Miljönyckeltal Södertörnskommunerna 2013 Handläggare/referens Hedda Ericsson SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2013-08-30
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning och syfte 3 Sammanställning miljönyckeltal 4 Förslag på flera miljönyckeltal 4 Verksamhetsbeskrivning 5 Botkyrka 5 Haninge 6 Huddinge 7 Nynäshamn 8 Salem 9 Tyresö 10 Nyckeltal 11 Utsläpp av växthusgaser 11 1. Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv./capita) 11 Energianvändning 13 2. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 vid A-temp) 13 Avfall 15 3. Insamlat material per capita (kg) 15 4. Insamlat matavfall per capita (kg) 16 Transporter 18 5. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen (definition 2012) 18 6. Antal laddstolpar för elfordon 20 7. Antal tankställen för fordonsgas 22 Konsumtion 23 8. Andel inköpta ekologiska livsmedel i organisationen (inklusive restauranger 23 och storkök) Samarbetsprojekt 24 Gemensamma riktlinjer för byggande på Södertörn 24 Samordnade varutransporter 25 Infrastruktur för förnyelsebara bränslen 25 2
Sammanfattning Åtta miljönyckeltal har tagits fram för Södertörnskommunerna (se sammanställning nedan). Södertörnskommunernas utsläpp av växthusgaser har minskat med ca 34 % sedan 1990. Utsläppen är generellt sett högre än för hela Stockholms län på grund av att Södertörn har flera industrier och en högre produktion. Beroende på var energiproduktion sker, raffinaderier är belägna och var motorvägar går är jämförande slutsatser svåra att dra mellan Södertörnskommunerna avseende växthusgaser. En förstudie om samordnad varudistribution genomfördes 2012. Samtliga Södertörnskommuner har beslutat att arbeta vidare för ett genomförande av samordnad varudistribution och detta arbete kommer enligt förstudien att resultera i en minskning av växthusgasutsläppen från transporterna i Södertörn. Vad gäller energianvändningen i kommunägda lokaler (kwh/m 2 ) är siffrorna främst framtagna för att följa de egna kommunernas utveckling för energiförbrukning. Samtliga Södertörnskommuner förutom Tyresö ligger över den nationella genomsnittliga nivån på 189,82 kwh/m2 vid A-temp. Gällande insamlat material ligger samtliga kommuner, med undantag av Nynäshamn, under den genomsnittliga nationella nivån på 71,83 kg per capita. Samtliga Södertörnskommuner, förutom Södertälje, är även långt ifrån att uppnå det nationella målet om att minst hälften av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök med mera ska återvinnas genom biologiskt behandling vid 2018. Utsortering av matavfall är en viktig faktor i arbetet med att öka tillgången på fordonsgas. Trots en låg nivå av utsortering idag så visar samtliga kommuner på en positiv utveckling inom denna indikator. Tyresö, Huddinge och Botkyrka kommun har en hög andel miljöbilar. Laddstolpar för el finns i flertalet av kommunerna och tankställen för fordonsgas finns i Huddinge, Botkyrka, Södertälje och Haninge kommun. Arbete pågår inom Södertörnssamarbetet med att utöka antalet tankstationer för förnybara drivmedel inom Södertörn. När det gäller inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen uppnår Södertälje och Huddinge kommun det nationella målet om 25 %. Inledning och syfte Jämförande nyckeltal har tagits fram för Södertörnskommunerna sedan tre år tillbaka. Nyckeltalen presenteras på nyckeltalskonferensen som äger rum en gång per år. Syftet med att ta fram och jämföra miljönyckeltal är att driva miljöarbetet framåt i de egna kommunerna och gemensamt på Södertörn. Utgångspunkten är Södertörns utvecklingsprogram där en gemensam vision visar fokus på livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. I Södertörns utvecklingsprogram är klimat ett prioriterat område. Södertörn ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle och vara en region som arbetar för att ställa om energianvändningen bort från fossila bränslen ett regionalt ledarskap i klimatfrågan. Övriga utpekade målområden är: resor och trafik, energiproduktion och energieffektivisering samt grön upphandling. De viktigaste utvecklingsfrågorna inom klimatområdet är för närvarande: Arbete för en omställning till samordnad varudistribution. Samtliga åtta Södertörnskommuner förbereder för en omställning till en miljöeffektiv godshantering till bl.a. skolor, förskolor och äldreboende med start 2014. Färre leveranser medför kraftigt minskade koldioxidutsläpp och buller. Trafiksäkerheten ökar också när färre lastfordon befinner sig i tättbebyggda områden.
Arbete för en förstärkt infrastruktur för förnybara drivmedel. Södertörnskommunerna arbetar för att få fler biogaspumpar till Södertörn. Idag finns fem biogasställen på Södertörn och målet är att antalet pumpstationer ska fördubblas de närmaste åren. Södertörnssamarbetet har också som mål att bli ett ledande centrum och knutpunkt för el-infrastruktur. Tillsammans med näringsliv och energiproducenter skapas möjligheter för att öka användningen av förnybara bränslen. Nyckeltalen utgår även från de nationella miljökvalitetsmålen och från arbetet med energieffektivisering och kartläggning av energiförbrukning avseende fastigheter och transporter. Miljönyckeltalen går också i linje med länets klimat- och energistrategi. Sammanställning miljönyckeltal I år har två nyckeltal tillkommit; mängd insamlat matavfall (kg/capita) samt mängd insamlade förpackningar och tidningar (kg/capita)). Fyra nyckeltal har tagits bort (energianvändning i kommunens egna transporter, andel återvunnet material av totalt hushållsavfall, antal bilpooler samt andel inventerade avlopp). Nedan följer en sammanställning av de åtta nyckeltal som har tagits fram och som redovisas i denna rapport: 1. Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter/capita) 2. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 vid A-temp) 3. Insamlat material per capita (kg) 4. Insamlat matavfall per capita (kg) 5. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen (definition 2012) 6. Antal laddstolpar för elfordon 7. Antal tankställen för fordonsgas 8. Andel inköpta ekologiska livsmedel i organisationen (inklusive restauranger och storkök) Statistiken som har samlats in är både hämtad från kommunerna själva samt från myndigheter och intresseorganisationer som samlar in statistik. Arbetet med att ta fram nyckeltalen har genomförts av en arbetsgrupp med miljöstrateger i respektive kommun förutom Nykvarns kommun som avstår från att delta i nyckeltalsarbetet. Ingrid Molander/Gunilla Isgren Frida Nordström/Matilda Olsson/Ida Engström Katarina Persson Petri Palkki Jan Forsman Christine Strandberg Hedda Ericsson/Mette Kjörstad Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Förslag på flera miljönyckeltal Arbetsgruppen har utöver ovanstående nyckeltal även arbetat fram förslag på fyra nyckeltal som kan vara intressanta att analysera under 2014: 4
Andel nya bostäder som har närhet till kvalificerad grönyta Andel cykelvägar Andel miljömärkt el Andel biobränslen som används i uppvärmning/fjärrvärme Verksamhetsbeskrivning Nedan följer en kort redovisning av respektive kommuns miljöorganisation, miljömål, en nulägesbeskrivning samt en kort beskrivning om kommunens främsta utmaningar inom miljö. Botkyrka Organisation Det åligger alla förvaltningar att arbeta med miljö- och klimatfrågor i sin ordinarie verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet arbetar på uppdrag åt kommunledningsförvaltningen med vissa miljöstrategiska frågor. Där ingår bland annat arbetet med energieffektiviseringsstödet, Borgmästaravtalet, samarbetet inom Södertörns utvecklingsprogram samt klimat- och energirådgivningen. Därutöver arbetar förvaltningen med miljökontroll och miljöövervakning. Mål Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. Flerårsplan 2013-2016 Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Botkyrkas Gröna värden: Mål 1: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur, nu och i framtiden Mål 2: Värna och utveckla naturvärdena Mål 3: Öka kunskapen om och förståelsen för naturen Klimatstrategi: a) Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b) Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c) Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d) Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 Nuläge Invånare årsskiftet 2012/2013: 86 274 E4/E20 genomkorsar kommunen i norr, och i söder korsar stambanbanan och väg 225/226. Längst i söder ligger avlopps-reningsverket Himmerfjärdsverket, och vid Mälaren Norsborgs vattenverk. Kommunen har mycket landsbyggd och även flera miljonprogramsområden. Stora arbetsplatser är Botkyrka kommun, Crane AB, De Laval, Alfa Laval. Totalt finns 5123 momsregistrerade företag i kommunen. Utmaningar. Omställningen till en klimatneutral kommun innebär många samlade miljöåtgärder under en lång period. För att hålla nere utsläppen är det är viktigt att bibehålla den höga andelen anslutna till fjärrvärme i kommunen, samt hög andel biobränslen i Söderenergis pannor. Konsumtionsmönster och Ekosystemtjänser är andra viktiga frågor. Det är viktigt att planera för ett hållbart resande eftersom utsläppen från trafiken inte minskar. 5
Haninge Organisation I Haninge kommun är det strategiska miljöarbetet samlat under kommunstyrelseförvaltningen, avdelningen för samhällsutveckling, strategisk planering. Här arbetar en klimat- och miljöstrateg, en kommunekolog och en vattenstrateg. I samma enhet arbetar också en översiktsplanerare och en trafikplanerare. Mål I kommunfullmäktiges mål och budget återfinns fem mål inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling: 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. 4. Den biologiska mångfalden ska öka. 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare. Kommunstyrelsens eget arbete i relation till målen rymmer bl.a. framtagande av Naturvårdsplan samt åtgärder i enlighet med kommunens Vattenplan och Klimatstrategi. Nuläge Befolkning vid årsskiftet 2012/2013 var 79 430. Majoriteten av befolkningen bor i kommunens stadsbygd som inkluderar stadsdelarna Vega, Handen, Brandbergen, Vendelsömalm, Jordbro och Västerhaninge. Av kommunens invånare som är förvärvsarbetande, pendlar 24 114 ut från kommunen varje dag, medan 11 530 pendlar in och 14 097 både bor och arbetar i Haninge 1. Haninge kommun är den största arbetsgivaren i kommunens geografiska område. Några av de större privata arbetsgivarna är Coca-Cola Drycker AB, Recipharm, Postnord (Green Cargo), Tech Data, Frigo Scandia och Lagena. Totalt finns 6300 företag registrerade i kommunen. Utmaningar Inom Haninge kommuns geografiska område står transporter för ca 76 % 2 av växthusgasutsläppen. Personbilstrafiken är den kategori som ger det största enskilda bidraget till utsläppen, men även utsläppen från tunga lastbilar och bussar är av stor betydelse och har ökat under de senaste åren. Haninges befolkning förväntas växa vilket kommer att förändra trafik, infrastruktur samt inverkan på luft-, mark- och vattenkvalitet. Utmaningen är att integrera miljöarbetet i stadsplanering, byggandet av ny infrastruktur samt markanvändning. Huddinge Organisation Huddinge kommun har ett miljöledningssystem som är integrerat med ordinarie ledningssystem och som alla förvaltningar arbetar utefter. Varje förvaltning har en miljösamordnare som stöttar arbetet med miljöledning på sin förvaltning. På kommunstyrelsens förvaltning finns kommunens enda miljöstrateg och på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen finns kommunens Agenda 21-samordnare. Här finns även funktioner för naturvård, vattenvård, 1 SCB 2011 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2 Nationella emissionsdatabasen, 2010, koldioxidutsläpp 6
miljötillsyn, miljöplanerare och energirådgivare. Kommunen har ett helägt kommunalt bolag, Huge Fastigheter AB, och är delägare i Södertörns Energi AB, SRV Återvinning AB och Stockholm Vatten AB. Mål I kommunens övergripande styrdokument Mål och budget finns både långsiktiga mål för att uppnå ett hållbart Huddinge och kortsiktigare mål. Texten Ett hållbart Huddinge 2030 redovisar en visionär text om kommunen 2030 och utgår från hållbarhetsbegreppets tre dimensioner. Lokal Agenda 21 lägger fast vision och övergripande mål och är ett dokument som ska ge vägledning till kommunens nämnder och förvaltningar. Denna följs upp en gång per år i ett miljöbokslut. I kommunens klimat- och energiplan finns mål och åtgärder för klimat- och energiområdet. Exempel på långsiktiga mål till 2030: Ekologiskt fotavtryck/invånare och år ska minska till 3,5 globala hektar 2030 Koldioxidfotavtrycket/ invånare och år ska minska till 4 ton år 2030 Exempel på övrig inriktning på kommunens miljö- och klimatarbete: Minskning av utsläpp av växthusgaser med 47 % till 2020 och med 74 % till 2050 jämfört med 1990. Minskade utsläpp från den egna organisationens resor Minskad energianvändning i kommunala verksamhetslokaler Öka andelen insamlat material och mängden omhändertaget matavfall av total mängd avfall Minskade utsläpp av näringsämnen till sjöar och vattendrag för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Nuläge Befolkning vid årsskiftet 2012/2013 var 101 10 personer. Det finns cirka 8500 registrerade företag i Huddinge kommun. De största arbetsplatserna är: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Huddinge kommun, Karolinska Institutet Huddinge, IKEA, Södertörns högskola. I kommunen finns två utpekade regionala kärnor; Flemingsberg och Kungens Kurva. I universitetsområdet Flemingsberg rör sig cirka 20 000 studenter på Södertörns högskola, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Flemingsberg är också ett internationellt centrum för forskning som bedrivs på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Kungens Kurva Skärholmen är idag Skandinaviens största handelsplats med 20 miljoner besökare varje år. Bland annat finns världens största IKEA-varuhus här. En tredjedel av kommunens yta är skyddad i form av naturreservat. Utmaningar Kommunen genomkorsas av E4/E20, väg 73 och ett flertal järnvägsspår. Trafiken står för cirka hälften av kommunens växthusgasutsläpp och gör också att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids längs med några starkt trafikerade vägar. Då kommunen ständigt växer råder högt exploateringstryck i kommunen. Detta gör att markkonflikter är ständigt aktuella. Läget i Huddinges sjöar har förbättrats de senaste tio åren, men flera sjöar har fortfarande problem med att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. 7
Kommunen har låtit göra en klimat- och sårbarhetsutredning. Av denna framgår att vissa områden kan komma att få problem med översvämningar, ras, dricksvattenförsörjning och problem vid värmeböljor. En av utmaningarna är därmed att ta hänsyn till detta i planeringen. Nynäshamn Organisation Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen driver hållbarhetsarbetet i kommunen. På Stadsbyggnadsavdelningen finns personresurser som arbetar med övergripande hållbarhetsfrågor; översiktsplanerare, miljöstrateg, miljöutredare, energistrateg, landskapsarkitekt, trafikplanerare, kulturantikvarie och GIS-stöd. Mål Kommunens övergripande vision är att Nynäshamns kommun ska vara den mest attraktiva kommunen i Europas mest attraktiva storstadsregion, Stockholm. Den övergripande målsättningen är ett hållbart klimatneutralt samhälle och styra utvecklingen mot hållbara energisystem. Ekokommun Nynäshamn fokuserar på fyra miljömålsområden som är fastställda i kommunens lokala miljömål: 1 Effektivare användning av energi- och transporter 2 Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö 3 Friska vatten 4 Giftfria och resurssnåla kretslopp Nuläge Nynäshamns kommun är den näst största kommunen i Stockholms län med 357 km 2. I kommunen bodde 26 572 personer vid årsskiftet 2012/2013. I den största orten Nynäshamn bor ungefär hälften av kommunens invånare. Dagligen så arbetspendlar ungefär 6 200 personer ut ur kommunen och 1 300 personer in i kommunen. Nynäshamns kommun är största arbetsgivaren och inom kommunen finns drygt 2757 företagare. Betydande verksamheter är Nynas AB med raffinaderiet, LNG terminalen och hamnverksamheten. Utmaningar Utmaningarna ligger i att leva upp till de höga mål inom miljö och klimatområdet som beslutats. Kommunen har en vision om 10000 fler invånare på 10 år och en ny uthamn i Norvik är planerad med betydande lokal och regional miljöpåverkan. Andra betydande orosmoment är raffinaderiet som står för ca hälften av kommunens totala växthusgasutsläpp men även trafiken som förväntas öka framöver har betydande påverkan, framför allt på väg 73 och väg 225. Salem Organisation Planeringschefen som sitter i förvaltningsstaben samordnar det övergripande klimat- och energiarbetet. Under perioden 2010-2014 har kommunen anlitat en miljökonsult på halvtid och på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens avdelning bygg- och miljö finns även en ekolog anställd på halvtid. 8
Mål Kommunfullmäktige i Salems kommun antog den 14 juni 2012 nio övergripande mål som skall gälla från 1 januari 2013. Mål 4 och 5 berör miljön i Salem: 4. Salems kommun ska erbjuda en av Södertörns bästa boendemiljöer. 5. Salems kommun ska ta sitt ansvar för utvecklingen mot en allt mer hållbar miljö. Klimat- och miljöarbetet sker huvudsakligen inom: - Energieffektiviseringsstrategi för Salems kommun - Miljöpolicy för upphandling. Nuläge Genom kommunen passerar E3/E4:an som nyligen utbyggts till 6 filer och stambanan med pendeltågsstation i Rönninge. I Rönninge Centrum har infartsparkeringen successivt byggts ut kraftigt under senare år. Ca 80 % av kommunens befolkning arbetar utanför kommunen framförallt i Stockholm stad och de närliggande kommunerna Botkyrka/Huddinge. Under senare år har utpendlingen till Södertälje ökat kraftigt. Salem äger många byggnader som byggdes under miljonprogrammen på 70-talet, vilket innebär att de är dåligt isolerade jämfört med dagens byggstandard. Salems kommun hade i årsskiftet 2011/2012 15 694 tusen invånare med en hög andel barnfamiljer. I Salem finns ca 400 verksamma företag. Utmaningar I samband med förtätning av bostäder i sydvästra Rönninge kommer vägar och VA-ledningar byggas ut de närmaste åren. Södertälje Organisation Södertälje har två miljöstrateger som tillhör enheten Utredning och hållbarhet på kommunstyrelsens kontor. De strategiska miljö- och hållbarhetsfrågorna behandlas politiskt av ett Hållbarhetsutskottet som bereder ärenden och frågor till Kommunstyrelsen. Kompetens inom miljö och naturvård finns även inom Samhällsbyggnadskontoret, Miljökontoret samt i de kommunägda bolagen inom Telgekoncernen. Södertälje kommun är en Klimatkommun samt Ekokommun. Mål Den prioriterade inriktningen är: Fossilbränslefri organisation Hållbara och energieffektiva transportlösningar Bevara och utveckla naturvärden Främja hållbar utveckling och miljöanpassad teknik. Kommunen arbetar med mål och åtgärder enligt sitt nya Miljöprogram samt Klimatstrategi- och energiplan för åren 2013-2016. Telgekoncernen, de kommunala bolagen är certifierade enligt ISO 14001. Nuläge 9
Kommunen har 89 473 invånare. 46,7% av dem är födda utomlands eller har föräldrar födda utomlands. Antal företag registrerade i kommunen är 3382 st. Scania (9300 personer) och Astra (3500 personer) är de största företagen i kommunen. Utmaningar De stora miljöproblemen genereras främst av biltrafiken (E4:an med flera vägar) och av sjötransporterna, vissa industrier samt även från jordbruket. Tyresö Organisation Miljö- och trafikenheten, inom samhällsbyggnadsförvaltningen, består av en chef, en kommunekolog, en miljöstrateg, en samordnare på halvtid för hållbar utveckling, en trafikplanerare och en trafikingenjör på halvtid. Vision 2030 Tyresö ska vara den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen. Kommunens läge med närhet till naturen, storstaden och en expansiv arbetsmarknad bidrar till den positiva utvecklingen. Den långsiktiga stadsbyggnadsplaneringen och genomtänkta markanvändningen är en viktig del i kommunens framgång. Nya hus som byggs ska vara klimatneutrala. Klimatvision Tyresö kommun är klimatneutral 2050 Detta uppnås genom att: All kommunal planering och verksamhet sker klimatmedvetet, med fokus på att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till framtida klimatförändringar, Alltid välja förnybara energikällor inom transport- och energisystem, Vid all upphandling ställa långtgående klimat- och miljökrav, Öka engagemanget och kommunicera klimatfrågan med medarbetare, förtroendevalda, boende och verksamma i kommunen. Miljömål Huvudinriktning för hållbarhets- och miljöarbetet är: Energieffektivisering Minska trafik/co 2 -utsläpp, aktiva transporter, trafiksäkerhet Värna biologisk mångfald Vattenvård. Nuläge Tyresö hade vid årsskiftet 2012/2013 43 764 invånare. Många nya bostäder byggs, både hyresoch bostadsrätter, rad/kedjehus och villor. Kommunen har ca 4000 registrerade företag, de flesta småföretag inom bygg, handel och tillverkning. Annas Pepparkakor och Fontana Foods är de största företagen. Kommunen är den största arbetsgivaren. Utmaningar Kommunen har inga stora industrier eller motorvägar. Många sommarstugor byggs om till permanentbostäder, vilket medför belastningar på Va-nätet och vägar. Ombyggnation av vägar och kommunalt Va-system pågår och kommer att pågå i många år framöver. 10
Nyckeltal Nedan följer en genomgång av respektive nyckeltal, kommentarer och grafer. Utsläpp av växthusgaser Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 % till 2020 jämfört med 1990. Målet enligt den regionala utvecklingsplanen är att utsläppen av koldioxidekvivalenter i länet ska minska till 3,4 ton per capita till år 2020 och till 1,0 ton per capita till 2050. I dessa siffror är inte konsumtionens klimatpåverkan inräknad. Stora utsläppsminskningar har genomförts i kommunerna som dock har stora utmaningar med att fortsätta minska sina utsläpp. Förändringar har skett i hur utsläppsstatistik beräknas under 2011 (se inforuta till höger). Om det gamla sättet att mäta växthusgaser jämförs med det nya så innebär det för vissa kommuner att utsläppen har minskat mer än tidigare beräknat och för andra kommuner att det ökat mer. 1. Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -ekv./capita) För Nynäshamns del har växthusgasutsläppen enligt nytt räknesätt Förändring av utsläppsstatistik Underlaget till rapporteringen av svensk utsläppsstatistik görs av Svenska miljöemissionsdata (SMED). SMED är ett samarbete mellan Svenska Miljöinstitutet (IVL), Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges metrologiska och hydrologiska institut (SMHI). Statistiken som SMED producerar bygger på metodik, en uppsättning metoder, inom olika områden: urvalsdragning, mätteknik, granskning och rättning av underliggande data, bortfallsreduktion, emissionsfaktorer, etc. Dessa metoder förändras över tiden i de forskningsoch utvecklingsverksamhet och genom systematiskt kvalitetsarbete. I oktober 2011 presenterade SMED en genomgående översyn av växthusgasutsläppsstatistiken i Sverige från 1990-2009. Statistiken redovisad i årets rapport är omräknad enligt nya räknesättet och överensstämmer inte med statistiken redovisad i tidigare nyckeltalsrapporter. ökat med 42 % (1990-2010). Södertörnskommunerna har dock tillsammans minskat utsläppen av koldioxidekvivalenter med 34 % (1990-2010). Siffrorna för 2011 har inte ännu inte blivit tillgängliga vid publicerandet av denna rapport. Flera av kommunerna på Södertörn har mål om att bli fossilbränslefria. Nedan redovisas kommunernas utsläpp per invånare. Konsumtionen av varor som är producerade i andra länder är inte inräknad i uppgifterna, skulle de inkluderas beräknas utsläppen vara ca 25-35 % högre. De stora skillnaderna i utsläpp av växthusgaser mellan kommunerna kan förklaras av energiproduktion, var de stora motorvägarna är belägna samt var industrierna är lokaliserade. Nynäshamn har ett punktutsläpp från ett raffinaderi som står för drygt 50 % av kommunens utsläpp. Utsläpp av växthusgaser från enskilda kommuner kan därför ej jämföras med andra kommuner. För samtliga södertörnskommuner är utsläppen från transportsektorn en utmaning eftersom de ökar. 11
Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -ekv./capita) Graf 1. Utsläpp av växthusgaser i ton per capita för Södertörnkommunerna. 3 Tabell 1. Utsläppt av växthusgaser (ton CO 2 -ekv./capita). 4 Kommun 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Botkyrka 5,4 2,5 2,3 2,3 2,1 2,0 2,0 2,1 Haninge 3,2 2,9 2,5 2,4 2,2 2,1 2,1 2,3 Huddinge 3,8 3,6 3,0 2,9 2,6 2,5 2,4 2,4 Nynäshamn 7,7 9,0 7,0 10,1 10,0 10,4 9,6 10,9 Salem 4,1 3,7 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 Södertälje 10,2 5,4 6,2 6,1 6,6 5,8 5,2 6,4 Tyresö 1,2 1,4 0,9 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 Tabell 2. Skillnad i utsläpp av växthusgaser 1990-2010 (ton CO2-ekv./capita) (%) 5 Kommun Skillnad i procent 1990-2010 Botkyrka -61 % Haninge -28 % Huddinge -37 % Nynäshamn +42 % Salem -22 % Södertälje -37 % Tyresö -17 % Södertörn -34 % 3 Källa: SMED, med en omräkning av siffrorna till ton per capita med hjälp av invånarstatistik från SCB. 4 Ibid. 5 Ibid. 12
Graf 2 nedan visar att Södertörnskommunerna generellt har högre utsläpp än hela Stockholms län. Det kan förklaras med att Södertörn har många industrier och en hög produktion. I jämförelse med de centrala delarna av Stockholm finns här större trafikleder som genererar stora växthusgasutsläpp. Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -ekv./capita) Graf 2. Utsläpp av växthusgaser i ton per capita för Södertörnkommunerna och Stockholms län i snitt. 6 Tabell 3. Utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv./capita). 7 Region 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stockholms län 3,9 3,3 3,3 3,2 3,1 2,9 2,9 3,1 Södertörn 5,4 3,8 3,5 3,6 3,6 3,4 3,2 3,5 Energianvändning Sverige har antagit mål att minska energianvändningen med 20 % till 2020 jämfört med 1990. Målbilden enligt den regionala utvecklingsplanen är att energianvändningen ska minska med 15 % till 2020 och med 25 % till 2030. Nyckeltalet för energianvändning utgår från de uppgifter som kommunerna tagit fram inom energieffektiviseringsarbetet, vilket sker med stöd från Energimyndigheten. För 2010 samlades inte siffror in för rapportering och därför redovisas ingen statistik för detta år. 2. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A-temp) Kvaliteten inom indikator Energianvändning i kommunala lokaler är i viss mån bristfällig. Skälet till detta bedöms bero på stora variationer i vilka typer av lokaler kommunerna använder, till exempel omfattningen av stora energianvändare som badhus och idrottsanläggningar. Olika kommuner har också olika mycket verksamhet utlagd på entreprenad. Stora geografiska skillnader påverkar även transportindikatorerna. 6 Ibid. 7 Ibid 13
Förändring i energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A- temp) Graf 3. Förändring i energianvändning i kommunala lokaler (förändring i % kwh/m 2 vid A-temp). 8 Tabell 4. Förändring i energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A-temp). 9 Kommun 2009 2011 2012 Botkyrka 268,4 262,3 229,4 Haninge 208,4 172,4 200,2 Huddinge 228,9 207,6 194,8 Nynäshamn 225,7 224,2 221 Salem 200,5 212,1 208,9 Södertälje 211,6 215,5 252,3 Tyresö 210,3 195,3 187,9 Tabell 5. Förändring (i % 2009-2012) i energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 vid A-temp). 10 Kommun Förändring i % Botkyrka -15 % Haninge -4 % Huddinge -15 % Nynäshamn -2 % Salem +4 % Södertälje +19 % Tyresö -11 % Södertörn -4 % 8 Källa: Respektive kommuner. Nationella genomsnittliga nivån var 189,82 kwh/m2 (2012). 9 Ibid. 10 Ibid. 14
Avfall Sverige har som nationellt mål att den totala mängden avfall inte ska öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt. 2012 samlades det in 71,83 kg material (som går under producentansvaret) per capita i Sverige. Det är en högre siffra än för Södertörnskommunerna som tillsammans samlar in 59,32 kg material per capita. Matavfallsinsamlingen utförs av Telge AB i Södertälje kommun, av SITA Sverige AB i Tyresö kommun och av SRV återvinning AB i resterade kommuner. Avfallsbolaget SRV AB har från och med 2012 börjat med matavfallsinsamling från hushåll med målet att minst 50 % av alla hushåll ska sortera ut sitt matavfall år 2015 och 70 % år 2020. För kommunala verksamheter är målet 80 % och för övriga verksamheter 30 %. I de Södertörnskommuner som är delägare i SRV AB (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem) förväntas alltså en snabb utveckling på området då bolaget arbetar aktivt med frågan. Telge och Sita har inga beslutade mål för närvarande. 3. Insamlat material per capita (kg) I indikator 3 ingår endast avfall som går under producentansvaret (glas, papper, metall, plast och tidningar) och som samlas in av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI), resterande avfall klassas som hushållsavfall. Indikator Insamlat material per capita (kg) visar tydligt att insamling av förpackningar och tidningar minskar i alla Södertörnskommuner. Den största förändringen utgörs av en minskad tidningsinsamling. Enligt FTI kan detta bero på att fler väljer att läsa nyheter digitalt istället för i tidningsform. Gällande insamling av förpackningar av metall, plast och papper har rutinerna för mätning av insamlingen ändrats vilket har resulterat i mer tillförlitliga siffror. Mätningssystemet för plast- och metallförpackningar i SRV-området har också ändrats under 2012 (tidigare en blandad insamling, nu separata strömmar på samma sätt som i resten av Sverige), vilket påverkar dessa. Enligt FTI:s statistik ökar däremot insamlingen av förpackningar och tidningar nationellt. Orsaken till att trenden i Södertörnskommunerna skiljer sig från den nationella trenden är okänd. Insamlat material per capita (kg) Graf 4. Insamlat material per capita (kg). 11 11 Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB. 15
Tabell 6. Insamlat material per capita (kg). 12 Kommun 2010 2011 2012 Botkyrka 83,73 78,86 63,91 Haninge 73,71 70,84 60,29 Huddinge 65,6 62,31 53,43 Nynäshamn 82,55 71,97 72,20 Salem 65,91 62,73 57,84 Södertälje 64,83 51,04 43,86 Tyresö 65,14 68,15 63,70 Insamlat material per capita (kg) Graf 5. Insamlat material per capita (kg). 13 Tabell 7. Insamlat material per capita (kg). 14 Område 2010 2011 2012 Södertörn 71,64 66,56 59,32 Sverige 58,07 63,31 71,83 4. Insamlat matavfall per capita (kg) Indikatorn insamlat matavfall per capita (kg) visar siffror över insamlat matavfall från både hushåll och verksamheter i respektive kommun. Samtliga Södertörnskommuner förutom Södertälje ligger idag långt ifrån det nationella målet om att minst hälften av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök med mera ska återvinnas genom biologisk behandling. Allt insamlat matavfall från Södertälje och Tyresö behandlas biologiskt och blir fordonsgas och biogödsel. Under perioden januari 2011 - juli 2012 gick matavfallet som samlades in av SRV återvinning AB till kompostering och fjärrvärme. Resterande delen av 2012 behandlades samtligt insamlat matavfall biologiskt och resulterade i fordonsgas och biogödsel. 12 Ibid 13 Ibid 14 Ibid 16
SRV återvinning AB samlar in matavfall både från kärl och från pall. Matavfallet som samlas in från pall är förpackat, och både pallen och förpackningen ingår i vikten. Därför redovisas endast matavfall från kärl i indikator 4 medan matavfall insamlat från pall redovisas separat i en tabell. Samtligt matavfall som samlas in från pall resulterar i fordonsgas och biogödsel. Insamlat matavfall per capita (kg) Graf 6. Insamlat matavfall per capita (kg). 15 Tabell 8. Insamlat matavfall per capita (kg) 16 Kommun 2011 2012 Botkyrka 0,11 1,08 Haninge 9,87 9,01 Huddinge 12,45 19,47 Nynäshamn 7,60 6,19 Salem 0,00 0,00 Södertälje 40,51 41,60 Tyresö 0,00 1,19 Tabell 9. Insamlat matavfall på pall per capita (kg). 17 Kommun 2011 2012 Botkyrka 0,26 0,09 Haninge 2,58 1,86 Huddinge 0,00 0,000594 Nynäshamn 0,00 0,00 Salem 0,00 0,00 Utsortering av matavfall är viktigt för att öka tillgången på fordonsgas och har därmed ett tydligt samband med nyckeltal 7 som visar på antalet tankställen för fordonsgas. Ju mer organiskt material som rötas och där gasen distribueras till tankställen för biogas, desto större 15 Källa: SRV återvinning AB, SITA Sverige AB samt Telge AB 16 Ibid 17 Källa: SRV återvinning AB 17
blir tillgången på biogas. Detta ökar troligtvis i sin tur efterfrågan på fordon som använder biogas som drivmedel samt påverkar prisutvecklingen på fordonsgas så att priset hålls på en låg nivå. Detta har i sin tur en viktig påverkan på nyckeltal 1 som visar på utsläpp av växthusgaser i kommunerna. En av de avgörande faktorerna för att minska utsläppen och därmed nå de internationella, nationella, regionala och kommunala målen är att vända den ökande trenden av utsläpp från just trafiksektorn. Transporter År 2020 ska Sveriges klimatpåverkan ha minskat med 40 % jämfört med 1990 och en omställning inom tranportsektorn är en förutsättning för att nå målet. Därför har Sverige nationella mål om att andelen biodrivmedel i bränslemixen ska nå 10 % år 2015 och år 2030 ska den svenska fordonsflottan vara helt fossilbränslefri. Södertörnskommunerna har höga ambitioner och mål om miljöbilar i sina fordonsflottor. Att energieffektivisera transporter och ställa om till förnyelsebara bränslen är ett viktigt område för att nå de nationella och regionala miljömålen. Inom området transporter har arbetsgruppen valt att framhålla tre indikatorer; andelen miljöbilar i den kommunala organisationen, antal laddstolpar för elbilar och antal tankställen för fordonsgas i kommunen. Definitionen av miljöbil år 2012 är enligt Trafikverket: snåla bensin- eller dieseldrivna bilar, hybrider, bilar som drivs med alternativbränsle såsom etanol E85 eller biogas samt elbilar. Från och med 1 januari 2013 gäller en ny nationell miljöbilsdefinition. Den nya definitionen innebär att personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar, som tas i bruk från och med 1 januari 2013, befrias från fordonsskatt om bilens CO2-utsläpp inte överstiger ett beräknat högsta CO 2 -utsläpp i förhållande till fordonets tjänstevikt. Det innebär att gränsen för miljöbil är flytande, tyngre bilar får släppa ut mer än lättare bilar. 2014 års nyckeltalsrapport kommer att redovisa miljöbilar enligt både den gamla och den nya definitionen. 5. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen (%) Tyresö, Huddinge och Botkyrka kommun har en hög andel miljöbilar. Siffror för indikator 5, är tagna från Miljöfordon Syds miljöbilsranking. Vid tidigare års nyckeltalsarbete har statistik från Gröna bilisters miljöbilsrankning använts. Dock saknade Gröna bilister siffror från både Nynäshamns och Salems kommun, och dessa kommuner använde sig av egen statistik. Detta bidrog till att kvaliteten i indikatorn var bristfällig och därför togs beslutet i år om att övergå till Miljöfordon Syds statistik. 18
Andel miljöbilar i den kommunala organisationen (%) Graf 7. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen enligt Trafikverkets definition 2012 (%). 18 Tabell 10. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen (%). 19 Kommun 2010 2011 2012 Botkyrka 19,4 28,4 44,0 Haninge 22,9 27,0 26,0 Huddinge 40,9 50,0 50,0 Nynäshamn 31,3 33,0 30,0 Salem 6,3 6,0 8,0 Södertälje 50,0 48,0 41,0 Tyresö 48,4 51,0 51,0 Antalet laddstolpar och fordonsgastankställen är två viktiga utvecklingsområden på Södertörn. Här kan kommunerna tillsammans satsa på att öka utbudet av laddstolpar och fordonsgastankställen för att på så sätt främja en ökad andel miljöbilar på Södertörn. För att ge en översiktlig bild av hur laddstolpar och tankställen är lokaliserade i Södertörnsregionen redovisas dessa två indikatorer som kartbilder med tillhörande tabeller. 18 Källa: Miljöfordon Syds miljöbilsrankning 19 Ibid 19
6. Antal laddstolpar för elfordon Nr Kommun Område Uttag Typ Volt och Amper 1 Södertälje Statoil Scania, Verkstadsvägen 1 st. Normal 400v, 16A 2 Huddinge (5 st.) IKEA Kungens Kurva, Modulv. 2 st. Normal Schuko 230v, 16A Tabell 11. Antal laddstolpar för elfordon. 20 Statoil Kungens Kurva, Ekgårdsv. 1 st. Normal 400v, 16A Statoil Skärholmen, Skärholmsv. 1 st. Normal 400v, 16A OKQ8 Skärholmen, Ekholmsv. 2 st. Normal Schuko 230v, 16A 1 st. Normal 400v, 16A 3 Huddinge Huddinge infartsparkering, Kommunalv. 1 st. Normal Schuko 230v, 16A 4 Huddinge Max hamburgerrestaurang Vårby, Masmov. 1 st. Normal Schuko 230v, 16A 5 Huddinge (2 st.) McDonald's Lindvreten, Kungens Kurvaleden 2 st. Normal Schuko 230v, 16A 1 st. Snabb CHAdeMO 400v, 80A 6 Huddinge Stuvsta infartsparkering, Byalagsvägen 1 st. Normal Schuko 230v, 16A 7 Huddinge Huge fastigheter AB, Forellv. 9 st. Normal Schuko 230v, 16A 8 Huddinge Huddinge sjukhus P-hus, Hörselslingan 5 st. Normal Schuko 230v, 16A 9 Huddinge Max hamburgerrestaurang Länna, Lissmav. 2 st. Normal Schuko 230v, 16A 10 Huddinge Skogås infartsparkering, Duett. 1 st. Normal Schuko 230v, 16A 11 Nynäshamn Nynäshamn station 2 st. Normal Schuko 230v, 16A 12 Nynäshamn Ösmo trafikplats 2 st. Normal Schuko 230v, 16A 13 Nynäshamn Ösmo station pendlarparkering, Mejeriv. 2 st. Normal Schuko 230v, 16A 14 Haninge Statoil/ICA Maxi, Söderbyleden 2 st. Normal 230v, 6A 15 Haninge Haninge kommunhus, Rudsjöterassen 4 st. Normal Schuko 230v, 16A 16 Tyresö (2 st.) Trollbäckens centrum, Alléplan 4 st. Normal Schuko 230v, 16A 17 Tyresö Tyresö centrum, Marknadsgränd 1 st. Snabb CHAdeMO 500v, 120A * Schuko = Schuko-kontakten är en vanlig, jordad hushållskontakt för en-fas. Schuko-kontakter används normalt på kretsar med 230 V, 50 Hz, för strömmar upp till 16 A. *CHAdeMO = Chademo är en föreslagen standard för att ladda elbilar via likström upp till 62,5 kw. I dagsläget är det en de facto standard som främst tillämpas av de asiatiska tillverkarna. 20 Källa: www.uppladdning.nu 20
Bild 1. Antal laddstolpar för elfordon. 21 21 Ibid. 21
7. Antal tankställen för fordonsgas Bild 2. Antal tankställen för fordonsgas. 22 22 Källa: kommunal statistik. 22
Tabell 12. Antal tankställen för fordonsgas. 23 Nr Kommun Område 1 Huddinge Statoil AGA. Kungens kurva, E4 2 Botkyrka OKQ8 E.ON, Fittja 3 Södertälje Statoil AGA, Järna/trafikplats E4 4 Södertälje Preem AGA, Moraberg 5 Haninge OKQ8 E.ON, Väg 73 Konsumtion Kopplat till grön upphandling (målområde 3 i SUP 2013). 9. Andel inköpta ekologiska livsmedel i organisationen (inklusive restauranger och storkök) Ekologiska livsmedel utgjorde 20,9 % av de totala livsmedelsinköpen i offentlig sektor (kommuner och landsting) 2012. Samtliga Södertörnkommuner har mellan åren 2008-2012 ökat sin andel ekologiska livsmedel. För Salems kommun har andelen inköpta ekologiska livsmedel under perioden 2008 2011 legat på 0 % för att 2012 öka till 20 %. Förklaringen till detta är inköpta ekologiska livsmedel registrerades först från 2012. Södertälje och Huddinge har kommit längst och har 42,2 % respektive 33,4 % ekologiska inköp. Det innebär att dessa kommuner är de enda på Södertörn som uppnår det nationella målet om 25 %. För dessa kommuner har den höga andelen ekologiska livsmedel inte inneburit extra kostnader. För att lyckas med arbetet krävs stöd, utbildning och inspiration till kökspersonal. Ofta handlar det inte bara om att byta ut varor. För att lyckas måste förändringar ske på fler plan, till exempel genom att handla efter säsong och att minska matsvinnet. Upphandling av ekologiska livsmedel har positiva effekter i flera led. Vid ekologisk odling används inget konstgödsel vid ekologisk produktion, vilket innebär mindre näringsläckage till våra sjöar, vattendrag och hav varav flera har stora problem med övergödning. Djurhållningen är mer human och kemiska bekämpningsmedel används inte. Detta leder till att mindre kemikalier sprids i naturen, vilket gynnar biologisk mångfald och människors hälsa. Södertörnskommunerna utgör tillsammans en stor konsument av livsmedel och har därmed stor konsumentmakt att påverka leverantörer och producenter åt en mer hållbar riktning. 23 Ibid. 23
Graf 8. Andel inköpta ekologiska livsmedel (%). 24 Tabell 13. Andel inköpta ekologiska livsmedel (%). 25 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2008 9 7 17 2 0 16 8 2009 11 9 21 4 0 17 10 2010 12 11 27 4 0 28 12 2011 17 18 30 6 0 38 16 2012 19,4 21 33,4 6,3 20 42,2 19 Samarbetsprojekt Gemensamma riktlinjer för byggande på Södertörn Samtliga Södertörnkommuner strävar efter att uppnå högt ställda lokala, regionala och nationella miljömål. Södertörnskommunerna har under 2012 tagit fram och sammanställt en inventering av samtliga kommuners rådande riktlinjer för byggande som rör energieffektivitet, klimat- och miljöpåverkan. Initiativet går i linje med det EU-direktiv som fattades i maj 2010. Direktivet innebär att nya byggnader senast den sista december 2020 ska använda nära noll energi och den energi som används ska huvudsakligen komma från förnyelsebara källor. För kommuner gäller detta från december 2018. SOU 2012:86 Byggkravsutredningen som syftar till att underlätta för byggandet i Sverige genom att ta bort tekniska särkrav som kommuner ställer, är under behandling. I väntan på resultatet av utredningen har Södertörnskommunerna inte gått vidare med att utveckla gemensamma riktlinjer för byggande. 24 Källa: kommunal statistik 25 Ibid. 24
Samordnad varudistribution på Södertörn Ett av fyra arbetsområden i Södertörns utvecklingsprogram är klimat. Samordning av varudistributionen har identifierats som en av de viktigaste aktiviteterna för att minska transporterna på Södertörn. Den förstudie som avrapporterades i augusti 2012 visar att det är möjligt att minska koldioxidsutsläppen genom färre transporter. Genom att ställa krav på fordon och bränsle går det att minska miljöbelastningen ytterligare. Förutom tydliga positiva miljöeffekter skapar samordnad varudistribution en rad andra nyttor såsom en säkrare trafikmiljö kring skolor och förskolor samt en bättre arbetsmiljö för mottagande verksamheter. I januari/februari 2013 fattade kommunstyrelserna i samtliga åtta Södertörnskommuner beslut om att genomföra samordnad varudistribution på Södertörn. Ett genomförandeprojekt startade i mars 2013. Projektet kommer att pågå i fyra år d.v.s. t o m 2016. En upphandling görs av en logistikpartner som ska svara för kundservice, drift av en eller flera omlastningscentraler och transporter från omlastningscentralen/omlastningscentralerna ut till verksamheterna. Efter att avtal har tecknats med en logistikpartner påbörjas förberedelsearbetet inför driftstart. Den successiva driftstarten är planerad till maj 2014. Infrastruktur för förnyelsebara bränslen. För att minska användningen av fossila bränslen är det viktigt att öka tillgången till förnybara alternativ. Södertörnskommunerna arbetar för att få fler biogaspumpar till Södertörn. Idag finns fem biogasställen och målet är att antalet pumpstationer ska fördubblas fram till år 2015. Södertörnssamarbetet har också som mål att år 2020 bli ett ledande centrum och knutpunkt för el-infrastruktur. Tillsammans med näringsliv och energiproducenter skapas möjligheter för att öka användningen av förnybara bränslen. 25