Energi- och Miljöbokslut 2007



Relevanta dokument
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Årsredovisning 2007 Mora kommun

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energibokslut 2006 Godkänt av kommunfullmäktige , 55/2007

Grundläggande Miljökunskap

Energiöversikt Haparanda kommun

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Energiöversikt Överkalix kommun

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Miljöplan Inledning

Fastställd av kommunfullmäktige

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Strategi för energieffektivisering

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

Trollhättan & miljön

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Energiöversikt Kiruna kommun

Sammanträdesprotokoll

Energiöversikt Pajala kommun

Klimatpolicy Laxå kommun

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Hållbarhetsindikatorer 2012

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Gröna nyckeltal. Kommentar

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Miljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Miljöbokslut 2014 kortversion

MILJÖPLAN för Järfälla kommun med bolag

Miljömål och handlingsplan

Energistrategi en kortversion

ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Sveriges miljömål.

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Bilaga 5 Miljöbedömning

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Miljömålen i Västerbottens län

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

MORAS MILJÖMÅL. Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Beskrivning av ärendet

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Vegetation som föroreningsfilter

Effektivare energi- och transportanvändning. Tre prioriterade miljöområden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Energi- och klimatstrategi

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

God bebyggd miljö - miljömål.se

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Ett rikt växt- och djurliv

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Transkript:

Energi- och Miljöbokslut 2007 Energiplan för Mora kommun har antagits under 2007 medan Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun har reviderats och den nya planen kommer att antas under 2008. I planerna finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen syftar till en hållbar utveckling och ett uthålligt energisystem. Målen ansluter till såväl nationella som regionala målsättningar. Uppföljning av Energiplanens mål Den nya energiplanen med klimatstrategi innehåller totalt 18 delmål. Glädjande är att användningen av olja till uppvärmning visar en starkt minskande trend i såväl kommunen som helhet som i kommunala fastigheter. Statistiken för energi- och elanvändning i hushållen är något osäker men visar tyvärr, tvärtemot intentionerna i planen, på en ökande trend. Vad gäller utsläpp av koldioxid från transporter i Mora grundar sig siffrorna i tabellen nedan på drivmedelsförsäljningen i Mora. Detta ger därför inte en rättvis bild av Morabons användning. Uppgifter från Körsträckedatabasen kan nämnas som jämförelse. Den visar att körsträckan med bil har ökat från 671 till 779 mil (1998-2006) och drivmedelsförbrukningen från 597 till 659 liter (1999-2006) räknat per invånare i Mora. För 2006 ger detta ett utsläpp av ca 1,5 ton koldioxid per invånare. Delmål 10 innehåller endast uppgifter från Mora kommun och Morastrand AB. Rutiner för uppföljningen av detta mål samt delmål 15 och 16 förbättras under 2008. Beskrivning Utfall Mål 2010 Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 200kWh/m2 190kWh/m2 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (18 % jämfört med 1998). Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (21 % jämfört med 1998) Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska i stort sett fasas ut till 2010. I princip ingen byggnad ska då värmas med olja, som bara kan finnas kvar som spetslast och som beredskap vid driftavbrott Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 2010 jämfört med Solenergi ska installeras på minst en offentlig byggnad i Mora under perioden. Den genomsnittliga användningen av tillförd energi i byggnader i Mora kommun bör vara 10 % lägre år 2010 jämfört med 2000. Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader i Mora kommun bör minska med 20% till 2010 jämfört med 2000. Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, undantaget fritidshus, bör vara lägre 2010 än Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader bör kontinuerligt öka Fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid från Mora kommuns och de kommunala bolagens tjänsteresor ska 2010 minska jämfört med Alla personbilar som köps eller leasas av Mora kommun och de kommunala bolagen ska uppfylla Vägverkets definition för miljöbilar 2010. Utsläppen av koldioxid från transporter i Mora kommun bör 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 2005 2010. Antalet personresor med kollektiva färdmedel som går i Mora kommun bör öka under perioden 2005 2010. Moraparken och Moravatten ska energieffektivisera under perioden fram till 2010. Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (bverksamheter enligt miljöbalken tillsynsobjekt) bör per producerad enhet minska fram till 2010. Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 2010 jämfört med Utvinning och produktion av förnybar energi bioenergi från skog och jordbruksmark, vindkraft, solenergi m.m. i Mora kommun bör kontinuerligt öka fram till 2010. 223kWh/m2 271m3 25st 0st 204kWh/m2 0m3 34st 1st 19 988kWh/inv 14 379kWh/inv 104l/inv 230l/inv 61 707MWh 60 765MWh 890st 274kg CO2/årsarbetare 329kg CO2/årsarbetare 67% 100% 4 540kg CO2/inv 4 058kg CO2/inv 130st 362 643st 405 199st 2,55GWh 148GWh 2,56GWh 1

2

Uppföljning av Miljöplanens mål Nedan följer en sammanfattande uppföljning av målsättningar i Miljö- och naturvårdsplan 2001 Om inget annat anges är siffrorna från 2007. Mål Etappmål Uppföljning 2007 Odlingslandskapet E 1 Andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel till den kommunala organisationen ska kontinuerligt öka under perioden 2001 till 5,2 % E 2 E 3 Andelen kött- och charkuterivaror som är producerade och ursprungsmärkta i Dalarna och som konsumeras i Mora kommun bör öka under perioden 1999 till 40 % av brukad åker i Mora kommun bör erhålla miljöstöd för ekologisk odling senast 25-30 % (2005) Siljan Charks marknadsandel i Siljansregionen 44 % (2006) E 4 Arealen KRAV-godkänd åker i Mora kommun bör öka under perioden 1998 till - 45 ha ( 42 %) E 5 Arealen brukad jordbruksmark i Mora bör öka under perioden 1999 till + 610 ha (2006) E 6 E 7 E 8 E 9 Alla områden i Mora kommun som utgör klass I IV i Ängs- och hagmarksinventeringen bör före 2005 hävdas så att naturvärdena bibehålls och om möjligt stärks. I stort sett all jordbruksmark i de områden som i Mora kommun pekas ut i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet bör hävdas och brukas Antalet nötkreatur, får och hästar i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1999 till Ingen känd rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns odlingslandskap bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Inventering gjord 2002-2004 Inventering gjord 2002-2004 Nötkreatur: - 60 Får: + 296 Hästar: + 50 (2003) Skogar E 10 E 11 E 12 E 13 50 % (110 000 ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång omfattas av miljöcertifierat skogsbruk enligt FSC eller PEFC alternativt bedrivas med grön skogsbruksplan enligt Skogsstyrelsens mål och riktlinjer. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med ca 50 000 ha. 6,0 6,5 % (13 000 14 000 ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång vara lagligt eller frivilligt skyddad. Arealer där beslut om skydd är taget ingår. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med 2,2 2,7 % (4 800 5 800 ha). Inga nyckelbiotoper i Mora kommun bör avverkas under perioden 2001 till 2005 års utgång. Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns skogar, som där har sina naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Ca 37 % (Ca 78 600 ha) Ca 4,8 % är lagligt eller frivilligt skyddad En avverkad under 2004 (10,2 ha) Våtmarker E 14 Alla våtmarker i Mora kommun som ingår i den nationella myrskyddsplanen bör år 2005 ha blivit naturreservat eller beslutade om att bli naturreservat. Tre våtmarker återstår att skydda 3

Mål Etappmål Uppföljning 2007 E 15 Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns våtmarker, som där har sina naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Sjöar och vattendrag E 16 Ingen exploatering bör under perioden 2001 till 2005 ske i Mora kommuns vattendrag om den orsakar någon negativ påverkan på den biologiska mångfalden, naturvärden eller miljön i övrigt. E 17 E 18 Arealen restaurerade vattendrag i Mora kommun bör i hektar kontinuerligt öka under perioden 2001 till utgången av Antalet naturligt förekommande fiskarter i Moras sjöar och vattendrag bör bibehålla eller öka sin produktion under perioden 2001 till utgången av E 19 Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns sjöar och vattendrag bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Bebyggd miljö E 20 Den kommunala organisationens och de kommunala bolagens inköp av bensin och diesel ska minska med 10 % under perioden 2001 till Johannisholm? Kättbo? 2007: Ingen restaurering gjord (2002-2005: Sex hektar restaurerade, 2006: Tre vandringshinder borttagna ) Öringtätheten har enl Skogsstyrelsen fördubblats i norrlandsvattendragen. (2005) E 21 Minst 50 % av de personbilar som köps eller leasas in av den kommunala organisationen och dess bolag under perioden 2001 till 2005 ska drivas med alternativa bränslen alternativt vara hybridbilar. E 22 Antalet skolor med någon form av miljödiplomering ska öka i Mora under perioden 2000 till E 23 Mängden försåld bensin respektive diesel i Mora kommun bör minska med 7 % i genomsnitt per invånare under perioden 1998 till Fyra skolor (Grön flagg) E 24 E 25 E 26 E 27 Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1999/2000 till 2004/05. Antalet personresor på de busslinjer som helt går genom Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1998/99 till 2004/05. Antalet företag som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 eller EMAS eller miljödiplomerade enligt miljö 4 i Mora kommun bör öka kontinuerligt under perioden 2000 till Antalet personer i Mora kommun som utsätts för bullerstörningar från riksvägarna över 65 db (A) ekvivalentnivå utomhus bör kontinuerligt minska under perioden 1999 till 22 företag (2000: 6 företag) Två fastigheter ej åtgärdade (2005) Luftföroreningar E 28 Luftutsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) från källor i Mora kommun bör minska med 30 % under perioden 1994 till Se fotnot* E 29 Luftutsläppen av kväveoxider från källor i Mora kommun bör minska med 30 % under perioden 1994 till Se fotnot* E 30 Andelen miljögodkända vedpannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av Ca 20% miljögodkända pannor (2006) 4

Mål Etappmål Uppföljning 2007 Försurning E 31 Antalet ton kalk som sprids per normalår från kalkdoserarna i Mora kommun bör inte öka under perioden 2001 till Gifter E 32 E 33 Halterna av metallerna kvicksilver, kadmium, koppar och bly som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till Halterna av de organiska ämnena nonylfenol, PCB och PAH som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till 2007: 780 ton (1997-2007: 8 565 ton) Under riktvärden och lägre än 1999 (Undantag: koppar, Solviken högre än 1999). Under riktvärden och lägre än 1999. E 34 Minst 15 % av förorenade områden av riskklass 2 i Mora kommun bör åtgärdas till 2005 års utgång. Strålmiljö E 35 Antalet kända bostäder med radonhalter överstigande 400 Bq/m 3 som sökt bidrag för åtgärder bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av Tolv områden i riskklass 2 finns i Mora (2005) 16 bidrag beviljades till småhus under 2007 (1999-2007: 37 beviljade bidrag) * Luftföroreningar: Dalarnas Luftvårdsförbund har under 2001 2004, i samverkan med länsstyrelsen och länets kommuner, genomfört en första heltäckande analys av luftkvalitén i länets större tätorter. Mätning sker sedan vart tredje år i respektive tätort. Mora ligger i den grupp tätorter i länet med de lägsta föroreningshalterna. Kväveoxidhalten uppfyller med god marginal nuvarande mål. Bensenhalten ligger dock klart över regeringens generationsmål. Exempel på energi- och miljöåtgärder under 2007 Upphandling av partnerskap för konvertera bort oljeuppvärmning av kommunala fastigheter. Revidering av Energiplan samt Miljö- och naturvårdsplan. Utsortering av komposterbart material infördes för företag samt för hus med gemensamma hämtplatser. Källsortering är införd på flertalet av kommunala arbetsplatser. Morkarlbyhöjdens skola deltar i ett regionalt projekt Lärande för hållbar utveckling. Energi- och miljömässan arrangerades åter 2007 med välbesökta seminarier och utställningar. Al Gores film, En obekväm sanning, visades på Sagabiografen för totalt ca 1 200 besökare. Sju sjöar har kalkats under året. Inventering av förorenade områden och en riskklassning av nedlagda deponier. En cykelsatsning HELA MORA CYKLAR har arrangerats för fjärde gången under sommarmånaderna som en av aktiviteterna i samband med Hälsoveckan. Mora i april 2008 Nils-Göran Johansson, miljöchef och Eva Larsson, miljösamordnare 5