ENERGI OCH KLIMATPLAN

Transkript

1 Anpassa elementet genom att skala (storleksförändra) proportionellt och placera filen så att de svarta strecken tangerar formatets sidkanter. När du är färdig, beskär bort alla svarta markeringar, men behåll utfallet. ENERGI OCH KLIMATPLAN MÅL OCH ÅTGÄRDER Mora kommun Energi och klimatplan

2 2 Energi och klimatplan

3 MORA EN UTHÅLLIG KOMMUN För att skapa ett hållbart Mora måste miljöfrågorna tas på allvar. En klok hushållning med våra lokala och globala resurser är en förutsättning för en bra framtid i Mora. Grunden till Moras miljöarbete är våra regionala och lokala miljömål som upprättas och följs upp i årliga planer. Att växthuseffekten påverkar vårt klot är de allra flesta forskare överens om. I denna stora fråga måste alla samarbeta för att kunna nå resultat. Kommunen ska fortsätta arbetet med att, tillsammans med det lokala näringslivet och organisationer, utveckla Mora till en uthållig kommun. Mora deltar i ett flertal projekt som alla handlar om att skapa bättre förutsättningar för miljö och klimat. För första gången så lyfter vi också fram klimatfrågorna genom att göra en energi- och klimatplan för Mora kommun. Med vänlig hälsning Bengt-Åke Rehn Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun 3 Energi och klimatplan

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI OCH KLIMATMÅL LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR MORA OLIKA DELMÅL FRAM TILL ÅR 2014 Delmål för byggnader Delmål för transporter Övriga delmål energi Delmål för klimat åtgärder för energi Åtgärder för byggnader Åtgärder för transporter Övriga åtgärder Kommunala riktlinjer Uppföljning, REVIDERING och finansiering Kommentarer till beslutsdelen Beslutsdelens struktur Uppföljning av delmål och åtgärder Energi och klimatplanen består av två delar: Mål och åtgärder som är planens beslutsdel samt Fakta och underlag vilken innehåller bakgrundsfakta. Beslutsdelen antogs av Kommunfullmäktige i juni 2011 ( 64/2011). Dokumenten finns även i pdf-format på: 4 Energi och klimatplan

5 ENERGI OCH KLIMATMÅL Mora kommuns energi- och klimatplan ger en samlad bild över energi- och klimatfrågan i kommunen samt vilka planer som finns för att övergripande och långsiktiga mål ska kunna uppnås. Mora kommun ska gå i frontlinjen och visa att aktiv energi- och klimatpolitik kan vara en hävstång för långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Mora ska också verka för och bidra till att nationella och regionala mål för energi och klimatpåverkan uppnås. Energitjänstedirektivet är ett EU-direktiv som syftar till att Europa ska spara energi. Där ingår ett bindande mål om en procents energibesparing per år i hela samhället fram till EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en allvarlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än max 2 grader celcius, C, jämfört med förindustriell nivå. Forskarna har fastslagit att den dominerande orsaken till temperaturökningen under de senaste 50 åren är människans bidrag. Sedan mitten av 1800-talet har halten av koldioxid i atmosfären ökat med 37 procent. Under 1900-talet har temperaturen ökat med cirka en grad. Industriländerna svarar för 80 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Inom EU, Sverige och Dalarna har målen formulerats och redovisas som följer. Nationella beslut på energi- och klimatområdet styrs i hög grad av överenskommelser och beslut inom FN och EU. MÅL INOM EU EU antog år 2009 målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 och till 2050 bör minskningen vara procent. Energianvändningen ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 2005 och andelen förnybar energi ska öka till 20 procent. Biobränslen ska stå för 10 procent av transportsektorns konsumtion. SVERIGES KLIMAT- OCH ENERGIMÅL Sveriges regering bedriver en sammanhållen klimat- och energipolitik. I de två propositioner som behandlades av riksdagen våren 2009, ingår nya klimatoch energimål till år 2020 som i hög grad bygger på de mål som EU lagt fast. 5 Energi och klimatplan

6 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning jämfört med Avser tillförd energi per BNP-enhet. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. En ökning med 25 TWh produktion av förnybar el jämfört med 2002 års nivå. En planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Därtill ingår målet att landet år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi och att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet bör minskningen av energianvändningen i hela byggnadssektorn vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen REGIONALA MÅL I länet har en bred regional samverkan byggts upp inom EnergiIntelligent Dalarna. EnergiIntelligent Dalarna är ett program fastställt 2006 som syftar till att uppnå miljömålen för energi och klimatpåverkan samt regionala utvecklingsmål. Programmet kompletteras med en regional energi- och klimatstrategi under 2012 samt en strategi för miljöanpassade transporter fastställd av Region Dalarna Visionen i klimat- och energistrategin BRA ATT VETA! Effekt mäts i watt (W) = mängden arbete uträttat per tidsenhet. 1 kilowattimme (kwh) = W använt i en timme kwh = ca. 1 m 3 olja, 2,2 ton pellets eller 11,2 m 3 travad, prima björkved kwh = 1 MWh MWh = 1 GWh. speglar Dalarnas energisystem år 2050 då vi bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov och då vi producerar ett överskott av förnybar energi. LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR MORA Långsiktiga mål blickar fram mot ett energiintelligent och klimatsmart Mora år 2050: Energianvändningen är så effektiv och hushållande att energisystemet bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov. Den genomsnittliga användningen av energi i byggnader i Mora kommun är 50 procent lägre än Förnybara energikällor huvudsakligen används och användningen av 6 Energi och klimatplan

7 fossila bränslen har i stort sett upphört. Energiutvinning och energiomvandling sker på ett uthålligt sätt. Energitillförseln sker i så stor utsträckning som möjligt av energikällor som producerats lokalt. Energisystemet är säkert, medger en god materiell standard och är ekonomiskt konkurrenskraftigt. Beredskapsplan för effekter av klimatförändringar finns. Klimatpåverkan är begränsad. Detta innebär en minskning från 1990 med minst 60 procent. Den kommunala organisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. OLIKA DELMÅL FRAM TILL ÅR 2014 Delmålen för perioden fram till 2014 års utgång är satta utifrån de långsiktiga och övergripande energimålen, samt med hänsyn till vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt. DELMÅL FÖR BYGGNADER NULÄGE Kommunen som organisation Målen för år 2020 beskriver ambitionerna för Mora: Energianvändningen är 20 procent effektivare jämfört med Den genomsnittliga användningen av energi i Mora kommuns byggnader är 25 procent lägre än 1998, minus 15 procent jämfört med procent är förnybar energi i energibalansen. 10 procent är förnybar energi inom transportsektorn. 50 procent är förnybar energi inom Mora kommuns drivmedelsmix. Klimatutsläppen har minskat med 30 procent jämfört med år I kommunala fastigheter har energianvändningen, kwh/m2, effektiviserats med 11 procent för 2010 jämfört med 1998: Mora kommun 13 procent och Morastrand AB 10 procent. Dessutom har oljeanvändningen i det närmaste helt fasats ut som uppvärmningsalternativ. 7 Energi och klimatplan

8 BRA ATT VETA! NULÄGE Kommunen som geografiskt område Fjärrvärme: vattenburen värme som levereras till abonnenter via ledningssystem som inte är begränsade till fastigheter eller kvarter. Småhusen står för omkring 52 procent av den uppvärmda byggnadsarean i Mora. Fossila bränslen för uppvärmning har även här minskat stort 88 procent mindre år 2009 jämfört med Närvärme: vattenburen värme som levereras till abonnenter via ledningssystem begränsade till fastigheter eller kvarter. Förnyelsebar energi: energikällor som är ständigt flödande, t.ex. biomassa, vattenkraft, solenergi, vindkraft, geotermisk energi m.m. Fossila bränslen: bränslen som har bildats under tusentals år, t.ex. kol, olja och naturgas. BiobränslE: restprodukter från skogsindustrin och flisade skogsrester. Pellets är en förädlad produkt, används för både el- och värmeproduktion. Solenergi: solfångare ger varmvatten och solpaneler med solceller ger el. Spillvärme: energiförluster, framförallt i industrisammanhang, som tas till vara för uppvärmningsändamål. Totalt sett kan vi se att energianvändningen i bostads- och servicesektorn enligt SCB:s statistik har ökat med omkring 10 procent (år 2008 jämfört med 2005). DELMÅL Kommunen som organisation Delmål 1, D1: Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska till 184 kwh/m2 i genomsnitt till år Detta motsvarar en minskning med 8 procent jämfört med 2010, 5 procent jämfört med 2009 och 20 procent jämfört med D2: Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska till 192 kwh/m2 i genomsnitt till år Detta motsvarar en minskning med 11 procent jämfört med 2010, 12 procent jämfört med 2009 och 20 procent jämfört med D3: Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska till år 2014 jämfört med Energi och klimatplan

9 D4: Solenergi ska installeras på minst en offentlig byggnad i Mora under perioden. DELMÅL Kommunen som geografiskt område D5: Den genomsnittliga användningen av tillförd energi per invånare i byggnader i Mora kommun ska vara 10 procent lägre år 2014 jämfört med D6: Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, även fritidshus, ska vara lägre 2014 än D7: Antalet möjliga fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader ska kontinuerligt öka under perioden 2011 till utgången av DELMÅL FÖR TRANSPORTER DELMÅL FÖR TRANSPORTER NULÄGE Kommunen som organisation I Mora kommun och de kommunala bolagen finns 122 personbilar, hösten procent av dessa klassas som miljöbilar. Mängden inköpt bensin och diesel har, mellan åren 2001 till 2010, ökat med 22 procent. NULÄGE Kommunen som geografiskt område Enligt SCB:s energibalans används 36 procent av energin i Mora till transportsektorn. Motsvarande siffra för Sverige är 23 procent. Dessa statistikuppgifter grundar sig på oljeleveranser till kommunen. Uppgifter från körsträckedatabasen visar att antalet körda mil per invånare under perioden har ökat med 11 procent. I Mora är andelen miljöbilar 2,0 procent jämfört med hela landet 4,5 procent. DELMÅL Kommunen som organisation D8: Alla personbilar som köps eller leasas av kommunen och de kommunala bolagen ska vara miljöbilar enligt de statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav. Den självklara målsättningen med den kommunala bilparken är att den ska kunna drivas på fossilfria bränslen. 9 Energi och klimatplan

10 DELMÅL Kommunen som geografiskt område D9: Andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel i Mora kommun ska årligen öka under perioden D10: Antalet personresor med kollektiva färdmedel som går i Mora kommun ska öka under perioden ÖVRIGA DELMÅL ENERGI NULÄGE Kommunen som organisation I början av år 2011 har belysningspunkter i gatubelysningen bytts till energieffektivare armaturer. Belysningen i centrum återstår att byta ut. Statistiken visar på en minskning av elanvändningen i kommunal gatubelysning på 44 procent mellan åren 2008 och Under 2011 togs kommunens eget vindkraftverk i bruk. Verket ligger på Hedbodberget i Rättviks kommun. Vindkraftverket beräknas producera ca 5 GWh per år. NULÄGE Kommunen som geografiskt område Enligt SCB:s energibalans 2008 är tillförseln av energi till Mora 943 GWh. Andelen förnybar och lokal energitillförsel är ca 31 procent, vilket motsvarar 295 GWh. I maj 2009 invigdes vindkraftsparken på Säliträdberget och producerade under detta första år omkring 44 GWh. Detta medför att andelen förnybart i energibalansen bör ha ökat till ca 36 procent. SCB:s energibalans visar att den totala energianvändningen till industrisektorn ökat med 8 procent 2008 jämfört med Detta är dock en osäker statistik på kommunnivå och värdena varierar ganska kraftigt mellan olika år. År 2008 var den fossila andelen i industrins energianvändning ca 11 procent. 10 Energi och klimatplan

11 DELMÅL Kommunen som organisation D11: Övriga kommunala bolag ska energieffektivisera under perioden fram till D12: Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 2014 jämfört med D13: Produktion av 10 GWh förnybar elenergi ska tillkomma i kommunal verksamhet under perioden DELMÅL Kommunen som geografiskt område D15: Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (b-verksamheter enligt Miljöbalkens tillsynsobjekt) bör per producerad enhet minska fram till DELMÅL FÖR KLIMAT NULÄGE Kommunen som organisation Koldioxidutsläppen från energianvändning i byggnader har mellan åren 1998 och 2010 minskat med 29 procent. Koldioxutsläppen relaterade till tjänsteresor har per årsarbetare ökat med 11 procent mellan åren 2005 till D14: Utvinning och produktion av förnybar energi (bioenergi från skog och jordbruksmark, vindkraft, solenergi m.m.) i Mora kommun ska kontinuerligt öka fram till BRA ATT VETA! Ppm, parts per million, är alltså miljondelar. Koldioxidekvivalenter, som vanligen skrivs CO2e, betyder att effekten av olika växthusgaser räknas om till motsvarande mängd koldioxid. Växthusgaser är t.ex. koldioxid CO2, metan, lustgas. NULÄGE Kommunen som geografiskt område Det finns inget givet svar på frågan vilken klimatbelastning som en kommunal klimatplan ska omfatta. Vanligast är att utifrån nedbrutna nationella data beskriva de direkta utsläpp som sker inom kommunens gränser. I Fakta och underlagsdelen redovisas olika sätt att räkna. I Moras energi- och klimatplan har vi valt att utgå från SMED:s material och addera koldioxidutsläppen från el som inte producerats inom kommunens gränser. Enligt vår beräkningsmetod blir koldioxidutsläppen i Mora 5,2 ton per invånare 1990 och 5,8 ton per invånare Detta är en ökning med 12 procent. 11 Energi och klimatplan

12 Liksom för riket som helhet ökar transportsektorn utsläppen. För Moras del innebär det en ökning från 2,6 ton koldioxid per invånare 1990 till 3,1 ton koldioxid per invånare En ökning med 19 procent. Utsläppssiffrorna utgör dock underskattningar av verklig klimatpåverkan. Genom konsumtion av varor som producerats i andra länder bidrar vi till utsläpp som inte syns i den svenska statistiken. Med ett konsekvent konsumtionsperspektiv där importerade varor, utrikes flygresor m.m. räknas in har utsläppen beräknats till drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person för en genomsnittlig svensk. D19: Koldioxidutsläppen från transporter i Mora kommun ska 2014 ha stabiliserats på 1990 års nivå. ÅTGÄRDER FÖR ENERGI Följande beskrivna åtgärder bör kunna leda fram till att delmålen nås. I Fakta- och underlagsdelen utvecklas exempel på strategiskt viktiga insatser inom de olika åtgärderna. DELMÅL Kommunen som organisation D16: Koldioxidutsläppen från energianvändningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB ska minska med 50 procent till 2014 jämfört med D17: Koldioxidutsläppen från Mora kommuns och de kommunala bolagens resor ska minska med 10 procent till 2014 jämfört med DELMÅL Kommunen som geografiskt område D18: Koldioxidutsläppen per person ska minska med 20 procent till 2014 jämfört med Energi och klimatplan

13 ÅTGÄRDER FÖR BYGGNADER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan andras medverkan: Åtgärd1, Å1: Energieffektivisering i kommunägda byggnader. Leder till delmål: 1 2 (även 5). Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering i kommunägda byggnader beslutas av tekniska nämnden och genomförs av ansvarig förvaltning inom fastställd ram. Beslut om åtgärder fattas direkt av ansvariga inom fastställd ram. Vid ombyggnad av kommunägda byggnader ska olika energieffektiviseringsåtgärder utredas, målsättningen är att minst halvera energianvändningen. Vid nybyggnad ska energianvändningen uppfylla minst krav motsvarande minienergihus-specifikation. Lönsamheten ska utvärderas genom LCC-kalkyler (livscykelkostnad). I bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Prioriterade insatser under perioden är att genomföra lönsamma åtgärder för att minska energiförbrukningen i Mora kommun och Morastrands fastighetsbestånd, utveckla egna krav och anvisningar vid om- och nybyggnad, noga följa upp förbrukningen av fastighetsel samt att förbättra de statistiska verktygen för att mäta energianvändningen. Rutiner för informationspridning och brukarsamverkan kopplat till energianvändning ska tas fram inom ramen för respektive förvaltnings ledningssystem. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB samt alla övriga nämnder. Åtgärder som förutsätter medverkan från andra aktörer än kommunala: Å2: Utbyggnad av fjärrvärmen i Mora centralort. Leder till delmål: 7 BRA ATT VETA! Mini-energihus = lågenergihus som syftar till att ha bättre prestanda än nybyggnadskraven enligt BBR 16 (BFS 2008:20). Energikravet för köpt energi är: 74 kwh/m²atemp (zon II). Kravspecifikationen är framtagen av Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) tillsammans med branschen. Kommunala och andra aktörers åtgärder: Under perioden verkar kommunen för en så stor anslutning som möjligt till 13 Energi och klimatplan

14 fjärrvärmenätet, en rättvis och rimlig taxesättning och anslutningsavgift samt att leveranser av biobränsle så långt möjligt sker från närområdet. Kommunalt ägda byggnader inom fjärrvärmeområdet ansluts fortlöpande, om det inte kan visas att annat system sammantaget är mer fördelaktigt. E.ON kommer årligen att samråda med kommunen om fjärrvärmens utveckling. En utbyggnad av kraftvärme bör ske. Vid översiktsplanering utpekas bebyggelseområden som är möjliga för fjärrvärmeutbyggnad. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, Morastrand AB. Andra aktörer: E.ON Värme Sverige AB, fastighetsägare. Å3: Utredning och byggande av närvärme på andra platser i kommunen Leder till delmål: 14, 18 Kommunala och andra aktörers åtgärder: verka för att biobränslebaserade närvärmesytem i kommunen utreds och byggs, framförallt med utgångspunkt från konvertering av kommunens egna fastigheter. Intresse att bygga och driva närvärme finns hos flera entreprenörer. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden, Morastrand AB. Andra aktörer: Lokala intresseföreningar, fastighetsägare, energiföretag, LRF. ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER Åtgärder som genomförs av den kommunala organisationen utan andras medverkan: Å4: Kommunala organisationens transporter. Leder till delmål: 8, 17 Kommunala åtgärder: Åtgärder för att effektivisera och miljöanpassa den kommunala organisationens transporter och de transporter den påverkar genomförs. 14 Energi och klimatplan

15 Några prioriterade insatser under perioden är att: uppdatera resepolicyn, ta fram ett förenklat system för resande med kollektiva färdmedel t.ex. länskort/månadskort, bygga upp en cykelpool, skaffa uppföljningsverktyg för transporterna, utveckla logistikplaneringen och om möjligt inrätta en bilpool för optimalt utnyttjande av bilparken. Utöver ovanstående åtgärder även arbeta mer med beteende, underlätta distansmöten och utveckla kriterier för upphandling av fordon och transportentreprenörer. Å6: Insatser för att underlätta gång och cykling Leder till delmål: 19 Kommunala åtgärder: Gång- och cykelvägnätet byggs ut i nio etapper och det befintliga nätet knyts ihop bättre med målsättningen att säker gång och cykling ska öka. Trafikräkning av antalet cyklister genomförs under perioden. Tid för genomförande: Fortlöpande Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, alla nämnder och alla kommunala bolag. Å5: Kommunal upphandling med lokal distributionscentral Leder till delmål: 19 Kommunala åtgärder: Kommunen utreder möjligheten till samordnade varutransporter, en lokal distributionscentral dit varuleveranser kan ske och därefter samdistribueras till de olika enheterna. Detta minskar transporterna och ökar möjligheten till inköp av närproducerade livsmedel. Exempel kan studeras i Borlänge och Arvika. Tid för genomförande: Under perioden. Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen. Andra aktörer: Grannkommuner 15 Energi och klimatplan

16 mentrådgivning satsar på rådgivning, information och kampanjer om hållbara transporter och vad man som kommuninvånare och företag kan göra. Samarbete söks med andra aktörer. Kommunen ska, tillsammans med Dalatrafik, göra en översyn av hur kollektivtrafiken i Mora kan utvecklas. Syftet är att öka andelen resenärer med kollektivtrafik och att få fler att cykla eller gå. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, kulturnämnden. Även andra insatser övervägs, t.ex. prioritering av gång- och cykelvägar vid snöröjning och cykelparkeringar. Därtill sker informationsinsatser. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt kommunstyrelsen. ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTER medverkan FRÅN ANDRA AKTÖ- RER ÄN KOMMUNALA: Å7: Rådgivning, information och kampanjer kring transporter Leder till delmål: 9, 10, 18, 19 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunens energi-, klimat- och konsu- Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik, studieförbund, bilförsäljare, Vasaloppet, idrottsföreningar, m fl. Å8: Utvecklad gods- och kollektivtrafik i Mora centrum Leder till delmål: 10, 18, 19 Kommunala åtgärder: Kommunen verkar för nya industrispår vid Norets bangård och långsiktigt för en ny godsbangård. Under planperioden byggs ett nytt regionalt resecentrum för buss, järnväg och taxi för att underlätta gods- och persontransporter. Tid för genomförande: Under perioden. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden. Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik, 16 Energi och klimatplan

17 Dalabanans intressenter, Tåg i Bergslagen, SJ, Inlandsbanan AB, Green Cargo, m.fl. Å9: Regional samverkan för hållbara transporter Leder till delmål: 9, 10, 18, 19 Kommunala åtgärder: medverka i en samverkansprocess för hållbart transportsystem i Dalarna, som drivs av Region Dalarna och transportsektorn. Kommunen verkar även i andra regionala samverkansorgan och planeringsprocesser för effektivare och mer miljöanpassade transporter, bl.a. Dalatrafik och Dalabanans Intresseförening. BRA ATT VETA! Normaldagskorrigering hänsyn tagen till varierande temperatur för det specifika året, kallas även graddagskorrigering. Klimatsmart någon eller något som tar hänsyn till eventuell klimatpåverkan vid en aktivitet. LCC beräknad livscykelkostnad, inkluderar installations- och driftskostnad, förväntad energiprisökning och inflationstakt, avskrivningstid samt intern ränta på kapital. Under perioden ska upphandling av bussar med biogas eller miljödiesel genomföras. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen. Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik, Dalabanans intressenter, Tåg i Bergslagen, SJ, Inlandsbanan AB, Green Cargo, m.fl. ÖVRIGA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM genomförs av den kommunala organisationen utan andras medverkan: Å10: Energi- och klimatrådgivning Leder till delmål: Flertalet delmål Kommunala åtgärder: Mora och Orsa samarbetar kring tjänsten som energioch klimatrådgivare. Rådgivningen syftar till att nå ut med information till hushåll, föreningar, organisationer och företag inom Mora kommun samt att hjälpa dessa inom ramen för energimyndighetens direktiv. Vid ny- och ombyggnationer ska ske rådgivning via byggnadsinspektörer. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden. 17 Energi och klimatplan

18 Tid för genomförande: Årligen. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, kommunstyrelsen. Å12: Skolornas energiarbete Leder till delmål: Flertalet delmål. Kommunala åtgärder: Skolornas arbete med energi- och transportfrågor uppmuntras, i undervisning och genom konkreta insatser. I detta ingår energi- och klimatrådgivarens arbete med energieffektiviseringsprojekt på utvalda skolor. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvarig: För- och grundskolenämnden, gymnasienämnden, tekniska nämnden. Å11: Energiarrangemang Leder till delmål: Flertalet delmål Kommunala åtgärder: Kommunen har som ambition att årligen anordna ett större arrangemang kring energi, miljö och klimatfrågor. Målgrupper är hushåll, föreningar, organisationer och företag främst inom Mora kommun. Arrangemangets huvudsyfte ska vara att öka medvetenheten kring energi, miljö och klimatfrågor genom t.ex. föreläsningsserier, studiecirklar, klimatfamiljer m.m. Å13: Energieffektiviseringsarbete hos övriga kommunala bolag Leder till delmål: 11 Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering genomförs. Till grund för beslut för åtgärd ska LCC-kalkyler genomföras. I bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunala bolag. 18 Energi och klimatplan

19 Å14: Energieffektivisering av gatu- och vägbelysningen Leder till delmål: 12 Kommunala åtgärder: Åtgärder sker som syftar till att minska energianvändningen för gatu- och vägbelysning under kommunalt ansvar. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden. ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTER medverkan FRÅN ANDRA AKTö- RER ÄN KOMMUNALA: Å16: Energieffektivisering och konvertering inom industrin och näringslivet. Leder till delmål: 15, 18 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen stödjer industrins och näringslivets energiarbete genom energirådgivning och näringslivsutveckling. Å15: Upphandling av energieffektiva varor och tjänster Leder till delmål: 1, 2, 11, 16 Kommunala åtgärder: Att vid kommunal upphandling av varor och tjänster ställa energiprestandakrav och ta hänsyn till LCC (livscykelkostnad) vid utvärdering. I bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Miljöstyrningsrådets kriterier kan här vara till god hjälp. Det finns energikrav för olika produkter och dessa kriterier uppdateras fortlöpande. På Miljöstyrningsrådets webbsida finns även information om beräkning av livscykelkostnader samt en generell LCC-kalkyl. Tid för genomförande: Fortlöpande Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen, alla nämnder och alla kommunala bolag. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, miljönämnden, kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. Andra aktörer: Företag, Mora Köpstad, företagarföreningar, Länsstyrelsen m.fl. 19 Energi och klimatplan

20 Å17: En fortsatt ökad biobränslemarknad Leder till delmål: 14, 18 Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen följer utvecklingen för träbränslen och verkar på olika sätt för att en biobränslemarknad finns samt att denna marknad ökar. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden. Andra aktörer: Skogsföretag, fjärr- och närvärmebransch, m.fl. Å18: Medverkan i EnergiIntelligent Dalarna och annan regional samverkan. Leder till delmål: Flertalet delmål. Kommunala åtgärder: Mora kommun medverkar när det är lämpligt i aktiviteter inom den regionala samverkan kring EnergiIntelligent Dalarna, Byggdialog Dalarna och andra sammanhang. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, övriga nämnder, Morastrand. Å19: Klimatsmarta konsumtionsmönster Leder till delmål: Flertalet delmål. Kommunala åtgärder: Mora kommun samverkar med andra aktörer för att genom utbildnings- och informationsinsatser höja klimatmedvetandet i vardagliga val bland invånare och anställda. Intranätet kan vara en viktig kommunikationskanal för t.ex. samåkning och byteshandel. Åtgärder genomförs för att i de kommunala köken välja klimatsmarta produkter och att utreda matsvinnet. Tid för genomförande: Fortlöpande. Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, övriga nämnder och kommunala bolag. Andra aktörer: Bildningsförbund, handeln, lokala livsmedelsproducenter, Landstinget Dalarna, restauranger m.fl. UPPFÖLJNING, REVIDER- ING OCH FINANSIERING ENERGI- OCH KLIMATBOKSLUT Varje år ska ett energi- och klimatbokslut tas fram, där läget med energioch klimatplanens delmål och åtgärder redovisas. Bokslutet ska ingå i eller vara kopplat till kommunens bokslut. Kommunstyrelsen ansvarar för att energi- och klimatbokslutet tas fram. Energi- och klimatbokslutet ska samordnas med det miljöbokslut som årligen ska tas fram för Mora kommuns miljö- och naturvårdsplan Moras miljömål samt uppföljningen av folkhälsoprogrammet Ett gott liv i Mora. 20 Energi och klimatplan

21 KOMMUNALA RIKTLINJER Energi i samhällsplanering: I fysisk planering ska kommunen verka för energiplanens målsättningar där så är möjligt. Ansvarig: Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen. Vid planering, ny- och ombyggnationer: Uthålliga energi- och transportsystem ska särskilt be-aktas vid ny- och ombyggnationer, uppförande av anläggningar samt vid samhällsplanering. REVIDERING AV ENERGIPLANEN Energi- och klimatplanen omfattar perioden År 2014 ska energi- och klimatplanen revideras och en ny plan antas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för att revideringen sker. Revideringen innebär i första hand att nya delmål och åtgärder utarbetas. De långsiktiga och övergripande energi- och klimatmålen kvarstår, om inte synen på dem förändrats under perioden. För planens fakta- och underlagsdel innebär revideringen en uppdatering. Vid bygglov ska kommunen rekommendera uppvärmning med förnybar energi och energieffektiva lösningar. Om fjärrvärme finns tillgänglig bör kommunen rekommendera anslutning till sådan om det bedöms lämpligt. Kommunen bör också avråda från installation av direktverkande el, även i fritidshus. Ansvarig: Byggnadsnämnden, tekniska nämnden. Vindkraft: Kommunen är positivt inställd till initiativ för vindkraft, men etableringar ska prövas gentemot kommunens vindbruksplan. Ansvarig: Byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunstyrelsen. Solenergi: Kommunen ska vara positivt inställd om initiativ för solenergi tas i den mån en etablering inte inverkar negativt på andra värden. Ansvarig: Byggnadsnämnden. 21 Energi och klimatplan

22 FINANSIERING De kommunalt ansvariga som anges i planen har ett ansvar att beakta planens åtgärder i kommunens eller dess bolags verksamhetsplaner. I detta ingår att finansiera de åtgärder som innebär kostnader samt att tydliggöra de besparingar andra åtgärder kan medföra. LCC-kalkyler ska användas för att belysa en produkts kostnad under hela dess livslängd. I detta ingår såväl investeringskostnad som drifts- och underhållskostnader. KOMMENTARER TILL BESLUTSDELEN AVGRÄNSNING TILL ANDRA PLANER Energiplanen behandlar energitillförsel, energianvändning och klimatpåverkan inom alla användarsektorer. 22 Moras miljömål kommunens miljö- och naturvårdsplan utgår från de nationella/ regionala miljömålen. För mål och åtgärder kring energi och transporter hänvisas i denna till energi- och klimatplanen. Mål och åtgärder för luftutsläpp och luftföroreningar, utöver koldioxid, återfinns i miljöplanen. I den reviderade översiktsplanen, vilken fastställdes 2006, finns rekommendationer och riktlinjer av betydelse för energiförsörjningen, t.ex. för vindkraft. Översiktsplanen hänvisar också till energi- och klimatplanen. En avfallsplan för Mora fastställdes I den finns också kopplingar till energiplanen, liksom arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Miljöledningssystem finns för de kommunala bolagen och ledningssystem för den kommunala organisationen. Energi bör där behandlas på ett sätt som harmonierar med energi-och klimatplanen. Energi och klimatplan

23 BESLUTSDELENS STRUKTUR Den del av planen som är föremål för kommunfullmäktiges beslut är Långsiktiga och övergripande energimål till 2050 och Delmål till 2014 års utgång, åtgärder och kommunala riktlinjer Riktlinjer för uppföljning, revidering och finansiering. De långsiktiga och övergripande energi- och klimatmålen anger framför allt, utifrån dagens kunskaper och bedömningar, vad som krävs för att vi ska kunna uppnå uthålliga energi- och transportsystem. De bygger inte minst på nationella och regionala mål. Omställningen av energi- och transportsystemen, som innebär minskad användning av fossila bränslen och en effektivare energianvändning, kommer att ta lång tid. Tidsperspektivet för målen är att de successivt ska nås fram till Energioch klimatplanens delmål och åtgärder är viktigast för planens genomförande. Delmålen, som utgörs av mätbara nyckeltal, är satta så att de långsiktiga målen ska kunna uppnås. Hänsyn är dock tagen till vad som är rimligt att uppnå under perioden. I de flesta fall innebär delmålen att omställningstakten till ett uthålligt energisystem kan ske i jämn takt. Delmålen är indelade i två grupper: mål för kommunen som organisation och mål för kommunen som geografiskt område. För att kunna uppnå delmålen anges i planen åtgärder, varav de flesta utgörs av pågående arbete. De täcker breda arbetsområden och är allmänt formulerade. Endast åtgärder där den kommunala organisationen ensam eller tillsammans med andra aktörer deltar tas upp. Utifrån denna uppdelning har åtgärderna indelats i två grupper. Åtgärder där den kommunala organisationen inte har någon roll alls tas inte upp. För varje åtgärd anges vilket delmål den leder till. I åtgärderna anges kommunalt ansvariga (nämnder och bolag) och andra aktörer (organisationer, företag m.fl.) vars medverkan är nödvändig. I fakta- och underlagsdelen utvecklas möjliga insatser inom de olika åtgärderna något. Om helt andra åtgärder initieras under perioden kan de med fördel också redovisas i den årliga uppföljningen. De kommunala riktlinjerna anger förhållningssätt för den kommunala organisationen i myndighetsutövning, samhällsplanering och andra sammanhang. Därtill finns lagar och regelverk som kommunen har att ta hänsyn till, liksom andra riktlinjer och rekommendationer, framför allt översiktsplanens. I riktlinjerna för uppföljning, revidering och finansiering tydliggörs ansvar och hur planen ska hållas levande. Här spelar det årliga energi- och klimatbokslutet en central roll. 23 Energi och klimatplan

24 UPPFÖLJNING AV DELMÅL OCH ÅTGÄRDER I det årliga energi- och klimatbokslutet ska delmål och åtgärder följas upp. Därigenom ges en bild av hur Mora ligger till i förhållande till uppställda mål och vad som gjorts under året inom energi- och klimatområdet. Delmålen är formulerade så att de ska vara enkla att följa upp. Nedan redovisas hur varje delmål kan följas upp samt uppgifter för basåret i förekommande fall. Uppgifterna återfinns även i Fakta- och underlagsdelen. Uppföljning delmålen: D1: Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning och fastighetsel) per ytenhet i byggnaderna (kwh/m2/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta BRA (m2). Uppföljning: Morastrands statistik. Olja, elvärme, fjärrvärme och fastighetsel summeras. Gratisvärme, t.ex. jord och solvärme, räknas inte in. Uppgift för basåret: 2010 tillfördes 200 kwh per m2 (139 kwh värme och 62 kwh fastighetsel), kwh per m2 (134 kwh värme och 60 kwh fastighetsel) och kwh per m2 (158 kwh värme och 71 kwh fastighetsel). Detta innebär 13 % ( 12 % värme och -14 % fastighetsel). Målet innebär en tillförsel på ca 184 kwh per m2. D2: Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning och fastighetsel) per ytenhet i bygg- naderna (kwh/m2/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Yta BOA + LOA (m2). Uppföljning: Se D1. Uppgift för basåret: 2010 tillfördes 216 kwh per m2 (163 kwh värme och 53 kwh fastighetsel), kwh per m2 (167 kwh värme och 50 kwh fastighetsel) och 1998 tillfördes 239 kwh per m2 (204 kwh värme och 35 kwh fastighetsel). Detta innebär 10 % ( 21% värme och +50% fastighetsel (kommentar till ökningen av fastighetselen ges i underlagsdelens avsnitt 6.1). Målet innebär en tillförsel på ca 191 kwh per m2. D3: Nyckeltal: Antal byggnader med el som huvudsaklig värmekälla (stycken). Uppföljning: Morastrands statistik. Byggnader med värmepump räknas inte som en sådan byggnad. Uppgift för basåret: 2005 fanns 35 sådana byggnader och 2010 fanns 24 stycken. D4: Nyckeltal: Antal installationer av solvärme eller solceller (stycken). Uppföljning: Kommunen har kunskap om detta. Uppgift för basåret: 2010, en installation. D5: Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi i sektorn bostäder och service (kwh/inv/år). Täljare: Energi (kwh). Nämnare: Kommuninvånare. Uppföljning: SCB:s energibalanser (rubrik 9.1, 9.3, 9.5 och 9.6). Uppgift för basåret: 2008: kwh/ 24 Energi och klimatplan

25 inv (1990: kwh/inv, 2000: kwh/inv, 2005: kwh/inv). D6: Nyckeltal: Tillförd mängd normalårskorrigerad el i hushåll med el som huvudsaklig värmekälla (MWh el i kundstock med över kwh el). Uppföljning: Fortum Distribution Ryssa AB:s statistik. Uppgift för basåret: 2009: MWh och anslutningspunkter. D7: Nyckeltal: Antal fjärrvärmeanslutna byggnader (anslutningspunkter, vilket ungefär motsvarar en byggnad). Uppföljning: E.ON Värme Sverige AB har uppgifter. Uppgift för basåret: 986 anslutningspunkter 2010 vilket kan jämföras med 641stycken 2003 en ökning med 54 %. D8: Nyckeltal: Andel miljöbilar enligt de statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav (procent). Täljare: Antal miljöbilar enligt de statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav. Nämnare: Totalt antal personbilar i den kommunala organisationen inkl bolagen. Uppföljning: Miljöfordon Syds fordonsgranskning. Uppgift för basåret: Hösten 2010 fanns 122 personbilar varav 34 miljöbilar, detta ger en andel på 28 %. D9: Nyckeltal Andelen personbilar som drivs med förnyelsebara drivmedel av totalt antal (procent). Uppföljning: SCB:s fordonsregister. Uppgift för basåret: 2010 fanns 281 sådana bilar vilket ger att andelen personbilar med alternativa bränslen är 1 %, 2005: fanns 37 sådana personbilar (0,3 %). 1999/2000 fanns 1 sådan bil. D10: Nyckeltal: Antal personresor (stycken). Uppföljning: Dalatrafiks statistik används, tillhandahålls gratis. Busslinjerna i Mora är 105 Mora-Våmhus-(Orsa), 107 Mora-Sollerön, 108 Mora-Nusnäs, 109 Mora-Venjan, 501 Hånåkni-Mora bstnlasarettet, 502 Mora bstn-östnor-selja/ Långlet och 503 Mora bstn-östnor-kråkberg. Busslinjer mellan Mora och andra kommuner finns. Antalet passagerare på dessa linjer finns det uppgifter om. Vid uppföljningen väljs de busslinjer ut som ger bäst bild av utvecklingen. Uppgifter från persontransporter på järnväg kan analyseras vid uppföljningen. Uppgift för basåret: Antalet personresor på busslinjerna inom Mora kommun var totalt stycken under 2010, vilket är en minskning med 3 % jämfört med Jämfört med 1999 är det en minskning med drygt resor ( 30 %). D11: Nyckeltal: Påvisbara energieffektiviseringsåtgärder. Uppföljning: Förfrågan hos de kommunala bolagen om deras insatser. Uppgift för basåret: Har inte analyserats här. D12: Nyckeltal: Tillförd mängd el för gatu- och vägbelysning (GWh/år). Uppföljning: Fortum Ryssa Distribution AB. 25 Energi och klimatplan

26 Uppgift för basåret: 2008: 3,3 GWh, 2010: 1,8 GWh (tidigare statistik med delvis annan källa 1999: 2,6 GWh). D13: Nyckeltal: Producerad mängd förnybar eleenergi i kommunal verksamhet (MWh/år). Uppföljning: Produktionsstatistik. Uppgift för basåret: 2010: 0 MWh. D14: Nyckeltal: Uppskattad produktion (GWh/år) eller andelen lokalt förnybart i energibalansen (%) Uppföljning: SCB:s energibalans + uppgifter från vindkraftsbolagen. Uppgift för basåret: 1990: 322 GWh (33 %), 2005: 259GWh (32 %), 2008: 295GWh (31 %). D15: Nyckeltal: Läggs inte fast här. Kan ske genom att redovisa arbetet i företagen som avses (MWh/år, %). Uppföljning: Uppgifter från kommunens och Länsstyrelsens energitillsyn bör kunna nyttjas. Även regional miljömålsuppföljning senare. Till dess redovisas total energianvändning inom industrisektoern enl SCB:s energibalans. Uppgift för basåret: 2005: MWh, 2008: MWh var den fossila andelen 11 %. D16: Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från energianvändning i kommunala byggnader (ton/år, procent). Uppföljning: Morastrands statistik. Utsläppssiffror från fjärrvärme genom E.ON. Uppgift för basåret: 1998: ton, 2010: ton. Detta ger en minskning med 32 %. D17: Nyckeltal: Koldioxidutsläpp (grundat på inköpt mängd drivmedel + resor i tjänst med egen bil/årsarbetare). Uppföljning: Kommunens statistik över drivmedelsinköpen samt uppgift om årsarbetare. Uppgift för basåret: 2005: 405 kg/årsarbetare, 2010: 448 kg/årsarbetare. D18: Nyckeltal: Utsläpp av växthusgaser/ inv. i Mora (ton/år och inv). Uppföljning: SMED (Svenska miljöemissionsdata) kompletterat med koldioxidutsläpp från el producerad utanför Mora kommuns gränser. Uppgift för basåret: 1990: 5,2 ton/år och inv., 2008: 5,8 ton/år och inv. D19: Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från transporter/inv. i Mora (ton/år och inv). Uppföljning: SMED (Svenska miljöemissionsdata, men även SCB:s energibalanser samt annan SCB-statstik, bl.a. körsträckedatabasen. Uppgift för basåret: 1990: 2,6 ton/år och inv., 2008: 3,1 ton/år och invånare. Uppföljning av åtgärderna kan ske enkelt, t.ex. genom att ange om åtgärden ej påbörjats, påbörjats eller uppnåtts. Utöver detta en kort förklarande beskrivning om vad som skett. 26 Energi och klimatplan

27 FÖRKORTNINGAR SCB, Statistiska Central Byrån IPCC, The Intergovernmental Panel on Climate Change, FN:s vetenskapliga klimatpanel. SMED, Svenska Miljö Emissions Data, bestående av IVL (Svenska Miljöinstitutet), SCB (Statistiska Central Byrån), SLU (Statens Lantbruks Universitet) och SMHI. SMED presenterar löpande information på sin hemsida om utsläpp till luft och vatten, avfallsstatistik samt utsläpp och användning av kemikalier i Sverige. LRF, Lantbrukarnas Riksförbund 27 Energi och klimatplan

28 ENERGI OCH KLIMATPLAN MÅL OCH ÅTGÄRDER Mora kommun