Färdplan Flen Strategisk plan 2014-2017 med budget 2014

Färdplan Flen Strategisk plan 2014-2017 med budget 2014

2

INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform... 7 1.1 Skola/Förskola... 7 1.2 Äldre och funktionshindrade... 7 1.3 Miljö/Energi... 7 1.4 Den offentliga maten... 7 1.5 Näringsliv och arbetsmarknad... 7 1.6 Offentlig miljö... 8 1.7 Missbruk... 8 1.8 Bostäder... 8 1.9 Kulturpolitik... 8 1.10 Ungdomspolitik... 8 1.11 Föreningsliv... 8 1.12 Personalfrågor... 8 2 Vision 2019... 9 2.1 Ortsutveckling... 9 2.2 Orternas visioner... 11 3 Värdegrund... 12 4 Färdplan Flen Det fortsatta arbetet... 13 4.1 Bakgrund... 13 4.2 Projektstatus... 14 4.3 Fortsatt arbete med ortsutveckling, arbetsfördelning m.m.... 15 5 Nuläges- och omvärldsanalys... 16 5.1 Omvärldsanalys... 16 5.2 Nuläget i Flens kommun... 17 6 Strategiska mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden... 20 6.1 Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv... 21 6.2 Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar... 23 6.3 Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer... 25 6.4 Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden... 27 6.5 Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen... 29 6.6 Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande... 30 7 Planeringsdirektiv 2014-2017 och Övergripande budget 2014... 34 3

7.1 Ekonomiska förutsättningar... 34 7.2 Planerings- och budgetförutsättningar... 35 7.3 Balanskrav God ekonomisk hushållning... 45 7.4 Resultatbudget... 47 7.5 Finansieringsbudget... 48 7.6 Balansbudget... 49 7.7 Investeringsbudget... 50 7.8 Budgetregler... 52 8 Nämndernas ramar och uppdrag... 55 8.1 Beskrivning av resultatindikatorstabellerna... 55 8.2 Uppföljningsuppdrag till samtliga nämnder... 57 8.3 Kommunfullmäktige... 59 8.4 Valnämnd, revision, överförmyndare... 60 8.5 Personalnämnd... 61 8.6 Kommunstyrelse... 62 8.7 Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd... 66 8.8 Teknisk nämnd... 67 8.9 Kultur- och fritidsnämnd... 68 8.10 Socialnämnd... 70 8.11 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd... 73 8.12 Barn- och utbildningsnämnd... 75 9 Kommunala bolag... 78 9.1 Flens Bostads AB... 78 9.2 Flens Industrihus AB... 79 9.3 Unikabruket AB... 80 9.4 Flen Vatten och Avfall AB... 81 9.5 Flens Kommunfastigheter AB... 82 9.6 Sörmland Vatten AB... 83 10 Ord- och begreppsförklaringar... 84 Bilagor: - Ägardirektiv för Flens Kommunfastigheter AB - Ägardirektiv för Flens Bostads AB - Ägardirektiv för Sörmland Vatten AB - Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB 4

INLEDNING I det ekonomiskt kärva läget som Flens kommun befinner sig, tillsammans med många andra kommuner, på grund av tidigare års ekonomiska resultat och för att skapa utrymme för framtida satsningar och behovsökningar behöver verksamheten effektiviseras och därigenom kostnaderna minska för den kommunala organisationen. Utifrån det perspektivet innehåller den strategiska planen ett effektiviseringskrav på kommunstyrelsen om 1 procent av ramen och för övriga nämnder 0,5 procent. I planen för åren 2015-2016 har samtliga nämnder ett årligt effektiviseringskrav om 1 procent av ramen. År 2009 beslutade kommunstyrelsen att inleda arbetet med Färdplan Flen, ett långsiktigt arbete med kommun- och varumärkesutveckling. Det övergripande målet med projektet var att åstadkomma en positiv utveckling för Flens kommun och stärka kommunens varumärke. Det strategiska arbetet och de arbetsmetoder som succesivt utvecklats inom Färdplan Flen överförs nu till linjeorganisationen och inarbetas i den strategiska planen. De delar av utvecklingsarbetet som ännu inte är avslutade ska överföras och integreras i den ordinarie verksamheten med utgångspunkt från de mål och uppdrag som anges i den strategiska planen. Av den strategiska planen framgår att det är särskilt angeläget att ta tillvara erfarenheterna från dialog och delaktighetsarbetet inom projektet för ortsutveckling och från visionsarbetet. För att föra vidare det renommé som projektet Färdplan Flen har, för det helhetsgrepp som projektet har inneburit och för att den strategiska planen ska visa vägen, färdplanen, för kommunen de närmaste fyra åren används från och med i år projektnamnet för den strategiska planen. Den strategiska planens utformning och innehåll utgår både från visionen Flens kommun 2019 och styrmodellen som båda antagits av kommunfullmäktige. Bärande principer i den nya styrmodellen är: Ökad långsiktighet, hur ska verksamheterna se ut vid slutet av planperioden vad gäller verksamhetsresultat och innehåll? Tydligare mål och röd tråd från Kommunfullmäktige till verksamheterna om det uppdrag som ges. Mer fokus på uppföljning, analys och förbättringar i verksamheterna. Tydligare medborgar-/brukarperspektiv, vilka är kommunen till för? Bättre dialog mellan nämnder, förvaltningar och enheter. Den strategiska planen är indelad i tio kapitel. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje kapitel: 1. Majoritetens plattform I detta kapitel redogörs för den majoritetsförklaring som den politiska inriktningen för mandatperioden 2011-2014 vilar på. 2. Vision 2019 I detta kapitel redogörs för Flens kommuns vision 2019 samt de ortsvisioner som hittills 5

fastställts. Dessutom beskrivs här hur långt arbetet med ortsutvecklingen för kommunens orter har kommit. 3. Värdegrund I detta kapitel ska Flens kommuns gemensamma värdegrund finnas. Värdegrunden är inte klar till denna strategiska plan, utan kommer att införlivas till nästkommande strategiska plan. 4. Färdplan Flen Det fortsatta arbetet I detta kapitel redogörs för hur arbetet med projektet Färdplan Flen har bedrivits och utvecklats. Dessutom anges det hur implementeringen i linjeorganisationen kommer att ske. 5. Nuläges- och omvärldsanalys I detta kapitel redogörs för trender och utvecklingar i omvärlden och var Flens kommun befinner sig i denna utveckling. 6. Strategiska mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden I detta kapitel redogörs för Flens kommuns strategiska mål med framgångsfaktorer och indikatorer för att mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta kapitel identifieras även ett antal strategiska områden för Flens kommuns utveckling. Här ges uppdrag till nämnder att ta fram handlingsplaner, strategier osv. för respektive område. 7. Planeringsdirektiv 2014-2017 och övergripande budget 2014 I detta kapitel redogörs för den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Sverige i stort samt för Flens kommuns specifika förutsättningar. Här redogörs även för budgetförändringar jämfört med föregående år samt resultat-, finansierings-, balans- och investeringsbudget. 8. Nämndernas ramar och uppdrag I detta kapitel redogörs för nämndernas särskilda uppdrag, indikatorer som ska följas, driftsoch investeringsramar. 9. Kommunala bolag I detta kapitel presenteras, kortfattat, kommunens helägda bolag, samt Sörmland Vatten AB. I förekommande fall med särskilda uppdrag från fullmäktige. 10. Ord- och begreppsförklaringar I detta kapitel finns en lista med ord och begrepp från dokumentet som kan behöva en förklaring för den oinvigde inom aktuellt område. 6

1 MAJORITETENS PLATTFORM Efter kommunvalet 2010 tog den nybildade politiska majoriteten i Flens kommun fram en gemensam politisk plattform, majoritetsförklaring. Denna överenskommelse ligger till grund för den politiska inriktningen under mandatperioden 2011-2014. Majoritetsförklaring för (s); (A2) och (v) avseende perioden 2011-2014 Socialdemokraterna, Alternativ 2000 samt Vänsterpartiet har valt att teckna denna avsiktsförklaring för att utöva majoritetsstyre i Flens kommun under kommande mandatperiod. Parterna är överens om att det skall bedrivas en politik som präglas av vilja till förbättrad medborgardialog och en mångkulturell utgångspunkt för de kommunala verksamheterna. Mycket av detta skall ske genom att vi avser verkställa ambitionerna i projektet Färdplan Flen som skall kännetecknas av lyhördhet och en vilja att se Flensbygdens olika karaktärer som en styrka för vår bygds attraktivitet. Följande politiska insatser skall prioriteras under mandatperioden: 1.1 SKOLA/FÖRSKOLA Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas. 1.2 ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Behovet av nya servicetjänster för äldre skall ses över, däri skall särskilt förslaget om fri tid för omsorgstagaren övervägas. Kommunen skall stödja, och om möjligt initiera, utvecklingen av trygghetsboende för äldre i kommunen. I samband med nybyggnation och ombyggnation av särskilt boende för äldre skall möjligheten till att erbjuda parboende öka. 1.3 MILJÖ/ENERGI Vi skall vidta åtgärder som syftar till bättre dricksvatten. En plan för gång och cykelvägar skall tas fram samt verka för att minst en gång och cykelväg färdigställs under mandatperioden. Vi skall verka för att få möjligheter att tanka biogas inom kommunen och en förbättrad återvinningsverksamhet i kommunen. Dessutom vill vi föra en politik syftande till en minskad energiförbrukning i Flens kommun. 1.4 DEN OFFENTLIGA MATEN Kommunen skall öka andelen av ekologiska livsmedel under mandatperioden. I upphandlingar skall närproducerade livsmedel särskilt uppmärksammas. En utredning som syftar till att återinrätta tillagningskök i samtliga kommunala verksamheter skall genomföras. 1.5 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Kommunens arbete med företagskontakter skall prioriteras både vad gäller en god relation med bygdens företag som ett arbete med etableringar till vår bygd. Vi skall verka för en förbättrad kollektivtrafik, framförallt erbjuda trafik på kvällstid. Kommunen skall även öka utbudet av entreprenörsutbildning inom grundskola och gymnasium. 7

1.6 OFFENTLIG MILJÖ Arbetet med att försköna Flens stadskärna skall fortsätta. Däri skall också åtgärder för att möjliggöra en åpromenad i Flen samt en trivsam miljö och fler aktiviteter i Sveaparken och Prins Wilhelms torg planeras. 1.7 MISSBRUK En översyn av de insatser kommunen gör för missbrukare skall genomföras. Översynen skall särskilt beakta möjligheter till varierade behandlingsmetoder, snabb hjälp för missbrukare, en samlingslokal och kommunens förebyggande missbruksarbete. 1.8 BOSTÄDER Arbetet med färdigställande av nya bostadsområden skall fortsätta. Däri skall Sundtorp och Malmakvarnsområdet färdigställas för bostadsbyggande. Vi skall verka för en snabbare renovering, attraktivitetshöjande åtgärder och en bättre anpassning av lägenhetsutbudet till olika gruppers behov inom kommunens bostadsbolag. 1.9 KULTURPOLITIK En kulturmiljon skall avsättas för fria idéer och projekt om ekonomiskt utrymme medges. Vi skall verka för att kommuninvånarna har tillgång till biografverksamhet. 1.10 UNGDOMSPOLITIK Kommunen skall genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder prioritera minskning av ungdomsarbetslösheten. Däri skall särskilt övervägas möjligheten till s k kommunala traineeplatser. En diskussion om att bli årets ungdomskommun skall inledas. 1.11 FÖRENINGSLIV Vi skall utöka de ekonomiska resurserna för föreningslivet under mandatperioden. Arbetet med att tillskapa ett allaktivitetshus i de s k Skjortan skall slutföras. 1.12 PERSONALFRÅGOR Arbetet med att få rätt till att arbeta heltid för personalen inom den kommunala verksamheten skall inledas. En särskild politisk styrgrupp för strategiska personalfrågor skall tillskapas för att följa arbetet. Anders Berglöv Lars Falk Kerstin Soläng Gruppledare (s) gruppledare (A2) gruppledare (v) 8

2 VISION 2019 Flens kommunfullmäktige antog i mars 2012 följande vision för Flens kommun. Visionen sträcker sig fram till 2019 och ligger till grund för de strategiska målen i den strategiska planen. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. 2.1 ORTSUTVECKLING Flens kommun har arbetat med ortsutveckling sedan 2009 och arbetet har sedan 2010 drivits som en del av Färdplan Flen. Målet har varit att ta fram en vision och långsiktig handlingsplan för alla orter i kommunen. Arbetet påbörjadesmed Malmköping och fram tills nu har visioner och handlingsplaner tagits fram för Malmköping, Sparreholm och Hälleforsnäs. Ortsutveckling Bettna, Flen och Skebokvarn är under utveckling och visionerna för dessa orter kommer löpande att läggas till det övergripande visionsdokument. Mellösa och resterande landsbygd kommer att utvecklas under 2014 och framåt. Som det framgår av kommunens övergripande vision är orternas särprägel en del av kommunens stolthet, och orternas visioner därför ett viktigt supplement till kommunens övergripande vision. Syftet med ortsutveckling är att bidra till en positiv utveckling genom att de olika kommundelarna stärks och att kommunens vision för 2019 uppnås. Ortsutveckling bidrar därmed också till att effektivisera kommunens arbete genom samverkan med förenings- och näringsliv och på så sätt utveckla gemensamma och kostnadseffektiva lösningar av viktiga utvecklingsfrågor. Projektet innebär dessutom ökade möjligheter för medborgarna att påverka kommunens beslut och de faktiska förutsättningarna för utveckling i respektive ort. Ortsutvecklingsarbetet är indelat i olika faser: Mobilisering: Målet är att skapa förutsättningar för arbetet genom att etablera samverkansformer på orten. 9

Vision- och planeringsfas: Ortens invånare med får stöd från kommunens tjänstemän ta fram en vision för orten och förslag till handlingsplan. Fasen avslutas med beslut i kommunfullmäktige om visionen och handlingsplanen. Genomförandefas: Handlingsplanen genomförs i samverkan mellan ortens invånare och kommunen. Avslutningsfas: Arbetet utvärderas innan en ny handlingsplan tas fram. För att säkra en balans mellan ambition och resurser har arbetet inletts löpande på orterna. Här är en översikt som visar vilken fas de olika orterna befinner sig i: Ort Start för vision/planerings -fas Beslut i kommunfullmäktige Period för handlingsplanen Exempel på åtgärder i handlingsplanen Malmköping Våren 2009 December 2010 2011-2013 Öppning av Norra infarten Ombyggnad av Landsvägsgatan Utformning av torget Sparreholm Januari 2011 April 2012 2012-2015 Porten till Båvenprojektet Gång- och cykelbanor Hälleforsnäs April 2011 Oktober 2012 2012-2015 Ombyggnad av stationsområdet Förbättring av trafiksäkerheten Bettna Maj 2012 Beräknat till våren Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Skebokvarn November 2012 Beräknat till våren Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Flen April 2013 Beräknat till hösten Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Mellösa Beräknat till våren Ej beslutat än Ej beslutat än Ej beslutat än 2014 Vadsbro/Blacksta Ej beslutat än Ej beslutat än Ej beslutat än Ej beslutat än Från projektorganisation till linjeorganisation Det centrala projektkansliet för Färdplan Flen avvecklas under 2013 och det fortsatta arbetet ska från och med 2014 övergå i linjeverksamheten. 10

2.2 ORTERNAS VISIONER Här följer en redogörelse för de ortsvisioner som fullmäktige hittills har beslutat om. Vision Malmköping I Malmköping är vi stolta över vår unika boendemiljö, handel och kultur. Mötesplats Malmköping är en naturlig plats för upplevelser, både för boende och besökare. Tillsammans får vi allt att bli möjligt, lokala initiativ uppmuntras och får växa. Vårt läge sporrar och utmanar. Vision Sparreholm 2019 Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. Vision Hälleforsnäs 2019 Sprungen ur vår stolta historia finns här en framgångsrik grundskola med plats för alla barn. Vi utvecklar tillsammans en kreativ ort med ett internationellt kulturliv. Här finns ett rikt näringsliv och blomstrande handel i historiska och levande miljöer. Vi gör vår unikt varierande natur tillgänglig för alla. Bra kommunikationer gör det lätt för omvärlden att ta sig till och från Hälleforsnäs. 11

3 VÄRDEGRUND En mycket viktig hörnsten i den nya styrmodellen är en gemensam värdegrund för kommunen. Det kommunövergripande arbetet har ännu inte påbörjats. Kommunstyrelsen arbetar vidare med uppdraget att leda och planera arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund byggd på visionen och de strategiska målen som på sikt kan införlivas i strategiska planen. En värdegrund för en organisation kan beskrivas som de normer och värderingar som ska förena organisationen och det förhållningssätt och den utgångspunkt organisationen har gentemot målgrupper, förtroendevalda, medarbetare och kollegor. Värdegrunden bör vara en tydlig vägledning i allt förändringsarbete som sker inom organisationen. Den ska ha en klar koppling till det vardagliga arbetet, det politiska uppdraget och därigenom genomsyra hela organisationen. Anställda inom kommunen har olika värderingar och en världsbild som inte alltid stämmer överens. Dessa skillnader ska förstås respekteras. Som organisation är det dock viktigt att utgå från gemensamma värderingar och att veta vad som, inom organisationen, avses med begrepp såsom etik och moral. 12

4 FÄRDPLAN FLEN DET FORTSATTA ARBETET 4.1 BAKGRUND Hösten 2009 beslutade kommunstyrelsen att starta upp arbetet med Färdplan Flen, ett långsiktigt arbete med kommun- och varumärkesutveckling. Det övergripande målet med projektet var att åstadkomma en mer positiv utveckling för hela Flens kommun och stärka kommunens varumärke. Som en del av arbetet har en vision för kommunen tagits fram i samarbete med kommuninvånare, näringslivet och föreningar. Visionen Flens kommun 2019 och en ny styrmodell antogs av kommunfullmäktige i mars 2012 och är utgångspunkten för den strategiska planen. Färdplan Flen har under 2010-2013 i sin helhet innehållit ett antal viktiga utvecklingsområden för kommunen: Vision Flens kommun 2019 Ortsutveckling Dialog och delaktighet Attraktiv arbetsgivare Effektiv organisation Värdegrund Kommunfullmäktige beslutade i december 2012 om projektplanen för arbetet 2013. Enligt planen skulle det centrala projektkansliet avvecklas under 2013 enligt följande plan. Från och med 1 januari 2013 avvecklades den centrala projektstyrgruppen (kommunstyrelsens arbetsutskott) som styrgrupp för det övergripande arbetet. Under 2013 kommer det centrala projektkansliet bestående av en projektledare och en projektadministratör på halvtid att avvecklas. Rapporteringen av delprojekten kommer att gå genom respektive projekts styrgrupp och i de fall avvikelser från projektens direktiv uppstår ska dessa rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunikationsdelen av Färdplan Flen kommer under 2013 att övergå till linjeorganisationen. 13

4.2 PROJEKTSTATUS I nedanstående tabell redovisas läget beträffande de olika utvecklingsområdena och delprojekten. Utvecklingsområde Delprojekt Status Vision Flens kommun 2019 Ortsutveckling Dialog och delaktighet Visionen Kommunikationsstrategin Visionen är beslutad i mars 2012. En plan för förankring kopplad till den nya styrmodellen finns framtagen. Arbetet pågår. Handlingsplaner och visioner för orterna Malmköping, Hälleforsnäs och Sparreholm finns framtagna och beslutade av KF. I Bettna, Skebokvarn och Flen pågår arbetet. 2014 påbörjas arbetet i Mellösa och Vadsbro/Blacksta. En modell för att arbeta med ortsutveckling i linjeorganisationen finns framtagen. Förbättrade rutiner för synpunktshantering har utarbetats och en rutin för handläggning av medborgarförslag har tagits fram. Attraktiv arbetsgivare Effektiv organisation Värdegrund Ny politisk organisation och förvaltningsorganisation Ny styrmodell Arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner Effektivisering av arbetsprocesser Arbete med dialog och delaktighet pågår inom Medborgardialogberedningen. Projektet avslutades under 2012 och de kvarvarande målen i projektet, utveckling av medarbetarskap och ledarskap, ingår i HR-avdelningens linjeverksamhet. Arbetet pågår, ett första utkast till ny politisk organisation beräknas vara klart under 2013. Ny styrmodell finns framtagen och beslutad i mars 2012. Arbetet pågår och beräknas vara klart under 2013. Ett försöksprojekt med Lean planeras att påbörjas under 2013. Projektorganisation och plan skrivs fram under hösten. Styrmodell Ny styrmodell beslutad 2012. Projektmodell Ny projektmodell beslutad 2011. Nytt intranät Nytt intranät från 4 september 2013. Arbete pågår. 14

Av ovanstående sammanställning framgår att flera delprojekt är avslutade och överförda till linjeorganisationen. Några projekt pågår men de flesta kommer att avslutas under 2013. 4.3 FORTSATT ARBETE MED ORTSUTVECKLING, ARBETSFÖRDELNING M.M. Ortsutvecklingsarbetet är inne i en införandefas på de orter där handlingsplaner har antagits av kommunfullmäktige. På några orter påbörjas arbetet 2014 och på några orter pågår arbetet eller har nyligen startats upp (Flens tätort). Gemensamt för ortsutvecklingsprojekten är att de är mycket viktiga för kommunens fortsatta utveckling och välbefinnande. De handlingsplaner som tas fram för respektive ort ska införlivas i kommunens planeringsförutsättningar och hanteras enligt kommunens ordinarie planeringsprocess. Där kommer orternas prioriteringar att vägas in i en samlad ekonomisk plan för kommunen som helhet. När ortsutvecklingen överförs till linjeorganisationen kommer tjänstemännen från de olika förvaltningarna även fortsättningsvis att behöva avsätta tid för arbetet med ortsutveckling beroende på vilka teman ortsborna prioriterar. Viktigt är att orternas handlingsplaner blir en del i nämnden/förvaltningens planeringsprocess och att tagna beslut i utvecklingsprocessen verkställs. Ortsutvecklingsarbetet ska som helhet vara samordnat, konsekvent och ska genomföras på ett positivt och konstruktivt sätt. Huvudansvaret för samordning åvilar befattningshavaren på kommunledningsförvaltningen som svarar för att: - Organisera arbetet enligt kommunens projektmodell och tidigare erfarenheter i projektet - Initiera och leda arbetet i en inledande fas i ortsutvecklingen - Biträda vid upprättande av orternas handlingsplaner - Samordna kommunens arbete - Ansvara för kommunikation och information (hemsida, kommunala processer m.m.) Ortsutvecklingsarbetet kommer således även framgent att kräva resurser för planering, samordning, genomförande, dialog och kommunikation mm. I samband med att det centrala projektkansliet avvecklas kommer en gemensam resurs att behövas centralt i kommunen för ortsutveckling. Resursfrågorna hanteras i planeringsprocessen. Generellt för flera av projekten i Färdplan Flen är att de kräver en omfattande implementeringsprocess där dialog, delaktighet och samverkan är viktiga ledord. Syftet med framtagna modeller/processer är att dessa direkt eller indirekt ska påverka eller understödja processen att uppnå kommunens vision och strategiska mål. Att i det dagliga arbetet aktivt arbeta med utgångspunkt från bland annat den nya visionen och styrmodellen möjlighet till dialog och praktisk övning kring de nya målen och processerna. För att kommunen ska uppnå den beslutade visionen, Flens kommun 2019, behöver en vidareutveckling av planeringsprocessen ske utifrån fattade principer i den nya styrmodellen, långsiktighet, tydlig målkedja och ökat fokus på analys och förbättringar. Nämndövergripande behöver en kraftsamling ske kring viktiga utvecklingsområden som är en förutsättning för kommunens utveckling och att uppnå kommunens vision. 15

5 NULÄGES- OCH OMVÄRLDSANALYS 5.1 OMVÄRLDSANALYS Som en del av visionsarbetet Flens kommun 2019 togs en analys fram av de trender och utvecklingar i omvärlden som påverkar Flens kommun framöver. Följande är en sammanfattning av denna analys, uppdaterad med den senaste tillgängliga statistiken. En globalt sammanflätad ekonomi De nationella ekonomierna hänger i större och större utsträckning ihop och är beroende av varandra genom handel, finansmarknader och valutasammanslutningar som Euron. Trots en generellt stark svensk ekonomi påverkas Sverige av den pågående finansiella krisen i världen och i EURO-zonen. Det påverkar både det nationella och lokala näringslivet och arbetsmarknaden. Dessutom har detta direkt påverkan på skatteunderlaget och därmed prognosen för kommunens intäkter. Internationalisering av näringslivet Den globala världsmarknaden har medfört att produktion ofta flyttas dit arbetskraften är billigast. Detta har lett till en strukturomvandling och ett ökat fokus på och behov av kunskap och tjänster i den svenska ekonomin och näringslivet. Kraven på utbildning och kvalifikationer i arbetsstyrkan växer och leder till paradoxen att det samtidigt finns en ökad arbetslöshet och brist på kvalificerad arbetskraft. Strukturen i det svenska näringslivet går i riktning mot fler små (0-5 anställda) och medelstora (5-50 anställda) företag. 99,4 % av svenska privata företag har färre än 50 anställda. Dessa företag står för ungefär 40 % av näringslivets bidrag till den svenska bruttonationalprodukten 1. Demografi Sedan 1981 har Sverige växt med ungefär en miljon invånare. Största delen av befolkningstillväxten har skett i storstadsnära kommuner, samtidigt som ungefär hälften av Sveriges kommuner har ett minskat befolkningstal 2. Urbaniseringen är en del av den ökade regionaliseringen där tillväxtcentra utvecklas runt storstäder med en differentierad arbetsmarknad och näringsliv, utbildningsmöjligheter med mera. Under 2011 pågick en nationell utredning om huruvida Sveriges landsting skulle indelas i regioner, men utredningen har inte lett till rekommendationer för nästa steg i bildandet av regioner. Däremot har ett antal kommuner och landsting runt om i Sverige påbörjat ett eget arbete för at utveckla samverkan runt strategiska frågor. I takt med att befolkningen ökar blir andelen 65+ större 3. Det har konsekvenser för arbetsmarknaden i form av pensionsavgångar. Samtidigt är gruppen mellan 65 och 80 friskare än någonsin och utgör en köpstark grupp. Gruppen över 80 blir också större och detta kommer att påverka behoven av äldrevård. Medelinkomsten har under de senaste åren ökat i riket, men samtidigt har skillnaden mellan de som har högst inkomst och de som har lägst inkomst blivit större. Enligt OECD har andelen hushåll med 1 Källa: Ekonomifakta 2 Källa: SCB 3 Källa: SCB 16

en disponibel inkomst som är mindre än hälften så stor som genomsnittsinkomsten ökat från 3,7 till 9,1 procent i Sverige mellan 1995 och 2010. Andelen personer i riket som får försörjningsstöd har ökat under de senaste 5 åren, dock med en uppbromsning under 2011 4. Däremot fortsätter andelen som får långvarigt bistånd (mer än 10 månader) att öka. Bland de som får bistånd är gruppen ungdomar och ensamstående mammor särskilt stor. Andra trender som påverkar Flens kommun är: Utvecklingen av bättre och snabbare kommunikationer i Sverige och omvärlden. Tåg- och flygförbindelser har gjort det lättare att resa mellan olika delar av Sverige och resten av världen, men samtidigt skapat utmaningar för mindre orter som inte befinner sig på de rutter som har skapats. Dessutom skapar det utmaningar för den lokala kollektivtrafiken att förväntningarna på rörlighet ökar samtidigt som befolkningsunderlaget är minskande. Den snabba utvecklingen inom information- och kommunikationsteknologin har möjliggjort helt nya sätt att kommunicera på via internet och sociala medier. Det skapar en ökad förväntning på information och ökade möjligheter för att kommunicera interaktivt. Det i sin tur ökar behovet av konstant utveckling av kompetenser för att följa. Med en förbättrad levnadsstandard för en stor del av befolkningen har strävan efter det goda livet blivit en faktor när man väljer bostad, fritidsintressen och karriär. Det medverkar bland annat till att upplevelseindustrin är den starkast växande i Sverige. De senare åren har medfört ett ökat fokus på klimatansvar och hållbar ekologisk utveckling. Det kommer bland annat till uttryck i ett ökat regelverk runt utsläpp med mera, och samtidigt ökat intresse från konsumenter för energisnåla lösningar och närproducerad mat. Inom skola, vård och omsorg har den centrala styrningen av kommunal verksamhet ökat de senaste åren. Regelverk och striktare tolkning av dessa har medfört ökade krav på och ansvar i den kommunala verksamheten utan ökade intäkter, exempelvis nya skollagen och riktlinjer för demensvård. 5.2 NULÄGET I FLENS KOMMUN Som en del av Färdplan Flen togs en nulägesanalys fram som beskriver hur läget är i Flens kommun i dag med utgångspunkt i politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. Analysen innehåller också en beskrivning av Flens kommuns styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Här följer en sammanfattning av nulägesanalysen: Politiska faktorer: Avreglering av kommunikationer med mera påverkar Flens kommun. Till exempel innebär avregleringen av järnvägen ett reducerat antal tågstopp i Flens kommun eftersom SJ bedömer att kundunderlaget inte gör det lönsamt att stanna oftare. Det är en allmän upplevelse att länet inte fungerar som en samlande enhet och att utvecklingen i länet därmed inte drivs med en gemensam utgångspunkt. Till exempel riktar sig Katrineholms kommun mot Norrköping i en rad utvecklingsområden och ett samarbete mellan Eskilstuna, Strängnäs, Enköping och Västerås på en rad strategiska områden har annonserats. Det skapar hinder för Flens kommun att dra fördel av den utveckling som sker i närliggande tillväxtområden. 4 Socialstyrelsen 17

Ekonomiska faktorer: I takt med ett dalande befolkningstal har skatteintäkterna för Flens kommun minskat. En minskning i befolkningen på 100 personer innebär en minskning i skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgifter på 4.9 miljoner kr per år. Flens kommuns investeringsnivå har sedan 2006 legat på mellan 5.6 % och 8.7 % av skatteintäkter och utjämning. Det är relativt högt för en befolkningsmässigt stagnerande kommun, där en nivå på 2,5 % - 3 % rekommenderas. Inför skatteåret 2012 höjdes skattesatsen i Flens kommun med 75 öre från 21,58 % till 22,33 %. Genomsnittet i länet är 21,96 %. Genomsnittet i riket är 20,59 %. Medelinkomsten bland invånarna i Flens kommun var 2011 243 000 kr jämfört med 274 000 kr i riket. Genomsnittsinkomsten i både Flens kommun och riket har ökat under 2000-talet, men ökningen har varit snabbare i riket, så skillnaden har gått från att vara 17 000 kr 2003 till 31 000 kr 2011. Det beror bland annat på att folk som flyttar till Flens kommun från andra kommuner ofta tjänar mindre än de som flyttar ut. Tobins Q-värdet i Flens kommun, (värdet som beskriver produktionskostnaden för nya bostäder i relation till marknadsvärdet på den färdiga bostaden) ligger på 0.84. Det innebär att man sannolikt bara får 84 % av kostnaden tillbaka om man säljer ett nybyggt hus i Flens kommun. Siffran är ett genomsnitt för hela kommunen, så lokala variationer kan förekomma. Inom länet är det bara Vingåkers kommun som har lägre Tobins Q-värde (0.68). Genomsnittet i länet är 1.12. Fritidshushåll utgör 37,6 % av de taxerade småhusenheterna i Flens kommun jämfört med 27,3% i länet. Näringsliv och arbetsmarknad 2011 fanns 5 782 arbetstillfällen i Flens kommun, vilket är en minskning från 5 825 2010. Inom tillverkning och utvinning finns 18 % av arbetstillfällena, jämfört med 13 % i riket. Det är en minskning från 24 % 2009 (21 % 2010). Den näst största näringsgrenen i Flens kommun är vård och omsorg, där 19 % av arbetstillfällena finns, samma andel som 2009. Utbildning utgör 12 % av arbetstillfällena år 2011, andelen i riket är lägre (10 %). Småföretagare med 0-5 anställda utgör 90 % av registrerade företag i Flens kommun. Det finns två företag i kommunen som har fler än 100 anställda, och runt 5 företag med 40-70 anställda. Den största arbetsgivaren är kommunen. 2011 pendlade runt 2 350 invånare i Flens kommun ut till arbete utanför kommungränsen, en liten ökning sedan 2012. Cirka 1 450 personer pendlade in till kommunen för arbete, en liten ökning från tidigare. Eskilstuna, Katrineholm och Stockholm är de städer som flest pendlar till. Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen 20-64 i Flens kommun var 72 % 2011, en minskning från 2008 då 75 % av befolkningen i denna åldersgrupp var förvärvsarbetande. Minskningen är mest markant i åldersgruppen 20-24 där andelen förvärvsarbetande har minskat från 59 % 2008 till 55 % 2010 och 52,9% 2011. I åldersgruppen 25-44 var minskningen markant mellan 2008 och 2010 från 78 % till 74 %, men har stagnerat under 2011. Detta kan vara en faktor till att kommunens kostnader 18

för försörjningsstöd har ökat under några år och var 29 Mkr 2012. Kommunen har dock vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna för försörjningsstöd framöver. Sociala faktorer: Befolkningstalet i Flens kommun har, som i hälften av Sveriges kommuner, påverkats av urbaniseringen med en befolkningsminskning utanför storstäderna som följd. I juni var antalet invånare 16 092 (jämfört med 16 071 i juni 2012), en minskning från 18 735 invånare 1965. Baserat på födelse- och inflyttnings-/utflyttningsprognoser anses denna trend fortsätta med en ytterligare minskning på 3 % fram till 2019. Invandring har under det första halvåret 2013 bidragit till att befolkningen ökat något i kommunen 5 2011 var 24 % av befolkningen över 65 år och denna grupp förväntas att bli större över tid. Det innebär att försörjningsbördan (andelen individer i så kallad arbetsför ålder (20-64) i förhållande till antal individer i icke arbetsför ålder (0-19 & 65+) prognosticeras öka från 2,6 till mer än 3 år 2040. Andelen utrikes födda vuxna invånare i Flens kommun var år 2012 19,6 % (länet 15,7 %, riket 13,7 %). Andelen invånare med gymnasial utbildning i Flens kommun ligger högre än både riks- och länsgenomsnittet med 55 % (länet 53 %, riket 47 %). 23 % av invånarna i Flens kommun har en eftergymnasial utbildning, vilket är väsentligt lägre än både länet (30 %) och riket (38 %). Andelen barn i Flens kommun som bor i ekonomisk utsatta hushåll (det vill säga barn som bor i hushåll med en inkomst som ligger under socialbidragsnormen eller som har mottagit socialbidrag) var 2011 20,9 %, jämfört med 12,1 % i riket. Bland barn med utländsk bakgrund är andelen som bor i ekonomisk utsatta hushåll 47,4 %, jämfört med 29,8 % i riket. Teknologiska faktorer: Flens kommun har successivt fått ett allt sämre transportläge, beroende på frånvaro av investeringar i kommunens viktigaste förbindelser med omvärlden. Det gäller både vägar och tågförbindelser och därmed både näringslivets transportvägar och pendlingsmöjligheter. För att åstadkomma förbättringar på dessa områden är Flens kommun beroende av samverkan med andra aktörer för att påverka nationella satsningar. Andelen befolkning i Flens kommun som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 50 Mbit per sekund var 2012 22,29 %. Genomsnittet i länet var 45,47 %. 5 Källa: SCB 19

6 STRATEGISKA MÅL, FRAMGÅNGSFAKTORER, INDIKATORER OCH STRATEGISKA OMRÅDEN De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen Flens kommun 2019. För varje strategiskt mål har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Framgångsfaktorerna visar vilka områden som behöver utvecklas för att de strategiska målen på sikt ska uppnås. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I detta avsnitt presenteras de strategiska målen med framgångsfaktorer och indikatorer. Nuvarande värden och målnivåer för planeringsperioden presenteras under avsnitt 8 Nämndernas ramar och uppdrag. I anslutning till respektive strategiskt mål redovisas även strategiska områden kopplade till det aktuella målet. Strategiska områden är viktiga områden där kommunen ska arbeta fram projekt eller handlingsprogram med syfte att nå de övergripande målen och i förlängningen den antagna visionen. De korta presentationerna i den strategiska planen ska ligga till grund för direktiv där tidsplan och uppdrag specificeras. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV 2. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR 3. ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER 4. VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 5. VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN 6. EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE 20

6.1 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Framgångsfaktorer: 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning 3. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier 4. Rätt utbildad arbetskraft 5. Låg ungdomsarbetslöshet 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler 9. God tillgång till bredband i kommunens alla delar Indikatorer: Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Öppet arbetslösa 18-24 år. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10 Mbit/s hastighet. Turistomsättningen. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter. 6.1.1 Strategiska områden 6.1.1.1 Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Den kommunala kostnaden för försörjningsstödet har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökad arbetslöshet och att allt fler människor saknar ersättning från A-kassan är de främsta orsakerna till detta. Ökningstakten minskade dock under 2012 och från våren 2013 har kommunens kostnader för försörjningsstödet för första gången på sex-sju år börjat minska jämfört med samma period året innan. Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortfarande ligger på en hög nivå i kommunen. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Nedan redovisas utvecklingen inom området samt de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits eller ska vidtas för att på sikt minska kostnaderna för försörjningsstödet: Subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. Kommunstyrelsen beslutade hösten 2013 att ge AU-centrum finansiering för 20 nystartjobb i kommunala verksamheter. Den satsningen har direkt påverkat kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag och leder på längre sikt till att deltagarna kommer till egen försörjning. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2013 att finansiera en likande satsning på nystartjobb vilket kommer att ge ytterligare effekter för kommunens kostnader främst år 2014. 21

Projektet Jobbkommission startade under 2013. Projektet är ett samarbete mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet i syfte att med gemensamma insatser minska den höga arbetslösheten i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2012 att starta en treårig näringslivssatsning och samtidigt förstärktes resurserna till kommunens näringslivskontor. Kommunens näringslivsarbete har tre delmål: o Utveckla näringslivsklimatet o Främja företagssamhet o Skapa förutsättningar för tillväxt Näringslivskontoret har tagit fram en handlingsplan för arbetet med att förbättra måluppfyllelsen i området. Revidering av etableringsreformen. Staten har via Arbetsförmedlingen huvudansvaret över nyanländas etablering i det svenska samhället. I regeringens vårbudget 2012 togs några viktiga beslut som påverkar kommunala kostnader för nyanlända efter två års etableringsperiod positivt. I budgetpropositionen förlängdes t ex introduktionstiden för alla nyanlända, vilket direkt påverkar försörjningsstödskostnaderna för kommuner. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att kommunala verksamheter ska ta emot 100 praktikanter. Praktiksatsningen börjar under hösten 2013 och beräknas ha en positiv effekt för kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag främst 2014. En fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Socialförvaltningen har även inrättat en mottagningsfunktion i försörjningsstödshandläggningen, vilket har lett till effektivare hantering av försörjningsstödsärenden. Ett treårigt samarbetsprojekt ISAK drog i gång under våren 2012. I praktiken innebär det att tio personer med försörjningsstöd från Flen som deltar i projektet kommer att få sin huvudsakliga försörjning med statliga medel istället för kommunala. Insatserna ska även leda till att deltagarna efter projekttiden har nått egen försörjning. Prognoser pekar på lägre arbetslöshet för perioden 2014-16 vilket kan leda till lägre försörjningsstödskostnader på sikt. Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av till exempel informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Arbetsförmedlingen har även anställt en handläggare som enbart riktar sig till att få arbetslösa till subventionerade anställningar inom privata näringslivet. Ansvaret för försörjningsstödskostnaderna ska enligt beslut i kommunfullmäktige flyttas från kommunstyrelsen till socialnämnden under första kvartalet 2014. Socialnämnden ska en gång per kvartal rapportera till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har tagit för att ytterligare minska kostnaderna. 22

6.2 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Framgångsfaktorer: 1. En skola av hög kvalitet en skola att vara stolt över 2. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter 3. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns på skolan, orten, gården och på nätet 4. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan 5. En drog- och rökfri miljö Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet. Resultat i åk 6 och 3 på nationella prov. Elevers och föräldrars omdöme om grundskolans verksamhet. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan, åk 7. Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. 6.2.1 Strategiska områden 6.2.1.1 Skolprojektet Som ett led i utvecklingen av kommunen och i enlighet med målen för Färdplan Flen initierade kommunfullmäktige i maj 2011 Flens kommuns skolprojekt. Projektet ska tillsammans med skolans personal och i dialog med övriga intressenter ta fram förslag till åtgärder som förbättrar skolans förutsättningar att successivt och markant öka skolans måluppfyllelse. Eleverna och deras resultat ska stå i fokus. Under 2012 genomfördes fas 1 av projektet som innehåller en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten. En dialog har genomförts med lärare, föräldrar och elever för att få fram dessa faktorer. Under 2013 har fokus i arbetet varit att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag i syfte att förbättra måluppfyllelsen i skolan. Detta har skett i fortsatt dialog med lärare, föräldrar och elever. Kommande förbättringsåtgärder ska baseras på fyra huvudstrategier som kom fram i nulägesanalysen över skolan i Flen: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald En lärande organisation med fokus på mål och resultat En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap Samverkan och öppenhet Under 2013 har två delprojekt startat inom skolprojektet. Dels handlar det om den framtida skoloch ledningsstrukturen i Flen och dels kvalitetsledningssystem för skolan. Avsikten är att politiska beslut i båda delprojekten ska tas under hösten 2013 och verkställandet av besluten börjar 2014. Kommande skol- och ledningsstruktur är en ytterst viktig faktor i planering och genomförande av 23

åtgärder som ska leda till ökad måluppfyllelse i skolan. Beslutet om den framtida skolstrukturen ger barn- och utbildningsnämnden grundläggande förutsättningar för nämndens långsiktiga effektiviserings- och utvecklingsarbete. Delprojektet ska ta fram och stödja utveckling och implementering av ett kvalitetsledningssystem som innehåller uppföljning och utvärdering på övergripande nivå, enhetsnivå och elevnivå. Kvalitetsledningssystemet ska innehålla metoder för ständiga förbättringar av verksamheten. De åtgärder som skolprojektet föreslår kan komma att föranleda budgetförstärkningar framöver, vilket får hanteras i budgeten för 2015 eller i särskild ordning när behoven uppstår. 24

6.3 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER Framgångsfaktorer: 1. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov 2. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet 3. Trygga trafik- och boendemiljöer 4. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun 5. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden 6. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. 7. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid 8. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver 9. En levande och utvecklande kulturverksamhet Indikatorer: Möjlighet till bra boende. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn. Antal anmälda våldsbrott. Nöjd medborgarindex, totalt. 6.3.1 Strategiska områden 6.3.1.1 Översyn av bostadsförsörjningen Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom området för att tydliggöra kommunens insatser på boendeområdet i syfte att uppnå visionen. Kommunstyrelsen har redan tidigare beslutat att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen som bör vara en viktig del av det nya uppdraget. Översynen av bostadsförsörjningen bör även omfatta strategiska funderingar kring kommunens exploatering av nya boendeområden, utbudet av bostäder av olika slag samt vilka eventuella justeringar av nuvarande principer som kan behöva göras på kort och lång sikt. Samverkan bör ske med Flens Bostad AB och andra intressenter på bostadsmarknaden. Arbetet bör inledas med att ett förslag till direktiv för arbetet tas fram och huvudansvarig är kommunstyrelsen. 6.3.1.2 Framtida strukturen inom äldreomsorgen Befolkningen åldras och andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre ökar. Socialförvaltningen och -nämnden har under 2013 kartlagt de framtida behoven inom äldreomsorgen (CASE 2030). Enligt detta underlag skulle kommunens kostnader för äldreomsorgen med nuvarande äldreomsorgsstruktur öka med 60 miljoner kronor från dagens nivå fram till 2030. Finansiering av en kostnadsökning i den omfattningen skulle innebära väldigt stora påfrestningar för kommunens ekonomi och förmodligen leda till både skattehöjningar och besparingar i andra verksamheter. 25

Förändringar i strukturen inom äldreomsorgen kräver en noggrann planering och kommunens invånare behöver få en ökad förståelse för framtida utmaningar. Socialförvaltningen planerar att starta ett projekt om den framtida strukturen inom äldreomsorgen. Beslut om projektet, med arbetsnamnet: Att höra hemma: Bra bostäder för fler äldre i Flen, tas först i socialnämnden och sedan i kommunfullmäktige under hösten 2013. Enligt det preliminära projektdirektivet ska projekt pågå hela 2014. Att skapa en ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar struktur för framtidens äldreomsorg är en av de viktigaste långsiktiga frågorna för kommunen. Därför är det viktigt att arbetet i ett tidigt skede kopplas ihop med den årliga planerings- och uppföljningsprocessen. Kommunfullmäktige ger därför socialnämnden i uppdrag att rapportera olika scenarier om ekonomiska effekter av en eventuell omstrukturering av kommunens äldreomsorg. Rapporteringen ska ske redan innan projekttiden har löpt ut. Detta för att ekonomiska effekter ska kunna vägas in redan i Strategisk plan 2015-2018. Rapportering ska ske till planeringsberedningen senast maj 2014. 26

6.4 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 2. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling 3. En koldioxidneutral kommunal verksamhet 4. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv 5. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring Indikatorer: Nöjd medborgarindex totalt. Nöjd medborgarindex, miljö. Andel ekologiska livsmedel i kommunen. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar. 6.4.1 Strategiska områden 6.4.1.1 Ekologiska och miljövänliga livsmedel Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får i uppdrag att ta fram nya lokala miljömål. I arbetet ska hänsyn tas till nu gällande lokala miljömål. Eftersom antalet nationella miljömål är så stort, bör arbetet inriktas på målområden som är särskilt viktiga för kommunen och där kommunen har en påverkansmöjlighet, dvs. prioritering av målområden. Ett av dessa målområden är livsmedel. Därför ska bland de utvalda målen ingå att: Öka andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten till 15 % 2014 och 30 % 2016 Kommunens miljöarbete 6 ska utmärkas av långsiktighet och uthållighet. För att bli framgångsrikt bör det finnas uppsatta mål, strategier för att nå målen, handlingsplaner med ett tidsperspektiv som följer den strategiska planen, dvs. 4 år, samt metoder för utvärdering, inklusive formulering av relevanta nyckeltal. Det bör dessutom finnas reella möjligheter att bedriva verksamheten. Arbetet påbörjas under 2013. Huvudansvarig för att initiera uppdraget är kommunstyrelsen. 6.4.1.2 Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs 1997 bildades Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter med syfte att driva och utveckla området runt Hälleforsnäs bruk. 2007 ingick stiftelsen ett samverkansavtal med Flens Kommun och Lager 157 (ett 6 Med kommunens miljöarbete menas här det arbete som kommunen bedriver för att den egna verksamheten ska bli miljöanpassad samt det arbete som kommunen bedriver för att påverka kommuninvånare, företag m.m. i kommunen att bli miljöanpassade. Tillsyn och prövning enligt miljöbalken m.fl. lagar är obligatorisk, lagstyrd verksamhet som bedrivs i huvudsak genom myndighetsutövning. Den verksamheten berörs inte av frågeställningen. 27

företag i klädbranschen) som innebar att Lager 157 etablerade sig på området, och att Stiftelsen sålde delar av sina fastigheter till Flens kommun för att möjliggöra denna etablering. I november 2012 ansökte stiftelsen om likvidation som beviljades i mars 2013. Kommunen har en borgen till stiftelsen på totalt 7 miljoner kronor varav drygt 5 miljoner kronor har använts. Det finns en politisk majoritet för ett kommunalt övertagande av de berörda fastigheterna inom bruksområdet i Hälleforsnäs och viktiga beslut gällande övertagandet och framtida utveckling av området ska tas under hösten 2013. Inriktningen är att kommunen tar över fastigheterna från stiftelsen vid årsskiftet 2013/14. Förslaget är att det bildas ett nytt kommunalt bolag som ska äga fastigheterna. Syftet med bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. I balanskravutredning finns det två miljoner reserverade för utveckling av bruksområdet. Kommunstyrelsen kommer ta beslut om utvecklingsinsatser och användning av de öronmärkta pengarna. 6.4.1.3 Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Kommunen har ett ansvar över en mängd olika typer av idrotts- och fritidsanläggningar såsom badbryggor, badplatser, elljusspår, idrottshallar och gymnastiksalar. Ansvaret inom kommunen för de anläggningarna ligger i olika förvaltningar och kommunala bolag. Det är viktigt att det finns en långsiktig underhålls- och investeringsplan för dessa anläggningar. Kommunfullmäktige ger kulturoch fritidsnämnden ett uppdrag att ta fram en plan för framtida resursbehov gällande alla idrottsoch fritidsanläggningar som kommunen ansvarar för. Det gäller även anläggningar som sköts av föreningar med ett kommunalt bidrag. Planen ska ligga som grund för framtida prioriteringar för insatser till nämnda anläggningar. Andra berörda nämnder och kommunala bolag ska involveras i arbetet. Uppdraget ska genomföras i dialog med föreningslivet och även med kommuninvånare. Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att initiera arbetet med att ta fram en framtida plan för resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som kommunen ansvarar för. 28

6.5 VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN Framgångsfaktorer: 1. Ett aktivt ledarskap som utifrån våra utgångspunkter skapar förutsättningar samt vidtar åtgärder för en positiv utveckling 2. Vi deltar i regionala och nationella sammanhang och arbetar för vår kommun och dess invånare men också för regionens utveckling 3. Vi har en aktiv och systematisk omvärldsbevakning och lär av andras erfarenheter och delar med oss av våra Indikatorer: Valdeltagande i kommunvalet. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. 6.5.1 Strategiska områden 6.5.1.1 Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar Flens kommun har successivt fått ett allt sämre transportläge, beroende på frånvaro av investeringar i både vägar och tågförbindelser. Utvecklingen har inneburit en negativ påverkan på både näringslivets transportvägar och möjligheterna till in- och utpendling. Den senaste tiden har Flen och andra kommuner i närområdet även fått signaler från Trafikverket om ytterligare försämringar i tågtrafiken från och med 2014. För att åstadkomma förbättringar och motverka försämringar på dessa områden är Flens kommun beroende av samverkan med andra aktörer för att påverka nationella satsningar. Flens kommun har med andra kommuner i närområdet, Sörmlands Landsting och Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland startat en rad aktiviteter i syfte att påverka framtida trafikplanering. Samverkan med andra aktörer kommer att fortsätta och intensifieras under 2014. Kommunstyrelsen initierar arbetet inom området. 6.5.1.2 Samverkan Det kommunala uppdraget ska utföras så att medborgarna får en så bra service som möjligt. Därför är det viktigt med anpassade och effektiva processer. Ett sätt att effektivisera arbetsprocesserna kan exempelvis vara att införa Lean. Genom samverkan kan rutiner förbättras ytterligare och därigenom ge medborgaren/brukaren en bra och kostnadseffektiv verksamhet. Genom detta uppdrag initieras ett arbete för att förbättra både intern och extern samverkan. Med intern samverkan menas bättre samverkan mellan nämnder/förvaltningar vad avser frågor av övergripande karaktär eller arbetsprocesser/medborgarärenden som berör flera nämnder/förvaltningar. Med extern samverkan menas samverkan med externa organisationer som exempelvis statliga myndigheter och andra kommuner. Arbetet bör inledas med en inventering av pågående och tänkbara samverkansprocesser som förväntas ge ett mervärde. Önskemål om en förbättrad samverkan har även bärighet i uppdraget om ny politisk organisation och förvaltningsorganisation. Huvudansvarig för att initiera uppdraget är kommunstyrelsen. 29

6.6 EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE Framgångsfaktorer: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. 4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete 6. Långsiktighet och strategisk planering 7. System för ständiga förbättringar 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling 9. Bra webbinformation med e-tjänster Indikatorer: Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). 6.6.1 Strategiska områden 6.6.1.1 Översyn av politisk organisation och förvaltningsorganisationen Arbetet med att ta fram en ny politisk organisation pågår och ett principförslag till ny organisation ska enligt tidplanen beslutas i kommunfullmäktige i oktober 2013. Förslaget kommer också att innehålla en översiktlig utvecklingsplan för frågor om roller, ledarskap, utveckling av samverkan mm. Därefter följer arbetet med att konkretisera förslaget vilket i huvudsak kommer att ske under 2014. Denna process kommer bland annat att innehålla en kombination av seminarier och utredningsarbete. 30

6.6.1.2 Arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner Under arbetet med Färdplan Flen har en modell för arbete med projekt tagits fram som personal och politiker utbildats i. Syftet har varit att tydliggöra och effektivisera projektarbetet och skapa likartade arbetssätt inom kommunens alla verksamheter för att bland annat på ett bättre sätt kunna samverka i gemensamma projekt. På samma sätt är det angeläget att både säkerställa kvalité och delaktighet i kommunens arbete med att ta fram strategier och handlingsplaner för att uppnå de strategiska målen och kommunens vision. Det handlar om ta fram en arbetsmodell för en effektiv och kvalitetssäkrad utredningsmetodik och när så är lämpligt kombinera denna med metoder för dialog och delaktighet så att medborgare och näringsliv kan inkluderas i framtagande av strategier och handlingsplaner i för kommunen viktiga framtidsfrågor. Arbetet med att ta fram en sådan arbetsmodell/stöd pågår. 6.6.1.3 Kompetensutveckling HR-avdelningen har fått i uppdrag att ta fram en kompetensinventering/kompetensplan som ska leda till konkreta utbildnings-/kompetensinsatser i syfte att säkerställa kommunens kompetensutveckling/kompetenstillgång. En miljon kronor finns avsatta i balanskravsutredningen för att arbeta med kompetensutvecklingsprojektet. Kommunstyrelsen har beviljat de avsatta medlen för projektet och det kommer att bedrivas enligt kommunens projektmodell. Projektet omfattar identifikation av den kompetens som behövs i kommunens framtida organisation samt inventering och analys av den befintliga kompetensen. Därefter ska man ta fram mål för området i syfte att fylla eventuella kompetensgap. Slutligen ska man ta fram en handlingsplan, genomföra åtgärder och följa upp effekter. En projektplan för arbetet kommer att tas fram under 2013 och genomförandet kommer i huvudsak att bedrivas under år 2014. Huvudansvarig för att initiera ärendet är kommunstyrelsen. 6.6.1.4 Pensionsavgångar kopplat till kostnadsminskningar och effektivare organisation Uppdragets syfte är att ta fram ett förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kommunens kostnader och i övrigt uppnå en effektivare organisation. Därvid bör alla kända avgångar prövas mot behovet av att återbesätta tjänster. Det ska finnas möjlighet till att tidigarelägga pensionsavgångar för att åstadkomma en anpassning till organisationsförändringar. Medel finns avsatta i balanskravsutredningen och kommunstyrelsen delegerar till HR-chefen att ta beslut om åtgärder i samband med olika pensionslösningar. Uppdraget kan också i vidare mening sägas omfatta att uppdatera Åtgärdsplanen i PA-frågor som ingår i kommunens författningssamling. Syfte med planen är att underlätta för verksamheterna att vid behov genomföra omstruktureringar. Huvudansvarig för att initiera projektet är kommunstyrelsen. 6.6.1.5 IT-organisationen En översyn av IT-organisationen påbörjas under hösten 2013. Ansvarig för översynen blir kommunens IT-chef som kommer att få stöd av en upphandlad konsult avseende expertkunskaper och som resursförstärkning. Översynen kommer framförallt att avse organisationens struktur, ansvar och roller. En viktig fråga är samspelet mellan de olika verksamheterna och IT-avdelningen. Hur ITavdelningen ska kunna utvecklas i sin roll som stöd för verksamheternas arbete och verksamhetsutveckling. Därtill ska respektive verksamhets kompetens som beställare av IT-tjänster och ansvarig för sina verksamhetssystem utvecklas och förtydligas. Arbetets första fas beräknas ta tre månader. Parallellt med detta och med större kraft i ett andra skede kommer de tekniska och driftsmässiga förutsättningarna att genomlysas och eventuella förslag till förändringar att utarbetas. 31

6.6.1.6 Utveckling av processen med strategisk lokalresursplanering Lokalkostnaderna utgör ca 10 % av kommunens totala nettokostnader. I Strategisk plan 2013-16 ingår lokalförsörjningen som ett strategiskt område. Syftet var att få till stånd en långsiktig planering av underhåll och lokalbehov. Ett uppdrag gavs till Tekniska nämnden att göra en lokalkartläggning. Arbetet är genomfört i samarbete med förvaltningar och resultatet har presenterats för kommunstyrelsen hösten 2013. Flens Kommunfastigheter AB har också gjort en lokalkartläggning för att få fram framtida underhålls- och investeringsbehov i kommunens skollokaler. Vi har därmed en väldigt bra bild av vårt lokalbestånd idag. Kommunen har även en relativt bra bild av det framtida lokalbehovet kopplat till förändringar i demografi. Antalet äldre kommer att öka och antalet barn och ungdomar har minskat under de senaste åren, vilket påverkar lokalbehovet. Det är dags att ta nästa steg i området och använda all information som vi har om våra verksamhetslokaler till att utveckla processen med strategisk lokalresursplanering. Syftet med lokalresursplaneringen är att: Tillgodose behovet av ändamålsenliga lokaler till lägsta möjliga kostnad Anpassa lokalbeståndet till befolkningsutveckling och till förändringar i verksamheternas behov Synliggöra och kostnadsberäkna långsiktiga investerings- och underhållsbehov i lokaler Integrera lokalresursplanering i den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen Uppdraget att utveckla lokalresursplanering ska ligga under kommunstyrelsen och ske i samverkan med andra nämnder och kommunala bolag. Kommunfullmäktige ger därutöver Flens Kommunfastigheter AB ett uppdrag att kartlägga alla externt hyrda lokaler som kommunen använder i sina verksamheter och göra en plan för att på sikt minska användning av externt hyrda lokaler. 6.6.1.7 Hållbar ekonomi med långsiktiga effektiviseringar Kommunens ekonomi har varit allt mer ansträngd under de senaste åren och prognoser framåt i tiden pekar bara på en marginell utökning av skatteintäkter för de närmast kommande åren. Skatteintäkterna, rensat från inflation, beräknas bara öka cirka en procent per år för perioden 2013-2015. Det innebär att utrymmet för att genomföra reformer och nysatsningar kommer att vara ytterst begränsat en tid framåt. Samtidigt står Flens kommun, som alla andra kommuner i Sverige, inför stora utmaningar på längre sikt, först och främst beroende på en åldrande befolkning. Sveriges Kommuner och Landsting har i sin senaste långtidsprognos pekat på att kommande 25 år är trycket att öka kommunalskatten väldigt stort. Förändringar i demografi är den största orsaken. Kommande nödvändiga reformer i kommunens verksamheter såsom nya platser inom särskilda boenden kommer inte kunna finansieras enbart med ökade skatteintäkter. Utrymmet för nya satsningar måste till stor del skapas av effektiveringar av hela den kommunala verksamheten. I budget 2014 får alla nämnder ett effektiviseringskrav på 0,5 procent (totalt fyra miljoner kronor), kommunstyrelsen får ett förstärkt effektiviseringskrav på ytterligare 0,5 procent 2014. Effektiviseringarna måste dock fortsätta även de närmast kommande åren. Därför ger kommunfullmäktige alla nämnder ett uppdrag att effektivisera sina verksamheter med 1 procent räknat från nämndens nettoram både 2015 och 2016. Effektiviseringskravet ger årligen knappt 8 32

miljoner kronor som ekonomiskt utrymme för att finansiera reformer, nysatsningar och anpassningar till ökade volymer. Respektive förvaltning ska utifrån sina specifika verksamheter och förutsättningar ta fram förslag för att effektivisera verksamheten. Man bör särskilt eftersträva samverkan mellan kommunens förvaltningar eller med andra kommuner/organisationer där positiva effekter, exempelvis lägre kostnader, mer verksamhet, säkerställande av kompetens, bedöms kunna uppstå genom samverkan. Vid utförande av uppdrag/utredning bör noga prövas vilken kompetens som är nödvändig för att säkerställa både rätt kompetens och så låg kostnad som möjligt för att en god kvalitet ska kunna levereras. Exempelvis kan detta handla om hur ett uppdrag/utredning ska genomföras. För att säkerställa en riktig hantering, prioritering och uppföljning ska, när så är aktuellt, kommunens projektmodell användas. Vidare bör i översynen av kommunens samlade organisation prövas om vissa funktioner blir effektivare genom samverkan, sammanslagning eller centralisering. Det kan handla om vaktmästeri, ekonomifunktion, HR-funktion etc. Kommunens bilpark bör ses över i syfte att reducera kostnaderna och minska miljöpåverkan av kommunens transporter. Alla nämnder ska rapportera till kommunstyrelsen hur de ska genomföra sina effektiviseringar 2015-2016 i samband med budgetuppföljningen i april 2014. I kommunen har det påbörjats eller ska påbörjas utredningar om större strukturella åtgärder, vilka på sikt kan skapa ekonomiskt utrymme. Exempel på sådana utredningar är skol- och ledningsstrukturen, framtida strukturen inom äldreomsorgen och översynen av den politiska och tjänstemannaorganisationen. Viktiga beslut angående dessa utredningar fattas under 2013 och 2014. Besluten i de utredningarna kan minska behovet av att genomföra de generella effektiviseringskraven 2015-16 på den förslagna nivån. Uppdraget att effektivisera verksamheten ges till samtliga nämnder enligt följande; 0,5 procent 2014 (1 procent för kommunstyrelsen) samt 1 procent för 2015 och 2016. 33

7 PLANERINGSDIREKTIV 2014-2017 OCH ÖVERGRIPANDE BUDGET 2014 7.1 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I detta avsnitt redogörs för de allmänna ekonomiska förutsättningarna för Sverige för planeringsperioden. 7 7.1.1 Fortsatt svag ekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen har under 2013 års början varit fortsatt svag såväl internationellt som här i Sverige. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och konjunkturen förväntas vända uppåt igen från 2015 och framåt. Återhämtningen kommer dock initialt att bli svag. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på 2014 som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,4 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 Realt skatteunderlag** 2,4 2,0 1,5 0,9 2,1 2,2 1,5 Källa: SKL BNP förväntas under 2013 växa med 1,1 procent, vilket är samma låga tillväxttal som 2012. Tillväxtprognosen för 2014 har justerats ned något, till 2,4 procent, jämfört med tidigare prognoser. 7.1.2 Delvis positiva signaler Två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Förutsättningarna för svensk exportindustri är därför i hög grad beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. 2013, liksom 2012, beräknas BNP i EU-länderna sammantaget backa något. Under sådana förhållanden är det svårt för svensk export att växa. Den senaste statistiken från tyngre länder som Tyskland och Storbritannien tyder emellertid på att en vändning till det bättre är på gång. SKL:s bedömning är att konjunkturen i Europa håller på att bottna och att en försiktig återhämtning inleds under hösten. Risken för ny oro på finansiella marknaderna anses dock inte vara undanröjd. 7 Det mesta av informationen har inhämtats från SKL:s senaste cirkulär (13:40) och MakroNytt 2/2013. 34

Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del förklaras av inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Hushållens ekonomi är i grunden robust. De reala inkomsterna fortsätter växa 2 till 3 procent årligen trots uppbromsningen i svensk ekonomi. Hushållens sparande är rekordstort samtidigt som förmögenhetsvärden i form av bostadspriser och aktiekurser fortsätter uppåt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. SKL:s bedömning är att den förbättring som förväntas ske i ekonomin 2013, inte är tillräckligt stark för att snabbt få fart på sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. Arbetslösheten håller sig kvar på drygt 8 procent under 2013. Först under 2014 sker en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden. Från och med 2015 blir det bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren 2015 2017 utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner till 6,5 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. Skatteunderlaget växer därmed snabbt både realt och nominellt. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2016 SKL, aug 2013 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 22,1 ESV, jun 2013 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 21,7 SKL, apr 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Reg. Apr 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 Reg. Sep 2012 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Källa: SKL Som tabellen ovan visar så är det en samstämmig bild ges över skatteunderlagsutvecklingen framöver. Även om det finns skillnader mellan enskilda år, så delar SKL, Ekonomistyrningsverket och regeringen samma bild över tillväxten framöver. 7.2 PLANERINGS- OCH BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 7.2.1 Process för framtagande av strategisk plan I enlighet med den nya styrmodellen fattar fullmäktige beslut om den strategiska planen vid septembersammanträdet. Med anledning av det baseras beräkningarna över kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag på SKL:s prognos från 17 juni. Nämndernas ekonomiska ramar utgår ifrån tidigare års budget. I ramarna har kompensation getts för kostnadsuppräkningar, förutom löneuppräkningar som hålls kvar centralt för att fördelas ut 35

utifrån faktiskt utfall av löneökningarna. Planeringsberedningens förslag till eventuell förlängning av tidigare års gjorda satsningar och effektiviseringar har inarbetats i ramarna. Kapitalkostnaderna kompenseras fullt ut för de investeringar som ingår i av Kommunfullmäktige beslutad budget eller enligt särskilt beslut av Kommunfullmäktige. Kapitalkostnaderna kompenseras även för investeringar som finansieras ur kommunstyrelsens eller tekniska nämndens investeringsreserv. De ekonomiska ramarna fastställs netto. De kostnader och intäkter som framgår av de preliminära ramarna ska ses som en vägledning. Det är givetvis inte tillåtet för en nämnd att expandera sin verksamhet till helt andra kostnads- och intäktsvolymer med förevändning att nettot hålls. I den strategiska planen för 2013-2016 har ett antal resultatindikatorer inarbetats för att tydliggöra vilka resultat som är viktiga att uppnå. Med några mindre förändringar, på grund av att indikatorer fått en annan benämning eller justerats på annat sätt, kvarstår samma indikatorer som i föregående års strategiska plan. Indikatorerna redovisas under de strategiska målen. Nämnderna ska utifrån de mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden som kommunfullmäktige beslutat formulera mål och indikatorer som stödjer dessa i sina respektive verksamhetsplaner. De särskilda uppdrag som getts i budgeten ska återredovisas i delårsrapporten (om möjligt), dock allra senast i årsredovisningen. 7.2.2 Det ekonomiska läget i Flens kommun Flens kommun har de senaste åren genomgått förändrade förutsättningar i den kommunala ekonomin. I detta avsnitt redogörs kort för de senaste årens ekonomiska utveckling i kommunen. 2009 2011 tre tuffa år År 2009 präglades av stor oro kring skatteintäkterna och utjämningen som en följd av finanskrisen. Kommunen fick ständigt nya och försämrade prognoser. För att långsiktigt bibehålla en god ekonomisk hushållning krävdes kostnadsreduceringar. Ett politiskt beslut om att reducera nämndernas ramar med totalt 9,7 mkr fattades. Nämnderna fick uppdraget att själva besluta hur den utlagda reduceringen skulle påverka nämndens verksamhet och anslagsfördelning. Inför 2011 såg läget allvarligt ut. Lågkonjunkturen ökade bl. a. trycket på den sociala sektorn. Nämnderna redovisade vid årsbokslutet 2010 ett underskott om drygt 20 mkr i jämförelse med budget. Kommunens resultat 2010, +14,5 mkr, var hänförligt till orsaker som kommunen ej kunde påverka som ökade skatteintäkter, sänkt personalomkostnadspålägg samt särskilt det tillfälliga konjunkturstödet. Kommunens resultat 2011 var -4,6 mkr, vilket framförallt förklarades av nämndernas avvikelse gentemot budget med -17,8 mkr. 2012 positivt resultat trots allt Efter turbulens på de finansiella marknaderna och en svag utveckling i USA justerades prognosen för den svenska ekonomins utveckling ner, vilket innebar en sämre skatteintäktsutveckling. Nämnderna redovisade sammantaget ett stort underskott och kommunens pensionskostnader och avsättningar till framtida pensioner ökade kraftigt i förhållande till tidigare år. 36

2012 års ekonomiska resultat blev trots allt positivt, 11,1 mkr, mycket tack vare en återbetalning av försäkringsavgifter från AFA Försäkring om 14,5 mkr. 2013 fortsatt tufft De utmaningar som fortfarande finns för Flens kommun är bland annat fortsatt höga kostnader för ekonomiskt bistånd, förberedelser för framtida ökande behov inom äldreomsorgen, låga resultat i skolan, behov av underhåll av fastigheter och ökande pensionskostnader. Den första budgetuppföljningen för året visade prognoser på stora underskott för framför allt försörjningsstöd och barn- och utbildningsnämnden. 7.2.3 Budget 2014, kommunövergripande nivå och förändringar för nämnderna Den strategiska planen 2014-2017 med budget 2014 är ett dokument som visar den politiska viljeinriktningen över hur skatteintäkter ska fördelas mellan de olika kommunala verksamheterna, hur verksamheter ska effektiviseras och vilka nya satsningar som prioriteras under de nästkommande åren. Den strategiska planen innehåller samtidigt en prognos över kommande kostnader och intäkter. Budgetprognoserna är den här gången mer osäkra än vanligt beroende först och främst på fortsatt oro i världsekonomin vilket snabbt kan påverka de ekonomiska förutsättningarna för Flens kommun. Skatteintäkterna kan sjunka ytterligare och kommunens kostnader kan öka ytterligare, främst på grund av ökad arbetslöshet. Budgeten baseras alltid på den senast tillgängliga informationen. 7.2.4 Generella uppräkningsfaktorer i budget 2014 I budgetramarna för nämndernas verksamhet 2014 och framåt har kostnader och intäkter räknats upp utifrån en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen. De bedömningar som ligger till grund för uppräkningsfaktorerna är dels prognoser från framför allt SKL, Ekonomistyrningsverket och regeringen, dels utifrån Flens kommuns specifika förutsättningar och historiska utveckling. De uppräkningsfaktorer som använts är: 2,1 % löneökningar under 2014. Denna uppräkning läggs centralt, för att sedan delas ut till nämnderna utifrån faktiskt utfall 1,5 % uppräkning för köp av extern verksamhet och konsulttjänster 0.75 % uppräkning av övriga externa kostnader 1.75 % uppräkning av intäkterna 7.2.5 Nämndernas ekonomiska förutsättningar 7.2.5.1 Utgångspunkter Under våren 2013 beslutade kommunfullmäktige att bevilja nämnderna tilläggsanslag på totalt 11 885 tkr. Tilläggsanslagen gick till att finansiera kompensation för ökade kostnader med anledning av det nya läraravtalet, obalanser i hyres- och städkostnader för lokaler som kommunen hyr av Flens Kommunfastigheter AB samt återföring av anslag som tidigare dragits från barn- och utbildningsnämndens ram på grund av gymnasiereformen. Dessutom tilldelades engångsbelopp för 2013 för underhållskostnader på Heden samt för kostnader i samband med arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Flens centralort. 37

Finansieringen av dessa tilläggsanslag togs från kommunstyrelsens reserv för oförutsedda kostnader. Därmed tömdes reserverna för oförutsedda kostnader, med undantag av reserverade belopp för lönekompensation och kapitalkostnader. Det kommunala utjämningssystemet kommer troligtvis att få en annan utformning om riksdagen under hösten 2013 fattar beslut i enlighet med regeringens förslag. De ekonomiska effekter som ett nytt utjämningssystem skulle ge har inarbetats i budgeten för perioden 2014-2017 och lagts i reserven för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. Regeringens förslag skulle ge knappt sju miljoner kronor 2014 till Flens kommun och öka upp till drygt elva miljoner kronor 2018. Den befolkningsökning som skett i kommunen det första halvåret 2013 föranleder att skatteintäktsberäkningarna baseras på en befolkning på 16 100 invånare i Flens kommun, jämfört med 16 050 invånare i budgeten för 2013. Skattesatsen är i budgetberäkningarna för 2014-2017 oförändrad i förhållande till 2013. 7.2.5.2 Generellt effektiviseringskrav Det ekonomiska läget ställer allt större krav på effektivisering av den kommunala verksamheten. Skatteintäkterna har ökat långsamt och kommer under de närmaste åren att bara öka marginellt över inflationstakten. Det ekonomiska utrymmet för att genomföra reformer är därför ytterst begränsat. Samtidigt är det nödvändigt att skapa utrymme för att kunna göra behövliga satsningar på de områden som ska prioriteras på grund av förändringar i befolkningsstrukturen eller som är politiskt prioriterade av andra skäl. Brukarnas och kommuninvånarnas förväntningar på kommunal service ökar ständigt och det blir allt svårare att bemöta dem med begränsade resurser utan ständigt pågående effektiviseringar och prioriteringar. Syftet med all effektivisering är att ge samma eller ännu bättre service med lägre kostnader. I denna, 2014 års, budget läggs därför ett effektiviseringskrav på samtliga nämnder (med undantag för budgeten för utbetalningar av försörjningsstöd och budgeten för kollektivtrafik) på 0,5 procent, vilket motsvarar drygt fyra miljoner kronor. Utöver det får kommunstyrelsen ytterligare 0,5 procent i effektiviseringskrav, dvs. totalt 1 procent. I ramarna för 2015 och 2016 ingår ett effektiviseringskrav på 1 procent årligen, vilket motsvarar knappt åtta miljoner kronor per år. Det effektiviseringsarbete som pågår i kommunen, bland annat översyn av den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen, översyn av skolstruktur och skolans ledningsstruktur samt översyn av strukturen för kommunens äldreomsorg, kan göra det lättare att möta de generella effektiviseringskraven 2015-2016. Varje nämnd ska utifrån sina specifika verksamheter och förutsättningar ta fram förslag för att effektivisera verksamheten. Man bör särskilt eftersträva samverkan mellan kommunens förvaltningar och med utomstående organisationer där positiva effekter, exempelvis lägre kostnader, mer verksamhet, säkerställande av kompetens, bedöms kunna uppstå genom samverkan. Vid utförande av uppdrag/utredning bör noga prövas vilken kompetens som är nödvändig för att säkerställa både rätt kompetens och så låg kostnad som möjligt för att en god kvalitet ska kunna levereras. Vidare bör i översynen av kommunens samlade organisation prövas om vissa funktioner blir effektivare genom samverkan, sammanslagning eller centralisering. 38

7.2.5.3 Övriga förändringar av nämndernas ramar Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden får en ramökning för samverkan runt nyanlända barn och vuxna som kommer till Flens kommun. Pengarna ska användas till lokalhyra och driftskostnader för verksamheten som kallas Kompassen, en samverkan med skolan och arbetsförmedlingen. Ramförstärkningen är 150 tkr för hela planeringsperioden. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden får även en ramökning för de personalkostnader som återförs till nämnden från VERA-projektet. Ramökningen 2014 uppgår till 1 800 tkr. Barn- och utbildningsnämnden får en ramminskning på 235 tkr 2014, 440 tkr 2015 och 550 tkr 2016 och framåt. Skälet till ramminskningen är att leasingavtal för datorer har sagts upp och datorer köps istället in av kommunen. Ramminskningen motsvarar nettobesparingen mellan leasingkostnaderna och de kapitalkostnader som uppstår när nämnden investerar i egna datorer. Barn- och utbildningsnämnden får även en ramökning 2014 på 200 tkr för inköp av ITtillbehör. Dessa kostnader har tidigare felaktigt belastat investeringsbudgeten. Kommunstyrelsens ram minskas med 1 000 tkr 2014 och 2015 på grund av minskande kostnader för kollektivtrafik. Minskningen av kostnader beror på den nya finansieringsmodell som börjat tillämpas av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Kommunstyrelsens ram minskas vidare 2014 med 1 800 tkr för återföring av kostnadsansvaret för personal och utbildningsinsatser inom VERA-projektet till arbetsmarknads- och utbildningsnämnden och med 370 tkr för personalkostnader som återförs till socialnämnden. Då projektet är avslutat återgår kostnadsansvaret för projektpersonalen till den nämnd där personalen har sin grundanställning. Kommunstyrelsen får 2014 en ramökning för samordning av ortsutvecklingsarbetet. Det fortsatta arbetet med ortsutvecklingen övergår till linjeorganisationen när projektet Färdplan Flen avslutas och det finns då ett behov av en samordnande funktion för att leda arbetet. Ramökningen uppgår till 600 tkr. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda möjligheter att förlänga säsongen på kommunens idrottsanläggningar. För eventuella åtgärder som ska genomföras efter utredningen reserveras 250 tkr i kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsen ska besluta hur de reserverade budgetpengarna ska användas. Kommunstyrelsen får slutligen en ramökning med 300 tkr 2014, 200 tkr 2015 och 100 tkr 2016 för indexuppräkning på avsättningen till Citybanan. Kultur- och fritidsnämnden fick i budget 2013 en ramökning under planperioden för att succesivt stärka fritidsledarresurserna. Målet med förstärkningen var att få möjlighet att utöka öppettider och kvalitet på samtliga fritidsgårdar i kommunen. Ramförstärkningen var 250 tkr 2013 och lika mycket till per år fram till 2016, dvs. 500 tkr 2014, 750 tkr 2015 och 1 000 tkr 2016. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får en ramökning med 150 tkr 2014 som utökas till 300 tkr 2015 och framåt. Pengarna ska finansiera en utökning med en tjänst som miljöinspektör. Tekniska nämnden får 2014 en ramökning för utökat drift- och underhållsansvar för gator, vägar och gång- och cykelbanor, bland annat vid Hasselbacken i Mellösa. Ramökningen uppgår till 100 tkr. 39

Tekniska nämnden får vidare en utökad ram för 2014 i syfte att finansiera rivning av diverse ekonomibyggnader på kommunal mark. Ramökningen uppgår till 200 tkr. Socialnämnden får 2014 en utökad ram för ökade kostnader för personlig assistans. Ramökningen uppgår till 2 200 tkr. Socialnämnden får 2014 även en utökad ram för att finansiera möjligheten för de anställda som tillhör Kommunal att växla en extra semestervecka mot att de avstår semestertillägg. Ramökningen uppgår till 300 tkr. Socialnämnden får 2014 vidare en utökad ram för utökningen från 14 till 21 platser på helår för Hedens korttidsvård. Ramökningen för 2013 var beräknad på halvårskonsekvens. Ramökningen, som uppgår till 2 100 tkr ska även finansiera höjd årshyra för Heden. Socialnämnden får även en ramökning för de personalkostnader som återförs till nämnden från VERA-projektet. Ramökningen 2014 uppgår till 370 tkr. Socialnämnden får slutligen en ramökning för nya lokaler för stöd och behandling. Ramökningen uppgår till 314 tkr 2014, utifrån halvårskonsekvens, och 2015 och framåt uppgår ramökningen till 628 tkr. Socialnämnden har även äskat en ramökning för nattbemanning inom socialpsykiatrin. I resultatbudgeten 2014 finns 587 tkr, motsvarande 75 procent av den beräknade kostnaden, och 2015 och framåt 782 tkr, 100 procent, reserverade i kommunstyrelsens reserv. Socialnämnden kommer att få ramförstärkningen när nattbemanningen har implementerats. Fullmäktige beslutade vid augustisammanträdet 2013 att budgetansvaret för försörjningsstödet ska överföras från kommunstyrelsen vid årsskiftet 2013-2014. Socialnämndens ram förstärks därför med 18 677 tkr och kommunstyrelsens ram minskas med samma belopp. På grund av en ny organisation för överförmyndaren utökas budgetramen med 120 tkr från och med 2014. Totalt innebär detta ramökningar, exklusive flytt av budget mellan nämnderna, om 7 821 tkr till nämnderna och samtidiga ramminskningar om 1 235 tkr. Nettot av ökningar och minskningar blir därmed en utökning av nämndernas ramar med 6 586 tkr, exklusive effektiviseringskravet. Skolprojektet, som startades under våren 2012, har påbörjat åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen i kommunens skolor. I budget 2013 förstärktes anslaget för skolprojektet med 3 miljoner kronor för att finansiera åtgärderna. Budgetförstärkningen är kvar även i budget 2014. Budgeten för skolprojektet inklusive förstärkningen ligger i kommunstyrelsens ram. I budget 2013 fattade fullmäktige beslut om att skjuta på en del av de tidigare planerade omstruktureringarna av äldreomsorgen. Fokus 2013 skulle då ligga på att utöka och omstrukturera korttidsvården och förbereda för utökning av särskilda boendeplatser som skulle ske 2014, med en ramökning om 5,6 miljoner kronor. Beräknat behov av budgetförstärkning för socialnämnden år 2014 för att genomföra hela omstruktureringen uppgick då till 12 miljoner kronor. När det nu är tydligt att utökningen av platser inom äldrevården inte är lika akut som man tidigare trott hänskjuts frågan om ytterligare omstrukturering av äldreomsorgen framåt i tiden, i avvaktan på den översyn av strukturen på äldreomsorgen som socialnämnden ämnar påbörja under slutet av 2013. Införande av en demensavdelning på Åsen och ett nytt särskilt boende på Hemgården kommer därför att bli aktuellt först efter att socialnämndens översyn är klar. Budgetmedel för omstrukturering av 40

äldreomsorgen finns fortsatt avsatt i kommunstyrelsens reserv för oförutsedda kostnader för perioden 2015 och framåt, men någon ramökning för 2014 sker inte. För första gången på 6-7 år minskar kommunens kostnad för försörjningsstödet per månad i förhållande till motsvarande månad förra året. Liksom i budget 2013 förstärks inte ingångsbudgeten för 2014. En rad aspekter tyder på att kommunens kostnader för människor utan egen försörjning fortsätter att minska på kort sikt men särskilt på lite länge sikt. Grunden för optimismen är dels en rad statliga beslut vilka fortsätter påverka kommunens kostnader för nyanlända invånare efter deras första tid i Sverige. Dels har kommunen under de senaste åren intensifierat sitt arbete inom området, vilket kommer att leda till fortsatta kostnadsminskningar, särskilt på längre sikt. Här nedan redovisas de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits för att på sikt minska kostnader för försörjningsstödet: Revidering av etableringsreformen. Staten har via Arbetsförmedlingen huvudansvaret över nyanländas etablering i svenska samhället. Regeringen har förlängt introduktionstiden för alla nyanlända vilket direkt påverkar försörjningsstödskostnaden för kommuner. Kommunens fördjupade bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. Flens kommun har i likhet med många andra kommuner anställt försörjningsstödstagare i den kommunala organisationen. Det leder till minskade kostnader försörjningsstödet, särskilt på lite längre sikt. Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av t ex informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Samarbetsprojektet ISAK har pågått sedan våren 2012. I praktiken innebär det att tio personer med försörjningsstöd från Flen som samtidigt deltar i projektet får sin huvudsakliga försörjning med statliga medel istället för kommunala. Insatser ska även leda till att deltagarna efter projekttiden har nått egen försörjning. Intensifierade insatser i samarbete med AUC, näringslivskontoret, Arbetsförmedlingen och andra aktörer för att få fler personer till subventionerade anställningar i kommunens företag. Ett exempel på hur kommunens företag bidrar till att förbättra situationen för kommunens arbetslösa är Volvo, som under 2013 genomför en satsning på att utbilda arbetslösa ungdomar. För Flens del innebär det att 7 arbetslösa ungdomar får en studieplats. Kommunfullmäktige har 29 augusti 2013 beslutat om att flytta budgetansvaret för försörjningsstödet från kommunstyrelsen till socialnämnden. Socialstyrelsen fattade under 2012 beslut om nya föreskrifter och allmänna råd som rör ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. När författningen träder i kraft den 1 januari 2014 blir det en skyldighet för socialnämnderna att i samband med beslut om särskilt boende för en person med demenssjukdom även fatta beslut om hemtjänstinsatser i boendet. Dessa beslut om hemtjänstinsatser ska regelbundet följas upp och vid behov omprövas varvid ett nytt biståndsbeslut ska fattas. Det blir även en skyldighet att upprätta genomförandeplaner med utgångspunkt i besluten om hemtjänstinsatser och även dessa ska regelbundet följas upp. Socialstyrelsen rekommenderar att bemanningen i de särskilda boendena hela tiden anpassas efter det samlade behovet av hemtjänstinsatser. SKL avstyrkte i sitt remissvar förslaget från 41

Socialstyrelsen. Ett skäl som angavs var att förslaget innebär ökade kostnader för landets kommuner och att finansieringsprincipen då säger att staten ska kompensera kommunerna för dessa kostnader. SKL har för avsikt att följa upp att finansieringsprincipen följs i detta fall. För Flens kommuns del skulle de ändrade riktlinjerna innebära en kostnadsökning som preliminärt har beräknats till omkring 5 miljoner kronor. I budget för 2014 har inte socialnämndens ram förstärkts med detta belopp. De kontakter som tagits med ett antal andra kommuner visar att inte heller de avser förstärka ramarna för sin äldreomsorg. SKL och de kommuner som har kontaktats inväntar besked från staten om att de avser att finansiera de nya riktlinjerna. 7.2.6 Skattesats För att klara det kommunala uppdraget höjdes 2012 skattesatsen med 75 öre från 21,58 till 22,33 per skattekrona. Samma skattesats fastställs för 2014. 7.2.7 Låneram En del av kommunens investeringar kommer att behöva finansieras med upplånade medel. Därför fastställs det att kommunstyrelsen under 2014 har rätt att teckna nya lån med totalt 25 Mkr. Utöver det ges kommunstyrelsen rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2014. 7.2.8 Den kommunalekonomiska utjämningen Utjämningssystemet för den kommunala sektorn har förändrats ett flertal gånger. År 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Systemet består av fem olika delar, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift. Inkomstutjämningen har i huvudsak blivit statligt finansierad och omformats så att staten garanterar alla kommuner en skattekraft som uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Kostnadsutjämningen utjämnar strukturella kostnadsskillnader exempelvis hög andel äldre invånare eller att kostnaden för att producera en viss tjänst varierar (exempelvis kan skolan kosta mer i glesbygdskommuner eftersom undervisningen måste bedrivs i mindre klasser och eleverna oftare behöver skolskjuts). De delar i kostnadsutjämningen som är av regionalpolitisk karaktär har förts över till ett nytt strukturbidrag. Regleringsbidraget/avgiften ska bl. a. användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna exempelvis när den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Grundtanken med den kommunalekonomiska utjämningen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning etc. Av detta följer att resurser som omfördelas motsvarar de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringarna genererar. Skatteintäkterna, den kommunalekonomiska utjämningen och fastighetsavgiften innebär för vår kommun att varje mantalsskriven person i genomsnitt tillför kommunkassan ca 49 tkr under 2014. En befolkningsförändring på 100 personer innebär således ca 4,9 Mkr i ökade eller minskade intäkter. Under hösten 2013 kommer riksdagen fatta beslut om ett reviderat utjämningssystem. Om riksdagen beslutar enligt regeringens förslag innebär det att Flens kommun kommer att få ökade intäkter i kostnadsutjämningen. Eftersom förslaget innebär ett införandebidrag kommer inte 42

intäktsökningen få full effekt förrän efter fem år. För Flens kommuns del skulle ett riksdagsbeslut i enlighet med regeringens förslag innebära ökade intäkter 2014 om knappt sju miljoner kronor och 2018 om drygt elva miljoner kronor. I budgeten för 2014-2017 har en intäkt lagts till kommunstyrelsens reserv för oförutsedda kostnader, motsvarande den ökade intäkt som kommunens skulle få om riksdagen fattar beslut i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samband med budgetuppföljning 1 redogöra för utfallet av eventuellt nytt utjämningssystem samt att, i det fall riksdagens beslut på något sätt avviker från regeringens förslag, redogöra för hur de uteblivna intäkterna ska hanteras i kommunens budget. 7.2.9 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Nedanstående tabell visar Flens kommuns budgeterade skatteintäkter och bidrag från den kommunalekonomiska utjämningen i sammandrag, belopp i Mkr. Prognosen 2014-2017 är beräknad utifrån 16 100 invånare och med oförändrad skattesats. I nedanstående tabell ingår inte de förväntade ökade bidragen i det, av regeringen, föreslagna nya utjämningssystemet. Intäkter Utfall Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skatteintäkter 593,9 601,5 615,5 633,5 660,7 683,1 Inkomstutjämning 156,8 171,1 176,7 181,6 184,5 191,2 Regleringsbidrag/avgift 7,9 4,1 3,1-1,6-6,1-10,6 Strukturbidrag 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Kostnadsutjämningen 14,5 14,8 12,0 12,0 12,0 12,0 LSS-utjämning 7,5 2,4 3,9 3,9 3,9 3,9 Kommunal fastighetsskatt 28,9 29,2 28,8 28,8 28,8 28,8 Summa intäkter 810,1 827,5 840,7 858,9 884,5 909,1 7.2.10 Budgetpropositionen Den 18 september presenterar regeringen 2014 års budgetproposition. Några ekonomiska effekter av budgetpropositionen har därför inte kunnat inarbetas i den strategiska planen. 7.2.11 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Löneförändring 1 % +/- 5,9 Mkr Tio heltidstjänster +/- 4,5 Mkr Prisförändring 1 % +/- 2,9 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10 % +/- 2,6 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/- 0,5 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid förändring av invånarantalet med 100 personer +/- 4,9 Mkr Förändring av skatteprognosen med 1 % +/- 7,9 Mkr Förändring av utdebiteringen med 10 öre +/- 2,7 Mkr 7.2.12 Befolkning demografi Folkmängden i Flens kommun minskar sedan 1970-talet, då kommunen hade över 18 000 invånare. Minskningen var kraftig i början av 80-talet och slutet av 90-talet, uppgången i början av 90-talet var 43

bara tillfällig. Den negativa trenden har hållit i sig fram till idag, även om minskningstakten har avtagit de senaste 5 åren, under innevarande år (2013) tycks till och med befolkningen öka något. Invandringen är en mycket viktig faktor som dämpar minskningen av folkmängden. I juni 2013 uppgick befolkningen i Flens kommun till 16 092 invånare; därmed ökade folkmängden med 73 invånare under första halvåret 2013. Befolkningsutvecklingen är en viktig fråga för kommunen. I den ekonomiska planeringen, gällande beräkning av skatteintäkter och statsbidrag, väljer kommunen att utgå från ett befolkningsunderlag om 16 100 invånare under planperioden. Det är 50 invånare fler än i budget 2013. Arbetet med åtgärder för att öka kommunens befolkning, bl. a. nya områden för boende och försköning av tätorterna, fortsätter. Arbetet med Färdplan Flen syftar till att initiera och ta fram de första stegen och arbetsformerna i ett långsiktigt och medvetet kommun- och varumärkesutvecklingsarbete med målet att åstadkomma en positiv utveckling i Flens kommun. De demografiska förändringarna påverkar förstås behovet och efterfrågan på olika kommunala verksamhetsområden. 7.2.13 Investeringar Principerna för budgetering av inventarier, utrustning, maskiner och fordon förändrades i budget 2012. Respektive nämnd/förvaltning får i budgeten ett årligt investeringsbelopp för dessa anskaffningar. Nyanskaffningar i samband med start av ny verksamhet ingår inte i det årliga anslaget utan får äskas särskilt. De anslag som inte förbrukats kan föras till nästa år via tilläggsbudgeten. För dessa investeringar gäller inte tvåårsregeln utan det är tillåtet att föra över dessa anslag utan särskilt beslut i mer än två år. I de flesta fall är det dock normalt att beviljade anslag förbrukas under budgetåret. Investeringar per nämnd 2014 (tkr) Kommunstyrelsen 11 500 Teknisk nämnd 7 680 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd 1 600 Barn- och utbildningsnämnd 3 006 Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd 200 Kultur- och fritidsnämnd 4 810 Socialnämnd 1 470 Total investeringsbudget 2014 30 266 7.2.14 Övriga åtaganden Ansvarsförbindelsen/avsättning Enligt god kommunal redovisningssed skall endast pensionsförpliktelser som intjänats av våra anställda efter 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. De pensioner som intjänats t o m 1998, benämnd som ansvarsförbindelsen, upptas däremot endast som en information till balansräkningen. Denna skuld uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 402,5 Mkr. Utbetalningen av dessa pensionsbelopp belastar årligen resultatet. Efterhand som pensionskullarna ökar kommer denna kostnad att öka och bli en stor belastning i den kommunala ekonomin. 44

Kommunen har som ett finansiellt mål från och med 2007 valt att öronmärka hälften av årets redovisade balanskravsresultat till framtida pensionsåtaganden. 7.3 BALANSKRAV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING För kommunerna gäller ett lagstadgat balanskrav, vilket innebär att resultatet skall vara positivt, dvs. intäkterna skall överstiga kostnaderna om inte synnerliga skäl finns. Uppkomna underskott ska täckas senast inom tre år. Kommunallagen anger numera även att kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I Flens kommun anger, de av fullmäktige nyligen antagna, riktlinjerna att fullmäktige varje år i samband med budgetbeslutet ska fastställa vilka mål för god ekonomisk hushållning som ska gälla i kommunen. Utredningen om kommunsektorn och konjunkturer överlämnade i mitten av september 2012 betänkandet Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59). Utredningens förslag ledde till ett beslut om att inrätta lokala resultatutjämningsreserver, vilka innebär att kommunerna under vissa förutsättningar får spara sina överskott i en reserv som ska kunna användas för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Balanskravet sätter den nedre gränsen för kommunernas resultatnivå. I kommunallagen har sedan länge begreppet god ekonomisk hushållning varit ett överordnat begrepp. Genom ändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning har lagstiftaren stramat upp regelverket runt begreppet. Det ska finnas mål för god ekonomisk hushållning dels i form av finansiella mål och riktlinjer och dels i form av verksamhetsmål. I Flens kommun definieras god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet med följande mål: - Att under planeperioden uppnå ett resultat som är 1 procent av skatteintäkterna och utjämningen (ca 8,4 Mkr). - Investeringar avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel eller i enlighet med särskilt beslut. Exploateringsverksamhetens kostnader förväntas täckas av framtida intäkter från tomtförsäljningar. Kostnaderna för exploatering uppgår ofta till stora belopp som är svåra att likvidmässigt hantera och får därför finansieras med extern upplåning. - Att öronmärka hälften av årets redovisade balanskravsresultat till framtida pensionsåtaganden. För god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv har ett antal framgångsfaktorer inarbetats i den strategiska planen under strategiskt mål 6 (se avsnitt 6.6 ovan). Målet för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är således Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande, med följande framgångsfaktorer: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning. 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser. 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. 45

4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen. 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete. 6. Långsiktighet och strategisk planering. 7. System för ständiga förbättringar. 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling. 9. Bra webbinformation med e-tjänster. För att mäta måluppfyllelsen för ovanstående framgångsfaktorer används följande indikatorer: - Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. - Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon. - Kommunens webbinformation. - Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. - Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). - Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). - Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). - Nettokostnad per invånare. - Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). I inledningen av avsnitt 8 redogörs för målnivån för den strategiska planens indikatorer under planperioden. 46

7.4 RESULTATBUDGET Resultatbudget 2014-2017 Belopp i tkr Antal invånare 16050 16100 16100 16100 16100 Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens kostnader -976 075-1 040 647-1 040 827-1 038 195-1 030 397-1 030 087 Verksamhetens intäkter 182 650 223 735 212 457 212 457 212 457 212 457 Avskrivningar -12 411-13 600-19 000-19 000-19 000-19 000 Verksamh nettokostnad -805 836-830 511-847 370-844 739-836 941-836 631 (fast pris) Nettoprisförändring -15 598-31 504-47 724 Verksamh nettokostnad -805 836-830 511-847 370-860 337-868 445-884 355 (löpande pris) Skatteintäkter 593 859 601 510 615 494 633 537 660 736 683 131 Inkomstutjämning 156 803 171 093 176 714 181 624 184 554 191 236 Regleringsbidrag/avgift 7 900 4 053 3 140-1 598-6 139-10 597 Strukturbidrag 594 594 596 596 596 596 Kostnadsutjämning 14 450 18 602 12 043 12 043 12 043 12 043 LSS-utjämning 7 519 2 446 3 891 3 891 3 891 3 891 Kommunal fastighetsavg 28 912 29 199 28 824 28 824 28 824 28 824 Finansiella kostn - intäkter 6 931 6 640 7 330 7 330 7 330 7 330 RESULTAT 11 132 3 626 662 5 911 23 391 32 099 47

7.5 FINANSIERINGSBUDGET Finansieringsbudget/plan 2014-2017 Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Driftresultat 23 543 17 226 19 662 24 911 42 391 51 099 Försäljning av anläggnings- 2 841 3 000 1 000 1 000 1 000 1 000 tillgångar Ökning av långfristiga 10 000 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 skulder Övr rörelsekapital- 44 966 0 0 0 0 0 påverkande intäkter S:A TILLFÖRDA MEDEL 81 350 45 226 45 662 50 911 68 391 77 099 Nettoinvesteringar -31 176-56 000-65 782-55 000-50 000-50 000 Minskning av långfristiga -1 250-2 000-4 400-4 000-3 800-3 800 skulder Övr rörelsekapital- 0 0 0 0 0 påverkande kostnader S:A ANVÄNDA MEDEL -32 426-58 000-70 182-59 000-53 800-53 800 Förändr av likvida medel 48 923-12 774-24 520-8 089 14 591 23 299 48

7.6 BALANSBUDGET Balansbudget/plan 2014-2017 Belopp i tkr Tillgångar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Omsättningstillgångar 188 200 175 000 190 000 195 000 200 000 215 000 Anläggningstillgångar 593 652 643 055 655 652 669 652 684 652 699 652 SUMMA TILLGÅNGAR 781 852 818 055 845 652 864 652 884 652 914 652 Skulder och eget kapital Eget kapital 467 031 465 860 471 319 477 230 500 620 532 719 -Därav årets resultat 11 132 3 626 662 5 911 23 391 32 099 Avsättningar 87 489 82 970 94 685 99 686 102 308 104 930 Skulder Anläggningslån 47 750 71 000 90 256 110 366 115 287 115 229 Kortfristiga skulder 179 581 198 226 189 392 177 370 166 437 161 774 Summa skulder 227 331 269 226 279 648 287 736 281 724 277 003 Skulder o eget kapital 781 852 818 056 845 652 864 652 884 652 914 652 49

7.7 INVESTERINGSBUDGET Nedanstående tabell redogör för tillkommande planerade investeringar under 2014. Denna strategiska plan innehåller beslut om investeringar under 2014 samt en plan för 2015-2017. De investeringar som budgeterats tidigare år men inte färdigställs kan överföras till 2014 via 2- årsregeln eller tilläggsbudgeten. Från budget 2012 och framåt ges varje nämnd ett samlat anslag för nyanskaffning av inventarier, maskiner och fordon. Respektive nämnd får själva besluta om vad som ska anskaffas under förutsättning att anskaffningarna stödjer den verksamhet som bedrivs. Investeringsmedel för exploatering av Malmakvarn har äskats av Tekniska nämnden. Eftersom det i nuläget råder osäkerhet framför allt rörande starttidpunkt, men även belopp, får en framskrivning om anslag ske i särskild ordning när investeringen blir aktuell. Även andra investeringar, som är osäkra till belopp eller starttidpunkt, får skrivas fram på detta sätt. Investeringsbudget (tkr) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelsen 11 500 7 500 3 500 3 500 Ortsutveckling Malmköping: Infrastruktur 3 000 Ortsutveckling Hälleforsnäs: Infrastruktur 2 000 2 000 Ortsutveckling Sparreholm: Infrastruktur 2 000 2 000 Inventarier, maskiner och fordon 500 500 500 500 Medfinansiering Cykelbanan Yxtatorp- Malmköping 1 000 Centrala IT-investeringar 3 000 3 000 3 000 3 000 Teknisk nämnd 7 680 8 180 8 180 8 180 Beläggningar 1 000 1 000 1 000 1 000 Ombyggnad av Landsvägsgatan etapp 3, tillkommande kostnader 1 000 Energieffektiviseringsåtgärder i fastigheter 250 250 250 250 Offentlig belysning 700 700 700 700 Brounderhåll 1 500 1 500 1 500 Inventarier, maskiner och fordon 1 730 1 730 1 730 1 730 Investeringsreserv Teknisk nämnd 3 000 3 000 3 000 3 000 50

Investeringsbudget (tkr) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd 1 600 1 600 1 600 1 600 Exploateringar 500 500 500 500 Inventarier, maskiner och fordon 1 100 1 100 1 100 1 100 Barn- och utbildningsnämnd 3 006 2 402 1 922 2 882 Datorer, IT-utrustning, smartboards etc. 1 848 1 244 764 1 724 Skolmöbler 700 700 700 700 Investeringar kostenheten 458 458 458 458 Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd 200 200 200 200 Inventarier, maskiner och fordon 200 200 200 200 Kultur- och fritidsnämnd 4 810 810 810 610 Inventarier, maskiner och fordon 510 510 510 510 Utbyte, uppgradering vattenrening i simhallen 2 000 Utbyte badbryggor kontinuerligt 200 200 Nytt maskineri bowlingen 2 000 Skoter för att köra upp skidspår 200 Idrottsmateriel till inomhus och utomhus 100 100 100 100 Socialnämnd 1 470 870 870 870 IT till stöd och larm, Salstagatan 16 100 Möbler till Salstagatan 16 150 Ny upphandling av planeringsverktyg och larm inom hemtjänsten 350 Inventarier, maskiner och fordon 870 870 870 870 Total investeringsbudget 2014 30 266 21 062 16 582 17 342 51

7.8 BUDGETREGLER 7.8.1 Nämndernas hantering av budgetanslag De ekonomiska ramarna fastställs av kommunfullmäktige netto. Redovisningen av kostnader och intäkter ger en vägledning om verksamhetens omfattning och bygger på historiska värden. Nämnderna har uppdraget att upprätta en internbudget med verksamhetsplan för sin verksamhet inom den budgetram som fastställts av kommunfullmäktige samt att under löpande budgetår se till att verksamheten bedrivs inom ramen. De mål, framgångsfaktorer, uppdrag och resultatindikatorer som kommunfullmäktige beslutat om i strategisk plan med budget ska brytas ner i nämndernas internbudgetar. Målen och resultatindikatorerna ska vara uppföljningsbara och ligga i linje med de som beslutats av kommunfullmäktige. I nämndernas uppdrag ingår att besluta om erforderliga effektiviseringar i verksamheten. I de fall där förändringar är av principiell vikt eller skulle kunna stå i strid med de mål kommunfullmäktige beslutat skall åtgärderna underställas fullmäktiges prövning. Strukturella förändringar, dvs. start eller nedläggning av verksamhet/enhet exempelvis skola, eller liknande åtgärd, beslutas av kommunfullmäktige. 7.8.2 Investeringar För inventarier, fordon och maskiner finns ett fast belopp per nämnd. Beloppet bygger på nämndernas bedömning av det framtida behovet över en 10-års period som gjordes i budget 2012. Oförbrukade anslag kommer att föras över till kommande år. Om budgeten överskridits trots att det inte är tillåtet kommer kommande års anslag att reduceras med det överskridna beloppet. För dessa anslag (inventarier, utrustning, maskiner och fordon) gäller således inte 2-årsregeln (se nedan). Möjligheten att överföra anslag mellan flera år ges för att respektive nämnd ska kunna planera anskaffningarna. Reglering av detta sker i tilläggsbudgeten. Utrustning och inventarier för nystartade verksamheter ingår inte i det årliga beloppet. Det är inte tillåtet att byta ut en budgeterad investering mot en annan utan att beslut fattats om detta i kommunfullmäktige. Tekniska nämnden som ansvarar för merparten av kommunens investeringar förfogar över ett anslag för oförutsedda behov/kostnadsökningar. Medel som tas ur Tekniska nämndens investeringsreserv behöver således inte föras upp till kommunfullmäktige för beslut. Detsamma gäller för den investeringsreserv som kommunstyrelsen förfogar över förutsatt att inga beslut tas som strider mot beslutad inriktning och mål för verksamheten. Det finns regler för vad som definieras som driftinköp respektive investeringsanskaffning. Reglerna är i linje med god redovisningssed. För att erhålla en rättvisande kostnadsbild mellan olika verksamheter i kommunen och även rättvisande jämförelser med andra kommuner är det av största vikt att samtliga tillämpar reglerna. En blankett för rapportering av investeringsavslut har tillskapats för att snabbare kunna belasta verksamheterna med kapitalkostnader (internränta och avskrivningar) och därmed återspegla det verkliga kostnadsläget. Parallellt med att kostnaderna belastar verksamheten kommer motsvarande budget att läggas ut för de investeringar där kapitalkostnaden ska kompenseras. I de allra flesta fall blir detta således kostnadsneutralt för förvaltningarna precis som tidigare. 52

Investeringsramen bör inte utgöra hinder för en nämnds ambitioner att vidta investeringar som leder till rationalisering/effektivisering. Därför medges respektive nämnd att besluta om investeringar utöver investeringsramen, dock med förutsättningen att nämnden själv inom befintlig driftbudgetram ska täcka kapitalkostnaden. Denna möjlighet maximeras till ett investeringsbelopp på 2 Mkr per nämnd och år. Om nämnderna beslutar om investeringar med stöd i denna regel ska kopia på beslutet skickas till ekonomiavdelningen. Huvudregeln är att förvaltningarna inte kompenseras för kapitalkostnader avseende de investeringsbeslut som fattas under löpande år och inte ingår i årsbudgeten. Kompensation för kapitalkostnaderna kommer dock att ges när investeringen beviljats av medel ur kommunstyrelsens eller tekniska nämndens investeringsreserv eller i särskilt beslut av kommunfullmäktige. Investeringsprojekt skall betraktas över en tvåårsperiod; dvs. om ett investeringsprojekt påbörjats och genererat kostnader kan återstående budgetmedel utan särskilt beslut i fullmäktige eller nämnden överföras till nästkommande år. Har däremot projektet inte påbörjats och inte medfört kostnader kommer projektet att omprövas. Önskar en nämnd överföra medel ytterligare tid utöver 2- årsperioden, budgetåret plus ett år, skall frågan behandlas på sedvanligt sätt i den tilläggsbudget som behandlas av kommunfullmäktige. 7.8.3 Exploatering Med markexploatering avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I markexploateringsverksamheten ingår också att bygga kompletterande gemensamma anordningar som gator, grönområden samt VA och elanläggningar. Under planperioden kommer satsningar på områden för bostadsbebyggelse att fortsätta. Enligt god redovisningssed ska kostnaderna för färdigställande av ett exploateringsområde redovisas som en omsättningstillgång då dess syfte är att tomterna ska avyttras. Riktlinjer för kommunens exploateringsredovisning har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige. 7.8.4 Personal Resursen personal hanteras i budgetprocessen av varje nämnd inom den ekonomiska ramen som Kommunfullmäktige tilldelat nämnderna. Endast organisationsförändringar som innebär flyttning av verksamhet mellan förvaltningar och nämnder skall behandlas av kommunfullmäktige. 7.8.5 Uppföljning Kontinuerlig uppföljning av beviljade ekonomiska resurser, resultatmål och indikatorer är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning och goda verksamhetsresultat. Respektive nämnd ansvarar för att det finns rutiner för hur uppföljningen skall hanteras och att vägarna för rapportering är tydliga. All uppföljning, oberoende av på vilken nivå i organisationen den görs, har som sitt primära syfte att utgöra utgångspunkt för aktiva åtgärder för att komma till rätta med verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser. Som en sista åtgärd kan det bli aktuellt att pröva frågan om utökade resurser/omfördelning av resurser från andra verksamhetsområden. 53

Nämnder och förvaltningar skall följa de riktlinjer och anvisningar, som upprättas av kommunstyrelsen eller kommunledningsförvaltningen/ekonomiavdelningen, vad gäller uppföljning av ekonomi, mål, kvalité, volymer, resultatindikatorer och särskilda uppdrag. Uppföljning till kommunstyrelsen skall ske i form av budgetuppföljning per 30/4, till kommunfullmäktige i form av delårsrapport per 31/8 och efter årets slut i form av bokslut/årsredovisning. Skulle väsentlig avvikelse gentemot vad som planerats uppmärksammas under tiden mellan ovan nämnda uppföljningstillfällen har nämnderna skyldighet att i särskild ordning aktualisera detta hos kommunstyrelsen. Nämnderna väljer själva utformning och frekvens i den uppföljning som redovisas till den egna nämnden. 54

8 NÄMNDERNAS RAMAR OCH UPPDRAG 8.1 BESKRIVNING AV RESULTATINDIKATORSTABELLERNA Till den strategiska planen 2014-2017 kopplas ett antal resultatindikatorer som ska underlätta bedömningen av om verksamheterna utvecklas i riktning så att de strategiska målen på sikt kan uppfyllas. Kolumn, Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 = De indikatorer som markerats med blått är resultatindikatorer kopplade till Kommunfullmäktiges strategiska mål. = De indikatorer som är vita är Kommunfullmäktiges nämndspecifika resultatindikatorer kopplade till respektive nämnds uppdrag. Både resultatindikatorerna kopplade till Kommunfullmäktiges strategiska mål och till nämndernas uppdrag ska följas upp och redovisas till Kommunfullmäktige. Kolumn Mätning 2012, jämf riket/kkik/övriga Kolumnen visar Flens värden den senaste mätningen. Färgerna i kolumnen för Flens mätning 2012 avser Flens värde i relation till den största möjliga jämförelsegruppen. De jämförelsegrupper som värdena relateras till är oftast riket (290 kommuner), KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet), ca 200 som deltog 2012 eller de kommuner som gjort SCB:s medborgarundersökning, 120 deltog i 2012 års undersökning (vår och höst). Kolumnen Riket/KKiK/övriga visar värdet för den största jämförelsegruppen. Viken grupp som är den största gruppen framgår av resultatindikatorn. Där framgår också källan till värdet på indikatorn. = Bland de 25 procent bästa, bra resultat för Flens kommun = Bland de 50 procent i mitten, medelresultat för Flens kommun = Bland den 25 procent sämsta, förbättringsområde för Flens kommun I SCB:s medborgarundersökning redovisas resultaten som betygsindex mellan 0-100. Ju högre värde desto bättre värde har invånarna gett sin kommun. Kolumn Mål 2017 Här anges den långsiktiga målnivån för indikatorerna i den strategiska planen 2014-2017. I den strategiska planen 2014-2017 finns inga detaljerade målnivåer angivna. Generellt gäller att: - Indikatorer som visar rött vid 2012 års mätning ska förbättras så att de i slutet av perioden, år 2017, visar gult. - Gula och gröna indikatorer ska inte försämras dvs. minst ligga kvar i samma färg 2017, helst med förbättrade värden. 55

- För indikatorer som saknar färgmarkering och därmed jämförelser med riket, KKiKkommunerna eller medborgarundersökningen anges riktningen för hur indikatorn ska utvecklas, exempelvis om värdet ska öka eller minska. 56

8.2 UPPFÖLJNINGSUPPDRAG TILL SAMTLIGA NÄMNDER 8.2.1 Effektiviseringskrav I 2014 års budget läggs ett effektiviseringskrav på samtliga nämnder (med undantag för budgeten för utbetalningar av försörjningsstöd och budgeten för kollektivtrafik) på 0,5 procent, vilket motsvarar drygt fyra miljoner kronor. Utöver det får kommunstyrelsen ytterligare 0,5 procent i effektiviseringskrav, dvs. totalt 1 procent. Varje nämnd ska utifrån sina specifika verksamheter och förutsättningar ta fram förslag för att effektivisera verksamheten. Man bör särskilt eftersträva samverkan mellan kommunens förvaltningar eller med utomstående organisationer där positiva effekter, exempelvis lägre kostnader, mer verksamhet, säkerställande av kompetens bedöms, kan uppstå genom samverkan. Vid utförande av uppdrag/utredning bör noga prövas vilken kompetens som är nödvändig för att säkerställa både rätt kompetens och så låg kostnad som möjligt för att en god kvalitet ska kunna levereras. Vidare bör i översynen av kommunens samlade organisation prövas om vissa funktioner blir effektivare genom samverkan, sammanslagning eller centralisering. 8.2.2 Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att effektivisera sina verksamheter med 1 procent räknat från nämndens nettoram både 2015 och 2016. Respektive förvaltning ska utifrån sina specifika verksamheter och förutsättningar ta fram förslag för att effektivisera verksamheten. Alla nämnder ska rapportera till kommunstyrelsen hur nämnden ska genomföra sina effektiviseringar 2015-2016 i samband med budgetuppföljningen i april 2014. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål ALLA NÄMNDER KKiK/övr 2017 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, (index) SCB:s medborgarundersökning 54 60 Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar, (procent) egen mätning, jmf KKiK 45 45 Sjukfrånvaron. Mäts i årsredovisningen (procent) 2011 4,67 % 4,65 Minska Frisknärvaron Mäts i årsredovisningen. (procent) 2011 35,40 % 31,59 Öka Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon, (procent) jmf KKiK 69 41 Kommunens webbinformation (procent), jmf KKiK 74 74 Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning (NMI Index) 51 56 Andel medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom 2 dagar, (procent), jmf riket 84 72 Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga, (procent) jämf KKiK 81 82 57

Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål ALLA NÄMNDER KKiK/övr 2017 Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (t.ex. Lean), egen mätning iu iu Öka 58

8.3 KOMMUNFULLMÄKTIGE 8.3.1 Verksamhetsområde Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ska arbeta i enlighet med fullmäktigeavsnittet i kommunallagen och arbetsordningen för kommunfullmäktige. Under kommunfullmäktige finns en beredning för medborgardialog. Den är sammansatt av en representant från varje parti som finns representerat i kommunfullmäktige. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål KOMMUNFULLMÄKTIGE KKiK/övr 2017 Valdeltagande i kommunvalet. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 81,8 81,5 Öka Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. Mäts i KKiK (index), jmf KKiK 33 39 Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 1 681 1 962 1 978 1 958 1 938 1 938 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Netto 1 681 1 962 1 978 1 958 1 938 1 938 59

8.4 VALNÄMND, REVISION, ÖVERFÖRMYNDARE 8.4.1 Valnämnd Valnämnden skall hålla allmänna val med högt ställda krav på rättssäkerhet, noggrannhet och effektivitet. Nämnden skall ha en beredskap för att hålla folkomröstning. Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 3 63 881 63 62 62 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Netto 3 63 881 63 62 62 8.4.2 Revision Prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. De kontrollerar även om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 626 705 705 705 705 705 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Netto 626 705 705 705 705 705 8.4.3 Överförmyndare I sin tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare skall överförmyndaren uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet och tillgänglighet. Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 2 789 2 283 2 431 2 413 2 395 2 395 Intäkter -979-603 -613-613 -613-613 Netto 1 811 1 680 1 817 1 799 1 781 1 781 8.4.3.1 Ramförändringar På grund av en ny organisation för överförmyndaren utökas budgetramen med 120 tkr från och med 2014. 60

8.5 PERSONALNÄMND Personalnämnden ansvarar för långsiktiga personalstrategiska frågor med särskild vikt på kompetensförsörjning på lång sikt, kompetensutveckling av personalen och den framtida personalstrukturen. Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 152 228 229 227 225 225 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Netto 152 228 229 227 225 225 61

8.6 KOMMUNSTYRELSE 8.6.1 Verksamhetsområde Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har ansvar för den ekonomiska förvaltningen, beredning och yttranden i ärenden till kommunfullmäktige, verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut samt övriga uppdrag från kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar också för utvecklings- och näringslivsfrågor och har servicefunktioner för allmänheten och övriga nämnder. 8.6.2 Övriga beslut/särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda möjligheter att förlänga säsongen på kommunens idrottsanläggningar. För eventuella åtgärder som ska genomföras efter utredningen reserveras 250 tkr i kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsen ska besluta hur de reserverade budgetpengarna ska användas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom boendeområdet för att tydliggöra kommunens insatser i syfte att uppnå visionen. Kommunstyrelsen har redan tidigare beslutat att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen som bör vara en viktig del av det nya uppdraget. Översynen av bostadsförsörjningen bör även omfatta strategiska funderingar kring kommunens exploatering av nya boendeområden, utbudet av bostäder av olika slag samt vilka eventuella justeringar av nuvarande principer som kan behöva göras på kort och lång sikt. Samverkan bör ske med Flens Bostad AB och andra intressenter på bostadsmarknaden. Arbetet bör inledas med att ta fram ett förslag till direktiv för arbetet och huvudansvarig är kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera ett arbete för att förbättra både intern och extern samverkan. Arbetet bör inledas med en inventering av pågående och tänkbara samverkansprocesser som förväntas ge ett mervärde. Önskemål om en förbättrad samverkan har även bärighet mot uppdraget om ny politisk organisation och förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla lokalresursplaneringen. Arbetet ska ske i samverkan med andra nämnder och kommunala bolag. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samband med budgetuppföljning 1 2014 redogöra för utfallet av eventuellt nytt utjämningssystem samt att, i det fall riksdagens beslut på något sätt avviker från regeringens förslag, redogöra för hur de uteblivna intäkterna ska hanteras i kommunens budget. 62

Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen KOMMUNSTYRELSE Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Mäts i SBA (Stockholm Business Alliance nöjd kundindex). (NKI), jmf riket, mäts vartannat år 71 66 Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) 255 146 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen. Mäts i KKiK (antal/1000 inv), jmf riket 3,1 13,7 Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. (Nöjd region index, NRI), 51 59 Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10Mbit/s hastighet. Redovisas årligen av PTS (procent), jmf riket - Befolkning - Arbetsställen Byggklar mark för industrier och andra verksamheter, tomtyta egen mätning, - Småindustri och handel - Större industri 80 81,98 Riket/ KKiK/övr 89,45 87,28 Mål 2017 Öka Öka 32 000 m 2 105 000 m 2 Öka Möjlighet till bra boende Mäts genom fråga i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 56 58 Antal anmälda våldsbrott. Hämtas från KOLADA, 2011 (våldsbrott per 1000 invånare), jmf riket 15,6 9,1 Nöjd medborgarindex, totalt. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 44 54 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, (antal/1000 inv), 2011, jmf riket 36 22 Andel nyanlända personer som efter 2 år och avslutad etablering går över på försörjningsstöd (procent) Egen mätning iu iu Andel (procent) invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd inkl. introduktionsersättning 2011, jmf riket 8,2 4,2 Andel (procent) hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i 10-12 mån under året 2011, jmf riket 36,3 26,0 Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv), jmf riket 2 212 1 044 Andel återvunnet hushållsavfall, (procent), mäts i KKiK 27 35 Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen, - Värmeförbrukning inkl. varmvatten - Elförbrukning fastighetsel Uppvärmning kwh/kvm atemp per år (normalårsjusterad), mäts i årsredovisningen. Avser energiåtgången för att värma upp en lokalyta över 10 o C, egen mätning. 141 60 Minska Minska 63

Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål KOMMUNSTYRELSE KKiK/övr 2017 Nöjd medborgarindex för Vatten och avlopp. Mäts i SCB:s medborgar- undersökning (NMI index) 65 78 Nöjd medborgarindex för renhållning, sophämtning. Mäts i SCB: s medborgar- undersökning (NMI index) 65 65 Årets resultat (mkr), mäts i årsredovisningen. 11,1 1% Målet uttrycks i procent av skatteintäkter och utjämning (ca 8 mkr) Egenfinansierade investeringar (procent), mäts i årsredovisningen (exkl. exploatering och särskilda beslut) 100 100 Nettokostnad näringslivsbefrämjande åtgärder, (kr/inv), hämtas från KOLDA 267 244 Nettokostnad per invånare. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 50 366 48 113 Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 100 740 87 172 75 911 72 123 72 457 72 357 Intäkter -7 254-2 837-2 931-2 931-2 931-2 931 Netto 93 487 84 334 72 981 69 192 69 526 69 426 8.6.3 Ramförändringar Kommunstyrelsens ram minskas med 1 000 tkr 2014 och 2015 på grund av minskande kostnader för kollektivtrafik. Minskningen av kostnader beror på den nya finansieringsmodell som börjat tillämpas av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Kommunstyrelsens ram minskas vidare med 1 800 tkr för återföring av kostnadsansvaret för personal och utbildningsinsatser inom VERA-projektet till arbetsmarknads- och utbildningsnämnden och med 370 tkr för personalkostnader som återförs till socialnämnden. Då projektet är avslutat återgår kostnadsansvaret för projektpersonalen till den nämnd där personalen har sin grundanställning. Kommunstyrelsen får en ramökning för samordning av ortsutvecklingsarbetet. Det fortsatta arbetet med ortsutvecklingen övergår till linjeorganisationen när projektet Färdplan Flen avslutas och det finns då ett behov av en samordnande funktion för att leda arbetet. Ramökningen uppgår till 600 tkr. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda möjligheter att förlänga säsongen på kommunens idrottsanläggningar. För eventuella åtgärder som ska genomföras efter utredningen reserveras 250 tkr i kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsen ska besluta hur de reserverade budgetpengarna ska användas Kommunstyrelsen får slutligen en ramökning med 300 tkr 2014, 200 tkr 2015 och 100 tkr 2016 för indexuppräkning på avsättningen till Citybanan. 64

Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 7 896 9 900 11 500 7 500 3 500 3 500 65

8.7 ARBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSNÄMND Verksamheten omfattar kommunal vuxenutbildning, kommunal arbetsmarknadsverksamhet samt kommunens integrationsarbete. Introduktionsverksamheten för redan mottagna vuxna kvarstår i kommunal regi till och med 2013. Verksamheten omfattar även konsumentvägledning, samt budget- och skuldrådgivning. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål AREBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSNÄMND KKiK/övr 2017 Öppet arbetslösa 18-24 år. Mäts genom statistik från Arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 7,1 4,2 Minska Kostnad Komvux (kr/heltidsstuderande), hämtas från KOLADA) 44 501 52 119 Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, (kr/inv), jmf riket 321 371 Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (procent) 2011. Mäts i KKiK, jmf riket 72,2 78,4 Andel öppet arbetslösa utrikesfödda 16-64 år. Mäts genom arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 19,0 12,4 Minska Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 50 557 51 904 36 083 35 946 35 810 35 810 Intäkter -37 716-39 953-22 392-22 392-22 392-22 392 Netto 12 841 11 952 13 691 13 554 13 418 13 418 8.7.1 Ramförändringar Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden får en ramökning för samverkan runt nyanlända barn och vuxna som kommer till Flens kommun. Pengarna ska användas till lokalhyra och driftskostnader för verksamheten som kallas Kompassen, en samverkan med skolan och arbetsförmedlingen. Ramförstärkningen är 150 tkr för hela planeringsperioden. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden får även en ramökning för de personalkostnader som återförs till nämnden från VERA-projektet. Ramökningen uppgår till 1 800 tkr. Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 182 200 200 200 200 200 66

8.8 TEKNISK NÄMND 8.8.1 Verksamhetsområde Tekniska nämnden ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator, vägar, parker, lokala trafikföreskrifter, trafiksäkerhets- och parkeringsärenden samt vissa av kommunens bebyggda fastigheter. Ansvaret för kommunens exploateringsverksamhet åligger också tekniska nämnden. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ TEKNISK NÄMND KKiK/övr Antalet byggklara tomter. Mäts genom att räkna antalet byggklara tomter i kommunens utbud (antal), egen mätning 64 Nöjd medborgarindex, gator och vägar. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 50 53 Nöjd medborgarindex, gång och cykelvägar. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 48 53 Nettokostnad gator, vägar, parkering och parker. Hämtas från KOLADA (kr/invånare), jmf riket 1 545 1 491 Mål 2017 Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 56 691 90 009 88 182 88 191 87 921 87 921 Intäkter -27 875-62 939-61 231-61 231-61 231-61 231 Netto 28 816 27 070 26 951 26 961 26 691 26 691 8.8.2 Ramförändringar Tekniska nämnden får en ramökning för utökat drift- och underhållsansvar för gator, vägar och gång- och cykelbanor, bland annat vid Hasselbacken i Mellösa. Ramökningen uppgår till 100 tkr. Tekniska nämnden får vidare en utökad ram för 2014 i syfte att finansiera rivning av diverse ekonomibyggnader på kommunal mark. Ramökningen uppgår till 200 tkr. Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 23 636 11 830 7 680 8 180 8 180 8 180 67

8.9 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND 8.9.1 Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden ska genom lustfyllt och lockande kultur- och fritidsutbud ge möjlighet för kommuninvånarna att delta i den fria tidens aktiviteter. Verksamheterna ska fungera som mötesplatser som vänder sig till och är tillgängliga och attraktiva för alla. Kultur- och fritidsnämnden ska bedriva biblioteks- och kulturverksamhet samt ansvara för kommunens konst och konstinköp. Nämnden ska stödja föreningslivet dels genom att ställa lokaler/anläggningar till förfogande och dels genom ekonomiskt stöd. Invånarna erbjuds därigenom olika aktiviteter och verksamheter. Studieförbundens ekonomiska stöd ska göra det möjligt att erbjuda invånarna folkbildning och olika kulturverksamheter. Fritidsgårdarna erbjuder en mötesplats för ungdomar mellan 13 20 år. Nämnden är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för lotterier. Kultur- och fritidsnämnden arbetar under hösten 2013 fram ett regelverk för den kulturmiljon som kommunstyrelsen fattat beslut om. Kulturmiljonen ska användas till kulturaktiviteter i kommunen av engångskaraktär. 8.9.2 Övriga beslut/särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för framtida resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som kommunen ansvarar för. Det gäller även anläggningar som sköts av föreningar med ett kommunalt bidrag. Planen ska ligga som grund för framtida prioriteringar för insatser till nämnda anläggningar. Andra berörda nämnder och kommunala bolag ska involveras i arbetet. Uppdraget ska genomföras i dialog med föreningslivet och även med kommuninvånare. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda möjligheter att förlänga säsongen på kommunens idrottsanläggningar. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KKiK/övr 2017 Turistomsättningen. Statistik från Resurs AB (kr/inv), jmf länet 9 367 6 754 Öka Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Egen mätning (antal/inv 7-20 år) iu - Varav deltagartillfällen i idrottsföreningar 7-20 år. Hämtas från KOLADA (antal/inv 7-20 år)2011, jmf riket 17 30 Medborgarnas nöjdhet med idrotts- och motionsanläggningar. Mäts i SCB:s medborgarundersökning. (NMI index) 48 60 Nöjd medborgarindex kultur. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 55 61 Simhallens öppethållande på kvällar och helger, (timmar/vecka). Mäts i KKiK 27 25 68

Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KKiK/övr Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger (timmar/vecka). Mäts i KKiK 11 12 Nettokostnad turistverksamheten (kr/inv), jmf riket 113 108 Mål 2017 Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 31 013 32 662 33 243 33 194 33 146 33 146 Intäkter -3 448-3 278-3 369-3 369-3 369-3 369 Netto 27 565 29 384 29 874 29 825 29 777 29 777 8.9.3 Ramförändringar Kultur- och fritidsnämnden fick i budget 2013 en ramökning under planperioden för att succesivt stärka fritidsledarresurserna. Målet med förstärkningen var att få möjlighet att utöka öppettider och kvalitet på samtliga fritidsgårdar i kommunen Ramförstärkningen var 250 tkr 2013 och lika mycket till per år fram till 2016, dvs. 500 tkr 2014, 750 tkr 2015 och 1 000 tkr 2016. Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 2 000 510 4 810 810 810 610 69

8.10 SOCIALNÄMND 8.10.1 Verksamhetsområde Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Socialnämnden har det ansvar som åligger kommunen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården inom socialtjänstens verksamhetsområde. I Socialnämndens verksamhetsområde ingår individ- och familjeomsorg samt äldre- och handikappomsorg, vilken även innefattar kommunens ansvar för hälso- och sjukvård. Från augusti 2012 ingår även introduktionsverksamhet för mottagande av ensamkommande flyktingbarn i Socialnämndens ansvar. 8.10.2 Övriga beslut/särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att genomföra en översyn av de insatser kommunen gör för missbrukare. Översynen skall ge en samlad bild av missbruksvården i kommunen och skall särskilt beakta följande: o Möjligheter till varierade behandlingsmetoder. o Snabb hjälp för missbrukare. o Behovet av en samlingslokal för missbrukare. o Kommunens förebyggande missbruksarbete. Socialnämnden ska rapportera resultatet av översynen till kommunstyrelsen under första halvåret 2014. Socialnämnden ska en gång per kvartal rapportera till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnader och vilka åtgärder nämnden har tagit att ytterligare minska kostnaderna. Kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att rapportera olika scenarier om ekonomiska effekter av eventuell omstrukturering av kommunens äldreomsorg. Rapportering ska ske redan innan projekttiden har löpt ut. Detta för att ekonomiska effekter ska kunna vägas in redan i Strategisk plan 2015-2018. Rapportering ska ske till planeringsberedningen senast maj 2014. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ SOCIALNÄMND KKiK/övr Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. 86 81 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde. Mäts i KKiK. (medelvärde) 58 52 Serviceutbud i särskilt boende, andel (%) av maxpoäng. Mäts i KKiK. 49 70 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen. Mäts i KKiK (andel av maxpoängen) 58 69 Mål 2017 70

Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ SOCIALNÄMND KKiK/övr Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. 92 90 Antal olika personal som möter en hemtjänsttagare under en 14-dagarsperiod (medelvärde). Mäts i KKiK. (antal/14 dagar) 14 13 Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Mäts i KKiK (andel av maxpoängen) 89 83 Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSSinsats (alla insatser), 2011. Hämtas från KOLADA (medelvärde antal dagar), jmf KKiK 19 36 Kostnad särskilt boende äldreomsorg (kr/brukare), hämtas från KOLADA, jmf riket 609 911 587 996 Kostnad hemtjänst äldreomsorg (kr/brukare). Hämtas från KOLADA, jmf riket 149 824 155 792 Kostnad boende enligt LSS (kr/brukare), hämtas från KOLADA, jmf riket 1 013 407 785 024 Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats 2011, andel (procent), mäts i KKiK 94 78 Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år. Hämtas från KOLADA medelvärde (antal dagar), jmf KKiK 177 104 Vårddygn i institutionsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år, andel (procent), jmf riket 9,2 34,4 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar), mäts i KKiK 43 16 Nettokostnad individ och familjeomsorg. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 4 696 3 030 Nettokostnad för insatser enl LSS. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 4 684 4 043 Mål 2017 Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 361 722 342 265 380 887 378 133 375 090 375 090 Intäkter -73 816-54 132-55 593-55 321-55 321-55 321 Netto 287 906 288 133 325 294 322 813 319 770 319 770 8.10.3 Ramförändringar Socialnämnden får en utökad ram för ökade kostnader för personlig assistans. Ramökningen uppgår till 2 200 tkr. Socialnämnden får även en utökad ram för att finansiera möjligheten för de anställda som tillhör Kommunal att växla en extra semestervecka mot att de avstår semestertillägg. Ramökningen uppgår till 300 tkr. 71

Socialnämnden får vidare en utökad ram för utökningen från 14 till 21 platser på helår för Hedens korttidsvård. Ramökningen för 2013 var beräknad på halvårskonsekvens. Ramökningen, som uppgår till 2 100 tkr ska även finansiera höjd årshyra för Heden. Socialnämnden får även en ramökning för de personalkostnader som återförs till nämnden från VERA-projektet. Ramökningen uppgår till 370 tkr Socialnämnden får slutligen en ramökning för nya lokaler för stöd och behandling. Ramökningen uppgår till 314 tkr 2014, utifrån halvårskonsekvens, och 2015 och framåt uppgår ramökningen till 628 tkr. Socialnämnden har även äskat en ramökning för nattbemanning inom socialpsykiatrin. I resultatbudgeten finns 587 tkr, motsvarande 75 procent av den beräknade kostnaden, 2014 och 782 tkr, 100 procent, 2015 och framåt reserverade i kommunstyrelsens reserv. Socialnämnden kommer att få ramförstärkningen när nattbemanningen har implementerats. Fullmäktige beslutade vid augustisammanträdet 2013 att budgetansvaret för försörjningsstödet ska överföras från kommunstyrelsen. Socialnämndens ram förstärks därför med 18 677 tkr och kommunstyrelsens ram minskas med samma belopp. Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 2 697 1 745 1 470 870 870 870 72

8.11 BYGG-, MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMND 8.11.1 Verksamhetsområde Bygg-, miljö- och räddningsnämnden ansvarar för de uppgifter enligt plan- och bygglagen m.m. som ankommer på byggnadsnämnden. Nämnden ansvarar också för upprättande av detaljplaner och områdesbestämmelser samt namnsättning av områden, kvarter och gator samt adressättning. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden ansvarar för de uppgifter som enligt lag ankommer på den kommunala nämnden enligt miljöbalken och livsmedelslagen samt tillsyn enligt tobakslagen och lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar också för att bevaka och yttra sig i naturvårdsfrågor. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden ska bedriva förebyggande och operativ räddningstjänst i enlighet med av kommunfullmäktige antaget handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. I uppdraget ingår också att bedriva utbildning i förebyggande brandskydds- och säkerhetsarbete. Nämnden bedriver också sotning och brandskyddskontroll. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden bedriver även översiktlig planering på uppdrag av kommunstyrelsen. 8.11.2 Övriga beslut/särskilda uppdrag Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får i uppdrag att, senast 2014, ta fram nya lokala miljömål. I arbetet ska hänsyn tas till nu gällande lokala miljömål. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ Mål BYGG- MILJÖ OCH RÄDDNINGSNÄNMND KKiK/övr 2017 Planlagd attraktiv mark ska finnas avsatt för flerbostadshus och gruppbebyggelse. Mäts genom att sammanställa antal möjliga bostadslägenheter, (antal), egen mätning 65 Öka Nöjd medborgarindex räddningstjänsten. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 74 74 Nöjd medborgarindex, miljö. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) 47 54 Nettokostnad för miljö, hälsoskydd och myndighetsutövning. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 100 146 Nettokostnad räddningstjänsten. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket 992 838 Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 24 550 21 873 22 699 22 659 22 470 22 470 Intäkter -6 385-3 590-3 710-3 710-3 710-3 710 Netto 18 165 18 283 18 989 18 949 18 760 18 760 73

8.11.3 Ramförändringar Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får en ramökning med 150 tkr 2014 som utökas till 300 tkr 2015 och framåt. Pengarna ska finansiera en utökning med en tjänst som miljöinspektör. Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 859 1 845 1 600 1 600 1 600 1 600 74

8.12 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 8.12.1 Verksamhetsområde Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar och består av förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, särskola och elevhälsa. Dessutom ingår pedagogisk omsorg och kommunala kulturskolan. Barnomsorg för barn 1-5 år omfattar förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem). Sexåringarna erbjuds förskoleklass och vid behov även barnomsorg. Skolbarnomsorg erbjuds i form av fritidshem och vänder sig till skolbarn 6-9 år. Barnen är skolpliktiga i grundskolan fr.o.m. höstterminen det år de fyller sju år t.o.m. vårterminen det år de fyller sexton år. Elever med utvecklingsstörning som inte bedöms kunna nå grundskolans mål är berättigade till undervisning i särskolan. Särskolan följer egen läroplan och målen anpassas till stor del till den enskilde elevens förutsättningar. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan erbjuder utbildning för ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller särskola fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Kulturskolan är en frivillig verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar mellan 6 19 år och erbjuder verksamhet inom dans, drama, instrumentspel och sång. Eleverna betalar en terminsavgift och kulturskolan har även instrument för uthyrning. Elevhälsan omfattar kommunens skolhälsovård, resursgrupp och stödteam. I nämndens verksamhetsområde ingår också att producera och leverera mat till skolor och äldreomsorg. Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KKiK/övr Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent). Egen mätning. 99,5 Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK 37 73 Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK 26 20 Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket 39 69 Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket 75 80 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket 51,5 57,9 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal barn/årsarbetare), jmf riket 5,1 5,5 Mål 2017 75

Resultatindikatorer strategisk plan 2014-2017 Mätning 2012 Jämf riket/kkik/övr Flen Riket/ BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KKiK/övr Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2011, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket 65,9 75,9 Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket 198 205 Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. - Trygghet - Undervisningens innehåll Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. - Trygghet - Undervisningens innehåll 90,4 93,5 88,8 90,2 Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%) 78,3 85,0 Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%) 79,4 86,5 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,6 87,7 Mål 2017 Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%) 72,6 83,2 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 85,5 87,2 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 83,6 80,6 Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år 2011. Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) - Pojkar - Flickor Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent). 5 14 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket 127 748 123 085 Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket 85 576 92 092 Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (tkr/betygspoäng), jmf riket 327 353 Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket 115 196 125 122 80 73 85 84 Öka Öka 76

Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 392 992 356594 362 336 357 946 354 603 354 603 Intäkter -58 955-34 504-35 618-35 618-35 618-35 618 Netto 334 037 322 090 326 718 322 328 318 985 318 985 8.12.2 Ramförändringar Barn- och utbildningsnämnden får en ramminskning på 235 tkr 2014, 440 tkr 2015 och 550 tkr 2016 och framåt. Skälet till ramminskningen är att leasingavtal för datorer har sagts upp och datorer köps istället in av kommunen. Ramminskningen motsvarar nettobesparingen mellan leasingkostnaderna och de kapitalkostnader som uppstår när nämnden investerar i egna datorer. Barn- och utbildningsnämnden får även en ramökning på 200 tkr för inköp av IT-tillbehör. Dessa kostnader har tidigare, felaktigt, belastat investeringsbudgeten. Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Summa 1 035 2 010 3 006 2 402 1 922 2 882 77

9 KOMMUNALA BOLAG I detta avsnitt beskrivs de helägda kommunala bolagens, samt Sörmland Vatten AB, verksamhet och uppdrag i korthet. Flens kommun har även ägande och intressen i ett flertal andra bolag och föreningar. En kortfattad beskrivning av dessa återfinns i Flens kommuns årsredovisning. Befintliga ägardirektiv för bolagen bifogas till den strategiska planen. 9.1 FLENS BOSTADS AB Flens Bostads AB är ett allmännyttigt bostadsföretag bildat av Flens kommun. Bolaget ägs till 100 procent av Flens kommun. Företagets affärsidé är att äga och förvalta bostads- och lokalfastigheter. Nyckeltal Medelantal anställda 2012 22 Balansomslutning 2012-12-31 394,1 mkr Resultat 2012 4,2 mkr Soliditet 2012-12-31 14,4 procent Visionen för bolaget är Flens Bostads AB, som ägare och förvaltare med en självständig ekonomi, ska vara ett flexibelt och framtidsinriktat företag som kan rekommenderas till andra av såväl hyresgäster, brukare, anställda och ägaren. I juni 2011 fick bolaget ett avkastningskrav på sig genom ett ägardirektiv. Avkastningskravet är att bolaget ska generera ett resultat som är minst två procent av marknadsvärdet på bolagets fastigheter uttryckt som vinst efter korrigering för räntekostnader och jämförelsestörande poster. Under 2012 har fastigheterna värderats till ca 465 mkr. I de kundundersökningar som genomförts de senaste åren visar det sig att det samlade resultatet är något över genomsnittet för samtliga SABO-företag. Vakansgraden i lägenhetsbeståndet har minskat de senaste åren. Bolaget har tidigare år förvaltat fastigheter ägda av kommunen respektive Flens kommunfastigheter AB. Förvaltningsavtalet upphörde dock 2012-12-31, vilket medför kostnader för ändrad organisation och övertalighet. 78

9.2 FLENS INDUSTRIHUS AB Bolaget har till uppgift att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 till näringsliv och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är helägt av kommunen. Nyckeltal Medelantal anställda 2012 0 Balansomslutning 2012-12-31 14,8 mkr Resultat 2012 0,4 mkr Soliditet 2012-12-31 41,8 procent Flens Industrihus AB:s verksamhet är begränsad till att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde. Bolaget förvärvade fastigheten 2005. Fram till augusti 2012 var delar av fastigheten outhyrda men har därefter varit fullt uthyrt. 79

9.3 UNIKABRUKET AB Bolaget är helägt av kommunen. Bolagets verksamhet är begränsad till att äga och hyra ut en butikslokal i bruksområdet i Hälleforsnäs. Nyckeltal Medelantal anställda 2012 0 Balansomslutning 2012-12-31 35,3 mkr Resultat 2012 0,2 mkr Soliditet 2012-12-31 10,5 procent Unikabruket AB:s verksamhet består i att förvalta lokalen Hällefors Bruk 1:117 med helt eller delvis kommunalt engagemang avseende uthyrning till näringsliv och därmed förenlig verksamhet. Verksamhetsåret 2012 innehöll diskussioner med nuvarande hyresgäst beträffande lokalen, dess utformning och uppvärmning m.m. Några förändringar är dock ännu inte beslutade och diskussionerna har fortsatt under 2013. I övrigt fungerar verksamheten i bolaget enligt plan. Ett lån om 15 mkr med kommunal borgen omsattes i december 2012 till ny och lägre ränta under ca fyra år framåt. Unikabruket AB har varit med och delfinansierat ett utvecklingsprojekt i syfte att utveckla hela bruksområdet i Hälleforsnäs. Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheters likvidation har förändrat förutsättningarna för utvecklingsarbetet och nu sker ett samarbete med kommunen med anledning av det planerade kommunala övertagandet av stiftelsens fastigheter. 80

9.4 FLEN VATTEN OCH AVFALL AB Bolaget ägs till 100 procent av kommunen. Bolaget har till uppgift att äga Flens kommuns vattenoch avloppsanläggningar samt avfallsanläggningar. Bolagets verksamhet startade 2009 och den finansieras med avgifter från abonnenterna. Nyckeltal Medelantal anställda 2012 0 Balansomslutning 2012-12-31 174,1 mkr Resultat 2012 0 mkr Soliditet 2012-12-31 0,6 procent Bolaget äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och är huvudman för VAanläggningarna i Flens kommun. Syftet är att genom bolaget driva och utveckla vattenförsörjning, avloppshantering och dagvattenhantering så att den tillgodoser brukarnas behov av vattentjänster samt bidra till en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Avgifterna baseras på självkostnadsprincipen. Enligt föreskrifterna om avfall har bolaget fått uppdraget som renhållare i Flens kommun. Avtal har träffats gällande dricksvattensleveranser från Katrineholms vattenverk. En överföringsledning från Valla till Flen har anlagts för ändamålet. Avsikten är att långsiktigt säkra vattenleveranserna i kommunen. En ny återvinningscentral projekteras och det ses som en viktig miljö och framtidssatsning av bolaget. Drift och underhåll av VA-anläggningarna och uppdraget som renhållare i Flens kommun utförs av Sörmland Vatten och Avfall AB, ett bolag som ägs tillsammans med Vingåkers och Katrineholms kommun. 81

9.5 FLENS KOMMUNFASTIGHETER AB Bolaget bildades under 2010, då med namnet Flens Kommuns Fastigheter AB, efter beslut i Kommunfullmäktige. Bolaget är helägt av kommunen. Bolagets verksamhet är att äga och hyra ut verksamhetsfastigheter. Från och med 2010-12-31 äger bolaget en stor del av kommunens fastigheter. I bolagets fastighetsbestånd ingår förskolor, skolor samt även Hammarvallen. Nyckeltal Medelantal anställda 2012 28 Balansomslutning 2012-12-31 266,5 mkr Resultat 2012 0,8 mkr Soliditet 2012-12-31 1,7 procent Bolaget bildades under slutet av 2010 och förvärvade då en betydande del av kommunens verksamhetsfastigheter, 26 skol- och förskolefastigheter och 11 övriga fastigheter. Den totala arean för fastigheterna uppgår till ca 82 000 kvm. Bolagets huvudsakliga uppgift är att tillgodose Flens kommuns verksamheter med effektivt utformade och ändamålsenliga lokaler i egna fastigheter eller genom inhyrda lokaler. Bolaget erbjuder dessutom fastighetsrelaterade tilläggstjänster såsom lokalvård, vaktmästeri etc. samt har i uppdrag av kommunen att förvalta och administrera de kommunala verksamhetslokalerna. Under verksamhetsåret 2012 namnändrades bolaget från Flens Kommuns Fastigheter AB till Flens kommunfastigheter AB. Under 2012 förvärvades tre fastigheter: Flens Järnvägsstation, Flens Järnvägshotell samt Kungsfågeln 9. Under 2012 sades externt upphandlad lokalvård upp, varmed all lokalvård numer bedrivs i egen regi. En ny upphandling av skötsel och drift av bolagets fastigheter genomfördes under 2012 och resulterade i att avtal skrevs med en ny entreprenör, Dalkia AB. Bolagets hyresintäkter är baserade på de hyreskontrakt som är tecknade med respektive verksamhet, barn- och utbildningsnämnden står för ca 76 % av bolagets hyresintäkter. 9.5.1 Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger Flens Kommunfastigheter AB i uppdrag att kartlägga alla externt hyrda lokaler som kommunen använder i sina verksamheter och göra en plan för att på sikt minska användningen av externt hyrda lokaler. 82

9.6 SÖRMLAND VATTEN AB Redan 2003 började en samverkan mellan Flen, Katrineholm och Vingåkers kommun om en gemensam VA-plan. Under åren 2004-2006 diskuterades möjligheterna för samverkan i en gemensam organisation. Hösten 2007 var utredningen klar och det politiska beslutet att bilda Sörmland Vatten och Avfall AB togs. Sedan januari 2009 är bolaget i full drift. Bolaget bildades för att klara framtidens ökade krav på ekonomi, kompetens och uthållighet. Ett gemensamt bolag för VA och renhållning ska ge kommuninvånarna möjlighet till bättre service samt ge bättre kraft att hålla emot prisutvecklingen. Nyckeltal Medelantal anställda 2012 56 Balansomslutning 2012-12-31 32,9 mkr Resultat 2012 0,1 mkr Soliditet 2012-12-31 8,0 procent Affärsidé Sörmland Vatten ska - för att säkerställa en hållbar utveckling - leverera dricksvatten samt omhänderta avloppsvatten och hushållsavfall utifrån krav och förväntningar hos myndigheter, kunder och ägare. Vision Sörmland Vatten är ett föredöme med service och miljö i fokus. Vi erbjuder tjänster av god kvalitet till lägsta möjliga kostnad genom att vidareutveckla effektivitet, kompetens, kundservice och miljöanpassning. Devis Service och miljö varje dag 83

10 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR Balansbudget Redovisar budgeterad ekonomisk ställning, tillgångar och skulder samt eget kapital vid budgetårets slut. Balanskravsresultat Budget ESV Finansieringsbudget God ekonomisk hushållning God redovisningssed Internbudget Kapitalkostnad Kommunalekonomisk utjämning Kostnadsutjämningen Är årets resultat när hänsyn tagits till reavinster, täckning av tidigare års underskott, eventuell öronmärkning för framtida ändamål eller disposition av tidigare öronmärkta pengar. Detta resultat ska vara minst noll för att kommunen ska leva upp till ekonomi i balans. Plan över framtida planerade ekonomiska och verksamhetsmässiga händelser under en bestämd tidsperiod. Ekonomistyrningsverket är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet som utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter samt gör analyser och prognoser för statens ekonomi. Visar hur investeringarna finansieras samt hur rörelsekapitalet (omsättningstillgångarna minus korta skulder) förändras. Att verksamheten bedrivs så effektivt och ändamålsenligt som möjligt med insatta resurser och att varje generation gör rätt för sig dvs. att man inte övervältrar kostnader till kommande generationer. När en redovisningsfråga hanteras på samma sätt av flertalet redovisningsskyldiga blir redovisningssättet god sed. Är den budget som upprättas och beslutas av respektive nämnd. I internbudgeten fördelas de ekonomiska ramar som erhållits av kommunfullmäktige ut på olika verksamheter. Samtidigt sätts resultatmål upp som har bärighet mot kommunmålen och nämndernas uppdrag. Internränta och avskrivningar som en verksamhet belastas med för de investeringsmedel de tagit i anspråk. Den kommunalekonomiska utjämningen indelas i fem olika delar, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, regleringsbidrag/avgift. Nationellt utjämningssystem där utjämning sker för strukturellt opåverkbara faktorer. Kommuner med ogynnsam struktur får bidrag, kommuner med gynnsam struktur får betala. Systemet ska inte utjämna för olika ambitionsnivåer, effektivitet eller avgifter. 84

Ramar Resultatbudget Skatteunderlaget SKL Standardkostnad VP BP Beviljade nettokostnader (kostnader minus intäkter) för respektive nämnd att utföra verksamheten med i enlighet med mål och uppdrag i budgeten. Visar kommunens totala kostnader minus de totala intäkterna. Summan av den beskattningsbara inkomsten till kommunen. Sveriges kommuner och landsting. Rikstäckande intresseorganisation för kommuner och landsting. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Vårpropositionen Budgetpropositionen 85

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2011:10-107 Ägardirektiv för Flens Kommunfastigheter AB Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-25 108 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-08-30 95

1 Bolaget är ett kommunalt ändamålsföretag Bolaget är bildat av Flens kommun för att förvalta kommunens verksamhetsfastigheter och tillgodose kommunens verksamheters behov av lokaler. Bolaget ingår i den kommunala organisationen och är underställt kommunfullmäktige. Kommunens direktivrätt Bolagets verksamhet och förhållandet till kommunen regleras förutom av lag och författning av bolagsordning och detta ägardirektiv. Kommunen kan från tid till annan genom beslut i kommunfullmäktige föranstalta om ändringar och kompletteringar av direktivet. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa av kommunfullmäktige eller av kommunstyrelsen utfärdade direktiv under förutsättning att de ej står i strid med lag, författning eller bolagsordning. Bolagets uppgifter Bolaget ska - tillgodose kommunens verksamheters behov av effektiva och ändamålsenliga lokaler genom att i första hand erbjuda lokaler i egna fastigheter och om så inte är möjligt genom externa inhyrningar, - successivt anpassa lokalerna så att de vid varje tid i görligaste mån är i samklang med verksamheternas över tiden skiftande behov, - medverka till att verksamheternas lokalutnyttjande effektiviseras genom lokalanpassningar, ökat inslag av samnyttjande med mera, - arrangera fastighetsskötseln med verksamheternas behov i fokus; driftsorganisationen ska vara lätt tillgänglig för hyresgästerna/brukarna och anmälda fel ska åtgärdas snabbt och kompetent, - erbjuda verksamheterna kompletterande lokalrelaterade tjänster när de så önskar, till exempel larm, IT-nät lokalvård, fönsterputsning, vaktmästeri och receptionstjänster, - successivt anpassa fastighetsbeståndet så att det överensstämmer med kommunens långsiktiga behov genom ny-, om- och tillbyggnader i kombination med avveckling av ej behövliga fastigheter, - eftersträva att tillhandahållna lokaler och service genererar hög brukartillfredsställelse, - minimera fastigheternas miljöpåverkan med hjälp av energisparåtgärder, användande av miljövänliga material med mera, C:\Users\verpet\Desktop\Ägardirektiv, Flens kommuns Fastigheter AB.rtf

2 - hyra ut lokaler som ej nyttjas av kommunens verksamheter till externa hyresgäster när så är möjligt, - utveckla och realisera fastigheternas utvecklingspotentialer med hjälp av anpassningar till nya ändamål, kompletterande byggnation, avstyckningar med mera, och när utveckling inte är möjlig förvalta och underhålla fastigheterna så att deras värden bevaras. Upplåtelsevillkor Kommunfullmäktige fastställer de regler som ska gälla mellan bolaget och de kommunala hyresgästerna/brukarna för hyressättning, andra hyresvillkor, prissättning av tilläggstjänster med mera. Uthyrning till externa hyresgäster ska ske på marknadsmässiga villkor. Medverkan i kommunal planering Bolaget ska vederlagsfritt medverka i kommunal fysisk planering, energiplanering, beredskapsplanering, exploateringsplanering med mera samt vid beredning av motions- och interpellationssvar. Verksamhetsplanering, budget och bokslut Bolaget ska följa av kommunen utfärdade anvisningar för verksamhetsplanering, budget och bokslut. Suppleanters inträde, m.m. Suppleant är personlig. Suppleanter äger rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Underställningsplikt Bolaget ska före beslut om - köp och försäljning av fastigheter, - bildande, förvärv eller avyttring av dotterbolag, - ändring av aktiekapital, - förvärv av aktier eller andelar i andra bolag eller föreningar av betydelse för verksamheten, - övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande. C:\Users\verpet\Desktop\Ägardirektiv, Flens kommuns Fastigheter AB.rtf

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2008:3-902 Ägardirektiv för Flens Bostads AB Antagen av KS 2008-10-13 134 REVIDERAD AV KF 2011-05-26 60

1 Övergripande frågeställningar Dessa ägardirektiv reglerar förhållandet mellan Flens kommun och Flens Bostads AB till den del förhållandet inte fastställts i bolagsordningen, genom lagstiftning eller andra myndighetskrav. Styrelsen för FBAB är det organ som ytterst ansvarar för bolagets verksamhet. Styrelsen har därmed ett ansvar för att bolagsordning, lagstiftning och dessa ägardirektiv följes. Ägardirektiv ska antagas på årsstämma för att gälla. Det är enbart sådana av årsstämman godkända ägardirektiv som styrelsen har skyldighet att följa. Ägardirektiv gäller tillsvidare och ska revideras vid behov. Ägaridé Flens Bostads AB (FBAB) är ett av Flens kommuns redskap för att tillgodose allmänna samhälleliga intressen inom bostadsförsörjningen. FBAB ska på samma sätt som andra förvaltningar och bolag samverka och stödja det strategiska utvecklingsarbete kommunen bedriver. Planer, policys och program som Flens kommunfullmäktige fastställer ska, i tillämpliga delar, tillämpas också av FBAB. FBAB ska vara en betydande aktör på Flens bostadsmarknad och ett föredöme för andra fastighetsägare. FBAB ska, så vitt möjligt, i de flesta delar av kommunen erbjuda ett brett utbud av prisvärda hyreslägenheter som ska ge de boende valmöjlighet i form av varierade lägen, standard, pris och flexibel servicegrad. FBAB ska genom effektiv förvaltning och inom ramen för en långsiktigt uthållig ekonomi och affärsmässiga principer medverka till rimliga hyresnivåer i Flen. Flens kommun vill genom FBAB ha en aktör på fastighets- och bostadsmarknaden som står för affärsmässig samhällsnytta. FBAB:s ekonomiska hushållning ska göra det möjligt för bolaget att inom ramen för affärsmässiga principer förverkliga kommunens produktions- och marknadsmål med bolaget samt långsiktigt säkra sina fastigheters värde, samtidigt som bolagets bostäder och områden ska tillgodose de boendes behov av trygghet, trivsel och service. Verksamhetens inriktning och samordning mellan kommun och bolag inkl sociala, ekologiska och marknadsmässiga utgångspunkter Flens Bostads AB:s områden och hus ska vara rena och snygga med attraktiva utemiljöer. Bolaget ska aktivt motverka boendesegregation, främja integration och jämställdhet och bekämpa diskriminering. Flens Bostads AB ska sträva efter en väl fungerande boendedemokrati och medinflytande för hyresgästerna, inte minst tillsammans med Hyresgästföreningen i Flen. C:\Documents and Settings\lenlin\Lokala inställningar\temp\ks_2011_61 - Antagna ägardirektiv för Flens Bostads AB{FCFE-5B7A-0000-F240-0000-A101} (1).rtf

2 Exempel på sådant är den partssammansatta Boinflytandekommittén, gemensamma bomöten, gemensamt arbete för att se över hyressättningen i kommunen, gemensamma studiebesök etc I framtiden kan det också handla om att utveckla boendeinflytandet även utanför det som idag görs tillsammans med Hyresgästföreningen. Exempel på sådant kan vara lokala områdesstyrelser, olika arbetsmarknadsåtgärder och andra projekt tillsammans med de boende. Även detta ska vara möjligt inom ramen för affärsmässiga principer om det bedömes göra Flens Bostads AB mer attraktiv som hyresvärd i framtiden. Flens Bostads AB ska vara ett föredöme beträffande det bostadssociala ansvaret, därför tillsammans med andra hyresvärdar, och inom ramen för dessa direktiv, affärsmässiga principer och gällande lagstiftning i övrigt, ta sitt bostadssociala ansvar. Flens Bostads AB ska förmedla sina bostäder på ett ordnat och rättvist sätt och med transparenta regler för alla. Flens Bostads AB ska eftersträva högt ställda miljöambitioner i nyproduktion, ombyggnad och förvaltning. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot att bygga energisnåla hus och mot energieffektivisering i befintliga hus. I Flens kommun finns ett överskott på hyreslägenheter. Detta överskott kan åtgärdas på olika sätt, till exempel genom marknadsföring, rivning, omvandling till andra användningsområden, sammanslagning och ombyggnad etc. FBAB ska kunna använda sig av alla dessa medel. Det kan bli aktuellt att förvärva fastigheter för att riva men också att avyttra fastigheter för att finansiera avvecklingar av hus eller satsningar på de hus som ska vara kvar. Avyttring kräver enligt bolagsordningen Kommunstyrelsens medgivande, detta gäller även vid omvandling till bostadsrätt. Trots överskott på hyreslägenheter finns det ibland ändå behov av att tillskapa nya bostäder i Flens kommun, till exempel för seniorer. FBAB ska därför i samverkan med Flens kommun och inom ramen för affärsmässiga principer verka för en långsiktigt tillräcklig tillgång på sådana bostäder, också i de mindre orterna i kommunen. FBAB ska också medverka i boendelösningar som riktar sig mot bostadslösa och andra socialt utsatta grupper. Ungdomars problem att ta sig in på bostadsmarknaden (och i viss mån arbetsmarknaden, se ovan) ska bolaget ägna särskild uppmärksamhet. Det ska också vara möjligt för FBAB att förvärva fastigheter som bedöms tillföra goda egenskaper till beståndet, till exempel centralt belägna fastigheter med hiss. Förvärv av fastigheter kräver också Kommunstyrelsens medgivande. FBAB och Flens kommun ska inom ramen för Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) och annan lagstiftning sträva efter att samordna skötseln av kommunens och alla kommunala bolags fastigheter i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning för alla parter. Vid denna eventuella samordning ska kostnader som hör till skattebetalarkollektivet respektive hyresgästkollektivet hållas isär. C:\Documents and Settings\lenlin\Lokala inställningar\temp\ks_2011_61 - Antagna ägardirektiv för Flens Bostads AB{FCFE-5B7A- 0000-F240-0000-A101} (1).rtf

3 Ekonomiska utgångspunkter I Flens kommun finns ett överskott på hyreslägenheter. FBAB har också ett bestånd av hus och lägenheter med hög medelålder. Mot bakgrund av detta finns ett stort underhålls- och/eller standardhöjningsbehov men också ett behov av att avveckla/omvandla hyreslägenheter. För att klara dessa behov långsiktigt behöver stora delar av hyresintäkterna tillsvidare användas för dessa ändamål varje år. FBAB ska därför, istället för att kortsiktigt vinstmaximera för att klara det marknadsmässiga avkastningskravet nedan, sträva efter att ha en långsiktigt stabil ekonomi som minimerar kommunens risktagande. Hänsyn ska också tas till hyresgästernas betalningsvilja och betalningsförmåga och till möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder betr underhåll, rivningar/omvandlingar, standardhöjningar m m och till att ha en bra service. Långsiktigt marknadsmässigt avkastningskrav för bolaget ska uppgå till 2 % beräknat som bruttovinst/marknadsvärde för fastigheterna. Med bruttovinst avses samtliga intäkter minskat med samtliga kostnader exklusive räntor (externa och interna) samt ev rörelsefrämmande/extraordinära poster. Med marknadsvärde för fastigheterna avses det värde som vid en schablonmässig eller faktiskt värdering åsättes fastighetsbeståndet av en oberoende extern värderare. Detta avkastningskrav, liksom behovet av underhåll, standardhöjning och rivning/omvandling, ska omprövas vart tredje år varvid fastigheterna ska värderas dessförinnan. En första fastighetsvärdering skall ske under 2011. Att en första omprövning skall ske till ordinarie årsstämma 2012. Soliditeten i bolaget får ej understiga 10 procent. De finansiella frågorna finns reglerade i bolagets finanspolicy som fastställts av bolagets styrelse och godkänts av kommunstyrelsen. Här anges på vilka villkor FBAB kan uppta lån och använda olika finansiella instrument. Företagets investeringar ska genomföras utifrån en sund ekonomisk strategi och affärsmässiga principer som bygger på att varje förvaltningsobjekt ska bära sina egna kostnader. Kommunen medger inom en fastställd ram kommunal borgen till bolagets lån och har beslutat att en skälig borgensavgift tas ut. Nivån på borgensavgiften ska motsvara prissättningen på marknaden och rymmas inom regelverket för affärsmässiga principer. FBAB ska, som en del av Flens kommunkoncern, lämna löpande ekonomiska rapporter och budget, årsredovisning/delårsbokslut utifrån de anvisningar och den tidplan som lämnas av kommunstyrelsen. C:\Documents and Settings\lenlin\Lokala inställningar\temp\ks_2011_61 - Antagna ägardirektiv för Flens Bostads AB{FCFE-5B7A- 0000-F240-0000-A101} (1).rtf

4 Information och dialog Bostadsbolaget skall årligen till kommunen informera och redovisa de åtgärder som planeras med anledning av bostadssituationen m m i bolaget. Redovisningen kan genomföras genom en konferens eller skriftligen till kommunstyrelsen eller på något annat sätt som parterna kommer överens om. Dialogen mellan ägaren och bolaget är främst löpande samtal om strategiska frågor och andra frågor som har betydelse för kommunens och bolagets framtid samt utvecklingen av boendemiljön. Parterna förlitar sig på ett löpande samråd i ett öppet diskussionsklimat. Utöver dessa samtal ska FBAB ge kommunstyrelsen de handlingar som den begär. Karaktären och omfattningen av dessa handlingar ska fastställas efter samråd mellan bostadsbolagets styrelse och kommunstyrelsen. Avslutning Detta ägardirektiv ersätter alla tidigare ägardirektiv som FBAB fått. Utöver detta direktiv styrs bolaget också av bolagsordningens regelverk och av de lagar, förordningar, branschöverenskommelser, praxis med mera som finns. Gäller från och med 2011-06-07. C:\Documents and Settings\lenlin\Lokala inställningar\temp\ks_2011_61 - Antagna ägardirektiv för Flens Bostads AB{FCFE-5B7A- 0000-F240-0000-A101} (1).rtf

Kommunal författningssamling 2009:7-341 Ägardirektiv för Sörmland Vatten AB Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-11. 152

1(5) 1. Bolaget Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de ej står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) aktieägaravtal c) av fullmäktige och av kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen d) förekommande avtal mellan kommunerna och bolaget e) uppdrags- och samarbetsavtal mellan Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner 2. Kommunernas insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av respektive kommuns kommunstyrelser. Kommunstyrelsen i respektive kommun utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen skall ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 3. Ändamålet med bolagets verksamhet Kommunernas syfte med att äga bolaget är att tillsammans (Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun) med bolag under bildande säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. I övrigt framgår syftet i godkända uppdrags- och samarbetsavtal samt aktieägaravtal.

2(5) Kommunernas mål för bolaget är att bolaget i all verksamhet agerar miljömedvetet samt har en god ekonomisk hushållning. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt skall stödja bolagets ändamål. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för ägaren och de som utnyttjar bolagets tjänster. 5. Självkostnads- och likställighetsprinciperna Bolaget skall i sin verksamhet tillämpa de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna. 6. Underställningsplikt Samtliga kommunfullmäktiges godkännande skall inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar, d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. 7. Budget och handlingsprogram Bolaget skall årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget skall delges respektive kommunstyrelse senast under december månad året före budgetåret. 8. Kapitalförvaltning Styrelsen skall tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. I detta syfte skall, för ledningens hantering av finansfrågorna, finnas en finanspolicy fastställd av styrelsen.

3(5) 9. Årsredovisning och bolagsstämma Bolaget skall årligen, senast före utgången av februari månad, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av respektive kommunkoncerns årsredovisning. Bolagsstämma skall hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunernas årsredovisning. I förvaltningsberättelsen skall redovisas hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma. 10. Informationsskyldighet Bolaget skall hålla respektive kommun väl informerad om sin verksamhet. En del av denna information skall lämnas i form av dels budget för kommande år enligt punkt 7 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till respektive kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk tertialrapport per 30/4 innehållande kommentarer och en årsprognos, vilken skall vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet, b) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport om minst 6 månader och max 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten skall vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Vilken tidsperiod bolagets delårsrapport skall omfatta skall bestämmas gemensamt av bolagets och kommunernas ekonomiavdelningar. c) protokoll från bolagsstämma d) protokoll från styrelsesammanträde e) bolagets årsredovisning f) revisionsberättelse 11. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling skall på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar skall förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Katrineholms kommuns arkivreglemente och skall tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utbekommande av allmänna handlingar.

4(5) 12. Suppleanters inträde, m.m. Suppleant är personlig. Suppleanter äger rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. 13. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar skall utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen skall tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen skall anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen skall anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen skall anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokoll. 14. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen skall enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen skall anges hur arbetet skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda. 15. Revision Bolagets revisorer skall, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer skall, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport skall lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2011:8-341 Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-05

1 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Bolaget är organ för kommunens verksamhet och således underordnat Flens kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen, med stöd av delegation utfärdade direktiv. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de ej står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom: a) bolagsordning b) kommunstyrelsens reglemente c) av fullmäktige och av kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget e) uppdrags- och samarbetsavtal mellan Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner Planer, policys och program som Flens kommunfullmäktige fastställer ska, i tillämpliga delar, tillämpas också på Flen Vatten och Avfall AB. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen skall ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 3. Ändamålet med bolagets verksamhet Flens kommuns syfte med att äga bolaget är att äga Flens kommuns vatten- och avloppsanläggningar samt avfallsanläggningar, att tillsammans med Katrineholms kommun och Vingåkers kommun med bolag under bildande säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Flens kommuns mål för bolaget är att bolaget i all verksamhet agerar miljömedvetet att att bolaget visar positivt resultat efter finansnetto genom god ekonomisk hushållning skall bolaget kunna finansiera sin verksamhet. C:\DOCUME~1\lenlin\LOKALA~1\Temp \KS_2002_260 - Antaget Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB (ver 1).rtf

2 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt skall stödja bolagets ändamål. Bolaget skall drivas under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av detta direktiv. I denna del gäller särskilt att bolaget långsiktigt inte drivs med något vinstsyfte. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för ägaren och de som utnyttjar bolagets tjänster. 5. Självkostnads- och likställighetsprinciperna Bolaget skall i sin verksamhet tillämpa de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna. 6. Underställningsplikt Kommunfullmäktige i Flen skall enligt 3 kap 17 kommunallagen (1991:900) få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som avser: a) renhållningsordning (avfallsplan och föreskrifter), b) renhållningstaxa och VA-taxa, c) verksamhetsområde för VA, d) ABVA (allmänna bestämmelser för vatten och avlopp), e) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, f) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, g) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar, h) övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt. Skulle olika meningar uppkomma i bolagets styrelse om fråga är av sådant slag att den skall underställas fullmäktige skall samråd ske med kommunstyrelsen. 7. Budget och handlingsprogram Bolaget skall årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget skall delges kommunstyrelsen senast under december månad året före budgetåret. 8. Kapitalförvaltning Styrelsen skall tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. I detta syfte skall, för ledningens hantering av finansfrågorna, finnas en finanspolicy fastställd av styrelsen och framtagen i samråd med kommunens ekonomichef. C:\DOCUME~1 \lenlin\lokala~1\temp\ks_2002_260 - Antaget Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB (ver 1).rtf

3 9. Årsredovisning och bolagsstämma Bolaget skall årligen, senast före utgången av februari månad, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Bolagsstämma skall hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunens årsredovisning. I förvaltningsberättelsen skall redovisas hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma. 10. Informationsskyldighet Bolaget skall hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. En del av denna information skall lämnas i form av dels budget för kommande år enligt punkt 7 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända: a) en ekonomisk tertialrapport per 30/ innehållande kommentarer och en årsprognos, vilken skall vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet, b) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport om minst 6 månader och max 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten skall vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Vilken tidsperiod bolagets delårsrapport skall omfatta skall bestämmas gemensamt av bolagets och kommunens ekonomiavdelningar, c) protokoll från bolagsstämma d) protokoll från styrelsesammanträde e) bolagets årsredovisning f) revisionsberättelse 11. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling skall på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar skall förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av kommunens arkivreglemente och skall tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utbekommande av allmänna handlingar. 12. Suppleanters inträde, med mera Suppleant är personlig. Suppleant äger rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. 13. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörers handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar C:\DOCUME~1 \lenlin\lokala~1\temp\ks_2002_260 - Antaget Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB (ver 1).rtf

4 skall utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen skall tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen skall anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen skall anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen skall anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokoll. 14. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen skall enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen skall anges hur arbetet skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda. 15. Revision Bolagets revisor skall, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisor skall, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport skall lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. C:\DOCUME~1 \lenlin\lokala~1\temp\ks_2002_260 - Antaget Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB (ver 1).rtf