Energibokslut 2006 Godkänt av kommunfullmäktige , 55/2007

Transkript

1 Energibokslut 26 Godkänt av kommunfullmäktige , 55/27

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Energiplanens mål - når vi dem...4 Sammanfattande uppföljning av etappmål Uppföljning av ettappmål för energi...6 Etappmål för kommunen som organisation...6 Etappmål för kommunene som geografiskt område...7 Några exempel på åtgärder...9 Bilagor: Tabellbilaga till energibokslut Fjärrvärme Mora tätort februari

4 Sammanfattning Energiplan för Mora kommun antogs efter ett brett samråd av kommunfullmäktige 21. I energiplanen finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen på lång sikt syftar till ett uthålligt energisystem och ansluter till såväl nationella som regionala målsättningar. Planen är nu under revidering men en uppföljning av planens etappmål görs även för 26. Energiplanens mål når vi dem? Energiplanen innehåller totalt 15 etappmål. Uppföljningen visar att flertalet av dessa har uppnåtts. Med tanke på utsläppen av växthusgaser är det glädjande att se att oljeanvändningen för uppvärmning har minskat stort både i kommunens egna fastigheter som i kommunen som helhet. För elanvändningen kan vi dock se det motsatta nämligen att el till uppvärmning i Mora kommuns hushåll ökat. Mål för det geografiska området Uppföljningen visar en starkt minskad efterfrågan av olja för uppvärmning i enskilda hushåll. Elanvändningen för eluppvärmda hushåll har ökat med 8 % sedan 1999, tvärtemot intentionerna i energiplanen. En av anledningarna till detta kan vara det ökade antalet hushåll med värmepump. Antalet trädbränsleeldade pannor har minskat med cirka 11 % jämfört med Antalet anslutningar till fjärrvärmen i Mora ökat med 33% sedan 23. Som exempel på energiåtgärder under 26 kan nämnas. Flera energiåtgärder i kommunala fastigheter som till exempel: Installering av energieffektivare ventilation och konvertering till fjärrvärme och till värmepump. Revideringen av Energiplanen är i full gång och i förslaget finns även klimatfrågan med. Den nya planen beräknas vara klar under 27. Energi- och miljömässan arrangerades åter 26 med välbesökta seminarier och utställningar. Mål för den kommunala organisationen Uppvärmningsenergin (i kwh/m2) för byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB har minskat med 12 % sedan Målet var satt till 5 % och har alltså nåtts med råge. Oljeförbrukningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB har minskat med hela 59 % jämfört med Mora i mars 27 Nils-Göran Johansson, miljöchef och Eva Larsson, miljösamordnare 4

5 Sammanfattande uppföljning av etappmål 26 Mål Etappmål Etappmål för kommunen som organisation E 1 E 2 E 3 E 4 E5 E 6 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Mora kommun ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Morastrand ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska minska med 4% 25 jämfört med 1998 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 25 jämfört med % -9% -15% +31% (se kommentar s. 6) -59% En minskning med 16 byggnader Etappmål för kommunen som geografiskt område E 7 E 8 E 9 E 1 E 11 E 12 E 13 E 14 E 15 Användningen av tillförd energi i Mora kommuns bostads- och servicesektor bör minska med 5% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Fossila bränslen för uppvärmning i Mora kommun bör minska med 15% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som har el som huvudsaklig värmekälla, undantaget fritidshus, bör vara lägre 25 än 1999 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort bör kontinuerligt öka under perioden 2 till utgången av 25 Antalet trädbränsleeldade pannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Antalet miljögodkända trädbränslepannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Direktverkande elvärme i Moras nya byggnader, undantaget fritidshus, bör inte användas 25 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 25 jämfört med 1999 Utvinning och produktion av förnybar energi i Mora kommun bör kontinuerligt öka Utvecklingen mot målet har varit positiv och målet för perioden har uppnåtts. +3% (25) -47% (25) +8% +212 anslutningar (jmf med 23) Ca pannor färre (ca -11%) Ca miljögodkända pannor fler (ca + 3%) Ett småhus med direktel färdigställt under 26 26: 2,8 GWh (1999: 2,6 GWh, Fortums nätområde) 25: 148 GWh (1998: 145 GWh) Målet är möjligt att nå men ingen entydig riktning kan utläsas. Målet för perioden har inte uppnåtts. 5

6 Uppföljning av etappmål för energi Etappmål 3 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Mora kommun ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till Etappmål för kommunen som organisation 25 Etappmål 1 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Etappmål 2 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd köpt energi för uppvärmning (kwh/m 2 ) i byggnader ägda av: Mora kommun har minskat med 16% (1998: 158 kwh/m 2, 26: 133 kwh/m 2 ). Morastrand AB har minskat med 9% (1998: 24 kwh/m 2, 26: 185 kwh/m 2 ). I diagrammen nedan anges uppvärmningsenergin i MWh. Elvärmen på Strandens skola ingår inte i den statistik som här redovisas utan ingår i fastighetselen. Etappmål 4 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Morastrand ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 År 26 användes i Mora kommuns byggnader 15% mindre och i Morastrands byggnader 31% mer fastighetsel än Detta ger totalt sett en ökning med 3%. Ökningen inom Morastrand beror dock på att det, från och med 22, tillkommit hushållsel från totalt ca 258 lägenheter som inte ingick i basårets statistik. Därmed blir inte siffrorna jämförbara. Den totala elanvändningen (fastighetsel och elvärme) har dock minskat inom Morastrand med ca 8% om man jämför 26 med 1998 (se vidare i tabell 3). För Mora kommuns fastigheter ligger elvärmeanvändningen på Strandens skola sedan 23 tillsammans med fastighetselen Fastighetsel (MWh) 25 Uppvärmningsenergi (MWh) Mora kommun Mora kommun Morastrand AB 15 Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 2 i tabellbilaga Uppvärmningsenergi (MWh) Morastrand AB Fjärrvärme Elvärme Olja Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 1 i tabellbilaga 6

7 Etappmål 5 Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska minska med 4% 25 jämfört med 1998 År 26 har oljeanvändningen för uppvärmning minskat med närmare 4 m3 (- 59%) i Mora kommuns och Morastrands fastigheter jämfört med Tillförd olja (m3) Etappmål för kommunen som geografiskt område Etappmål 7 Användningen av tillförd energi i Mora kommuns bostads- och servicesektor bör minska med 5% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Inom sektorn bostäder och service var energitillförseln under 25 3% högre än 1998 räknat i kwh/invånare. Totalt har energitillförseln till Mora (inom de olika sektorerna: bostäder och service, industri samt transporter) ökat med 9% från 796 till 838 GWh mellan åren 1998 till Energianvändning inom sektorn bostäder och service (kwh/inv) Mora kommun Morastrand AB 1 Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 4 i tabellbilaga Källa: GDE-net. För ytterligare information se tabell 5 och 6 i tabellbilaga Etappmål 6 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 25 jämfört med 1998 Etappmål 8 Fossila bränslen för uppvärmning i Mora kommun bör minska med 15% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Mora kommun: Under året har Bonäs fd skola konverterats från eluppvärmning till uppvärmning med värmepump. Basåret 1998 fanns 28 eluppvärmda objekt. 26 fanns 17 stycken vilket ger en minskning under perioden med 11 byggnader. Etappmålet följs upp med SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare. I digrammet nedan redovisas denna för enskild uppvärmning Om leveranserna motsvarar användningen av eldningsolja 1 i Mora kommun var denna per invånare 47% lägre år 25 än Morastrand AB: Under 26 har två byggnader konverterats till fjärrvärme.1998 fanns 13 eluppvärmda objekt och sedan dess har totalt fem konverterats, samtliga till fjärrvärme. Totalt, för både Mora kommun och Morastrand, ger detta en minskning med 16 eluppvärmda byggnader mellan åren Eldningsolja 1 (liter/inv) för ensklid uppvärmning Källa: SCB. För ytterligare information se tabell 7 i tabellbilaga 7

8 Etappmål 9 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som har el som huvudsaklig värmekälla, undantaget fritidshus, bör vara lägre 25 än 1999 Etappmål 12 Antalet miljögodkända trädbränslepannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Den tillförda mängden el i småhus med elvärme har 26 ökat med 8 % jämfört med En av anledningarna kan vara det ökande antalet hushåll med värmepump. Vid utgången av 26 fanns enligt Skorstensfejarmästaren ca 2-3 miljögodkända trädbränslepannor. Detta är en tredubbling jämfört med 1997 då det fanns ca 9 stycken El (MWh) i hushåll med el som huvudskalig värmekälla Etappmål 13 Direktverkande elvärme i Moras nya byggnader, undantaget fritidshus, bör inte användas 25 Enligt stadsarkitektkontoret har 25 småhus färdigställts under 26 med följande huvudsakliga värmekälla: fastbränsle: fem stycken, vattenburen el: en styck, direktel: en styck, fjärrvärme: en styck samt värmepump: 17 stycken Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. För ytterligare information se tabell 8 i tabellbilaga Etappmål 14 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 25 jämfört med 1999 Etappmål 1 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort bör kontinuerligt öka under perioden 2 till utgången av 25 För 26 redovisas eltillförseln (2,83 GWh) till gatubelysning för kommunen som helhet. Tidigare års uppgifter baseras endast på Fortums nätområde. Vid utgången av 26 var antalet fjärrvärmeanslutna anläggningar i Mora tätort 853 stycken. Jämfört med utgången av 23 är detta en ökning med 212 stycken (33%). 3 2,5 2 1,5 Tillförd el (GWh) för kommunal väg- och gatubelysning 1 8 Etappmål 11 Antalet trädbränsleeldade pannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Vid utgången av 26 uppger Skorstensfejarmästaren att det finns 117 trädbränsleeldade pannor samt ett tjugotal större pannor. Detta är en minskning med pannor. (11%) (1997: pannor inklusive 1 större pannor) Pelletsbrännare, oftast som ersättare till oljeeldning men också till vedeldning och el, blir allt vanligare. Vid utgången av 26 var ca 2 stycken av ovanstående pannor pelletsbrännare., Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. För ytterligare information se tabell 11 i tabellbilaga Etappmål 15 Utvinning och produktion av förnybar energi i Mora kommun bör kontinuerligt öka Tanken i energiplanen är att den uppskattning av årlig produktion trädbränslen som redovisas i GDE-nets energibalans ska redovisas. 25 producerades, enligt GDE-nets nya modell för energibalansen, 148 GWh trädbränslen vilket kan jämföras med 145 GWh under 1997.

9 Några exempel på åtgärder 26 Samordning Energieffektivisering och konverteringar i kommunägda byggnader Mora kommun Konvertering av fd Bonäs skola från el till värmepump. Konvertering av fd Öna skola från olja till fjärrvärme. Befintligt frånluftssystem är utbytt till från- och tillluftssystem med värmeåtervinning. Konvertering av Tuvans förskola från direktverkande el till fjärrvärme. Befintligt självdragssystem har bytts ut till från- och tillluftssystem med värmeåtervinning. Morkalby förskola har konverteras från el till värmepump. I Finnsnäs, Östnors och Nusnäs förskola har ventilationen gjorts om och styrs numera av rörelsedetektorer. Revideringen av Energiplanen är i full gång och förslaget innehåller även en klimatstrategi. Den nya planen beräknas vara klar under 27. I arbetsgruppen för energigruppen har följande personer ingått: Konny Kolping och Nils-Erik Eklund (stadsarkitektkontoret), Nils- Göran Johansson (miljö- och hälsoskyddskontoret), Christina Holback och Bengt Katrin (Tekniska förvaltningen), Christer Tomth (Morastrand AB) och Eva Larsson (Kansli & Utveckling). Morastrand AB Information om energibesparande åtgärder vid samrådsmöten med hyresgäster. Inmontering av flödesbegränsare vid utbyten av blandare. Utbyte av tvättmaskiner till mer eleffektiva har skett på Rödmyren 1 och 2. Konvertering av området Gruddbacken från el till fjärrvärme. Konvertering av Hagvägen från olja till fjärrvärme. Arrangerande av årlig energimässa Energi- och miljömässan har arrangerats sedan 1999, med utställare och föreläsare inom temat energi och miljö. 26 års Expo Siljan hade 3 talet utställare och ca 2 besökare. Fyra mycket uppskattade föreläsningar gavs med följande rubriker. - Nuvarande och framtida energisituation i Sverige och internationellt, Tomas Kåberger, - Kompostering av matavfall, Olle Uleander, - Värmepumpar, Martin Forsén, - Ved/pelletseldning och bioenergin som tillväxtmotor, Bengt-Erik Lövgren. 9

10 Tabellbilaga till energibokslut 26 Tabell 1 Total mängd uppvärmningsenergi (MWh) i kommunalt ägda byggnader Förändring Mora kommun Fjärrvärme % Elvärme % Olja % Totalt % Yta m % Nyckeltal kwh/m % Morastrand AB Fjärrvärme % Elvärme % Olja % Totalt % Yta m % Nyckeltal kwh/m % Totalt Fjärrvärme % Elvärme % Olja % Totalt % Yta m % Nyckeltal kwh/m % Källa: Morastrand AB:s databas för energistatistik (Energireda) samt Tekniska kontoret. Uppgifterna är normalårskorrigerade. Elvärmeförbrukningen på Strandens skola ingår inte i statistiken. Oljan räknas här ha energiinnehållet 9,88 kwh per liter. För tillförd mängd i m 3 se tabell 4. 1

11 Tabell 2 Tillförd fastighetsel (MWh) i kommunalt ägda byggnader Förändring Mora kommun % Morastrand AB * 7179* 7312* 7379* 7524* +31% Totalt % Källa: Morastrands databas för energistatistik. I Morastrand ingår ej hushållsel som debiteras hyresgästerna direkt. * Från 22 ingår dock hushållselen från 192 lägenheter (Hindriksheden) samt från lägenheter (Kumbelnäs), 3 lägenheter (Millåkern) samt 24 lägenheter (Näskitt, Våmhus). 26 ingår alltså hushållsel från 258 lägenheter vilka inte fanns med i basårets statistik. Fr o m 23 finns elförbrukningen (fastihetsel+elvärme) från Strandens skola med i fastighetselen. Tabell 3 Elanvändning Morastrand AB Förändring Fastighetsel % Elvärme % Totalt % Källa: Morastrands databas för energistatistik Tabell 4 Tillförd olja (m3) för uppvärmning i kommunalt ägda byggnader Förändring Mora kommun 424,8 325,1 35,8 269,6 262,1 221,6 227,1 27,9-51% Morastrand AB 236, 98, 99, 98, 127, 116, 79, 6,6-74% Totalt 66,8 423,1 44,8 367,6 389,1 337,6 36,1 268,5-59% Källa: Morastrands databas för energistatistik. Uppgifterna är för varje år normalårskorrigerad. Uppgifterna stämmer inte helt med den statistik som redovisas i energiplanen eller bokslutet 21. Detta beror på att några byggnader inte fanns upptagna i denna och på att justeringar gjorts för några byggnader. Tabell 5 Energianvändning (GWh) Mora Förändring Bostäder, service % Industri % Transporter % Summa GWh % Källa: Energibalans för Mora, GDE-net 11

12 Tabell 6 Tillförd energi (GWh) inom Bostäder och service Bostäder och service (faktisk förbrukning) Förändring % Antal invånare % Antal kwh/inv % Källa: Energibalans för Mora, GDE-net Kommentar till tabell 5 och 6: Statistiken från GDE-net skiljer en del från statistiken som finns hos SCB vad gäller fördelningen mellan bostäder och industri. Tabell 7 Leveranser av eldningsolja 1 enskild uppvärmning Förändring EO 1 (1 m 3 ) 4,4 7,5 5,8 6,2 5,2 4,1 2,3-48% Antal m 3 /inv,22,37,29,31,26,2,11-47% Källa: SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare. Invånarantal Mora: 1998: 2 398, 1999: 2 246, 2: 2 132, 22: 2 24 och 23: 2 93, 24: 2 83 och 25: Utöver den leverans av eldningsolja 1 som anges i tabellens uppgifter tillkommer leveranser inom SNI (= Svensk näringsgrensindelning) 1-37, 4 (utvinning av mineral, tillverkning samt el-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning). Under 25 var leveranserna av eldningsolja till dessa ändamål ca 1 3 m 3. I hetvattenförsörjningen ingår olja till fjärrvärme. Kommentar till tabell 7: SCB:s statistik för oljeleveranser inhämtas från leverantörer, dvs. oljebolag. Dessa ska ange till vilken kommun oljan levereras. För enskild uppvärmning borde därför denna statistik vara ett mått på enskild oljeeldning i kommunen. Några felkällor finns dock som t ex att oljebolagen levererar till mindre återförsäljare med distribution över kommungränser. Tabell 8 Tillförd mängd el (MWh) i hushåll med el som huvudsaklig värmekälla i Mora Förändring Faktisk förbrukning % Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. Uppgifterna avser kundstocken småhus över 1 kwh. I denna kundstock dominerar åretrunthushåll med elvärme. I denna kundstock befinner sig också hushåll med värmepump. 12

13 Tabell 9 Antalet fjärrvärmeanslutna anläggningar i Mora tätort Kategori (antal anläggningar) Villor Gruppanslutna villor Flerbostadshus Offentliga och övriga lokaler Industrier Totalt Källa: E.ON Värme Sverige AB. Antal anläggningar är inte riktigt samma som antal byggnader. Vissa anslutningar innehåller fler än en byggnad, framförallt inom kategorin flerbostadshus och offentliga lokaler. Tabell 1 Producerad fjärrvärmeenergi (MWh) Bränslemix Mora Flis Siljanssågen överskott Siljanssågen ECO Avfall Olja RGK Summa Källa: E.ON Värme Sverige AB Tabell 11 Tillförd el (GWh) för kommunal väg- och gatubelysning Mora Elanvändning 2,6 2,56 2,47 2,54 2,57 2,83* Källa: Fortum Distribution Ryssa AB samt Tekniska kontoret. *Fr o m 26 redovisas eltillförseln till gatubelysning i kommunen som helhet. Tidigare endast Fortums nätområde. 26 var eltillförseln inom Fortum 2,6 GWh. Tabell 12 Produktion av trädbränsle (GWh) Mora Trädbränslen Källa: GDE-net I uppgiften ingår fjärrvärmens flistillförsel, uppskattad privat vedeldning samt uppskattad trädbränsletillförsel inom sågverksindustrin. Brikettillverkning och spill ingår inte i den modell som GDE-net numera redovisar. 13

14 Fjärrvärme Mora tätort februari Fjärrvärmenätet blå markering

15