Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Lärarteam Professor Dorte Mandrup arkitekt NAL Einar Jarmund arkitekt MSA Alex van de Bled arkitekt MAAUffe Leth lektor Ingela Pålsson Skarin professor Norman Weiss professor Kerstin Barup mfl. Examinator: professor Mats Edström
Just nu planerar Göteborgs stad nytt musikhus i det gamla Konserthuset, ett av den Skandinaviska funkisens nyckelbyggnader Årets kandiatstudio går på djupet gestaltar om- och tillbyggnad i en arkitektur som fyller huset och hela Götaplatsen med nya ljudbilder Konserthuset Huset som är ritat av arkitekten Nils Einar Eriksson invigdes 1935 och som ett av den nordiska funktionalismens mästerverk,idag ett av Göteborgs mest värdefulla byggnader. Byggnaden, ca 9 200 m² ingår i en grupp av kulturbyggnader från 1920 30-talet kring Götaplatsen, en plats med mycket stor betydelse för stadsbilden. Konserthuset är väl bevarat i ursprungligt skick. Uppgiften Uppgiften är att säkra byggnadens kulturhistoriska värden, förädla och utveckla dess kvaliteter så att den tillgodoser framtidens krav på ett fungerade Musikhus, -ett Musikhus med mycket större publik -flera konserter -i olika format -olika gestaltningssätt -nya funktioner för café/restaurang -mötesplatser, grupprum -bättre cirkulation och överblickbarhet -offentliga och experimentella scenrum -ute- och innescen - nytt musikhus i dialog med publiken. Vi gestaltar ny arkitektur med hänsyn till funkisbyggnadens kvaliteter. Studioarbetet I studion undersöker vi olika strategier att arkitektoniskt forma nya Musiken Hus. Efter påplats-inventering, -SWOT-analys -konceptskisser, väljer du att fokusera på någon av byggnadens nya funktioner. Du går på djupet formger, väljer material och gör detaljer. Du arbetar med skisser, fysiska och digital modeller. Du formar den arkitektur som gestaltar det nya utrycket för framtidens hus, expressiva och experimentellt
Program för om- och tillbyggnadenprogram Frågeställningar/utgångspunkter för arbetet: Barn och ungdom från kulturskolan, El Sistema (kör- och orkesterskola med musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling)knyts närmare till Konserthuset som en naturlig mötesplats och möjlighet till avancerad undervisning i direkt samspel med Göteborgs Symfoniker. Restaurang med större funktionsytor. Foajé med fl er,bättre toaletter, puderrum Personalutrymmen för foajépersonal Orkester: övning och möteslokaler orkesteraktiviteter i hela huset och kontaktytor utåt med samhället Processen 1. På-plats ndersökning av byggnaden, 2. Analys av kvaliteter och brister, skydds villkor, kontexten. 3. Förstudie, strategi, koncept/idé. 4. Skiss till ombyggnad elller tillbyggnad 5. Studieresa, -inspiration från Musikhus i New York, Helsingborg, Köpenhamn, Malmö, Lund 6. Material- och detaljstudier i medverkan av tillverkare, hantverkare/experter 7. Bearbetning av studieprojekt och indivi duella genomgångar 8. Slutgenomgång och inlämning
B y g g n a d e n Q-märkt i detaljplan och skall byggnadsminnesförklaras. När huset ritades var verksamheten betydligt mindre. Orkesterns storlek är idag 109.Administrationen med krav på styrning, restaurangverksamhet och konferens kräver många nya arbetsplatser och kringutrymmen. Byggnaden har en internationellt erkänd god akustik, men det finns detaljer som verksamheten vill försöka förbättra samtidigt som det är viktigt att bevara de goda kvaliteterna. Kraven på akustik är mycket stora för att Göteborgs Symfoniker, Sveriges nationalorkester, ska kunna prestera maximalt och för att publiken ska få så fin upplevelse som möjligt. Det handlar bl a om balans, uttryck i klangbilden och möjlighet att få maximal tajming i spelet. Både Götaplatsfoajén och Stenhammarfoajén är överakustiska vilket försvårar användning för konferens och andra typer av samkväm. Uthyrningsverksamheten är viktig för huset. Om huset ska fungera som scen för det lokala och regionala musiklivets arrangörer och aktörer måste scen, ljud och ljus uppgraderas och snabbare flexibilitet byggas in såväl befintliga salar och scener som nya. De moderna kraven utgör en stor utmaning att arkitektoniskt forma, bevara och förädla den gamla byggnaden samt att lägga till en nybyggnad som samspelar med den gamla funkisarkitekturen.
Tidigare förändringar 1970-talet Utbyte av stolarna i stora konsertsalen. Vaktmästarbostaden förändrades till portvaktsrum. 1985 Större genomgripande ombyggnad. Ombyggnad av scenen i stora konsertsalen. Förändring av reflektorn i taket för att åstadkomma bättre akustik. Fönsterpartiet mot Götaplatsen byttes ut. Stolarna i Stenhammarsalen byttes ut. VVS-systemet renoverades. Nya strålkastare till scenerna. Rökavskiljande väggar monterade i foajén. 1989 Ombyggnad av butikslokal mot Viktor Rydbergsgatan till kontor. Nya glaspartier med kopparprofil samt entrédörr och skyltskåp mot Viktor Rydbergsgatan. 1990-talet Renovering för återställande av den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Renovering och omklädning av böjträstolar. 1993 Ombyggnad av restaurangen. VA och ventilation. 1999 Invigning av tillbyggnaden med nya sektionsrum för blåsare, övningsrum och administrationsrum. Lagerutrymmen i källaren. 2001 Ombyggnad av biljett- och entréhallen. Biljettkontoret fick en egen entré från Götaplatsen. Renovering av stora konsertsalens scen. Ny scenteknik och förbättrad ventilation. Skärmtaket ovan scenen rekonstruerades för bättre akustik. Ett hydrauliskt scengolv med justerbara gradänger installerades samt en flygelhiss i scenens framkant. 2006 Tillbyggnad av provisorisk uteservering mot Götaplatsen. 2008 En omfattande renovering av restaurangen. Köket designades om och all inredning byttes ut till ny i anpassad utformning.