fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu
Fattigdom en rättighetsfråga 3 fattiga människors rättigheter måste respekteras och skyddas. Vet du att minst 963 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll? Att över en miljard människor lever i slum? Att en kvinna i minuten dör i samband med graviditet och förlossning? Att 1,3 miljarder människor saknar tillgång till grundläggande sjukvård? Att 2,5 miljarder människor inte har tillgång till acceptabel sanitet och att 20 000 barn därför dör varje dag? Även om du inte känner till siffrorna vet du förstås att fattigdom är ett av världens största problem. Du känner säkert till att det finns många olika planer för hur fattigdom ska bekämpas och att åsikterna om vilka strategier som fungerar går isär. Men visste du att lösningar som bortser från mänskliga rättigheter inte leder till långsiktig förändring? Oavsett om det handlar om fattig domsbekämpning, bistånd eller utvecklingsprojekt måste fattiga människors rättigheter respekteras och skyddas. Det är inte bara möjligt det är en nödvändig del av själva lösningen. Nu vet du.
4 amnesty.se/nuvetdu fattigdom En fråga om mänskliga rättigheter Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter. Fattigdom en rättighetsfråga 5 Människor som lever i fattigdom saknar inte bara pengar utan även trygghet, makt och inflytande över beslut som påverkar deras liv. De exkluderas och nekas sina rättigheter. Respekt för mänskliga rättigheter är en nyckel till förändring. Det handlar om att människor ska inkluderas och ha möjlighet att göra sin röst hörd. Att mat, vatten, grundläggande hälso- och sjukvård, utbildning och bostad erkänns som rättigheter. Och att de som har makten ser till att alla människor kan leva sina liv i värdighet och utan fruktan. Det är inga orimliga krav tagna ur luften det är rättigheter som är väl förankrade i folkrätten och som ger människor verktyg att förändra maktbalansen som håller dem kvar i fattigdom. alla rättigheter måste respekteras Utveckling förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras och skyddas. Trots att många säger sig förstå sambandet mellan fattigdom och avsaknaden av mänskliga rättigheter är det alldeles för få som faktiskt agerar därefter. För många regeringar och internationella aktörer är mänskliga rättigheter bara två ord på ett papper. Därför kan projekt som bedrivs i utvecklingens namn förvärra situationen för de fattiga. Ekonomisk tillväxt är viktig, men löser inte problemen med fattigdom på egen hand. Ändå ses tillväxt ofta som den enda och mest framgångsrika lösningen även när den leder till att orättvisor ökar och trots att livet för de mest marginaliserade inte förbättras. Alltför många regeringar väljer själva vilka rättigheter de tänker främja. Vissa försvarar demokratiska rättigheter och äganderätt, och hävdar att just detta kommer att resultera i välstånd. Andra vill begränsa fri- och rättigheter och menar att stabilitet är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Amnesty International menar att alla rättigheter måste respekteras och skyddas. Millenniemålen År 2000 antogs FN:s Millenniedeklaration av 189 länder. Den ligger till grund för FN:s milleniemål, världens gemensamma plan för att bekämpa fattigdomen och förbättra levnadsvillkoren för de fattiga. En styrka med milleniemålen är att de betonar ländernas gemensamma ansvar att se till att målen uppfylls. Amnesty är dock kritisk till att målen utformats utan att ta ordentligt sikte på staters skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter. Det saknas till exempel krav på att regeringarna ska upphöra med människo rättskränkningar som leder till att människor hålls kvar i fattigdom. Trots att etniska och religiösa minoriteter, ursprungsfolk samt flickor och kvinnor utgör en oproportionerligt stor del av världens fattiga, behöver inte regeringarna rapportera om hur fattigdomen påverkar olika grupper. Det finns inte heller något system för att få regeringarna att hålla fast vid sina löften. I september 2010 samlas världens ledare i New York för att utvärdera framstegen i arbetet med att uppnå millenniemålen. Då är det viktigt att lyfta upp mänskliga rättigheter på dagordningen. Amnesty kommer bland annat att arbeta för att världens länder i sina rapporter inför mötet 2010 ska inkludera hur respektive land går tillväga för att skydda de mänskliga rättigheterna. en ung familj i mali ett av världens fattigaste länder. Amnesty International arbetar för alla mänskliga rättigheter Amnesty International har arbetat för mänskliga rättigheter i nästan 50 år. Större delen av tiden har vi fokuserat på politiska och medborgerliga rättigheter mot förtryck, tortyr, dödsstraffet med mera. Under senare år har vi breddat vårt arbetsområde och arbetar nu för alla mänskliga rättigheter. Vår erfarenhet har lärt oss att rättigheterna är odelbara och beroende av varandra. Rätten till liv är nära sammanlänkad med rätten till mat och hälsa; rätten till yttrandefrihet beroende av rätten till utbildning och aktivt deltagande och så vidare. Vi vet att människorättskränkningar leder till och förvärrar fattigdom. Och att fattigdom ofta leder till nya människorättskränkningar.
6 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 7 Otrygghet Hälsa handlar om rättigheter, inte välgörenhet. Om du lever i fattigdom hotas din egen och familjens säkerhet och trygghet varje dag. Ditt hem, dina ägodelar och ditt livsuppehälle skyddas inte av lagen. Fattiga människor har svårt att få del av socialt skydd i samband med sjukdom, dålig skörd eller arbetslöshet om sådant skydd alls existerar. Fattiga människor saknar ofta en trygg, fast anställning. De har ingen som helst makt i relation till sin arbetsgivare. Om de som bestämmer väljer att missbruka sin makt är det svårt att hitta en utväg hyresgäster är helt i händerna på sina hyresvärdar och bybor tvångsvräks för att ge plats åt annan bebyggelse, industrier eller utvecklingsprojekt. Fattiga drabbas också oproportionerligt av våld och konflikter. För dem som överlever striderna väntar en allt skörare tillvaro. Kanske har de förlorat den familjemedlem som försörjde eller tog hand om dem. Eller fått sina barn bortförda av väpnade grupper. Fattiga människor, inte minst kvinnor, utsätts också i högre grad för våld av kriminella. De nekas samma skydd från lagens och polisens sida som andra, mer välbärgade och inflytelserika medborgare ges. Eftersom våldet är ständigt närvarande blir det svårare för människor som försöker förbättra sin situation genom att arbeta, utbilda och organisera sig, att faktiskt lyckas. en ung kvinna bär sitt barn förbi en polis i rocinha, en av brasiliens största kåkstäder. Fattigdom handlar inte bara om pengar När fattiga människor berättar om sina erfarenheter pratar de inte bara om brist på mat, pengar och andra resurser. De talar lika mycket om ifall de kommer att kunna låta barnen gå i skolan; om deras hem kommer att rivas eller hur det är att leva i ständig rädsla för att utsättas för våld. De pratar om hur de behandlas som brottslingar och om att vara utestängda inte bara från delar av samhället, utan även från beslut som rör deras egna liv. De säger att ingen någonsin lyssnar på vad de har att säga. De berättar om godtyckliga arresteringar, om att förlora sin redan knappa försörjning för att ett internationellt företag bestämt sig för att utvinna resurser just där de bor. De pratar om att inte ha tillgång till någon form av rättvisa. Att bara tala om fattigdom utifrån inkomst eller utgifter är för enkelt. Höjd inkomst löser inte per automatik problemen för fattiga människor. De som lever i fattigdom menar att deras dagliga liv kännetecknas av brist på resurser, brist på säkerhet, utanförskap och att inte ha en röst att inte kunna få makthavarna att lyssna. Utanförskap Människor som lever i fattigdom stängs ofta ute från institutioner och offentlig service som de har akut behov av. Domstolar, polis, välfärdssystem, samhällsservice (vatten och el, sjukvård, sophämtning, utbildning etc) och kommunala myndigheter visar ofta förakt eller likgiltighet inför de som är fattiga. Råkar du dessutom vara kvinna riskerar du att drabbas ännu hårdare om både familj och samhälle håller dig utanför alla beslut och berövar dig din makt. Utanförskap orsakas ofta av direkt eller indirekt diskriminering. Det gäller även i rikare länder. Levnadsstandarden i afroamerikanska stadsdelar i USA, eller bland romer i Europa, är betydligt lägre än hos befolkningen i övrigt. I vissa fall har myndigheterna medvetet infört policys för att se till att romska barn får gå i sämre skolor eller inte gå i skolan alls. I andra fall struntar man i att ändra policys som tillåter orättvis behandling från polisens och domstolarnas sida. Under 2008 avslöjade the Commission on Legal Empowerment of the Poor att fyra miljarder människor en majoritet av världens befolkning lever utan rättssäkerhet. Att inte få komma till tals De som lever i fattigdom upplever att deras åsikter inte räknas. Deras försök att organisera sig möts av förtryck, viktig information undanhålls och konsultationsprocesser saknar effekt eller är uppgjorda på förhand. Oavsett om det handlar om likgiltighet eller om medvetna försök att tysta människor är resultatet alltid detsamma en överväldigande känsla av att inte kunna göra sin röst hörd. Det är ingen tillfällighet att världens fattigaste länder också hör till världens mest förtryckande och odemokratiska. Men till och med i länder som formellt ansluter sig till demokratiska principer, pekar de fattiga på svårigheter de möter när det försöker göra sin röst hörd.
8 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 9 Var ska man börja? De närmaste sex åren kommer Amnesty International att driva en kampanj för att stoppa människorättskränkningar som leder till och fördjupar fattigdom. Det är vår uppgift att visa att fattigdom är världens största människorättskris. Vi kommer att arbeta för att maktbalansen förskjuts, så att fattiga människor har utrymme och möjlighet att berätta om sina erfarenheter och delta i processer som avgör deras egen framtid. Till en början kommer vi att fokusera på några områden och mönster av människorättskränkningar där vi tror att vi kan bidra till positiv förändring. amnesty case: sierra leone Mödradödlighet Att vara gravid och föda barn är ingen sjukdom ändå dör en kvinna varje minut till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Det är en människorättsskandal att mer än 500 000 kvinnor dör varje år trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra. Det som krävs är att kvinnor får tillgång till hälsooch sjukvård av god kvalitet. Och att kvinnors liv anses vara värda att rädda. Mödradödlighet är kanske den tydligaste måttstocken på gapet mellan fattiga och rika länder. Över 95 procent av de kvinnor och flickor som dör i samband med komplikationer till följd av graviditet lever i utvecklingsländer. Avgifter för hälso- och sjukvård, inklusive förlossningsvård, hindrar kvinnor från att få den vård de behöver. Fattiga kvinnor och kvinnor som bor i avlägsna områden har även svårt att nå fram till vården bara transportkostnaderna kan vara problem nog om vägarna ens går att ta sig fram på. Fattiga kvinnor och flickor saknar ofta tillgång till information om riskerna för komplikationer, särskilt om de inte gått i skolan eller varken kan läsa eller skriva. Tusentals gravida kvinnor dör i rika länder också de flesta kommer från marginaliserade grupper eller fattiga områden. I USA är mödradödligheten tre gånger så hög bland afroamerikanska kvinnor som bland vita kvinnor. Drygt 46 miljoner människor i USA saknar sjukförsäkring och många väntar med att söka vård på grund av kostnaderna. En del söker ingen vård alls. När en kvinna dör i samband med graviditet och förlossning lämnar hon ofta kvar en familj som kämpar för sin överlevnad över en miljon barn om året förlorar sin mamma. På så sätt blir fattigdomen en ond cirkel eftersom familjen många gånger förlorar sitt livsuppehälle och barnen inte längre har någon vuxen som tar hand om dem eller ser till att de går i skolan. kvinnors rättigheter kränks Kvinnor har rätt till liv, men ändå dör ett stort antal kvinnor på grund av fattigdom, orättvisor och maktlöshet. De diskrimineras både i samhället och inom familjen. Kvinnor och flickor tvingas ofta in i tidiga eller påtvingade äktenskap och när de väl är gifta behandlas många som rättslöst tjänstefolk, ges inte tillräckligt med mat, hålls inlåsta i sina hem eller nekas tillgång till pengar. Kvinnor har rätt till högsta möjliga uppnåeliga hälsa, men ekonomiska, kulturella och sociala hinder gör att de har svårt att få tillgång till hälso- och sjukvård. Kvinnor har rätt att själva bestämma om de vill bli gravida eller inte, men nekas ofta tillgång till såväl preventivmedel som information som skulle ge dem en möjlighet att kontrollera sin fertilitet. Många kvinnor och flickor får inte bestämma över sina egna kroppar. Gravida kvinnor väntar utanför ett så kallat maternity waiting house i Sierra Leone. 100 000-tals gravida saknar tillgång till vård I Sierra Leone är risken att dö i samband med graviditet och förlossning större än i nästan alla andra länder i världen. Tusentals kvinnor och flickor dör varje år och hundratusentals saknar tillgång till vård som räddar liv. Regeringen kränker kvinnors rätt till liv och hälsa eftersom de inte erbjuder livsviktig hälsovård. Sjukhus och kliniker lider av personalbrist, saknar utrustning och mediciner och ligger ofta långt ifrån de områden där stora delar av befolkningen bor. Vårdkostnaderna är ett annat problem. Kvinnorna tvingas betala ca 70 procent av kostnaderna själva, trots regeringens policy från 2001 att erbjuda kostnadsfri vård till gravida kvinnor. Kvinnorna får betala allt från registreringsavgifter till dropp, mediciner, blod och operationer. Det finns inga fasta priser utan kostnaderna blir en förhandlingsfråga. Det gör att många dör för att de inte kan betala eller för att de inte söker vård. Många dör dessutom av komplikationer till följd av osäkra aborter. Tillgång till preventivmedel skulle kunna förhindra många oönskade graviditeter.
10 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 11 Slum amnesty case: zimbabwe Det finns över 200 000 slumområden i världen favelas, shanty towns, the hood. De flesta kännetecknas av överbefolkning, dåliga bostäder, brist på avlopp och sanitet, dåligt vatten eller inget vatten alls, liten eller ingen tillgång till el och ett utbrett våld. Samtidigt är dessa områden samhällen med egna skolor, företag, affärs verksamhet och kreativitet och utgör en viktig del av livet och ekonomin i en stad. Ändå betraktas de ofta som illegala eller informella bosättningar. De som bor i slummen riskerar ständigt att tvångsvräkas, utan förvarning eller möjlighet till kompensation. Här bor över en miljard människor, spridda över alla kontinenter. Och världens slumområden växer lavinartat om 20 år kan det röra sig om dubbelt så många människor. Människor flyr undan väpnade konflikter och naturkatastrofer. Klimatförändringar och miljöförstöring påverkar människors möjlighet att försörja sig på landsbygden och de tvingas istället söka sig till städerna. Bostadsbristen är stor och kostnaderna höga; ofta finns inga andra alternativ än att bo i slummen. Men slum finns inte bara i utvecklingsländerna utan även i och utanför såväl europeiska som amerikanska städer liksom i områden som reserverats för ursprungsbefolkningen i till exempel Kanada och Australien. Människor som lever i slumområden saknar ofta tillgång till grundläggande samhällsservice som rent vatten, sanitet, hälso- och sjukvård eller utbildning. Deras liv präglas även av otrygghet eftersom våldet är ständigt närvarande både polisvåld och våld från kriminella gäng. De får inget skydd av lagen och utmålas ofta som kriminella just för att de är fattiga. Beslut som rör dessa människor fattas utan deras medverkan de tillfrågas inte och ingen lyssnar på vad de har att säga. Att FÅ delta aktivt är en rättighet, inte välgörenhet. en familj i seke chitungwiza begraver en anhörig som avlidit av kolera. tvångsvräkningar Tvångsvräkning handlar om människor som tvingas från sina hem eller sin mark utan något rättsligt skydd eller prövning. Polisen eller andra som utför tvångsvräkningar använder ofta övervåld. I samband med tvångsvräkningar har flera människorättskränkningar rapporterats såsom våldtäkt, godtyckliga gripanden, tortyr och dödsfall. Alla vräkningar är inte olagliga tvångsvräkningar, men att vräka människor från sina hem ska alltid vara en sista utväg. Vräkningar ska alltid prövas och följa lagen. De drabbade ska erbjudas kompensation och/eller lämplig ersättningsbostad. Människor som riskerar att bli av med sina hem måste få tillgång till information och möjlighet att delta i processen, bland annat för att kunna hitta alternativa lösningar. Enligt FN Habitat tvingas uppskattningsvis sex miljoner människor flytta varje år på grund av olika utvecklings- och infrastrukturprojekt i städer. Stigande markpriser, spekulation och huggsexa på markområden bidrar också till tvångsvräkningar, liksom myndigheters försök att kriminalisera slum och förhindra inflyttning från landsbygd till städer. Ibland tvångsvräks hela samhällen för att bereda väg åt exempelvis utvinnings industrier. Det är alltid fattiga människor som drabbas. Fattiga nekas tillgång till hälso- och sjukvård 2008 svepte ett utbrott av kolera över Zimbabwe till följd av dålig sanitet och regeringens oförmåga att tillhandahålla tillräckligt med rent dricksvatten. Vården var redan tidigare i mycket dåligt skick med förfallen infrastruktur och brister både vad gällde utrustning och kunskap. De stora sjukhusen fungerade knappt och hela avdelningar liksom distriktssjukhus och kommunala kliniker hade stängts. Nu kan man inte längre hantera situationen. Omkring 3 000 kvinnor per månad föder barn på allmänna sjukhus i Harare, och upp till tio procent har behov av kejsarsnitt. Ändå stängdes två regeringsfinansierade mödravårdssjukhus i Harare och mödravården på andra platser drogs in. Kvinnor utan pengar nekades akuta kejsarsnitt; de som kunde betala i dollar vände sig till privata sjukhus. Tungt beväpnad kravallpolis hindrade vårdpersonal från att lämna över ett skriftligt upprop till hälso- och barnavårdsministern, om att regeringen måste agera för återupprätta vården och göra den tillgänglig till en rimlig kostnad. Några månader senare, i februari 2009, firade president Mugabe sin födelsedag. Hans anhängare samlade in 250 000 dollar till festen bara dagar efter det att landet bett sina afrikanska grannländer om bistånd på två miljarder dollar.
12 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 13 amnesty case: nigeria Företagens ansvar Företag och andra ekonomiska aktörer har en enorm möjlighet att påverka mänskliga rättigheter i de samhällen där de verkar. Många företag bidrar positivt, till exempel genom att skapa arbetstillfällen och öka statens intäkter. Intäkter som till exempel kan finansiera grundläggande samhällsservice. Men alltför ofta kränks människors rättigheter när företag utnyttjar länders korrupta, svaga eller obefintliga kontrollsystem. När detta händer har de som drabbas sällan möjlighet att ställa företagen till svars. Det är inte ovanligt att projekt inleds utan att man först analyserar hur de kommer att påverka de mänskliga rättigheterna i området, särskilt inom utvinnings industrin. Företags dubbelmoral i kombination med svag inhemsk reglering samt avsaknaden av effektiv internationell kontroll och ansvarsutkrävande är förödande för fattiga människor deras mark förgiftas, vattnet förorenas och många tvångsförflyttas utan att vare sig tillfrågas eller informeras i förväg. De förlorar ofta både hem och försörjning och har ingen möjlighet att ställa företagen till svars för övergreppen. Konflikter och våld kan eskalera när företag försöker skydda sina tillgångar och i värsta fall går företag och regering ihop för att tysta människors fredliga protester som riskerar att ge företagen dåligt rykte. De samhällen som drabbas berövas inte bara rätten till sina marker och vatten. De tvingas leva i osäkerhet och deras situation förvärras ytterligare av att de systematiskt nekas tillgång till information om hur företagens verksamhet inverkar på deras liv. De får sällan själva komma till tals. Regeringar vägrar ofta att ställa företagen till svars för de skador de orsakar människor och miljö. Människor vars rättigheter kränks får ingen rättvisa eller upprättelse. Det är möjligt som många av företagen själva hävdar för utvinningssektorn att bidra till hållbar utveckling och bedriva sin verksamhet på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter. Och att ställa företag till svars när de medverkar till kränkningar. brinnande gas från en oljefyndighet i nigerdeltat. Olja, fattigdom och mänskliga rättigheter I Nigerdeltat finns stora oljetillgångar som ger miljarder i avkastning. Ändå lever majoriteten av Nigerdeltats 30 miljoner invånare i extrem fattigdom. Kontrasten mellan de stora naturtillgångarna och den utbredda fattigdomen är en tydlig och inte ovanlig paradox. Oljeindustrin har inte främjat befolkningen, istället har fattigdomen förvärrats för många. Oljeutvinningen har gjorts på bekostnad av människors traditionella inkomstkällor som fiske och jordbruk och även orsakat andra människorättskränkningar förorenat miljön, skadat människors hälsa och bidragit till konflikter. Invånarna i Nigerdeltat har systematiskt nekats tillgång till information om hur de påverkas av oljeutvinningen och till upprättelse eftersom regeringen inte ställer företagen till svars. 1998 ockuperade cirka 120 ungdomar från den etniska gruppen Ilaje företaget Chevrons oljeplattform och krävde bland annat ekonomisk kompensation för miljöskador på vattendrag och fiskeområden. Chevron bad säkerhetsstyrkor om hjälp och anlände tre dagar senare till oljeplattformen i helikopter tillsammans med bland annat polisen. Säkerhetsstyrkorna sköt ihjäl två demonstranter och skadade flera andra. rent vatten är en rättighet, inte välgörenhet. rikedom kan betyda fattigdom Kombinationen av naturresursrikedom och djup fattigdom kan uppfattas som en paradox. Men faktum är att många av de länder som är rikast på naturresurser också är världens fattigaste. Många regeringar har inte inkluderat skydd av mänskliga rättigheter i sina överenskommelser eller krävt att företagen står till svars för övergrepp, trots tydliga riktlinjer. Ursprungsbefolkningar är särskilt utsatta för att drabbas av människo rättskränkningar och har sällan möjlighet att påverka stora beslut som rör deras egen livssituation.
tejpa här 14 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 15 Nu vet du Det går inte att utplåna fattigdom genom att enbart fokusera på ekonomisk tillväxt. Det är en viktig komponent, men inte den enda. Den globala finanskrisen har dessutom visat hur sårbara de framgångar är som enbart baseras på ekonomisk tillväxt och vi ser nu hur tillväxten i exempelvis Kina, Indien och Brasilien avtar. I de allra fattigaste länderna, särskilt i Afrika, riskerar investeringar, handel och bistånd att minska vilket får förödande effekter för människorna i dessa länder. När efterfrågan på exportvaror sjunker och utländska investeringar minskar slår det hårt mot tillväxten i fattiga länder som är beroende av att exportera varor. Även de länder som är starkt beroende av pengar som migrantarbetare skickar hem, kommer att drabbas. Och det är alltid de fattigaste människorna som drabbas hårdast de hålls som gisslan i världsekonomins upp- och nedgångar. Fattigdom är ett tecken på att stater varken respekterar eller främjar medborgerliga, kulturella, ekonomiska, politiska och sociala rättigheter. Fattigdom är inte något ofrånkomligt utan ofta ett förutsägbart resultat av beslut tagna av regeringar och ekonomiska aktörer som har makt att påverka människors liv. När fattiga människor får komma till tals, påverka beslut som rör deras eget liv och livsuppehälle, skyddas av lagen och ges möjlighet att hävda sina rättigheter då kommer också ekonomin att växa. Inte på bekostnad av, utan tack vare de som är fattiga. Nu när du vet hjälp oss att förändra världen Amnesty har alltid värnat om individens möjlighet att själv agera. Nu måste vi göra det möjligt för människor som lever i fattigdom att kräva sina mänskliga rättigheter så att de kan styra, inte drabbas av, sitt eget öde. Amnesty arbetar nu systematiskt för att stoppa människorättskränkningar som orsakar och förvärrar fattigdom. Vi anser att rätten till hälsa, bostad, rent vatten och så vidare ska vara utkrävbara i lag, precis som rösträtt och rätten till en rättvis rättegång. Det handlar om att genom information och påtryckningar få till stånd lagändringar på lokal, nationell och internationell nivå samt kräva att regeringar, företag och individer tar sitt ansvar för att begränsa och minska fattig domen världen över. Fattigdom är inte oundvikligt utan beror till största delen på ekonomiska och politiska beslut. Tillsammans kan vi påverka och förändra dessa beslut och tvinga fram ökad respekt för mänskliga rättigheter. kontaktkort riv av, fyll i, tejpa ihop och posta. amnesty står för portot. jag vill stå upp för mänskliga rättigheter. KONTAKTA mig. mina kontaktuppgifter: namn: adress: postnummer och ort: telefon dagtid/kvällstid: e-postadress: skicka gärna information om amnesty till min vän: min väns kontaktuppgifter: namn: adress: postnummer och ort: vik här frankeras ej. amnesty betalar portot. telefon dagtid/kvällstid: hjälp oss förändra världen. amnestys krav för en bättre framtid Stoppa onödiga dödsfall bland gravida kvinnor. Skydda rättigheterna för människor som lever i slum. Se till att företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och bidrar till utveckling istället för fattigdom. Ta steget från ord till handling. Du kan även sms:a AMNESTY till 72 900 så bidrar du med 50 kronor* till vårt arbete för mänskliga rättigheter. Tack! *Operatörsavgiften är inräknad. Av 50 kronor går cirka 43 till Amnesty. ditt stöd kan ge någon livet tillbaka. fyll i och posta redan idag. tack. svarspost kundnummer 110 610 800 110 11 stockholm tejpa här
ikstockholm.com 2009 Människorättskränkningar orsakar och förvärrar fattigdom som i sin tur leder till nya övergrepp. Nu vet du. Var med och kämpa för mänskliga rättigheter stöd Amnesty International Du som väljer att stödja Amnesty hjälper till att skapa opinion och utöva påtryckningar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla alltid. Det kommer att ge resultat, det vet vi av erfarenhet. Gå in på www.amnesty.se/nuvetdu så får du veta mer om hur du kan vara med och stoppa kränkningar som leder till och fördjupar fattigdom. På amnesty.se kan du läsa mer om vårt övriga arbete för mänskliga rättigheter och gärna bli medlem förstås. Du kan även använda kontaktkortet. Amnesty arbetar för alla mänskliga rättigheter, bland annat rätten till hälsa Amnesty står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner Amnesty tar inte emot statligt stöd för sitt utrednings- och kampanjarbete Amnesty är helt beroende av bidrag från medlemmar och givare Ett medlemskap kostar 20 kronor i månaden detta är en del av amnesty internationals globala (((demand dignity))) -kampanj Bilder: Framsida: Maude Dorr. Sidan 2: Bobby Haas/Getty Images. Sidan 5: Peter Sherrard/Getty Images. Sidan 6: Scanpix. Sidan 9: Amnesty International. Sidan 11: Scanpix/Desmond Kwand. Sidan 12: Kadir van Lohuizen. Sidan 14: Sam D Cruz. AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONEN Box 4719 116 92 Stockholm Alsnögatan 11 T: 08-729 02 00 F: 08-729 02 01 E: info@amnesty.se W: www.amnesty.se/nuvetdu