Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1
Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar Mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter Ge minsta möjliga påverkan på den dagliga sjukvården Utifrån riskinventeringar och analyser initiera åtgärder som minskar faran för stora olyckor och katastrofer i länet 2
Landstinget Gävleborgs katastrofberedskapsorganisation 3
Katastrofberedskapsorganisation Planeringsorganisation LANDSTINGS- STYRELSEN LANDSTINGS- DIREKTÖR BEREDSKAPS- CHEF CENTRALA KATASTROF- KOMMITTÉN LOKALA KATASTROF- KOMMITTÉN GS LOKALA KATASTROF- KOMMITTÉN HS 4
Operativ organisation Katastrofledningsorganisation TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP KRISLEDNINGS- NÄMND REGIONAL KATASTROFLEDNING LOKAL KATASTROF- LEDNING GS LOKAL KATASTROF- LEDNING HS 5
Landstingets samverkande aktörer Länsstyrelsen Polis Räddningstjänst SOS Alarm Försvarsmakten Kustbevakningen SR, Radio Gävleborg Kommuner X-län Frivilliggrupper 6
Sjukvårdsgrupp Socialstyrelsens definition: Grupp bestående av hälso- och sjukvårdspersonal med särskild katastrofmedicinsk utbildning och som är utrustad för att arbeta inom skadeområde. 7
Sjukvårdsgrupp SOSFS 2005:13 4 kap. 10 Sjukvårdsgrupper: I varje landsting skall det finnas sjukvårdsgrupper som är ständigt beredda för insatser vid allvarlig händelse. Sjukvårdsgrupperna skall bestå av hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och erfarenhet av uppgifterna. 8
Utbildning av sjukvårdsgrupper Utbildning genomförs två ggr per år Läkare från anestesi, kirurgi samt från primärvården Sjuksköterskor från akutmottagning och anestesi Genomförs med föreläsningar, diskussioner, träning och praktisk övning 9
Sjukvårdsgruppsutbildning Utbildningen omfattar tre dagar Katastrofmedicinsk organisation i det egna landstinget, beredskapsplaner Lagar och roller för personer som ingår i sjukvårdsgrupp Skadeplatsarbete, organisation, arbetsmetodik 10
Sjukvårdsgruppsutbildning Inblick i organisation och styrande lagrum och roller för polisen, räddningstjänsten, larmoperatören, ambulans organisationen, helikopterorganisationen Triage principer 11
Sjukvårdsgruppsutbildning Praktiska övningar i form av stationsövningar, materialkännedom, klinisk undersökning enligt PHTLS. Skadeplatsarbete samt tillämpningsövning av sjukvårdsgruppens och ambulansens utrustning. Stor övning med Tavelspel, emergotrain. 12
Sjukvårdsgruppernas utrustning vid skadeplatsarbete Klädsel Läkemedel Material Prioriteringskort Skadekort Sjukvårdstält 13
Katastrofmedicinska resurser Ljusdal Bollnäs Hudiksvall Akutsjukhus med sjukvårdsgrupp Gävle Hudiksvall Sjukhus med sjukvårdsgrupp Bollnäs Närsjukhus med sjukvårdsgrupp Ljusdal Gävle Saneringsanläggningar Gävle Hudiksvall Katastroffordon med utrustning Bollnäs 14
Katastrofmedicinsk utrustning Sjukvårdstält Katastroffordon Utrustade vagnar med kemutrustning Katastrofförråd på sjukhus 15
Katastrofvagnar i Gävleborgs län Färila Bollnäs Jättendal Dubbeltält Jättendal Ockelbo Enkeltält Färila Bollnäs Österfärnebo Ockelbo Österfärnebo 16
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalys Krisledningsnämnd Utbildning och övning 17
Gävleborgs län Stora vägar, järnvägar Sjöfart (karantänshamn Gävle hamn) Farligt gods (flygbränsle) Grannlän med kärnkraftslän Älvar med dammar (Ljusnan, Voxnan och Dalälven) Många Seveso-anläggningar (Sandvik, AGA Gas, Iggesund och Ovako Steel i Hofors) 18
Dessutom Publika evenemang Sårbarhet i infrastruktur Social oro 19
Tack för mig! Frågor? 20