.8.2014 Miljöplaneraren har bett sektorerna meddela vilka åtgärder de vidtagit eller planerar vidta för att minska växthusgasutsläppen. Uppgifter har inkommit från koncernförvaltningen och samhällstekniska väsendet. Enligt vård- och omsorgsväsendets svar har man inom sektorn inte genomfört planmässiga åtgärder med vilka man målinriktat siktar på att minska växthusgasutsläppen, men att man inom sektorn förhåller sig positivt och öppet till saken och inväntar gemensamma anvisningar för kommunen enligt vilka man kan handla i fortsättningen. Samhällstekniska väsendets åtgärder: (inom parentes enheten som skött eller främjat åtgärden, om det inte är fråga om en åtgärd inom flera enheter) slutande av energisparavtal mellan utrymmesförvaltningen och arbets- och näringsministeriet för åren 2008-2016 och de åtgärder som ingår i avtalet, bl.a. energisyner, uppföljning av energikonsumtionen och handledning av planeringen av byggande för att minska byggnadernas koldioxidutsläpp och ta i bruk förnybara energiformer (tekniska produktionstjänsterna) minskande av fastigheternas specifika energiförbrukning genom att genomföra inventeringar som sparar energi (tekniska produktionstjänsterna) införande av energieffektiva lampor i gatu- och fastighetsbelysningen (tekniska produktionstjänstenar) effektivering av användningen av återvunnet material (t.ex. betongkross och cellglas) och material från byggplatser (t.ex. sten) i det kommunaltekniska byggandet (tekniska produktionstjänsterna) utnyttjande av inhemskt material i mån av möjlighet i byggandet av
kommunalteknik (tekniska produktionstjänsterna) minskande av matsvinnet i fråga om måltider som kommunen ordnar (kosthållstjänsterna) effektivering av avfallsåtervinning genom att i samhällstekniska väsendets kontorsutrymmen separat samla in kartong, glas, energiavfall, bioavfall och blandavfall (städtjänsterna) anskaffning av hållbara produkter med beaktande av hela livscykeln (städtjänsterna) allmän rådgivning och övervakning i fråga om energiutredningar till bygglov och styrning mot användning av förnybara energiformer (byggnadstillsynen) planläggning av bosättning och arbetsplatser främst inom räckhåll för goda kollektivtrafikmöjligheter och service (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna) planläggning av omfattande rutter för gång- och cykeltrafik (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna) överförande av planeringen och ordnandet av kollektivtrafiken i Kyrkslätt till HRT och tack vare det förbättring av servicenivån (planläggnings- och trafiksystemtjänsterna) minskande av pappersutskrifter genom att till kunder och konsulter skicka handlingarna i regel i elektronisk form och genom att i kopieringsmaskinerna installera dubbelsidiga kopior som standard distansförhandlingar via programmet Lync. Koncernförvaltningens åtgärder: övergång till elektroniskt sammanträdesförfarande minskande av pappersutskrifter bl.a. genom att installera dubbelsidiga kopior som standard i kopieringsmaskinerna datorerna stängs av till natten justering av timern för kommunhusets belysning tillsammans med samhällstekniska väsendet utnämnande och utbildning av en ekostödperson Beredning: miljöplanerare Merja Puromies, tfn 0400 772194, fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Ordföranden: Antecknas för kännedom och konstateras att det i kommunen är viktigt att främja åtgärder som minskar på växthusgasutsläppen bl.a. genom att utarbeta anvisningar och riktlinjer. BEHANDLING: Föredragande var tf. miljöchef Merja Puromies.
Beslut Byggnads- och miljönämnden: Nämnden beslutade anteckna ärendet för kännedom och konstatera att det i kommunen är viktigt att främja åtgärder som minskar på växthusgasutsläppen bl.a. genom att utarbeta anvisningar och riktlinjer.