Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets kretslopp Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret beträffande natur och människa ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser, ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang, ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter, ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion, ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment, känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, beträffande kunskapens användning ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. ( ur skolverket, kursplaner och betygskriterier 2007) Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret Kunna skilja mellan seriekoppling och parallellkoppling Känna till faror med el-, kraft- och järnvägsledningar Känna till hur ljuset reflekteras och bryts
Känna till hur ljud uppstår och utbreder sig Kunna något om risker med starka ljud Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret Känna till äldre tiders måttenheter Kunna de vanligaste enheterna i SI-systemet Känna till och kunna använda några vanliga mätinstrument Känna till de tre viktigaste elementarpartiklarna Känna till sambandet mellan värme och molekylrörelse Känna till de tre aggregationsformerna och dess övergångar Förstå innebörden av begreppet densitet och kunna utföra enkla beräkningar Känna till begreppen kraft, massa, gravitation, tyngdpunkt, vridmoment och friktion Känna till begreppen fart, hastighet, acceleration och tröghet Känna till vad elektricitet är för något Känna till begreppen strömstyrka, resistans och spänning Känna till uppbyggnaden av ett vanligt batteri Känna till skillnaden mellan likström och växelström Känna till några av de vanligaste elektriska symbolerna Kunna göra enkla serie- och parallellkopplingar Förstå innebörden av begreppet tryck i olika sammanhang Känna till vårt solsystems uppbyggnad med solen, planeterna och vår måne Känna till sambandet mellan tidräkning och himlakroppars rörelse Förstå innebörden av begreppen månförmörkelse och solförmörkelse Känna till skillnaden mellan meteor och meteorit Förstå skillnaden mellan den geocentriska och heliocentriska världsbilden Känna till begreppen asteroid och komet
Betygskriterier år 8 Godkänd Känna till olika energiformer, energiomvandlingar och energiprincipen. Känna till olika typer av termometrar och de tre vanligaste temperaturskalorna. Känna till hur värme sprids. Ha kunskap om olika meteorologiska fenomen. Veta hur magneter fungerar, hur de är uppbyggda och hur de används. Veta vad det är för skillnad mellan växel- och likström. Ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus. Ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras. Kunna göra enkla laborationer med hjälp av instruktioner. Väl godkänd Eleven kan använda sina begrepp, teorier och modeller i nya situationer och sammanhang med säkerhet Eleven har förmåga att genomföra laborationer enskilt och i grupp. Eleven kan skriva laborationsrapport med viss handledning. Mycket väl godkänd Eleven kan väl föra diskussioner, komma till slutledningar och behandla begrepp med stor säkerhet. Eleven kan väl granska lärares och andra elevers teser och påståenden. Eleven kan väl på egen hand lösa laborativa uppgifter. Eleven kan väl skriva laborationsrapporter, som presenterar arbetsgång, resultat och slutsats.
Betygskriterier år 9 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret är desamma som betygskriterierna för betyget G. Godkänd beträffande natur och människa ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter, ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former, ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras, ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström, ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus, ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik, ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer, ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna, ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas, kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, beträffande kunskapens användning kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag, kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats, ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
Väl godkänd Eleven använder begrepp, modeller och teorier från fysik i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka. Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem. Mycket väl godkänd Eleven använder begrepp, modeller och teorier från fysik för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning. Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning. Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder. Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden. Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.