Försvarets materielverk (fmv) är en självständig, civil myndighet som är

årsredovisning 25

FMV i Stockholm.

fmv teknik för sveriges säkerhet Försvarets materielverk (fmv) är en självständig, civil myndighet som är direkt underställd regeringen. Den främsta uppdragsgivaren är Försvarsmakten men fmv tillhandahåller även tjänster åt andra kunder. fmv stödjer svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet och representerar vidare staten i komplexa internationella affärer avseende materielförsörjning. fmv ska åstadkomma en kostnadseffektiv och säker materielförsörjning så att totalförsvaret kan fullgöra sina uppgifter. På uppdrag av Försvarsmakten anskaffar, vidmakthåller och avvecklar fmv materiel. Anskaffningen ska främja interoperabilitet och ge tillgång till kvalificerad materiel. Vid anskaffningen ska vidare möjligheter till internationellt samarbete prövas och möjligheter till industriell samverkan utnyttjas. fmv:s vision är att Sverige ska ha ett av Europas mest effektiva materielförsörjningssystem med fmv som en kompetent och efterfrågad materielanskaffningsmyndighet med fokus på affärsmässighet, systemkunnande och internationella anskaffningsprojekt. fmv har omkring 1 8 medarbetare. Omsättningen under 25 var ca 18 miljarder kr. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Stockholm, men myndigheten finns även bl.a. i Arboga, Karlsborg, Linköping, Skövde och Vidsel. 3

innehåll 6 FMV under förändring 8 Styrelse 9 Resultat i korthet 1 Mål och resultat 1 Mål för verksamheten 1 Resultat 18 Civila och militära synergieffekter 18 Aktiviteter 25 19 Fortsatt arbete 2 Ledningsstöd 21 Mål och uppgift 21 Väsentliga prestationer i urval 23 Anskaffning 24 Mål och uppgift 24 Väsentliga prestationer i urval 27 Driftstöd 28 Mål och uppgift 28 Väsentliga prestationer i urval 31 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor 32 Mål och uppgift 32 Strategier och omvärldsanalys 33 Exportstöd och internationella materielsamarbeten 34 Affärsrådgivning och industrisamverkan 35 Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter 36 Mål och uppgift 36 Väsentliga prestationer 37 Särskild redovisning 37 Utvecklingen av materielförsörjningen 37 Högre systemnivåer 38 Andel anskaffning och utveckling utan internationellt samarbete 38 Underrättelseproduktion 39 Gemensam verksamhet 39 Uppgift 39 Väsentliga prestationer 4 Medarbetare och arbetsmiljö 4 Medarbetare 4 Kompetensförsörjning 42 Arbetsmiljö 44 Kommersiella uppgifter och tjänsteexport 44 Kommersiella uppgifter 44 Tjänsteexport 45 Sammanställning av väsentliga uppgifter 47 Ekonomisk redovisning 48 Resultaträkning 49 Balansräkning 5 Finansieringsanalys 51 Redovisningsprinciper 53 Noter 6 Förkortningar och förklaringar

fmv under förändring Det gångna året har präglats av diskussioner och analyser om den framtida materielförsörjningen samtidigt som arbetet med att hitta konkreta besparingar under innevarande år har pågått. Antalet årsarbetskrafter är nu omkring 1 8, vilket är en minskning med ca 1 personer. Besparingskravet om 2 miljoner kr för 25 är uppnått. Samtidigt som dessa besparingar genomförts har FMV fullgjort sina åtaganden avseende leveranser m.m. Mot bakgrund av försvarets omställning från invasions- till insatsförsvar med en avsevärt mindre organisation har en utredning pågått under året för att få till stånd kostnadseffektiviseringar bl.a. inom materielprocessen. Förslagen från utredaren ligger i linje med det arbete som har påbörjats inom FMV. Till exempel pekade FMV och Försvarsmakten i en gemensam rapport till utredaren på att det är nödvändigt att betrakta hela materielförsörjningskedjan för att få till stånd effektiviseringar som ger större besparingar. Utredarens betänkande presenterades den 1 november och innebär för den del av materielförsörjningen som hanteras via FMV en besparing på totalt 9 miljoner kr, inklusive de 2 miljoner kr som uppnåddes under 25. För att kunna åstadkomma effektiviseringar som leder till besparingar på resterande 7 miljoner kr krävs framförallt att tre förutsättningar uppfylls. För det första måste en mer integrerad ledning mellan FMV och Försvarsmakten av materielförsörjningen fortsätta att införas. För det andra måste det ske en tyngdpunktsförskjutning från egenutveckling till förmån för upphandling av redan utvecklad materiel på marknaden. För det tredje måste industrin visa att de successivt och på ett kostnadseffektivt sätt kan ta ett större ansvar för materielen under dess livstid, dvs. införande av systemhusåtaganden och systempartners. Teknisk forskning och teknikutveckling får allt större betydelse. Här kommer FMV att spela en central roll. En uppgift är att engagera fler 6 FMV UNDER FÖRÄNDRING

aktörer, bl.a. universitet och högskolor, och utnyttja synergier mellan den civila och militära forskningen och teknikutvecklingen. Omvärldsbevakning är en viktig fråga för FMV. Arbetet innefattar bevakning och utvärdering av teknikutveckling som kan utgöra såväl hot som möjligheter inom det militära området. FMV samverkar med FOI och andra försvarsmyndigheter samt med VINNOVA. FMV samarbetar också med svenska och utländska forskningsorganisationer och industrier. FMV:s utökade uppgifter rörande duala (militära och civila) tillämpningar av ny teknik, samt förväntade uppdrag rörande säkerhetsforskning gör att speciellt samarbetet med VINNOVA vuxit påtagligt, och förväntas öka ytterligare. Pågående samarbeten gäller bl.a. autonoma system, teknologiutveckling för halvledarkomponenter och det nationella flygtekniska forskningsprogrammet NFFP. Under 25 levererade FMV 14 stycken JAS 39 Gripen som Tjeckien hyr av svenska staten under tio år. Planen ingår i Nato:s luftförsvar av Europa. FMV ansvarade för genomförandet av affären under 24 och klarade på kort tid av att leverera planen med kringutrustning och utbildning till Tjeckien. De två första, av totalt 2 beställda, Helikopter 15 levererades till Försvarsmakten i december. Helikopter 15 är Försvarsmaktens nya lätta helikopter. Helikopterprojektet syftar primärt till att ge kostnadseffektiva tränings- och utbildningsmöjligheter. Uppdraget att avveckla materiel har varit omfattande under året och genomförts enligt plan. Under kommande år kommer detta arbete att utökas och kräva en fortsatt hög uppmärksamhet. FMV:s medverkan i olika internationella insatser ökar kontinuerligt. I slutet av året levererade FMV materiel till det förband som tar över ansvaret för ett så kallat Provincial Reconstruction Team i Afghanistan i mars 26. De internationella insatserna är svåra att planera samtidigt som de är högt prioriterade. Det medför att FMV ofta måste göra kraftiga förändringar i pågående och planerad verksamhet för att möjliggöra de internationella insatserna med kort varsel. Året avslutades med att FMV på uppdrag av regeringen undertecknade ett avtal mellan Sverige och Frankrike om ett samutvecklingsprojekt av en obemannad flygande farkost, Neuron. Projektet sträcker sig över åtta år och innefattar även samarbete med andra europeiska länder. Det gångna året har alltså varit händelserikt. Förutom att vi genomfört flera stora leveranser, affärer och internationella samarbeten har vi också medverkat till att ta fram underlag för hur den framtida materielförsörjningen kan effektiviseras. Nu ska detta omsättas i praktiken. De kommande åren kommer att präglas av den ominriktning och förnyelse som FMV genomgår för att myndigheten ska klara nya krav och dessutom genomföra effektiviseringar och besparingar. Det kommer att vara många komplexa och utmanande uppgifter för oss. Vi är överens med våra ägare och vår huvudkund, Försvarsmakten, om inriktningen i stort. Vi kommer att samarbeta för att få Europas mest effektiva materielförsörjningssystem. FMV levererar teknik för Sveriges säkerhet och det fortsätter vi att göra i än effektivare former framöver. Gunnar Holmgren Generaldirektör FMV UNDER FÖRÄNDRING 7

styrelse Jan Carling Ordförande, F.d. generaldirektör Gunnar Holmgren Ledamot, Generaldirektör FMV Per Eriksson Ledamot, Generaldirektör VINNOVA Hans-Erik Magnusson Ledamot, Arbetstagarrepresentant Offi cersförbundet Hans Norinder Ledamot, Arbetstagarrepresentant SACO Kerstin Paulsson Ledamot, VD Netsoft Lund AB Lotta Stalin Ledamot, VD Kuusakoski Sverige AB Göran Stolpe Ledamot, Arbetstagarrepresentant SEKO Monica Widegren Ledamot, Avdelningschef Konkurrensverket Bertil Wilhelmsson Ledamot, Arbetstagarrepresentant Försvarsförbundet 8 STYRELSE

resultat i korthet 25 24 Ekonomiskt resultat mnkr Intäkter 18 347 17 4 Kostnader 18 331 16 862 Ekonomiskt resultat 16 142 Myndighetskostnad 1) mnkr 1 52 1 578 Konsultkostnader mnkr Resurskonsulter 366 58 Kundorderstock mnkr 51 43 6 59 varav övriga beställare 52 19 Debiteringsgrad procent 7,6 7,6 Milstolpseffektivitet procent 74 73 Årsarbetskrafter (fast anställda) 31/12 1 87 1 927 1) Justerad för extraordinära kostnader, se sidan 11. RESULTAT I KORTHET 9

mål och resultat UPPDRAG KOSTNADSREDUKTIONER Punkt 6 Mål för verksamheten De övergripande målen för politikområdet är enligt FMV:s regleringsbrev att: bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld hävda vår territoriella integritet försvara Sverige mot väpnat angrepp och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. FMV:s verksamhet delas in i följande verksamhetsgrenar: Ledningsstöd Anskaffning Driftstöd Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter. Målen för respektive verksamhetsgren framgår i avsnitten om de olika verksamhetsgrenarna. FMV:s verksamhet ska bedrivas effektivt och med god hushållning. Resultat Ekonomiskt resultat och investeringar Det ekonomiska resultatet för 25 blev 16 miljoner kr. Resultatet är marginellt högre än det budgeterade och även i delårsrapporten prognostiserade nollresultatet. FMV har under året haft en fortsatt strikt återhållsamhet med kostnader och gjort få ersättningsrekryteringar. FMV skulle, enligt regleringsbrevet, under 25 identifiera och vidta kostnadsreduktioner om 2 miljoner kr i förhållande till kostnaderna 24. Kostnadsreduktionerna skulle främst avse myndighetens inre effektivitet och därmed innebära minskade utgifter för Försvarsmakten. FMV genomförde under året kostnadsreduktioner på cirka 27 miljoner kr och uppfyllde därmed regeringens besparingskrav. Det är framförallt kostnader för personal och resurskonsulter som har minskat. Posten övrigt har ökat något, beroende på i huvudsak IT-kostnader förknippade med nytt affärssystem och extraordinära avskrivningar av immateriella tillgångar. Kostnaderna för personal minskade med 115 miljoner kr, dels till följd av att antalet anställda minskade under året, dels beroende på att färre nya avtal om avgång med pensionsersättning tecknades. Av besparingarna avseende resurskonsulter hänför sig 113 miljoner kr till uppdrag från kund. De största besparingarna gjordes inom verksamhets- Ekonomiskt resultat Politikområde Totalförsvar Politikområde Svåra påfrestningar Totalt mnkr Ledningsstöd Anskaffning Driftstöd Internationellt materielsamarbete Evaluering och certifi ering 23 Intäkter Kostnader Resultat 1 194 1 191 3 14 915 14 894 21 3 768 3 76 8 42 41 1 4 4 19 923 19 89 33 24 Intäkter Kostnader Resultat 1 217 1 152 65 11 9 11 877 23 3 833 3 783 5 45 41 4 9 9 17 4 16 862 142 25 Intäkter Kostnader Resultat 1 67 1 56 11 13 627 13 633-6 3 551 3 546 5 91 85 6 11 11 18 347 18 331 16 Källa: FMV:s produktionsledningssystem. 1 MÅL OCH RESULTAT

gren Driftstöd och uppgick till 71 miljoner kr. Av dessa avsåg 28 miljoner kr flygområdet, 14 miljoner kr markområdet och 1 miljoner kr provningsverksamhet (verifiering och validering). Investeringsutfallet för året blev väsentligt lägre än budgeterat. Den främsta orsaken är att FMV valt att avvakta med driftsättningen av ett nytt affärssystem och att utgifterna för IT-utveckling därmed inte blev så höga som planerat. Investeringsutgifter för övriga ändamål har överskridit budget när det gäller lokaler (förbättringsutgifter annans fastighet). Detta motverkas av en neddragning av investeringarna i system för tillträdesbegränsning (larm, sektionering m.m.). För övrigt har vissa investeringar, helt eller delvis, inom provsystem för verifiering och validering inte genomförts. Investeringarna inom kompetensorganisationen har blivit väsentligt lägre än budget tack vare en strikt återhållsamhet med personlig utrustning. Bedömning av effektivitet och god hushållning FMV sänkte, som framgick ovan, kostnaderna med 27 miljoner kr jämfört med 24. Detta genomfördes samtidigt som FMV uppfyllde sina leveransåtaganden. Ett av kraven i FMV:s regleringsbrev är att visa om verksamheten bedrivits effektivt och med god hushållning. Att FMV klarat regleringsbrevets krav på kostnadsminskningar med bibehållen leveranssäkerhet och kvalitet visar att verksamheten kunnat anpassas till de ändrade förutsättningarna. I detta avsnitt redovisas två indikatorer som sedan ett antal år används inom FMV för att följa upp och styra verksamheten. Indikatorerna är: total myndighetskostnad debiteringsgrad. För att bedöma effektiviteten måste förutom utvecklingen av dessa även hänsyn tas till utvecklingen av kvalitet och leveranssäkerhet. Utvecklingen av dessa beskrivs på sidorna 16 och 12. Myndighetskostnad FMV:s myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och IT. Den utgör ca 1 procent av de totala kostnaderna. Övriga kostnader avser i huvudsak den materiel som FMV anskaffar åt kunder. Myndighetskostnaden ska täckas genom timpriset som kunderna betalar i samband med leverans. Myndighetskostnaden uppgick 25 till 1 52 miljoner kr 2). 24 uppgick den till 1 578 miljoner kr och FMV:s interna mål att den skulle minska uppnåddes. Jämfört med 23 har den sjunkit med över 1 miljoner kr. Den främsta förklaringen är att antalet anställda har minskat. ORGANISATIONSSTYRNING INVESTERINGAR Återrapporteringskrav 15 ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV EFFEKTIV VERKSAMHET 2. Justerad för extraordinära kostnader för pensionsavtal, återföring rivningskostnader Karlsborg samt nedskrivning för Ärende- och dokumenthantering. Kostnadsreduktioner i förhållande till 24 mnkr 24 25 Minskning Personal 1 247 1 132 115 Resor 162 124 38 Resurskonsulter 58 366 142 Övrigt 353 378-25 Investeringar mnkr Budget enligt regleringsbrev Utfall Totalt 2 27 2 27 Källa: FMV:s produktionsledningssystem. Totalt 155 18 Källa: FMV:s produktionsledningssystem. MÅL OCH RESULTAT 11

ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV MILSTOLPSEFFEKTIVITET Återrapporteringskrav 9 Genom att förstärka samarbetet med Försvarsmakten och förändra arbetssättet bedömer FMV att myndighetskostnaden kan komma att minska med ca 1 miljoner kr under de närmaste åren. Debiteringsgrad Debiteringsgraden visar hur stor andel av medarbetarnas totalt nedlagda tid som används för verksamhet som debiteras kund. Ju högre debiteringsgraden är desto effektivare är användandet av resurserna. Debiteringsgraden uppgick 25 till 7,6 procent. Mellan 24 och 25 förändrades fi nansieringen av ett antal uppdrag åt Försvarsmakten. Från och med 25 finansierades dessa via FMV:s gemensamma kostnader. Antalet externt debiterade timmar minskade. Förändringen motsvarar en sänkning av debiteringsgraden med drygt två procentenheter. Detta innebär att FMV ökade effektiviteten inom den övriga verksamheten under året. FMV bedömer att det genom effektivisering av verksamheten är möjligt att höja debiteringsgraden med mellan två och tre procentenheter fram till och med 28. Sammanfattande bedömning Samtidigt som myndighetskostnaden minskade kunde andelen leveranser på utsatt tid förbättras något jämfört med 24 (se avsnitt Leveranssäkerhet). Debiteringsgraden kunde behållas på samma nivå trots att flera uppdrag som tidigare finansierades av Försvarsmakten under 25 istället täcktes av FMV:s overhead. Kvaliteten i verksamheten var enligt FMV god, se sidorna 16 ff. Sammantaget bedömer FMV att verksamheten bedrevs med ett effektivt resursutnyttjande och en god hushållning. Debiterade timmar mot kund i förhållande till totalt antal timmar 23 24 25 Externt debiterade timmar 2 334 761 2 332 143 2 149 112 Totalt antal timmar 3 39 766 3 32 399 3 46 195 Debiteringsgrad 7,5 procent 7,6 procent 7,6 procent Källa: FMV:s produktionsledningssystem. Leveranser FMV genomförde under året omkring 16 leveranser/prestationer till Försvarsmakten och andra kunder. Den sammanlagda faktureringen för dessa uppgick till 18,3 miljarder kr. Merparten av faktureringen, knappt 12 miljarder kr, är hänförlig till följande områden: Artillerigranat Excalibur Artillerigranat Bonus Stridsvagnssystem Leopard StriC FV (stridsledningscentral Flygvapen) Underrättelseenhet 23 Helikopter 14 respektive 15 System Korvett Visby JAS 39 Gripen Beslutsunderlag Ledningssystem Teknik Högfrekvent radio 2 Avrapporteringar forskning och teknikutveckling (FoT) Utveckling och vidmakthållande av Försvarsmaktens driftuppföljningssystem Källa: FMV:s produktionsledningssystem. Leveranssäkerhet FMV ska enligt regleringsbrevet sträva efter att förbättra milstolpseffektiviteten, dvs. andelen leveranser som gjorts inom avtalad tid. FMV ska redovisa andelen milstolpar (mätt i antal) som uppfyllts inom överenskommen tid. Leveranssäkerheten 25 var högre än föregående år. Sammanlagt 89 procent av de milstolpar som var avtalade för leverans under året godkändes innan årets slut. Milstolpseffektiviteten ökade och uppgick till 74 procent. När även milstolpar som godkänts med upp till 15 dagars försening inkluderas ökar andelen till 79 procent. Omfattningen av de totala leveransförseningarna var 25 lägre än året innan, 3, jämfört med 3,8 miljarder kr. Omkring 1 miljard kr av förseningarna 25 avsåg förseningar inom uppdragen JAS 39 Gripen och Helikopter 14. Av den sammanlagda faktureringen om 18 miljarder kr avsåg 1,3 miljarder kr prestationer som levererades under året, men som var avtalade för leverans 24 eller tidigare. Antalet försenade milstolpar vid utgången av året var lägre än 24. Den sista december var 12 MÅL OCH RESULTAT

33 milstolpar försenade jämfört med 377 året innan. Av de försenade milstolparna var 133 försenade mer än ett år. Värdet av dessa uppgick till 8 miljoner kr, varav en fjärdedel avsåg förseningar inom projekt Stridsfordon 9. Mediantiden för fakturering av godkänd milstolpe minskade från sju dagar 24 till fem dagar 25. Detta indikerar en ökad effektivitet och har en positiv inverkan på FMV:s lånevolym hos Riksgäldskontoret. Milstolpseffektivitet per verksamhetsgren Milstolpseffektiviteten för verksamhetsgren Ledningsstöd ökade till 91 procent. Underlag till Försvarsmaktens materielplanering samt studier och andra rapporter levererades i fortsatt hög utsträckning enligt avtalade tidsplaner. Beaktas milstolpar som godkänts inom 15 dagar efter avtalad tidpunkt blir andelen 93 procent. Totalt sett godkändes 99 procent av årets avtalade milstolpar inom verksamhetsgrenen innan årets slut. Milstolpseffektiviteten inom verksamhetsgren Anskaffning minskade med två procentenheter och uppgick till 57 procent. Om milstolpar som godkänts inom 15 dagar efter avtalad tidpunkt beaktas stiger andelen till 63 procent. Totalt godkändes 76 procent av årets milstolpar innan årets slut. För verksamhetsgren Driftstöd blev milstolpseffektiviteten 77 procent, vilket är i nivå med föregående års resultat. Inkluderas milstolpar som godkänts inom 15 dagar efter avtalad tidpunkt blir andelen 84 procent. Totalt godkändes 93 procent av de avtalade milstolparna innan årets slut. För verksamhetsgren Internationellt materielsamarbete och exportstödjande verksamhet levererades milstolparna planenligt och milstolpseffektiviteten blev 9 procent. En av sammanlagt tio avtalade milstolpar blev försenad och denna representerade ett lågt ekonomiskt värde. För verksamhetsgren Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter blev milstolpseffektiviteten 1 procent vilket är i nivå med föregående år och verksamheten genomfördes enligt plan. Sammanfattningsvis kan konstateras att de avtalade leveranserna i allt väsentligt genomfördes under året. Våra kunder har inte anmält några konsekvenser med anledning av de förseningar som uppstått. 3. FMV:s mål på årsbasis anges inom parentes. Andel godkända milstolpar i tid, respektive andel godkända under perioden 3) Ledningsstöd Anskaffning Driftstöd Internationellt materielsamabete Evaluering och certifiering Totalt 23 Antal totalt Antal godkända i tid Andel % godkända i tid Antal godkända totalt 46 47 88 451 78 486 62 61 Andel % godkända 98 78 92 1 1 88 24 Antal totalt Antal godkända i tid Andel % godkända i tid Antal godkända totalt 466 417 89 453 711 418 59 526 Andel % godkända 97 74 9 1 1 86 25 Antal totalt Antal godkända i tid Andel % godkända i tid Antal godkända totalt 477 433 91 47 (9) 62 346 57 456 (65) Andel % godkända 99 76 93 1 1 89 Källa: FMV:s produktionsledningssystem. 645 516 8 595 657 53 77 594 611 47 77 568 (8) 2 2 1 2 3 3 1 3 1 9 9 1 4 2 5 4 7 7 1 7 6 6 1 6 1 891 1 413 75 1 664 1 844 1 348 73 1 583 1 76 1 264 74 1 51 MÅL OCH RESULTAT 13

ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV OMFÖRHANDLADE AVTAL Återrapporteringskrav 9 Vem orsakade omförhandling? Industrin FMV 56% Försvarsmakten 34% 1% Källa: FMV:s produktionsledningssystem. Omförhandlade avtal mellan Försvarsmakten och FMV FMV ska enligt regleringsbrevet redovisa andelen avtal (mätt i antal) med Försvarsmakten och andra kunder som omförhandlats och orsaken till omförhandlingen. Andelen uppdrag som omförhandlades under året uppgick till 14 procent av orderstocken, se tabell. Det var till övervägande del Försvarsmakten som begärde omförhandling. Inom verksamhetsgren Ledningsstöd var det i första hand ambitionsändringar inom studie- och teknikutvecklingsuppdrag och tidsmässigt förändrade åtaganden som motiverade omförhandlingar. Även industrirelaterade förseningar och fördyringar förekom. Inom verksamhetsgren Anskaffning initierade Försvarsmakten den övervägande delen av omförhandlingarna, främst beroende på den pågående ominriktningen. I vissa fall har fler enheter behövt beställas och i andra fall har färre enheter krävts och vissa uppdrag har avbrutits. Ambitionen kan sättas högre för materiel till förband som ska sättas in internationellt och i andra fall kan ambitionen sänkas. I de fall FMV eller industrin stod för omförhandlingsbehovet var det i allmänhet till följd av förseningar i genomförande och leveranser. Inom verksamhetsgren Driftstöd orsakades omförhandlingarna mer av att uppdragens innehåll och tidsmässiga omfattning utökades än av kostnadsökningar. FMV:s strävan att offerera uppdrag med hög leveranssäkerhet innebär att underlag från industrin ofta utgör grund för de offererade kostnaderna. Därigenom har andelen omförhandlingar orsakade av fördyrade kostnader kunnat hållas låg. Under året ålades Försvarsmakten av regeringen begränsning för utnyttjandet av materielanslaget 6.2. Därigenom begränsades FMV:s möjligheter att fakturera färdiga prestationer och ett antal milstolpar innehölls därför under senhösten. Enligt överenskommelse 4) initierade Försvarsmakten slutligen omförhandling av tre större leveranser så att dessa istället avtalades för leverans 26. Omförhandlingsorsak 7 6 5 4 3 2 1 3 Tid Kostnad Kvantitet/Övrigt Källa: FMV:s produktionsledningssystem. 23 21 24 49 25 Omförhandlade avtal Kundbeställningar Ledningsstöd Anskaffning Driftstöd Internationellt materielsamabete Evaluering och certifiering Totalt 23 Antal KB per 31/12 Omförhandlade avtal, antal Andel, procent 36 27 629 125 517 48 1 56 2 13 24 Antal KB per 31/12 Omförhandlade avtal, antal Andel, procent 297 23 531 134 438 62 3 1 1 27 219 17 25 Antal KB per 31/12 Omförhandlade avtal, antal Andel, procent 297 27 511 19 456 45 5 3 1 272 181 14 Källa: Manuell statistiksammanställning hos FMV. 4. Försvarsmaktens och FMV:s överenskommelse lämnades till Regeringskansliet (Fö) och Riksrevisionen 25-3-3 (HKV 23 25:6623). 5. Räntekostnaden beräknas på respektive milstolpes belopp multiplicerat med antalet räntedagar mellan dag då prestationen skulle kunna faktureras till beräknad tidpunkt för faktisk fakturering med nyttjande av Riksgäldskontorets reporänta (1,52 %). 14 MÅL OCH RESULTAT

Omförhandlingarna medförde totalt sett en utebliven fakturering till Försvarsmakten om 461 miljoner kr under 25. Uppdragens bokförda men därmed inte fakturerade kostnader ökade belastningen på FMV:s räntekontokredit. Räntekostnaden 5) för denna hantering beräknas till 5,6 miljoner kr, vilken debiteras Försvarsmakten. Kundorderstock Under året fick FMV ca 46 uppdrag 6) samtidigt som ungefär lika många slutlevererades och avslutades. Den kvarvarande orderstocken på beställda uppdrag att leverera och fakturera uppgick vid årsskiftet till 51 43 miljoner kr, varav Försvarsmaktens andel var omkring 5 91 miljoner kr. Beloppsmässigt domineras orderstocken av uppdrag inom följande områden: Flygsystem JAS 39 Gripen med pågående leveranser av flygplan 39 C Helikopter 14 respektive 15 Korvett typ Visby Minröjningsfartyg Landsort Robotsystem 23 Radarjaktrobot Meteor Pansarvärnsrobot RB57 (NLAW) Transportflygplan 84 Hercules Försvarsmaktens drift- och underhållssystem Detta motsvarar ca 7 procent av den totala orderstocken. Övriga större uppdrag som kan nämnas är utveckling inom Ledningssystem Teknik respektive Ledningssystem Ubåt, anskaffning av artilleriammunition, modifiering Ak5, radarflygplan ASC 89 samt anskaffning av Högfrekvent radio 2. Bland uppdrag till andra kunder dominerar uppdraget flygplansanskaffning åt Kustbevakningen. Övriga mindre, men viktiga uppdrag är samarbete inom det nationella flygtekniska flygforskningsprogrammet, uppbyggnaden av certifieringsorganet CSEC för granskning och certifiering av IT-säkerhetsprodukter, krypto- och sambandsuppkopplingar, stöd i samband med upphandlingar samt en ökande provningsverksamhet till svenska och utländska kunder. De dominerande leveranserna de närmaste två tre åren utgörs av flygsystem JAS 39, helikoptrarna typ 14 respektive typ 15 samt korvett typ Visby. Av orderstocken är huvuddelen också beställd vid industrin. Vid årsskiftet hade FMV 938 uteliggande leverantörsbeställningar motsvarande 29 865 miljoner kr. Skillnaden mellan det som beställts från kunder och det som FMV beställt vid industrin utgörs av såväl FMV:s direkta projektkostnader som kostnader inom ramen för de beställda uppdragen. Kundorderstock Avrundade värden Försvarsmakten Övriga kunder Totalt Orderbelopp Antal kundbeställningar Orderstock Antal kundbeställningar Orderstock Antal kundbeställningar Orderstock > 1 mnkr 51 39 32 1 38 52 39 7 > 5 1 mnkr 44 3 5 44 3 5 > 1 5 mnkr 287 6 4 3 7 29 6 47 > 1 mnkr 797 2 14 89 7 886 2 21 Totalt 1 179 5 91 93 52 1 272 51 43 Källa: FMV:s produktionsledningssystem. Fördelning av kundorderstocken efter bedömd leveranstidpunkt 26 27 28 29 21 213 Totalt Orderstock, mnkr 18 4 14 15 1 3 5 48 3 1 51 43 Källa: FMV:s produktionsledningssystem. 6) Kundbeställningar. MÅL OCH RESULTAT 15

Kvaliteten på den genomförda verksamheten Allmänt FMV:s huvudsakliga verksamhet består av leveranser av tjänster och produkter. De avtal som sluts med externa uppdragsgivare ställer krav på ett utvecklat och kvalitetssäkrat arbetssätt för att leverera dessa med avtalad prestanda, i tid och till rätt (avtalat) pris. I FMV:s kvalitetspolicy framhålls dessa tre områden som ett mått på hög kvalitet i arbetet. Dessutom ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt och på ett sådant sätt att kunderna vill nyttja oss som långsiktig partner. Rätt prestanda Kraven på prestanda eller förmåga hos produkterna utarbetas oftast gemensamt av beställare och FMV och regleras därefter i en kundbeställning till FMV. Denna beställning reglerar bl.a. när en produkt eller tjänst ska levereras och vad denna leverans ska innehålla. Dessa leveranser benämns milstolpar. Andelen leveranser som avvisades av FMV:s beställare med anledning av att prestandan inte överensstämde med vad som avtalats var under året mycket låg (sex stycken av ca 1 6). FMV tillämpade under året försöksvis en utvecklad rutin för överlämning av materiel till Försvarsmakten. Syftet är bl.a. att tydligare dokumentera Försvarsmaktens godkännande av att ställda krav på materielen för överlämning är uppfyllda och att leveransen för övrigt uppfyller det som anges i Försvarsmaktens beställning. Rätt tid En del av kvaliteten i FMV:s arbete är att leverera vid rätt/överenskommen tidpunkt. Kvaliteten består i att FMV på ett bra sätt har planerat hur uppdraget ska genomföras både vad avser FMV:s egen arbetsinsats och den anlitade leverantörens leverans av rätt produkt vid avtalad tidpunkt. För uppdragsgivarna är det angeläget att leveranser sker på utlovad tidpunkt. Den planering som gjorts hos kunden av hur leveransen ska användas kan vara kritisk för dennes fortsatta verksamhet. Ett exempel är om Försvarsmakten beställt materiel som ska användas i internationell tjänst omedelbart efter leverans eller om värnpliktiga kallats in för att utbildas i hantering av just denna materiel. Att leverans sker på överenskommen tidpunkt följs inom FMV upp med hjälp av måttet milstolpseffektivitet. Milstolpseffektiviteten under året uppgick till 74 procent. Totalt sett levererades 89 procent av årets avtalade leveranser innan årets slut. Avtalat pris Det pris som FMV:s kunder betalar ska täcka kostnaderna för tjänsten/produkten som beställts och FMV:s kostnader för genomförandet av uppdraget i övrigt, såsom förvaltningskostnader i form av personalkostnader, lokalkostnader m.m. FMV:s kostnader täcks genom ett timpris. Timpriset 25 var oförändrat jämfört med 24 och uppgick till i genomsnitt 783 kr per timme. 95 procent av beställningarna görs i fast pris. Det innebär att priset på materielen och priset för FMV:s arbete med anskaffning bestäms i samband med att beställningen läggs. Det är viktigt för Försvarsmakten att faktureringen, som följer leveranserna, sker till överenskommet pris och i tid så att tillförlitliga utgiftsprognoser över anslagsförbrukningen till regeringen kan lämnas. Sammanfattande bedömning av kvaliteten FMV bedömer mot bakgrund av ovanstående att kvaliteten i verksamheten är god. Kvalitetsförbättringar görs fortlöpande och arbetssättet utvecklas kontinuerligt. Det är framför allt leveranssäkerheten inom verksamhetsgren Anskaffning som kan förbättras vad avser uppdragsplanering, leveransprognoser och riskhantering. FMV fokuserade under året på att utveckla ledningen av uppdrag vad avser planering och genomförande. Här kan nämnas den s.k. klustringen av uppdrag som innebar att uppdrag slogs samman och att den totala mängden uppdrag minskade. Förutsättningar för god kvalitet FMV:s verksamhetsordning utgör tillsammans med processbeskrivningarna verksamhetsledningssystemet. Syftet med verksamhetsledningssystemet är att säkerställa att verksamheten inom FMV tillgodoser kundernas, ägarens och ledningens krav, att den följer gällande lagar och förordningar och att den 16 MÅL OCH RESULTAT

genomförs på ett kvalitetssäkrat, miljöanpassat och effektivt sätt. I verksamhetsledningssystemet omsätts olika externa krav (kvalitet, miljö, arbetsmiljö) till interna krav på verksamheten. Verksamhetsledningssystemet ska uppfylla tillämpliga delar av regler för militär luftfart, RML, SS-EN ISO 91:2 Ledningssystem för kvalitet, SS-EN ISO 141:24 Miljöledningssystem och AFS 21:1 och 23:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det enskilt viktigaste belägget för att FMV:s verksamhetssystem motsvarar högt ställda krav utgörs av att FMV under första kvartalet 25 auktoriserades som designorganisation enligt RML. En annan förutsättning för hög kvalitet är miljöhänsyn. Länsstyrelsen i Norrbotten gav under våren FMV tillstånd enligt miljöbalken att bedriva verksamheten vid provplatsen i Vidsel. Tillståndet är i huvudsak beviljat enligt FMV:s ansökan. Det innebär att provplatsen nu har lagvunnen rätt att bedriva sin verksamhet i provområdet och att verksamheten fått tydliga förhållningsregler vad gäller antal provdygn, antal sprängningar och laddningsvikter m.m. Sedan 23 tar FMV årligen fram ett program för interna verksamhetsrevisioner. Revisionsprogrammet och revisionerna utgör ett av ledningens verktyg för att följa upp verksamhetsledningssystemets funktion och är ett systematiskt sätt att identifiera förbättringsområden. I revisionsprogrammet integreras behoven av revisioner inom kvalitets-, miljö-, RML- och arbetsmiljöområdet. Resultaten från FMV:s interna verksamhetsrevisioner sammanställs årligen i en rapport som bl.a. utgör underlag för ledningens årliga genomgång av verksamhetsledningssystemet. FMV införde under 25 ett offertgranskningsråd som granskar samtliga offerter som överstiger 1 miljoner kr samt alla offertförfrågningar för verksamhet som ligger utanför den fastställda produktionsplanen. Under året etablerades även ett forum för kvalitetssäkring av styrande regler ur teknik-, systemoch produktsynvinkel från högre systemnivåer. Inom ramen för detta har systemarbetet på högre nivå vidareutvecklats. Målet är att försvarsmaktsgemensamt kunna analysera de gemensamma ramvillkoren för insatsorganisationen (främst den nordiska insatsstyrkan, NBG) i syfte att utarbeta en lång- och kortsiktig produktionsstyrning. För att förbättra kvaliteten ur flygsäkerhetshänseende har FMV under året arbetat in mål för flygsäkerheten i interna styrdokument. FMV tillämpar ett processorienterat arbetssätt. Varje år görs mätningar av processernas s.k. mognadsnivå, dvs. hur väl processarbetet fungerar. FMV:s interna mål 25 var att mognadsgraden skulle öka i förhållande till 24. Målet uppnåddes. MÅL OCH RESULTAT 17

civila och militära synergieffekter ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV CIVILA OCH MILITÄRA SYNERGIEFFEKTER Återrapporteringskrav 12 Flygplansradarn Carabas kartlägger mängden virke efter stormen Gudrun. Regeringen gav i regleringsbrevet FMV i uppdrag att aktivt arbeta för att öka civila och militära synergieffekter. FMV ser det som en viktig del i en kostnadseffektiv och säker materielförsörjning att verka för ett ökat utnyttjande av produkter framtagna för den civila marknaden. FMV strävar efter att utnyttja kommersiellt tillgänglig teknik, då den uppfyller kraven på säkerhet, tålighet och prestanda. Syftet är dels att hålla nere kostnaderna, dels att minska ledtiderna. Därutöver arbetar FMV för ett ökat kompetensutbyte med andra civila aktörer. I syfte att bl.a. öka civila och militära synergieffekter genomför eller deltar FMV i olika aktiviteter. Dessa kan vara alltifrån de tidiga faserna inom forskning, teknikutveckling, studier och demonstratorverksamhet till leverans av både tjänster och produkter. Nedan beskrivs kort ett urval av aktiviteter som FMV genomförde eller deltog i under 25. Aktiviteter 25 Stöd till det civila samhället I samband med stormen i södra Sverige i januari kunde Försvarsmakten och FMV bistå det civila samhället genom att tillhandahålla materiel framtagen för Försvarsmaktens behov. Efter att delar av det civila samhällets kommunikationsnät slagits ut sattes Försvarsmaktens mobila radiolänkutrustning och fältoptosystem temporärt in. Dessutom kunde mängden stormfälld skog och graden av skadeverkan snabbt inventeras med hjälp av flygspaningsradarn Carabas. Radiokommunikation för effektiv ledning, RAKEL FMV gav under våren stöd till Krisberedskapsmyndigheten med upphandlingen och införandet av RAKEL, ett kommunikationssystem för de s.k. blåljusmyndigheterna (dvs. polis, kustbevakning, tull, Försvarsmakten, kommunal räddningstjänst och ambulanssjukvård). Delar av försvarets telenät (FTN) används. Detta innebär att den befi ntliga infrastrukturen i FTN merutnyttjas för civila ändamål. Polisens materielpublikation FMV och Rikspolisstyrelsen genomförde under våren i samarbete en studie om möjligheten att ta fram en digital sammanställning över polisens materiel. Denna sammanställning ska då fi nnas på polisens intranät i stället för i pappersform. Som studieobjekt användes polisens vapenarsenal. Resultatet av denna studie var mycket lyckat och polisen beslutade i maj att gå vidare och ta fram en materielpublikation för resterande polisiär materiel. Nationella insatsstyrkan De materiella behoven för polisens nationella insatsstyrka (NI) och behoven för Försvarsmaktens specialförband har ett antal gemensamma nämnare. Styrkans och förbandens materiel omfattas av särskilda krav på sekretess men som exempel kan nämnas mörkerutrustning, prickskyttegevär och dykutrustning. Under våren undersökte FMV, Försvarsmakten och NI möjligheten att i framtiden ha ett närmare samarbete i materielanskaffningsfrågor. Kustbevakningen FMV har i flera fall lämnat stöd till Kustbevakningen (KBV) i samband med deras anskaffning av nya fartyg och flygplan. I mars beställde KBV fortsatt stöd rörande anskaffning av åtta kombi- 18 CIVILA OCH MILITÄRA SYNERGIEFFEKTER

nationsfartyg typ KBV 31. Detta kan ses som ett exempel på kompetensutbyte inom framförallt det marintekniska och kommersiella området. Utrikesdepartementet Ett avtal slöts i januari mellan Utrikesdepartementet (UD), i egenskap av nationell säkerhetsmyndighet, och FMV där FMV åtar sig att ställa expertis inom säkerhetsområdet till UD:s förfogande för utnyttjande i olika internationella sammanhang. Exempel på sådant kompetensutnyttjande är vid förhandlingar om regelverk för säkerhetsskydd, överföring av hemlig information och säkerhetskontroll av företag och personal. NBC ledningsdemonstrator FMV har med hjälp av Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, slutfört arbetet med att identifiera och beskriva tjänster och processer för att stödja framtida ledning av Försvarsmaktens förband och ge stöd till civila myndigheter under NBC-hot eller under/efter NBC-händelser. Se vidare sidan 21 under rubriken Forskning och teknikutveckling. Forskning och teknikutveckling FMV bevakar och värderar teknikutveckling som kan utgöra såväl hot som möjligheter inom det militära området. FMV bedriver nu ett metodsamarbete med FOI, Försvarshögskolan, VIN- NOVA (Verket för Innovationssystem), Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Saab inom området teknikbevakning. Samarbete sker även internationellt. Breda nätverk med universitet och högskolor, civila forskningsorganisationer och industrin skapas och FMV bidrar även med stöd till kompetensnätverk. Inom ett flertal områden bedriver FMV i samverkan med Försvarsmakten, FOI och svensk industri forskning och teknikutveckling i syfte att möjliggöra att civil teknik i ökad utsträckning ska kunna utnyttjas för militära tillämpningar. Se även avsnitt Forskning och teknikutveckling, på sidan 21. GD:s Myndighetssamverkan FMV arbetar kontinuerligt för att utveckla samordningen med Försvarsmakten, FOI, Statens Räddningsverk, KBM och Försvarets radioanstalt. Som ett led i detta utarbetas s.k. samordningsavtal. GD har under året påbörjat samarbetsdiskussioner med KBV:s och Polisens ledning för hur man ska uppnå synergieffekter i materielförsörjningen. Fortsatt arbete Civil och Militär beredskap i Enköping Försvarsmakten har uppdragit åt FMV att arrangera Civil och Militär beredskap (CIMI) i Enköping 16 18 maj 26. CIMI 26 omfattar seminarium, utställning och toppkonferens och fokuserar på ledningssystem i militär och civil samverkan. Deltagandet breddas till att omfatta våra internationella partner och inriktas mot ledning vid nationella och internationella kriser. Samhällets säkerhet FMV har kompetens inom hela materielförsörjningen från anskaffning/upphandling till avveckling samt ledningssystem vid kriser och säkerhetsfrågor som bör vara intressanta för andra myndigheter såväl nationellt som internationellt. Som exempel kan nämnas IT-säkerhet, produktsäkerhet, övervakning, riskhantering, resursledning och logistik som kan tillämpas inom hela säkerhetssektorn. Uppbyggande av säkra tele-/it-kommunikationer ställer krav på kompetens inom områden som säkerhet i informationssystem, systemkunnande, informationsstrukturer men även upphandlingskompetens och juridisk kompetens. För samverkan vad gäller befi ntliga produkter/resurser borde försvarets telenät, FTN, kunna utnyttjas. Det täcker hela Sverige och är mycket robust och driftsäkert. Nätet går att bygga ut både temporärt och permanent. Det består av både fiber- och radioförbindelser och använder sig av standardprotokoll för kommunikation. Flera myndigheter och civila kunder är redan anslutna till FTN. Detta nät borde kunna ses som en grund för samhällets säkerhetsnät. Resultatet av Carabas kartläggning av stormskadad och liggande skog. Den röda färgen visar den skadade skogen. CIVILA OCH MILITÄRA SYNERGIEFFEKTER 19

ledningsstöd

Mål och uppgift FMV ska på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder stödja planering och beslut i materielfrågor. Syftet är att skapa systemmässiga, materiella, tekniska och ekonomiska förutsättningar för en effektiv organisation och resurshållning. Detta innebär bl.a. att FMV aktivt ska arbeta för att föreslå ett ökat utnyttjande av redan utvecklade systemlösningar och redan existerande kommersiell teknik. Väsentliga prestationer i urval Teknisk prognos Tekniska prognoser är viktiga instrument i den process som utmynnar i försvarets långsiktiga planer och hotbildsbedömningar. Teknisk Prognos utgör en grund för att bedöma vilka tekniska förändringar som bör uppmärksammas särskilt och hur dessa förändringar kan påverka försvarets förmåga att möta framtida hot. FMV utarbetade under året tillsammans med FOI en teknisk prognos, som beskriver utvecklingstrender inom olika teknikområden. I prognosen görs även bedömningar av vad dessa utvecklingstrender kan ge för konsekvenser för Försvarsmaktens förmågor och hotets utveckling. Prognostiden omfattar ca 25 år och syftet är att kunna dra slutsatser om när dagens forskning och utveckling kommit så långt att olika tillämpningar kan påverka såväl framtida förmåga som det hot som Försvarsmakten kan stå inför i framtiden. Till skillnad från tidigare prognoser, som gjordes rent teknikområdesinriktade är årets prognos indelad i tvärområden, var och en omfattande flera teknikområden. Bedömningarna har gjorts i samarbete med bl.a. Försvarshögskolan. Det reella utfallet på 2 års sikt kommer att påverkas av såväl den politiska som den ekonomiska utvecklingen. Kapitelbild: Under hösten genomförde FMV och Försvarsmakten ett gemensamt prov, Demo 5 Höst, för att testa olika tekniker och metoder inom det framtida fl exibla insatsförsvaret. Marinen deltog med en specialversion av det nya ledningssystemet Cetris som utvecklats av FMV. De områden som har analyserats i denna rapport är: komplexa system obemannade system spaning och verkan för nya uppgifter miniatyrisering skydd av soldater, plattformar och anläggningar. Bland de stora och viktiga utvecklingstrenderna kan nämnas: material med nya egenskaper autonoma system, som kan utföra uppgifter vilka är farliga, smutsiga eller långtråkiga datorutvecklingen, som påverkar många områden bl.a. sensor- och datafusion, drivs huvudsakligen av den civila utvecklingen. Forskning och teknikutveckling FMV:s planering och ledning av forsknings- och teknikutvecklingsverksamheten (FoT) karaktäriserades under året av en medvetenhet om kommande behov av förändringar i FoT-processen. Yttre och inre faktorer som skapar detta förändringsbehov är Högkvarterets nya organisation, utredningen om nischer, utredningen om systemhus, etableringen av den europeiska försvarsmaterielbyrån (European Defence Agency, EDA), Försvarsförvaltningsutredningen och en allmän insikt om en reducerad ekonomi i framtiden. FMV har i samverkan med Försvarsmakten och FOI delvis anpassat kommande års FoT-planer till dessa nya förhållanden, men mycket återstår att göra. Under året avslutades ca 3 uppdrag. I det följande redovisas några exempel på väsentliga prestationer. Pulsad energi Pulsad energi är en teknologi som är av avgörande betydelse för att utveckla s.k. mikrovågsvapen som slår ut elektronik och för att kunna kravsätta och utveckla skydd mot dessa vapen. FMV utför teknikutveckling genom tvååriga uppdrag. Inom uppdraget pulsad energi utvecklas nyckelteknologi som främst utgörs av generator med tillhörande laddare. Apparaterna ska vara kompakta så att de kan integreras i små utrymmen. Under året avslutade FMV utvecklingen av en generator med laddare. Generatorn är av en LEDNINGSSTÖD Återrapporteringskrav 4 Under 25 avslutade FMV utvecklingen av en s.k. Marxgenerator. LEDNINGSSTÖD 21

typ som benämns Marxgenerator. Den är mycket kompakt och har höga prestanda. Resultatet nyttiggörs direkt inom annan FoT både vid FOI och vid industrin. De senare har FMV:s uppdrag att utveckla en demonstrator av ett HPM-vapen (High Power Microwave). Sammantaget ger FoTsatsningarna kunskap och kompetens för utveckling av operativa mikrovågsvapen. Explosivämnesteknik Explosivämnesutvecklingen har under de senaste tio åren koncentrerats till tillämpningar som kanonkrut och sprängämnen för verkansdelar. Satsningarna sker i tvååriga etapper och syftar till att ta vara på nya forskningsrön och vidareutveckla dessa till nya produkter. Utvecklingen ger högre prestanda i samklang med bättre säkerhet för personal och miljö. Explosivämnesutveckling etapp fem avslutades under året. Ett betydelsefullt resultat är ett kanonkrut baserat på nitrocellulosa och ett nytt sprängämne med låg känslighet benämnt FOX 12. 7) Krutet har gjort det möjligt att vidareutveckla artilleriets utskjutningssystem. Ett nytt system förväntas ge betydande logistikvinster och öka personalens skydd. FMV bedömer att Sverige är först i världen med detta och att det fi nns ett stort internationellt intresse för denna typ av laddningar. Resultaten från det utförda arbetet har kommit till nytta i materielprojektet ARCHER. Det är också värt att nämna att sprängämnet FOX 12 även fått en civil tillämpning i krockkuddar i bilar. 7) FOI Explosivämne. Demonstrator av ett NBC ledningssystem Den första av två etapper i utvecklingen av en demonstrator av ett NBC ledningssystem avslutades under 25. Etappen hade tre målsättningar: 1. en beskrivning över hur NBC-verksamheten kan stödjas med ett ledningssystem utifrån Försvarsmaktens målbild 214 för NBCskydd 2. ett tillvaratagande av pågående forskning för att utforma funktioner i en simulator för demonstrationen år 27 3. en anpassning av forskningen i syfte att stödja utformningen av ett kommande NBC-ledningssystem. Tjänste- och processbeskrivningar och en behovsspecifi kation har tagits fram i samarbete med Försvarsmakten och FOI. FMV bedömer att Försvarsmakten kan utnyttja process- och i viss mån tjänstebeskrivningarna, efter granskning och avstämning mot Nato-standarder, för uppdatering av metodhandboken för NBC. Pågående forskning inom spridningsmodellområdet har anpassats till spridningsmodeller för urban miljö och för inversa beräkningar. Kraven på ett stödjande IT-system och dess komponenter har formulerats i termer av funktionalitet, prestanda, informationsbehov, presentation, säkerhet m.m. Den andra etappen är inledd och avslutas under våren 28. Övrigt FMV ska enligt regleringsbrevet redovisa vidtagna åtgärder för myndighetens inriktning att verka på högre systemnivåer. Denna redovisning fi nns under rubriken Särskild redovisning på sidan 37. Kapitelbild: Genomgång på HMS Sturkö av hur dykolycksfall ska tas om hand. Vid dykuppdrag används fartyget RIB (Rigid Infl atable Boat). 22 LEDNINGSSTÖD

anskaffning

ANSKAFFNING Återrapporteringskrav 1 ARCHER försökspjäs 1 vid leverans från industrin till FMV. Mål och uppgift FMV ska på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder anskaffa materiel och tjänster. Vid anskaffning ska FMV pröva möjligheterna till internationellt samarbete och utnyttja möjligheterna till industriell samverkan. Vad gäller utveckling av ny materiel bör detta ske i internationellt samarbete och genom att utnyttja möjligheterna till industriell samverkan. Anskaffningen till totalförsvaret syftar till att främja interoperabilitet och tillgång till kvalificerad materiel och att uppnå en kostnadseffektiv och säker materielförsörjning så att totalförsvaret ska kunna fullgöra sina uppgifter. Väsentliga prestationer i urval Röjdykfartyg FMV har på Försvarsmaktens uppdrag modifierat två Minröjningsfartyg typ Styrsö. Den nya klassen betecknas Röjdykarfartyg typ Spårö och i den ingår fartygen HMS Spårö och HMS Sturkö. Modifieringen innebär att fartygen har anpassats för röjdykning. Fartygschefen kan nu välja att identifiera/röja ammunitionseffekter (minor, torpeder m.m.) med hjälp av röjdykare eller undervattensfarkost. I samband med ombyggnationen genomfördes även en generalöversyn av fartygen. Fartygen modifierades med avseende på arbetsmiljö, ensning av konfiguration, sjö- och personsäkerhet och vissa verkansfunktioner. Till följd av Sveriges deltagande i skarpa minröjningsoperationer i Baltikum, har behovet av fartyg anpassade till röjdykarverksamhet ökat mer och mer. Tidigare har röjdykarteam varit landbaserade och haft tillgång till små, lätta gummibåtar. I och med ombyggnaden finns det nu möjlighet att ha röjdykare med inom operationsområdet och vid behov kunna sätta in dessa snabbt och effektivt. Ombyggnationen har i stora drag handlat om att avinstallera fartygens sveputrustning för att därigenom ge utrymme för installationer direkt anpassad för röjdykverksamhet. Exempel på detta är klargöringsplatser för dykmaterielen, dykluftkompressor, blandgasstation med därtill hörande gasbankar, behandlingskammare för dykolycksfall m.m. HMS Spårö byggdes om och levererades i oktober 24. HMS Sturkö överlämnades till Försvarsmakten i oktober 25. Utveckling av ubåt Efter avslutningen av Projekt Viking har FMV fått i uppdrag av Försvarsmakten att påbörja förprojektering av en ubåt av typen A26. Under året genomförde FMV en fördefi nitionsfas med funktions- och kravanalys samt konceptgenerering, där erfarenheter från främst projektet ubåt 2 och Viking tagits tillvara. Förprojekteringen löper fram till början av 27. Därefter är inriktningen att, efter beställning från Försvarsmakten, påbörja konstruktionsfasen. Under året har samtal med internationella parter förts, för att identifiera möjligheter till samverkan kring ubåtsutveckling. I augusti 25 undertecknades ett MoU (Memorandum of Understanding) inom området Underwater Warfare med Tyskland. ARCHER FMV har under året rapporterat till Försvarsmakten om utvecklingen av en demonstrator (försökspjäs) och genomförandet av realiserbarhetsstudie för ARCHER, artillerisystem 8. FMV utvecklar på uppdrag av Försvarsmakten en hjulgående haubits som ska ersätta de tidigare artillerisystemen haubits 77A och 77B. Den första demonstratorn (försökspjäs 1) har levererats från industrin till FMV och den andra ska enligt den reviderade planen levereras i mars 26. Vid utvecklingen av haubitsfordonet tillvaratas väsentliga delar från det äldre systemet haubits 77B som modifieras och placeras på ett fordonschassi (dumper från Volvo). Personalen manövrerar fordonet i skydd från en splitter- och minskyddad hytt. Kanonen laddas automatiskt från två ammunitionsmagasin. Fordonets mobilitet och räckvidd är avsevärt högre än tidigare artillerisystem. Tillsammans med ny ammunition (EXCALIBUR) kan mål på upp till 5 km bekämpas med samma höga precision under alla dygnets timmar och alla väderförhållanden. Systemet ska från och med 211 kunna ingå i den nordiska insatsstyrkan, NBG (Nordic Battle Group). Utvecklingen av ARCHER sker i ett svenskdanskt samarbete. Demonstratorerna ska under ca ett års tid genomgå tekniska prov och försök med officersbesättningarna från både det svenska och danska artilleriet. Därefter överlämnas de till 24 ANSKAFFNING