Fysik Kunskapens användning

Relevanta dokument
Ämnesplan i Fysik Treälven

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Kemi Kunskapens användning

Ämnesplan i Kemi Treälven

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Förslag den 25 september Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Kursplan för Naturorienterande ämnen

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Biologi Kunskapens användning

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Visa vägen genom bedömning

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Lokal pedagogisk plan

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Röda tråden i naturorienterande ämnen för resultatområde två

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Mål och betygskriterier i Fysik

Förmågor och Kunskapskrav

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

Astronomi, kraft och rörelse

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

Lokal pedagogisk plan

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Introduktion till tidningsprojektet

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016


Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Naturorienterande ämnen

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fysiken i naturen och samhället

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Lokal pedagogisk plan

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

HEMPROV LJUD OCH LJUS

Kursplanen i ämnet fysik

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Statens skolverks författningssamling

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Förslag den 25 september Biologi

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Religion Livsfrågor och etik

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Pedagogisk planering

Livets myller Ordning i myllret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Transkript:

Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi- och resurssynpunkt, utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Mål att uppnå år 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Kriterier för G Kriterier för VG Vet att man källsorterar för att återvinna. Känner till klimatförändringar på jorden t.ex. istider. Har inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst och livets villkor på jorden. Kan aktivt delta i samtal kring världens uppkomst, livets villkor på jorden och andra planeter. Har förståelse för varför vi måste hushålla med jordens resurser. Har inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. Har inblick i och kan aktivt delta i diskussioner om fysikens tillämpningar i elevens vardag. Ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller. Kan med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur dessa har missbrukats. Har inblick i och kan aktivt delta i diskussioner om fysikens tillämpningar inom medicin, kommunikation och informationsteknik. Kan föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället. Kan använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag. Kan använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag. Kan med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats. Har inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller. Kan föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället. Kan använda begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Kan bidra vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder.

Kriterier för MVG Kan använda sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Kan med exempel beskriva hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder. Använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.

Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Natur och människa utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik, utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning, utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer, utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi. År 1 År 2 År 3 År 4 År5 Mål att uppnå år 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Känna till begreppen dag och natt, veckodagarna och månaderna, samt årstiderna och vad som är typiskt för dem. Har insikt i grundläggande meterologiska fenomen genom t.ex. egna väderobservationer. Kan använda tidsbegrepp såsom veckodagar och årstider och förknippa dessa med planeternas rörelse kring solen. Har kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår kultur såsom sagor och myter. Har insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra. Har insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter. Har kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. Har insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser. Har insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang. Har insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter. Har kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. Har insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion. Har insikt i materiens och atomens uppbyggnad. Har kunskap om vårt solsystem. Har kunskap om tryck, värme och temperaturs påverkan på materiens olika former. Har kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känner till begrepp som ström och spänning. Har kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar, elektrisk energi och effekt samt säkerhetsaspekter kring detta. Har insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts. Har insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras. Har kunskap om olika sätt att generera elektrisk ström, tekniska tillämpningar samt miljö- och resursaspekter på detta. Har insikt i atomens uppbyggnad av elementarpartiklar. Har insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap

Kriterier för G Kriterier för VG Kriterier för MVG utvecklats genom tiderna. Har kunskap om stjärnor och deras utveckling. Har kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter. Har kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Har insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras. Har kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känner till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström. Har insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus. Har inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik. Har insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer. Har insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna. Har kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling. Kan skilja på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller. Ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem. Använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. Kan med exempel illustrera vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.

Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Naturvetenskaplig verksamhet utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment, utvecklar kunskap om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Mål att uppnå år 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Kriterier för G Kriterier för VG Kan genomföra observationer/mätningar som t.ex. avläsa termometern och utföra egna enkla väderobservationer. Har viss kunskap om hur man avläser almanackan. Kan ta ut nord och syd med hjälp av en kompass. Delta i enklare experiment, ex. is, vatten och ånga. Känner till hur vårt solsystem är uppbyggt. Känner till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår vardag. Kan göra egna väderobservationer under en längre period och på ett vetenskapligt arbetssätt. Kan utföra luft och vattenexperiment. Kan utföra experiment med elektricitet och magnetism. Känner till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Har egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment. Känner till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Kan med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Kan utifrån en hypotes, med viss hjälp genomföra ett experiment och tillsammans med andra diskutera fram en slutsats. Kan utifrån en hypotes, med viss hjälp genomföra ett experiment och tillsammans med andra diskutera fram en slutsats. Kan med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Kan genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas. Kan med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka.

Kriterier för MVG Deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning. Planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning.

Fysik - strävansmål Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi- och resurssynpunkt, utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället. Natur och människa utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik, utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning, utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer, utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi. Naturvetenskaplig verksamhet utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment, utvecklar kunskap om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra.