Energibokslut av Energiplan för Mora kommun

Transkript

1 Energibokslut 25 av Energiplan för Mora kommun Godkänt av kommunfullmäktige /26

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Energiplanens mål - når vi dem 4 Sammanfattande uppföljning av etappmål 25 5 Uppföljning av ettappmål för energi 6 Uppföljning av åtgärder för energi 25 9 Övrig uppföljning 13 Bilagor: Tabellbilaga till energibokslut Fjärrvärme Mora tätort 18

4 Sammanfattning Energiplan för Mora kommun antogs efter ett brett samråd av kommunfullmäktige 21. I energiplanen finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen på lång sikt (25-5 år) syftar till ett uthålligt energisystem och ansluter till nationella målsättningar. Dessa har i planens etappmål räknats om till vad vi behöver åstadkomma under de närmaste fem åren, för att komma en rimlig bit på vägen mot ett uthålligt energisystem. Planen behandlar främst energianvändning i byggnader. Energiplanens etappmål och åtgärder ska årligen följas upp i ett energibokslut. Detta är det femte bokslutet. Energiplanens mål når vi dem? Energiplanen innehåller totalt 15 etappmål. Uppföljningen visar att flertalet av dessa har uppnåtts. Med tanke på utsläppen av växthusgaser är det glädjande att se att oljeanvändningen för uppvärmning har minskat både i kommunens egna fastigheter som i kommunen som helhet. För elanvändningen kan vi dock se det motsatta nämligen att el till uppvärmning i Mora kommuns hushåll ökat. En minskande trend kan dock skönjas de senaste två åren. En annan målsättning som inte uppnås, även om siffrorna är något osäkra, är att antalet trädbränsleeldade pannor har minskat istället för att öka. Mål för den kommunala organisationen Uppvärmningsenergin (i kwh/m 2 ) för byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB har minskat med 16 % sedan Målet var satt till 5 % och har alltså nåtts med råge. Oljeförbrukningen har minskat med hela 54 % jämfört med Målsättningen för 25 är därmed uppnådd. Inom Mora kommuns fastigheter har användningen av fastighetsel minskat med 4 % jämfört med Inom Morastrand är detta mål svårt att följa upp på ett bra sätt. Detta beror på att det inom Morastrand tillkommit hushållsel från ett antal lägenheter som inte ingår i basårets statistik. Därmed blir inte siffrorna jämförbara. Den totala elanvändningen (fastighetsel + elvärme) har dock minskat inom Morastrand med cirka 3 % jämfört med Mål för det geografiska området Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort har ökat med 22 % sedan 2. För oljeuppvärmning i enskilda hushåll indikerar uppföljningen en starkt minskande trend. Elanvändningen för eluppvärmda hushåll har ökat med 11 % sedan 1999, tvärtemot intentionerna i energiplanen. Sedan 23 har dock en minskning av elanvändningen för dessa hushåll skett. Antalet trädbränsleeldade pannor har minskat med cirka 12 % jämfört med Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ligger på samma nivå som Ett mycket aktivt energiarbete har bedrivits även under 25 och totalt har aktiviteter bedrivits inom 12 av planens totalt 13 åtgärder. Som exempel på åtgärder kan nämnas. Region Siljan har under 24/25 gjort en förstudie för att utveckla konkurrenskraftiga bioenergikluster i glesbygd genom småskalig flexibel teknik och nätverkande entreprenörskap. Arbetet har lett fram till bildandet av Norra Dalarnas Bioenergiförening. Efter ett års uppehåll arrangerades åter en mässa för allmänheten med temat energi och miljö. Flera energiåtgärder i kommunala fastigheter som till exempel: Installering av energieffektivare ventilation och tid/temperaturstyrda motorvärmare, byte till fönster med bättre u-värden, rutiner för mediastatis tikuppföljning på respektive område, konverteringar till fjärrvärme och förberedelser för övergång till biobränsle på ett tiotal byggnader. De standard-pc är som inhandlas till den kommunala organisationen genom IT-enheten är så kallade Green PC, vilka är energisnåla och har en uttalad miljöprofil genom avsaknad av bromerade flamskyddsmedel och miljövänlig tillverkningsprocess. Mora i mars 26 Nils-Göran Johansson, miljöchef och Eva Larsson, miljösamordnare 4

5 Sammanfattande uppföljning av etappmål 25 Mål Etappmål Etappmål för kommunen som organisation E 1 E 2 E 3 E 4 E5 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Mora kommun ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Morastrand ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska minska med 4% 25 jämfört med % -19% -4% +28% (se kommentar s. 6) -54% E 6 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 25 jämfört med 1998 Etappmål för kommunen som geografiskt område Sju eluppvärmda byggnader färre E 7 E 8 E 9 E 1 E 11 E 12 E 13 E 14 E 15 Användningen av tillförd energi i Mora kommuns bostads- och servicesektor bör minska med 5% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Fossila bränslen för uppvärmning i Mora kommun bör minska med 15% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som har el som huvudsaklig värmekälla, undantaget fritidshus, bör vara lägre 25 än 1999 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort bör kontinuerligt öka under perioden 2 till utgången av 25 Antalet trädbränsleeldade pannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Antalet miljögodkända trädbränslepannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Direktverkande elvärme i Moras nya byggnader, undantaget fritidshus, bör inte användas 25 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 25 jämfört med 1999 Utvinning och produktion av förnybar energi i Mora kommun bör kontinuerligt öka Utvecklingen mot målet har varit positiv och målet för perioden har uppnåtts. -6% (23) -4% (24) +11% +233 byggnader (+22%) Ca pannor färre (ca -12%) Ca 8-11 miljögodkända fler pannor (ca + 5%) Inget småhus med direktel färdigställt under 25 25: 2,6 GWh (1999: 2,6 GWh) 23: 16 GWh (1998: 145 GWh) Målet är möjligt att nå men ingen entydig riktning kan utläsas. Målet för perioden har inte uppnåtts. 5

6 Uppföljning av etappmål för energi Etappmål för kommunen som organisation Etappmål 1 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Etappmål 2 Tillförd köpt uppvärmningsenergi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 5% i genomsnitt per kvadratmeter 25 jämfört med 1998 Etappmål 3 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Mora kommun ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Etappmål 4 Tillförd fastighetsel i byggnader ägda av Morastrand ska kontinuerligt minska under perioden 1998 till 25 Tillförd köpt energi för uppvärmning (kwh/m 2 ) i byggnader ägda av: Mora kommun har minskat med 12% (1998: 159 kwh/m 2, 24: 132 kwh/m 2 ). Morastrand AB har minskat med 19% (1998: 23 kwh/m 2, 24: 174 kwh/m 2 ). I diagrammen nedan anges den totala uppvärmningsenergin. Elvärmen på Strandens skola ingår inte i den statistik som här redovisas utan ingår i fastighetselen. År 25 användes i Mora kommuns byggnader 4% mindre och i Morastrands byggnader 28% mer fastighetsel än Detta ger totalt sett en ökning med 8%. Ökningen inom Morastrand beror dock på att det i statistiken (från och med 22) tillkommit hushållsel från totalt ca 258 lägenheter som inte ingick i basårets statistik. Därmed blir inte siffrorna jämförbara. Den totala elanvändningen (fastighetsel och elvärme) har dock minskat inom Morastrand med ca 3% om man jämför 25 med 1998 (se vidare i tabell 3). För Mora kommuns fastigheter ligger elvärmeanvändningen på Strandens skola sedan 23 tillsammans med fastighetselen. Uppvärmningsenergi (MWh) Mora kommun Fastighetsel (MWh) OLJA FJÄRRV ELVÄRME 2 4 Uppvärmningsennergi (MWh) Morastrand AB Uppvärmningsenergi (MWh) Morastrand AB Mora kommun Morastrand AB 35 3 Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 2 i tabellbilaga OLJA FJÄRRV ELVÄRME Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 1 i tabellbilaga 6

7 Etappmål 5 Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska minska med 4% 25 jämfört med 1998 Året 25 användes sammanlagt, inom Mora kommun och Morastrand AB, 54% mindre olja för uppvärmning jämfört med året Källa: Morastrand AB. För ytterligare information se tabell 4 i tabellbilaga Etappmål 6 Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 25 jämfört med 1998 Tillförd olja (m3) (m3) Mora kommun Morastrand AB Mora kommun: 1998 fanns 28 eluppvärmda objekt. Av dessa har fyra byggnader konverterats till fjärrvärme, i en byggnad har värmepump installerats och en har sålts. Två byggnader har tillkommit, detta är dock tillfälliga lokaler som inte skall vara kvar någon längre tid. Morastrand AB: 1998 fanns 13 eluppvärmda objekt. Av dessa har tre konverterats till fjärrvärme. Etappmål för kommunen som geografiskt område Etappmål 7 Användningen av tillförd energi i Mora kommuns bostads- och servicesektor bör minska med 5% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med 1998 Inom sektorn bostäder och service var energitillförseln under 23 6% lägre än 1998 räknat i kwh/invånare. Totalt har energitillförseln till Mora (inom de olika sektorerna: bostäder och service, industri samt transporter) ökat med 12% från 771 till 86 GWh mellan åren 1998 till 23. Procentuellt sett sker den största ökningen inom transportsektorn vilken ökat energianvändningen med 5% mellan dessa år Tillförd energi energi inom inom sektorn sektorn bostäder bostäder och och service service (kwh/inv) (kwh/inv) Etappmål 8 Fossila bränslen för uppvärmning i Mora kommun bör minska med 15% i genomsnitt per invånare 25 jämfört med Källa: GDE-net. För ytterligare information se tabell 5 och 6 i tabellbilaga Etappmålet följs upp med SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare. I digrammet nedan redovisas denna för enskild uppvärmning Om leveranserna motsvarar användningen av eldningsolja 1 i Mora kommun var denna per invånare 4% lägre år 24 än 1998 (normalårskorrigerat). Totalt ger detta sju eluppvärmda byggnader färre 25 än jämförelseåret Eldningsolja 1 (liter/inv) 1 för för enskild ensklid uppvärmning uppvärmning Källa: SCB. För ytterligare information se tabell 7 i tabellbilaga 7

8 Etappmål 9 Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som har el som huvudsaklig värmekälla, undantaget fritidshus, bör vara lägre 25 än 1999 Etappmål 11 Antalet trädbränsleeldade pannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Den tillförda mängden el i åretrunthushåll med elvärme har 25 ökat med 11 % jämfört med 1999 (normalårskorrigerad uppgift). Efter 23 kan dock en minskande trend skönjas. 8 El (MWh) El i i hushåll med el el som som huvudsaklig huvudskalig värmekälla värmekälla Vid utgången av 25 uppger Skorstensfejarmästaren att det finns 116 trädbränsleeldade pannor samt ett tiotal större pannor. Detta är en minskning med pannor. (1997: pannor inklusive de större pannorna). Pelletsbrännare, oftast som ersättare till oljeeldning men också till vedeldning och el, blir allt vanligare. Vid utgången av 25 var ca 125 stycken av ovanstående pannor pelletsbrännare Etappmål 12 Antalet miljögodkända trädbränslepannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1997 till utgången av 25 Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. För ytterligare information se tabell 8 i tabellbilaga Etappmål 1 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort bör kontinuerligt öka under perioden 2 till utgången av 25 Vid utgången av 25 fanns enligt Skorstensfejarmästaren ca 17-2 miljögodkända trädbränslepannor. Detta är en fördubbling jämfört med 1997 då det fanns ca 9 stycken. Vid utgången av 25 var antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort stycken. Jämfört med utgången av 2 är detta en ökning med 233 stycken (22%). Etappmål 13 Direktverkande elvärme i Moras nya byggnader, undantaget fritidshus, bör inte användas Antalet fjärrvärme anslutna byggnader i Mora Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora Enligt stadsarkitektkontoret har under 25 åtta småhus färdigställts med följande huvudsakliga värmekälla: fastbränsle: en styck, vattenburen el: två stycken, direktel: ingen, samt värmepump: fem stycken Källa: E.ON Värme Sverige AB. För ytterligare information se tabell 9 och 1 i tabellbilaga samt bilaga 2 Karta över Fjärrvärme Mora tätort 8

9 Etappmål 14 Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 25 jämfört med 1999 Under 25 tillfördes för detta ändamål MWh vilket är 1% lägre än under Tillförd Tillförd el (MWh) el (MWh) för för kommunal kommunal vägvägoch och gatubelysning gatubelysning 5 Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. För ytterligare information se tabell 11 i tabellbilaga Etappmål 15 Utvinning och produktion av förnybar energi i Mora kommun bör kontinuerligt öka Tanken i energiplanen är att den uppskattning av årlig produktion trädbränslen som redovisas i GDE-nets energibalans ska redovisas. 23 producerades, enligt GDE-nets nya modell för energibalansen, 16 GWh trädbränslen vilket kan jämföras med 141 GWh under Produktion Porduktion trädbränslen (GWh) Mora Källa: GDE.net. För ytterligare information se tabell 12 i tabellbilaga Uppföljning av åtgärder för energi Energieffektivisering i kommunägda byggnader Mora kommun Fönster: På Våmhus skola har 57 m 2 gamla fönster bytts ut till fönster med ett u-värde på 1.2 W/m 2. Den beräknade energibesparingen är 12 MWh. Åtgärden har beviljats 9 kronor i energistöd från Länsstyrelsen. På Sollerö skola har 55 m 2 gamla fönster bytts ut till fönster med ett U-värde på 1.3 W/m 2. Den beräknade energibesparingen är ca 11 MWh. Ventilation: I Sollerö skolas gymnastikhall har en ventilationsanläggning med värmeåtervinning installerats. Den beräknade årliga energibesparingen är 16 MWh. Åtgärden har beviljats 224 kronor i energistöd från Länsstyrelsen. I Öna fd skola har en ny ventilationsanläggning med värmeåtervinning installerats. Den beräknade årliga energibesparingen är 23 MWh. Åtgärden har beviljats 88 5 kronor i energistöd från Länsstyrelsen. På Morkalby f-6 skola har fjärrvärmeväxlaren bytts ut mot en energieffektivare. För delar av skolan har också en ny ventilationsanläggning med värmeåtervinning installerats. Övrigt: Två storköksugnar på Sollerö skola respektive Mora Utbildningscentrum har bytts ut mot energieffektiva kombiugnar. På S:t Mikaelsskolan har belysningsarmaturerna i några skolsalar bytts ut mot mer energieffektiva. I kommunhusets serverrum sker en successiv övergång till att inordna servrarna i ett så kallat bladesystem. Detta innebär att de servrar som köps saknar eget spänningsaggregat och delar på ett centralt med cirka 3 % energibesparing som följd. Detta leder i sin tur till att 3 % mindre värme behöver kylas bort (vilket ger en större energibesparing än den direkta i servrarna). I samarbete med Energimyndigheten har energibesiktningar genomförts på fyra av kommunens kontorsfastigheter (Kommunhuset, G:a kommunalhuset, Stadsarkitektkontoret, Socialkontoret). Moraparken AB Nytt styrsystem för ventilationen i huvudbyggnaden har installerats. Ca 6 nya tidsstyrda motorvärmarplatser finns för både personal och gäster. 9

10 På hotell och huvudbyggnad har tvågreppsblandare bytts ut till nya engreppsblandare för att minska varmvattenför brukningen. Två tvättmaskiner har bytts ut till maskiner av energisnålare typ. Rutin för att hålla en fortlöpande kontroll på energianvändningen. Moravatten AB Under året har Tingsnäs pumpstation byggts om. Den gamla pumpsumpen användes som byggform till den nya prefabricerade pumpstationen. Nya avloppspumpar har gjort strömförbrukningen lägre. Frånluften leds genom ett biofilter, bestående av bark, för att minimera luktproblemen. Morastrand AB Information: Under året har det varit 24 planerade samrådsmöten med hyresgäster där Morastrand har informerat om bland annat energibesparande åtgärder. Mätning och uppföljning: Registrering och analys sker decentraliserat på respektive geografiskt område. Uppföljning och redovisning av förbrukningar sker månadsvis på arbetsplatsträffar. Ytuppgifter finns nu inlagda i Energireda vilket genererar möjlighet till att ta ut nyckeltal. I samband med månadstillsyn sker injustering av temperaturer i tvättstugor och källare. Installation av undermätare för att särskilja fastigheternas elvärme från fastighetsel har skett där det varit tekniskt möjligt. Utredning och förslag finns för införande av mätning av uppvärmningsenergi samt mätning av el- och varmvattenförbrukning för varje lägenhet. Framtagen kostnadskalkyl slutar på ca 2,5 milj. Uppskattad energieffektivisering baserad på driftsatta anläggningar är ca 75. kronor (taxor 25). Ventilation: Värmeåtervinning har installerats i en affärslokal i kv. Valhall i samband med underhållsarbete. Energieffektivisering har uppnåtts i kv. Hånåkni i samband med installation av temperaturstyrda frånluftsfläktar. Övrigt: Sparsilar har monterats in vid alla blandarbyten under året. Under året har renovering av tre tvättstugor genomförts. De nya maskinerna har AVS (Automatiskt viktmätningssystem), vilket innebär att varje enskild tvätt vägs direkt i maskinen och sedan anpassar maskinen vatten efter mängden tvätt. Under året har 285 motorvärmare fått tid/temperaturstyrning, nu saknar endast en fastighet tid/temperaturstyrda motorvärmare. Ett försök med närvarogivare på belysningen i allmänna utrymmen pågår i kv. Klockarhagen. 2 Övergång till trädbränsle i kommunägda byggnader Mora kommun Förberedelser har vidtagits för att se över vilka kommunala fastigheter som skulle kunna konverteras från olja till biobränsle. Förberedelser har skett genom att företaget Brikettenergi AB har gått igenom uppvärmningssystemen i de kommunala fastigheterna Bjäkenbackens skola, Sollerö skola, Venjans skola och simhall, Vika skola, Venjans kommunalhus, Våmhus skola och Selja-Långlets skola. Företaget har dessutom gått igenom Juntgården i Venjan samt Hyreshus 1 och 2 i Våmhus som ägs av Morastrand AB. Företaget erbjuder kommunen (och Morastrand AB) olika lösningar för att kunna konvertera dessa fastigheter från olja till träbränsle. Exempel på lösningar som Brikettenergi föreslår är: 1. Att företaget bygger och driver biobränsleanläggningar på de utvalda fastigheterna, och säljer färdig värme till kommunen. 2. Att företaget bygger biobränsleanläggningar på de på de utvalda fastigheterna och att kommunen via till exempel Morastrand AB sköter driften av anläggningarna. 3. Att kommunen själva bygger biobränsleanläggningar på de på de utvalda fastigheterna och att företaget sedan sköter driften av anläggningarna. För de olika alternativen finns prisförslag framtagna. Förslagen bedöms som mycket intressanta och tekniska förvaltningen avser att ta fram underlag för en upphandling under 26. Morastrand AB Utredning har skett samordnat med Mora kommun (se ovan). 1

11 3 Energirådgivning Den kommunala energirådgivningen strävar efter att hjälpa privatpersoner, föreningar och mindre företag att minska sin energiförbrukning och att hjälpa till att föreslå miljöriktiga och ekonomiskt fördelaktiga uppvärmningsalternativ. Energirådgivningen delas mellan Mora och Orsa kommuner och omfattar en heltidstjänst. Annonsering, telefonrådgivning, utflykter med utställningsvagnen samt en del föreläsningar har genomförts under året. Energirådgivningen har en hemsida som ligger under www. orsa.se. Privatpersoner är den största kategorin som söker råd och då främst villaägare, men även en del föreningar och företag har uppsökt energirådgivningen. 4 Utbyggnad av fjärrvärmen i Mora tätort Enligt E.ON Värme Sverige AB har fjärrvärmeleveranserna under år 25 ökat till totalt 111 GWh (1999: 86 GWh). Under 25 anslöts ytterligare 49 fastigheter, med en sammanlagd beräknad energileverans på 5 GWh till fjärrvärmenätet Avfallsförbränningsanläggningen har anpassats till de strängare krav som gäller enligt EU:s förbränningsdirektiv, vilket trädde i kraft 28 december 25. Detta innebär att anläggningen kommer att drivas vidare åtminstone till och med 28. Biobränslepannorna på Vattumyrsverket har kompletterats med en gemensam rökgaskondensor för att ytterligare öka bränsleeffektiviteten. Mora kommun Återbrukets bygglager har konverterats från el till fjärrvärme. Åtgärden har beviljats 19 5 kronor i energistöd från Länsstyrelsen. Öna fd skola har konverterats från olja till fjärrvärme. Den beräknade årliga energibesparingen för åtgärden är 24 MWh. Åtgärden har beviljats 51 kronor i energistöd från Länsstyrelsen. Morastrand AB Uppvärmningen på Hagvägen konverterades från olja till fjärrvärme under hösten. Utredning samt projektering för fjärrvärme på Gruddbacken är klart. Förslaget innebär att varje lägenhet får en egen värmeväxlare med energimätare och möjlighet till att avläsa uppvärmningsenergin per lägenhet. Möjlighet ges också att dela fastighetsel och hushållsel via mätning. Gruddbacken är det första området som ges möjlighet att mäta värme och hushållsel per lägenhet. 5 Utredning och byggande av närvärme på andra platser i kommunen Inga kända åtgärder har vidtagits under året 6 Arrangerande av årlig energimässa Energi- och miljömässan har arrangerats sedan 1999, med utställare och föreläsare under temat energi, miljö, villa, bygg, trädgård och skog. Efter ett års uppehåll arrangerades åter en mässa med tema energi och miljö. Mässan gick av stapeln på Moraparken och hade 3 4-talet utställare och ca 1 5 besökare. Fem mycket uppskattade föreläsningar gavs med följande rubriker. - Vilka alternativ finns när vi får Europapriser på elen och oljan sinar? Tomas Kåberger. - Hur många fler Vasalopp blir det? Pär Holmgren. - Den nya avfallshanteringen - hur påverkar den mig? Christina Holback och Lena-Stina Björklund. - Solvärme i din villa, Stefan Enerud. - Vindkraft i inlandet fungerar det? Jan-Olov Dahlin. 7 Energieffektivisering av gatu- och vägbelysningen Huvuddelen av befintlig gatu- och vägbelysning är av typen 125 W kvicksilverlampor. Vid nyinstallation eller underhållsutbyten av gatu- och vägbelysning installeras 7 W högtrycksnatriumlampor. Under 25 har ca 4 armaturer underhållsutbytts. Ca 5 nya belysningspunkter har satts upp längs den nybyggda cykelvägen på sträckan Finnsnäs Bjäkenbackens skola samt längs Hagvägen/Dössjonsvägen och Lundstigens väg. 8 Energieffektivisering och miljöanpassning av kommunala inköp Mora kommun Kommunens krav och anvisningar för om- och tillbyggnader samt nybyggnader kommer att revideras så att de fönster som fortsättningsvis installeras i kommunala lokaler håller ett U-värde på högst 1.2 W/m2. De standard-pc är som inhandlas genom IT-enheten är s.k. Green PC som är energisnåla och har en uttalad miljöprofil genom avsaknad av bromerade flamskyddsmedel och miljövänlig tillverkningsprocess. En utveckling kommer att ske mot att välja en ytterligare energisnålare processor i standard-pc. De skärmar som numera inhandlas är platta skärmar. Dessa är betydligt energisnålare än katodstråleskärma. Vid större inköp av datorer fraktas datorerna utan emballage i ett säkerhetsskåp som sedan återlämnas och återanvänds. Moraparken AB Vid inköp tittar man mera på livscykelkostnad än på rent inköpspris. 11

12 Morastrand AB Ett avtal har upprättats med Sunda hus som har en databas med för närvarande mer än 1 miljögranskade och klassificerade byggvaror. Nya produkter läggs in, granskas och klassificeras samt uppdateras kontinuerligt. Klassificering sker enligt Miljöbalken och Kemikalieinspektionens författningssamling samt PRIO-kriterierna. I databasen finns som tillägg funktioner för att lagra information om alla byggvaror i ett specifikt projekt. Ett provavtal har tecknats på ett år. Moravatten AB Vi fortsätter att byta bilarna enligt vår utbytesplan där vi hela tiden strävar mot miljövänligare alternativ. 9 Skolornas energiarbete Under 23 påbörjades ett kartläggningsarbete bland annat beträffande energiförbrukning inom barn och utbildningsförvaltningens fastigheter med hjälp av dataprogrammet Energireda. Förbrukningsuppgifterna i Energireda informerades under 24 fortlöpande till rektorsgruppen och rektorernas intresse för förbrukning av värme, fastighetsel och vatten ökade. Under 25 har endast sporadiskt förbrukningen meddelats. Vid årets utgång kan konstateras att förbrukningen av el i princip, efter den nedgång som skedde under 24, legat stilla. Vissa fastigheter är undantagna från beräkningen såsom Morkarlbyhöjdens skola eftersom där skett om- och tillbyggnad under året. Oljeförbrukningen har minskat något.vattenförbrukningen som gick upp under 24 har minskat med ca 1 % trots att antalet barn varit fortsatt högt. Solleröskolan har verkligen visat att det går att effektivisera sin energiförbrukning. Elförbrukningen för 25 var 35 % (ca 67 kwh) lägre än under 1997 och värmeförbrukningen har under samma period minskat med 1 %. 1 Införande av miljöledningssystem i kommunala verksamheter Mora kommun I dagsläget har alla förvaltningar påbörjat arbetet med miljöledningssystem. Nio förvaltningar har genomfört en miljöutredning, sex förvaltningar har ett eget miljöförbät tringsprogram. Dokumenten i kommunens övergripande miljöledningssystem är fastställda av kommundirektören. Exempel från förvaltningarna: Barn och utbildningsförvaltningen: Under året arbetades ett miljöledningssystem fram. Det bildar, tillsammans med planer för arbetsmiljö- och systematiskt brandskyddsarbete samt kvalitetsarbete en manual för ledningssystem inom Barn- och Utbildning sförvaltningen. Pärmen är utdelad till samtliga rektorer, politiker i nämnden, verksamhetschefer, skolchef, kommunens säkerhetsansvarige, miljösamordnaren samt i för verksamheten relevanta delar till Räddningstjänsten/ Brandförsvaret. Tekniska kontoret: Tekniska förvaltningen har under 25 integrerat sitt arbete med miljöledningssystem i förvaltningens verksamhetsplan. Morastrand AB Miljöledningssystemet ingår som en del av bolagets verksamhetssystem och har varit i drift sedan 2. Systemet utvecklas kontinuerligt för att leda till ständiga förbättringar inom både energi och miljöområdet. Moravatten AB Miljöledningssystemet är uppbyggt och finns tillgängligt på Moravattens intranät. Arbetet fortlöper med miljöprogrammet. 11 Energieffektivisering och konvertering inom industrin 25 2 Elförbrukning (kwh) Sollerö Sollerö skola skola Några företag har varit i kontakt med Energirådgivningen för konsultation. Näringslivschefen har besökt ett antal industriföretag under året där även energieffektivisering och konvertering har diskuterats. 12 En ökad biobränslemarknad Källa: Morastrand AB Region Siljan har under 24/25 gjort en förstudie för att utveckla konkurrenskraftiga bioenergikluster i glesbygd genom småskalig flexibel teknik och nätverkande entreprenörskap. Arbetet har lett fram till bildandet av Norra Dalarnas Bioenergiförening. Energirådgivningen försöker att hjälpa till att öka användningen av bioenergi. Ett exempel som kan nämnas är att Ryssahallen 24 konverterat sin uppvärmning från el till fliseldning. 12

13 13 Uppbyggnad av lokalt energicentrum Region Siljan har under 24/25 gjort en förstudie för att utveckla konkurrenskraftiga bioenergikluster i glesbygd genom småskalig flexibel teknik och nätverkande entreprenörskap. Arbetet har lett fram till bildandet av Norra Dalarnas Bioenergiförening. KY-utbildningen för driftstekniker inom energiområdet (9 poäng) är nu inne på sin sista termin. Till juni 26 blir de klara. Utbildningen drivs av Örebro Universitet och ges på distans i samarbete med Siljansutbildarna. I dagsläget finns sju studerande från Siljansregionen. Under vårterminen 26 genomför de praktik och ett examensarbete. Utbildningen är från intaget 25 helt webbaserad och till detta intag var bara en student behörig. Han genomför nu sin utbildning hos Siljansutbildarna i Mora. Övrig uppföljning Kommunala riktlinjer Upplåtande av kommunal mark till värmepump m.m Tekniska förvaltningen har under 25 upplåtit mark till två värmepumpanläggningar. Uppvärmningsform vid ny- och ombyggnation När en ansökan om nybyggnad kommer in har den sökande ofta bestämt sig för vilket värmesystem som ska användas och anpassat byggnadens ytor därefter. Vid nybyggnad är det inte ofta någon tar kontakt med energirådgivaren utan det är installatörer som ger råd till byggherren. Den som söker bygglov tar sällan kontakt med byggnadsnämnden innan ansökan lämnas in och det är därför svårt för energirådgivaren att i efterhand få den sökande att ändra sig. Vid ombyggnad tar den sökande ofta kontakt med energirådgivaren och undrar om det finns några bidrag att få och kan då få råd av energirådgivaren som är i linje med energiplanens intentioner. Ett antal nybyggare har dock under 24 uppsökt energirådgivningen innan man bestämt hur till exempel uppvärmning och isolering ska se ut vilket är positivt. Vindkraft Det finns ett intresse för att etablera vindkraft i Mora kommun. Ett område i Venjan samt mot Vansbrohållet håller för närvarande på att utredas. Solenergi Har inte följts upp under 25. Samordning Under 25 har arbetsgruppen för energiplanering påbörjat en revidering av Energiplanen. I arbetsgruppen för energigruppen har följande personer ingått: Konny Kolping och Nils-Erik Eklund (stadsarkitektkontoret), Nils- Göran Johansson (miljö- och hälsoskyddskontoret), Christina Holback och Bengt Katrin (tekniska förvaltningen), Christer Tomth (Morastrand AB) och Eva Larsson (kommunkontoret). 13

14 Tabellbilaga till energibokslut 25 Tabell 1 Total mängd uppvärmningsenergi (MWh) i kommunalt ägda byggnader Förändring Mora kommun Fjärrvärme % Elvärme % Olja % Totalt % Yta m % Nyckeltal kwh/m % Morastrand AB Fjärrvärme % Elvärme % Olja % Totalt % Yta m % Nyckeltal kwh/m % Totalt Fjärrvärme % Elvärme % Olja % Totalt % Yta m % Nyckeltal kwh/m % Källa: Morastrand AB:s databas för energistatistik (Energireda) samt Tekniska kontoret. Uppgifterna är normalårskorrigerade. Elvärmeförbrukningen på Strandens skola ingår inte i statistiken. Oljan räknas här ha energiinnehållet 9,88 kwh per liter. För tillförd mängd i m 3 se tabell 3. 14

15 Tabell 2 Tillförd fastighetsel (MWh) i kommunalt ägda byggnader Förändring Mora kommun % Morastrand AB * 7179* 7312* 7362* +28% Totalt % Källa: Morastrands databas för energistatistik. I Morastrand ingår ej hushållsel som debiteras hyresgästerna direkt. * Från 22 ingår dock hushållselen från 192 lägenheter (Hindriksheden) samt från lägenheter (Kumbelnäs), 3 lägenheter (Millåkern) samt 24 lägenheter (Näskitt, Våmhus). 25 ingår alltså hushållsel från 258 lägenheter vilka inte fanns med i basårets statistik. Fr o m 23 finns elförbrukningen (fastihetsel+elvärme) från Strandens skola med i fastighetselen. Tabell 3 Elanvändning Morastrand AB Förändring Fastighetsel % Elvärme % ,5% Källa: Morastrands databas för energistatistik Tabell 4 Tillförd olja (m3) för uppvärmning i kommunalt ägda byggnader Förändring Mora kommun 424,8 43,1 325,1 35,8 269,6 262,1 221,6 227,1-47% Morastrand AB % Totalt 66,8 536,1 423,1 44,8 367,6 389,1 337,6 36,1-54% Källa: Morastrands databas för energistatistik. Uppgifterna är för varje år normalårskorrigerad. Uppgifterna stämmer inte helt med den statistik som redovisas i energiplanen eller bokslutet 21. Detta beror på att några byggnader inte fanns upptagna i denna och på att justeringar gjorts för några byggnader. Tabell 5 Energianvändning (GWh) Mora Förändring Bostäder, service % Industri % Transporter % Summa GWh % Källa: GDE-net ur Energibalans för Mora Tabell 6 Tillförd energi (GWh) inom Bostäder och service Förändring Bostäder och service (faktisk -8% förbrukning) Antal invånare % Antal kwh/inv % Källa: GDE-net ur Energibalans för Mora Kommentar till tabell 5 och 6: Tyvärr finns en felkälla i statistiken då största delen av industrins energitillförsel för närvarande felaktigt ligger i sektorn för bostäder och service. 15

16 Tabell 7 Tillförd mängd eldningsolja 1 enskild uppvärmning Förändring Faktisk användning EO 1 (1 m 3 ) 4,4 5,8 6,4 6,2 5,2 4,1-7% Antal m 3 /inv,22,29,32,31,26,2-6% Normalårskorrigerad EO 1 (1 m 3 ) 5,1 7,3 6,9 6,9 6,1 4,8-6% Antal m 3 /inv,25,36,34,34,3,24-4% Källa: SCB:s statistik över oljeleveranser till slutliga förbrukare samt GDE- net. Normalårskorrigering för Mora: 1998 och 1999 var 13 % varmare än ett normalår, 2 21 %, 21 7 %, 22 1%, 23 14% och 24 15% varmare. Invånarantal Mora: 1998: 2 398, 1999: 2 246, 2: 2 132, 21: 2 14, 22: 2 24 och 23: 2 93, 24: 2 83 Utöver den leverans av eldningsolja 1 som anges i tabellens uppgifter tillkommer leveranser inom SNI (= Svensk näringsgrensindelning) 1-37, 4 (utvinning av mineral, tillverkning samt el-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning). Under 24 var leveranserna av eldningsolja till dessa ändamål ca 5 m 3. I hetvattenförsörjningen ingår olja till fjärrvärme. Kommentar till tabell 7: SCB:s statistik för oljeleveranser inhämtas från leverantörer, dvs. oljebolag. Dessa ska ange till vilken kommun oljan levereras. För enskild uppvärmning borde därför denna statistik vara ett mått på enskild oljeeldning i kommunen. Men det finns enligt uppgift från SCB några felkällor: Det är inte säkert att mängd använd och mängd inköpt olja under ett år överensstämmer. Man kanske köper mer när det är billigt etc. 1 januari, 21 var det en stor skattehöjning på olja. Det kan vara så att många därför köpte extra mycket olja på hösten 2. De leverantörer som lämnar statistik kan sälja vidare till en underleverantör där huvudleverantören inte vet vart oljan hamnar. Detta är dock ovanligt. Leverantören kan ta fel om fakturadressen för oljan skickas till en annan kommun än där oljan används. Tabell 8 Tillförd mängd el (kwh) i hushåll med el som huvudsaklig värmekälla i Mora Faktisk förbrukning Normalårskorr förbrukning Förändring % % Källa: Fortum Distribution Ryssa AB. Uppgifterna avser kundstocken med kwh och säkringsstorleken A. I denna kundstock dominerar åretrunthushåll med elvärme. I denna kundstock befinner sig också hushåll med värmepump. Uppgifterna är normalårskorrigerade samt justerade med tanke på andelen (25%) hushållsel var 13 % varmare än ett normalår, 21 var 7 % varmare, 22 var 1% varmare, 23 var 14%, 24 var 15% och 25 17% varmare. 16

17 Tabell 9 Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort Förändring 2-24 Antalet byggnader % Källa: E.ON Värme Sverige AB Tabell 1 Producerad fjärrvärmeenergi (MWh) Bränslemix Mora Flis Siljanssågen överskott Siljanssågen ECO Avfall Olja Summa Källa: E.ON Värme Sverige AB Tabell 11 Tillförd el (MWh) för kommunal väg- och gatubelysning Mora Elanvändning Källa: Fortum Distribution Ryssa AB Tabell 12 Produktion av trädbränsle (GWh) Mora Trädbränslen Källa: GDE-net I uppgiften ingår fjärrvärmens flistillförsel, uppskattad privat vedeldning samt uppskattad trädbränsletillförsel inom sågverksindustrin. Brikettillverkning och spill ingår inte i den modell som GDE-net numera redovisar. 17

18 Fjärrvärme Mora tätort december 25 Fjärrvärme = blå markering 18