FMV medarbetarna Ann-Cathrine Jonsson administratör, Roger Forslund inköpare, Magdalena Protic förmågeansvarig JAS 39 Gripen och Carl-Martin Larsson

Transkript

1 årsredovisning 26

2 FMV medarbetarna Ann-Cathrine Jonsson administratör, Roger Forslund inköpare, Magdalena Protic förmågeansvarig JAS 39 Gripen och Carl-Martin Larsson projektingenjör obemannade farkoster utanför Tre Vapen i Stockholm.

3 fmv teknik för sveriges säkerhet Försvarets materielverk (fmv) anskaffar, vidmakthåller och avvecklar materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra myndigheter. fmv ska biträda Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjning och kunskap om materielsystem samt i övrigt stödja Försvarsmaktens verksamhet inom detta område. fmv stödjer även svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet och representerar staten i komplexa internationella affärer som avser materielförsörjning. fmv ska ses som en naturlig systemutformare och genomförare av all kvalificerad försvars- och säkerhetsrelaterad materielanskaffning. fmv har närmare 1 7 medarbetare. Omsättningen under 26 var cirka 19,6 miljarder kronor. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Stockholm. Myndigheten har även enheter i bland annat Arboga, Karlsborg, Linköping, Skövde och Vidsel.

4 resultat i korthet Ekonomiskt resultat mnkr Intäkter Kostnader Ekonomiskt resultat Myndighetskostnad 1 mnkr Konsultkostnader mnkr Kundorderstock mnkr Försvarsmakten Övriga Debiteringsgrad procent 72,2 7,6 Milstolpseffektivitet procent 72,4 74,1 Årsarbetskrafter (fast anställda) 31/ ) Justerad för extraordinära kostnader, se sidan 11. 2) Förändringen mellan åren beror på att avtalen rörande export av JAS 39 Gripen nu ingår i redovisningen av kundorderstocken. Tidigare har denna uppgift redovisats i en bilaga till årsredovisningen. resultat i korthet

5 innehåll 4 Resultat i korthet 6 FMV ställer om 8 Styrelse 9 Mål 9 Mål för verksamheten 1 Resultat 1 ekonomiskt resultat och investeringar 11 Bedömning av effektivitet och god hushållning 12 leveranser 12 kundorderstock 13 leveranssäkerhet 14 kvalitet på den genomförda verksamheten 17 Anskaffning 18 Mål och uppgift 18 Väsentliga prestationer i urval 21 utvecklingen av materielförsörjningen 23 Anskaffning utan internationellt samarbete 23 Jämställdhetsaspekter i materielprojekt 25 Ledningsstöd 26 Mål och uppgift 26 Väsentliga prestationer i urval 27 hög teknisk kompetens 28 Driftstöd 29 Mål och uppgift 29 Väsentliga prestationer i urval 31 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor 32 Mål och uppgift 32 Prestationer 35 Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter 36 Mål och uppgift 36 Väsentliga prestationer 36 ekonomisk redovisning 37 Medarbetare och arbetsmiljö 38 Ny inriktning och förnyelse 4 Arbetsmiljö 42 Medarbetarnas syn på FMV 43 Särskilda redovisningar 44 underrättelseproduktion 44 Militära och civila synergieffekter 46 internationell test- och övningsverksamhet 46 Terminssäkring 46 Flyg- och rymdstrategin 47 Nya leverantörer i materielförsörjningen 47 undantag från Lagen om offentlig upphandling 48 Tillsyn elektromagnetisk kompatibilitet 48 Tjänsteexport 49 Ekonomisk redovisning 5 Sammanställning av väsentliga uppgifter 51 resultaträkning 52 Balansräkning 53 Anslagsredovisning 54 Finansieringsanalys 55 redovisningsprinciper 57 Noter 64 Balanserad kapitalförändring 65 Förkortningar och förklaringar innehåll

6 fmv ställer om Regeringen fastställde under året besparingsramar för de kommande åren där kostnaderna för materielförsörjningsprocessen och fmvs totala verksamhet ska ha minskat med 9 miljoner kronor vid utgången av 29. Parallellt med krav på besparingar sker en omställning från invasionsförsvar till insatsförsvar där kraven på leveranssäkerhet ökar. fmv måste leverera materielen snabbare men också se till att den är anpassad för internationell samverkan. Mot den bakgrunden var 26 ett år präglat av intern fokusering på att hitta möjliga besparingar parallellt med löpande leveranser till Försvarsmakten. fmv är mitt inne i förändringsprocessen med kostnadsminskningar och de nya krav som insatsförsvaret ställer. Antalet årsarbetskrafter är nu omkring 17 vilket är en minskning med cirka 3 i förhållande till 24, som är Försvarsförvaltningsutredningens utgångspunkt. Det är en bidragande orsak till att nästan hälften av det totala besparingskravet är uppnått. Glädjande är att vår förmåga att fullgöra leveransåtaganden i stort sett är opåverkad trots kraftiga neddragningar i den egna organisationen. En kombination av nya sätt att utföra arbetet på och tydligare prioriteringar har gjort det möjligt. För att kunna ha i stort sett bibehållen produktion men med färre resurser kommer fmv i större utsträckning behöva låta industrin göra mer. Ett flertal upphandlingar kommer att initieras med denna inriktning. Det kommer även att bli en tyngdpunktsförskjutning från egenutveckling till förmån för upphandling av redan utvecklad materiel på marknaden. Det kommer att ställa krav på oss att öka kunnandet om vad som finns på marknaden. Vid de upphandlingar som fmv genomför arbetar vi för att ha än tydligare fokus på kommersiella frågor där stringent affärsmässighet och en FMV STÄLLER OM

7 god konkurrenssituation ska bidra till att vi hushållar med statens resurser på ett bättre sätt. Våren 27 kommer en ny organisation att träda i kraft. Organisationsarbetet genomfördes under hösten med en bred förankring bland medarbetarna. I den nya organisationen har vi bland annat tydliggjort och separerat ansvaret för de strategiska materielfrågorna och ansvaret för att leverera materiel. Det ska påskynda arbetet med att utveckla våra arbetsformer och därigenom hämta hem återstoden av besparingarna. Arbetet med besparingarna har inte hindrat oss från att leverera. Under 26 levererade fmv bland annat 2 flygplan jas 39 Gripen till Försvarsmakten. Det innebär att sammanlagt 46 av de 64 flygplanen i delserie tre har levererats. Med den senaste versionen som nu överlämnats får Försvarsmakten förmåga till exempelvis precisionsbekämpning av markmål och fotospaning. I enlighet med avtalet mellan fmv och den ungerska staten levererade vi under året åtta jas Gripen av totalt fjorton till Ungern. Utbildningen av ungerska piloter och tekniker har skett parallellt med produktionen av flygplanen. Leveransen av de återstående flygplanen kommer att ske successivt fram till och med december 27. Under 26 levererade vi ytterligare fem Helikopter 15, som är Försvarsmaktens nya lätta helikopter för insatser inom och utom landet. I leveranserna ingick även kringutrustning och utbildning av piloter och tekniker hos leverantören i Italien. fmv fortsatte under året att bygga upp infrastrukturen på flygplatsen Malmen i Linköping. Av de totalt 2 helikoptrar som beställts kommer tolv stycken som främst är avsedda för markoperativ verksamhet att levereras under tiden fram till 28, och därefter åtta stycken för främst marin verksamhet. Genom en samordnad upphandling av robotar för ammunitionsröjning till Försvarsmakten och polisen kunde fmv få tillstånd en mycket bra ekonomi i projektet. Det är ett gott exempel på att myndighetssamverkan kan ge betydande kostnadsfördelar. På uppdrag av Sveriges och Italiens försvarsmakter tecknade fmv ett avtal om fortsatt utveckling av nästa generations integrerade radar-, telekrigsoch kommunikationssystem med flerfunktionsförmåga. Ett konsortium av företag ska till 21 utveckla ett koncept till en demonstrator som ska visa på möjligheterna att realisera systemet. Under året har fmv levererat fasta installationer för el, tele, data, kommunikationsmaster och bevakningssystem till den svenska styrka som tog över ansvaret för den provinsiella rekonstruktionsgruppen i Mazar-e-Sharif i nordvästra Afghanistan från den brittiska armén. Vidare har vi överlämnat ett 8-tal hjulfordon, ledningssystem för stab och fyra lokalkontor, sambandsinstallation för samtliga fordon, vattenreningsutrustning och underhållssystem och materiel avsedd för en kirurgenhet. De kommande åren kommer liksom 26 att innehålla arbete för att hitta vägar att med mindre resurser leverera lika mycket eller mer. En del åtgärder har redan vidtagits för att åstadkomma ett förändrat arbetssätt både mellan Försvarsmakten och fmv och inom fmv. Ett exempel är det arbete som pågår med att utveckla arbetsformerna för en mellan myndigheterna integrerad materielledning. Detta ska ge förutsättningar för en mer stabil planering med tydligare prioriteringar. Den integrerade materielledningen beräknas vara organiserad under första halvåret 27. Under året har fmv medverkat i utarbetandet av en gemensam strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning. Den ska börja tillämpas från och med 27. Grunden för en anpassad och effektiv materielförsörjning till insatsförsvaret börjar ta form. Utan att förringa de utmaningar vi står inför kan jag konstatera att vi är på god väg att klara vår del i omställningen av materielförsörjningen. Gunnar Holmgren Generaldirektör FMV STÄLLER OM

8 styrelse Jan Carling Styrelseordförande Gunnar Holmgren Generaldirektör FMV Per Eriksson Generaldirektör VINNOVA Kerstin Paulsson VD Netsoft Lund AB Lotta Stalin VD Kuusakoski Sverige AB Monica Widegren Avdelningschef Konkurrensverket Christer Bringemark Arbetstagarrepresentant Försvarsförbundet Hans-Erik Magnusson Arbetstagarrepresentant Officersförbundet Hans Norinder Arbetstagarrepresentant SACO Göran Stolpe Arbetstagarrepresentant SEKO st yrelse

9 mål Mål för verksamheten fmvs verksamhet bedrivs inom politikområdena Totalförsvar respektive Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdena är uppdelade i verksamhetsområdena Militärt försvar och Svåra påfrestningar, vilka i sin tur är uppdelade i en rad verksamhetsgrenar. Målen för politikområdet Totalförsvar är att: n bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld n hävda vår territoriella integritet n försvara Sverige mot väpnat angrepp n värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Målet för verksamhetsområdet Militärt försvar är att det militära försvaret, inom ramen för sin huvuduppgift förmågan att kunna föra väpnad strid ska ha förmåga att genomföra de insatser som krävs. Målet för verksamhetsområdet Svåra påfrestningar är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. fmvs verksamhet delas in i följande verksamhetsgrenar: n Ledningsstöd n Anskaffning n Driftstöd n Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. n Evaluering och certifiering av it-säkerhetsprodukter. Målen för verksamhetsgrenarna framgår av respektive avsnitt. Ett övergripande mål är att fmvs verksamhet ska bedrivas effektivt och med god hushållning av statens resurser. FMVs verksamhetsstruktur inom respektive politikområde Politikområde Politikområde Totalförsvar Totalförsvar Politikområde Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra Skydd och beredskap mot olyckor påfrestningar och svåra påfrestningar Verksamhetsområde Militärt försvar Verksamhetsområde Svåra påfrestningar VG Anskaffning VG Ledningsstöd VG Driftstöd VG Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. VG Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter M Å L

10 resultat Kostnadsreduktioner i förhållande till 24 Ekonomiskt resultat och investeringar Det ekonomiska resultatet blev -49 miljoner kr. Den främsta orsaken till resultatet är att fmv haft engångskostnader i samband med omställningen till en lägre kostnadsnivå inom fmv. Det är kostnader för frivillig avgång med pensionsersättning och hjälp till ny anställning med stöd av Trygghetsstiftelsen. fmv har även gjort nedskrivningar av it-system och en återbetalning till Försvarsmakten. Enligt regeringens planeringsanvisningar till fmv och regeringsbeslut om kostnadsreduktioner , ska kostnadsreduktionerna totalt uppgå till 9 miljoner kronor. Kostnadsreduktionerna ska komma Försvarsmakten tillgodo. fmv har hittills gjort besparingar om 444 miljoner kronor och totalt har 4 miljoner kronor överförts till Försvarsmakten varav 2 miljoner under 26. Besparingar 27 och framåt har till del redan inarbetats i givna offerter och Fasta priser i 24 års nivå, mnkr Minskning Personal Lokaler Resor Resurskonsulter Tjänsteprodukter Övriga kostnader Totalt Källa: SOU 25:96 och FMVs produktionsledningssystem. kommer i övrigt att tillgodogöras Försvarsmakten i form av sänkt timpris och minskade kostnader. Enligt regleringsbrevet skulle fmv under 26 fortsätta arbetet med kostnadsreduktioner. Kostnadsminskningarna som uppnåddes under 25 skulle bibehållas och därmed uppgå till minst 2 miljoner kronor i förhållande till kostnaderna 24. Kostnadsreduktionerna skulle främst avse myndighetens inre effektivitet och därmed innebära minskade utgifter för Försvarsmakten. fmv har fram till slutet av 26 genomfört kostnadsreduktioner på cirka 444 miljoner kr i 24 års priser. Värdena är omräknade med en antagen inflationstakt om två procent per år. Vissa jämförelsestörande poster har eliminerats och ökad fakturering avseende uthyrning av lokaler till andra hyresgäster har lagts till som besparing. Det är framförallt kostnader för personal och resurskonsulter som har minskat. Kostnaderna för personal minskade med 28 miljoner kr till följd av att antalet anställda sjönk. Kostnaderna för pensionsersättning 26 ingår inte i personalkostnaderna vid beräkning av besparingen. Av besparingarna avseende resurskonsulter hänför sig 151 miljoner kr till uppdrag från kund. De största besparingarna gjordes inom verksamhetsgren Driftstöd och uppgick till 7 miljoner kr. Av dessa avsåg 23 miljoner kr flygområdet, 18 miljoner kr markområdet och 12 miljoner kr provningsverksamhet inom test och evaluering (tidigare verifiering och validering). Investeringsutfallet för året blev väsentligt lägre än budgeterat. Den främsta orsaken är att fmv Ekonomiskt resultat Politikområde Totalförsvar Politikområde Svåra påfrestningar Totalt mnkr Anskaffning Ledningsstöd Driftstöd Internationellt materielsamarbete anslagsfinansieras fr.o.m. 26 Evaluering och certifiering 24 Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Källa: FMVs produktionsledningssystem. 1 R esultat

11 valt att avvakta med driftsättningen av ett nytt affärssystem och att utgifterna för it-utveckling därmed inte blev så höga som planerat. Investeringsutgifter för övriga ändamål har också underskridit budget när det gäller lokaler (förbättringsutgifter annans fastighet) och genom neddragning av investeringarna i system för tillträdesbegränsning (larm och sektionering m.m.). Vissa investeringar, helt eller delvis, inom provsystem för test och evaluering har inte genomförts. Investeringarna inom kompetensorganisationen har blivit väsentligt lägre än budget tack vare en strikt återhållsamhet med personlig utrustning. Bedömning av effektivitet och god hushållning fmv ska enligt regleringsbrevet i årsredovisningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två senast föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. fmv sänkte under 26 kostnaderna med 132 miljoner kr jämfört med 25. Detta gjordes samtidigt som kvaliteten var fortsatt god (sidan 14) och milstolpseffektiviteten uppgick till 72 procent. Detta visar att fmv kunnat anpassa verksamheten till de ändrade förutsättningarna. Sedan ett antal år används två indikatorer inom fmv för att följa upp och styra verksamheten. Indikatorerna som redovisas nedan, är: n total myndighetskostnad n debiteringsgrad För att bedöma effektiviteten måste förutom utvecklingen av indikatorerna även hänsyn tas till utvecklingen av leveranssäkerhet och kvalitet. Utvecklingen av leveranssäkerhet och kvalitet beskrivs på sidorna 13 och 14. Myndighetskostnad fmvs myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och it. Myndighetskostnaden utgör cirka en tiondel av de totala kostnaderna. Övriga kostnader avser i huvudsak den materiel som fmv anskaffar åt kunder. Myndighetskostnaden ska täckas genom timpriset som kunderna betalar. Myndighetskostnaden uppgick 26 till miljoner kr 3. År 25 uppgick den till 1 52 miljoner kr, vilket innebär att fmvs interna mål om en minskning uppnåddes. Jämfört med 24 har den sjunkit med över 12 miljoner kr. Den främsta förklaringen är att antalet anställda har minskat. Genom ett förstärkt samarbete med Försvarsmakten och ett förändrat arbetssätt bedömer fmv att myndighetskostnaden kan minskas med cirka 1 miljoner kr under de närmaste åren. Debiteringsgrad Debiteringsgraden visar hur stor andel av medarbetarnas totalt nedlagda tid som används för verksamhet som debiteras kund. Ju högre debiteringsgraden är desto effektivare är användandet av resurserna. Debiteringsgraden uppgick 26 till 72,2 procent, vilket innebär en ökning med 1,6 procentenheter. Ökningen beror på effektiviseringar i verksamheten och att resurser styrts om till verksamhet direkt riktad mot uppdragsgivare. Mellan 24 och 25 ändrades finansieringen av ett antal uppdrag så att de istället täcks av fmvs gemensamma kostnader och inte av Försvarsmakten. Denna förändring motsvarade en sänkning av debiteringsgraden med drygt två procentenheter. Men genom att debiteringen i övrigt ökade kunde debiteringsgraden hållas oförändrad mellan 24 och 25. fmv bedömer att det genom fortsatt effektivisering av verksamheten är möjligt att ytterligare öka debiteringsgraden med mellan två och tre procentenheter fram till och med 28. 3) Justerad för extraordinära kostnader för pensionsavtal, återföring rivningskostnader Karlsborg samt nedskrivning för ärendeoch dokumenthantering och nytt affärssystem. Debiterade timmar mot kund i förhållande till totalt antal timmar Externt debiterade timmar Totalt antal timmar Debiteringsgrad, procent 7,6 7,6 72,2 Källa: FFU och FMVs produktionsledningssystem. Investeringar mnkr Källa: FMVs produktionsledningssystem. Budget enligt regleringsbrev Utfall Totalt r esultat 11

12 Sammanfattande bedömning Samtidigt som myndighetskostnaden minskade med tre procent, kunde andelen leveranser hållas på en relativt hög nivå (se avsnitt Leveranssäkerhet sidan 13). Debiteringsgraden steg och kvaliteten i verksamheten var enligt fmvs bedömning god. Sammantaget bedömer fmv att verksamheten under året bedrevs med ett effektivt resursutnyttjande och en god hushållning av statens resurser. Leveranser fmv genomförde under året omkring 1 55 leveranser till Försvarsmakten och andra kunder. Den sammanlagda faktureringen för dessa uppgick till 18,2 miljarder kr. Med anledning av genomförda kostnadsminskningar förde fmv under året dessutom över 2 miljoner kr till Försvarsmakten. Den största delen av faktureringen (cirka 14 miljarder kr) kan hänföras till följande områden: n Artillerigranat Excalibur (utvecklingsrapporter) n Artillerigranat Bonus (delleveranser) n Bandvagn 39 (delleveranser) n Fordon för styrkan i Afghanistan (delleveranser) n NBC-materiel (delleveranser) n JAS 39 Gripen (delleveranser: 2 flygplan till Försvarsmakten, 8 flygplan till Ungern, precisionsvapen, spaningskapsel, vidareutveckling och rapporter samt vidmakthållande) n Stridsledningscentral Flygvapen (StriC, vidmakthållande) n Helikopter 15 (delleverans 5 st) n Flygplan till Kustbevakningen (delleverans: kvalitetsgodkännande av leverantör) n Ledningssystem Teknik, LedsystT (beslutsunderlag) n Högfrekvent radio 2 (HF 2) (delleveranser) n Forskning och teknikutveckling (avrapporteringar) n Utveckling och vidmakthållande av Försvarsmaktens driftuppföljningssystem. Källa: FMVs produktionsledningssystem. I faktureringen ingår även leveranser som var avtalade att genomföras före 26 men som genomfördes och godkändes under året. Dessa motsvarar cirka 946 miljoner kr av faktureringen. Även vissa förtida leveranser av främst flygplan jas 39 Gripen som var avtalade till 27 ingår. Deras andel av faktureringen var miljoner kr. Kundorderstock Vid årsskiftet uppgick den kvarvarande orderstocken på beställda uppdrag att leverera och fakturera till 6 24 miljoner kr. Försvarsmaktens andel var miljoner kr, se tabell nedan. Drygt 28 nya uppdrag tillkom och cirka 43 slutlevererades. Beloppsmässigt domineras orderstocken av uppdrag inom följande områden: n Flygsystem jas 39 Gripen med pågående leveranser av flygplan 39 c/d till Försvarsmakten och exportkunder 39% n Helikopter 14 respektive 15 9% n Korvett typ Visby 7% n Haubits 77b Archer 3% n Minröjningsfartyg Landsort (Koster) 2% n Robotsystem 23 Bamse 2% n Radarjaktrobot Meteor 2% n Transportflygplan 84 Hercules 2% n Granatkastarfordon ssg12 1% n Pansarvärnsrobot rb57 (nlaw) 1% Dessa motsvarar tillsammans nästan 7 procent av den totala orderstocken. Övriga större uppdrag som kan nämnas är utveckling inom Ledningssystem Ubåt, Splitterskyddad enhetsplattform (sep), anskaffning Galten, ingenjörsfordon, anskaffning av Högfrekvent radio 2, Länk 16 samt demonstrator Gemensamt Taktiskt RadioSystem. De dominerande leveranserna de närmaste två tre åren utgörs av flygsystem jas 39, helikoptrarna typ 14 respektive typ 15 samt korvett typ Visby. Kundorderstock Försvarsmakten Övriga kunder Totalt Orderbelopp, mnkr Antal kundbest. Orderstock Antal kundbest. Orderstock Antal kundbeställningar Orderstock > > > > Totalt Källa: FMVs produktionsledningssystem. 12 r esultat

13 Av kundorderstocken är en stor del beställd hos industrin. Vid årsskiftet hade fmv knappt 4 2 uteliggande leverantörsbeställningar motsvarande cirka 3,6 miljarder kr. Skillnaden mellan det som beställts från kunder och det som fmv beställt av industrin utgörs av såväl direkta projektkostnader för fmv som kostnader inom ramen för de beställda uppdragen. Leveranssäkerhet fmv ska enligt regleringsbrevet sträva efter att förbättra milstolpseffektiviteten, dvs. andelen leveranser som gjorts inom avtalad tid. fmv ska redovisa andelen av antal milstolpar som uppfyllts inom överenskommen tid och andelen av antal avtal med Försvarsmakten och andra kunder som omförhandlats och orsaken till omförhandlingarna. Andel godkända milstolpar i tid, respektive andel godkända Milstolpseffektivitet Sammanlagt godkändes 86,1 procent av de kvarvarande milstolpar som var avtalade för leverans under året innan årets utgång. Milstolpseffektiviteten minskade något och uppgick till 72,4 procent. När även milstolpar som godkänts med upp till 15 dagars försening medräknas ökar andelen till 77,4 procent. Milstolpseffektiviteten per verksamhetsgren redovisas i de kapitel där prestationerna inom varje verksamhetsgren framgår. Sammanfattningsvis förbättrades den inom verksamhetsgren Anskaffning med fyra procentenheter medan den sjönk inom verksamhetsgrenarna Driftstöd och Ledningsstöd. Omfattningen av leveransförseningarna ökade jämfört med föregående år, men var fortfarande lägre än 24. Vid utgången av året var 335 milstolpar försenade, varav 238 stycken om 2,3 miljarder kr var avtalade till stycken, med ett sammanlagt värde på 1,1 miljarder kr, var avtalade för leverans före 26. Bland projekten med beloppsmässigt stora förseningar kan nämnas jas 39 Gripen, stridsfordon 9, korvett typ Visby, Igenkänningssystem (ik Ny), pansarterrängbil Galten samt helikopter 14. Cirka 9 milstolpar (om 2,3 miljarder kr) av årets avtalade milstolpar omförhandlades till efter 26. Sammantaget uppgår värdet av till kommande år försenade milstolpar till omkring 5,7 miljarder kr. Omförhandlingar Under året omförhandlades 221 uppdrag vilket motsvarar 17 procent av orderstocken. Det var till övervägande del Försvarsmakten som begärde omförhandling av uppdrag. De två övergripande orsakerna var den pågående förändringen av Försvarsmaktens inriktning och en uttalad önskan att föra samman uppdrag för att få en mer rationell verksamhet. I vissa fall har fler enheter behövt beställas och i andra fall har färre enheter krävts och några uppdrag har avbrutits. Ambitionen har satts högre för materiel till förband som ska sättas in internationellt och sänkts för andra förbandstyper. Den vanligaste orsaken till omförhandling i de fall fmv eller industrin stod för begäran var förseningar i genomförande och leveranser. fmv strävar efter att ha så genomarbetade offerter som möjligt. Det innebär att inhämtning av underlag inför offerering bland annat görs genom marknadsundersökningar. Därigenom har andelen omförhandlingar orsakade av fördyrade kostnader kunnat hållas låg. Omförhandlade avtal Antal KB per 31/ Omförhandlade avtal, antal Andel, procent Källa: FMVs produktionsledningssystem Antal totalt Antal godkända i tid Andel godkända i tid, procent 73,1 74,1 72,4 Antal godkända totalt Andel godkända, procent 85,8 88,5 86,1 Källa: FMVs produktionsledningssystem. Bedömd fördelning av kundorderstocken efter leveranstidpunkt mnkr Totalt Kundorderstock Källa: FMVs produktionsledningssystem. r esultat 13

14 4) Försvarsmaktens och FMVs överenskommelse lämnades till Regeringskansliet (Fö) och Riksrevisionen (HKV 23 25:69382). 5) Räntekostnaden beräknas på respektive milstolpes belopp multiplicerat med antalet räntedagar mellan dag då prestationen skulle kunna faktureras till verklig resp. beräknad tidpunkt för faktisk fakturering med nyttjande av Riksgäldskontorets reporänta (2,79 %). Med anledning av regeringens utgiftstak ålades Försvarsmakten en begränsning i utnyttjandet av materielanslaget Därigenom begränsades fmvs möjligheter att fakturera färdiga prestationer. Enligt överenskommelse 4 initierade Försvarsmakten en omförhandling som omfattade 2 större leveranser. Vissa av leveranserna innehålls nu och levereras istället 27 och andra leveranser har omförhandlats från 26 till 27. Omförhandlingar och innehållna leveranser medförde totalt sett en utebliven fakturering till Försvarsmakten om miljoner kr under 26. Uppdragens bokförda men därmed inte fakturerade kostnader ökade belastningen på fmvs räntekontokredit. Räntekostnaden 5 för denna hantering beräknas till 15,5 miljoner kr, vilken debiteras Försvarsmakten. Av motsvarande skäl och på motsvarande sätt omförhandlades tre leveranser från 25 till 26, vilket motsvarade 461 miljoner kr av faktureringen 26. Omförhandlingsorsak Procent Källa: FMVs produktionsledningssystem. Vem orsakade omförhandling? Industrin 36 62% FMV Källa: FMV:s produktionsledningssystem. 24 Tid Kostnad Kvantitet/Övrigt 17 26% 12% Försvarsmakten Kvalitet på den genomförda verksamheten Allmänt fmvs huvudsakliga verksamhet består av leveranser av tjänster och produkter. De avtal som sluts med externa uppdragsgivare ställer krav på ett utvecklat och kvalitetssäkrat arbetssätt för att leverera dessa med avtalad prestanda, i tid och till rätt (avtalat) pris. I fmvs kvalitetspolicy framhålls dessa tre områden som ett mått på hög kvalitet i arbetet. Dessutom ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt och på ett sådant sätt att kunderna vill nyttja oss som långsiktig partner. Rätt prestanda Kraven på prestanda eller förmåga hos produkterna utarbetas oftast gemensamt av beställare och fmv för att därefter regleras i en kundbeställning till fmv. Denna beställning anger bland annat när en produkt eller tjänst ska levereras och vad denna leverans ska innehålla. Dessa leveranser benämns milstolpar. Inga leveranser avvisades under året av fmvs beställare med anledning av att prestanda inte överensstämde med vad som avtalats. En levererad rapport uppfyllde inte beställarens krav på redovisningskvalitet och kompletteras därför nu. Rätt tid En del av kvaliteten i fmvs arbete är att leverera vid rätt/överenskommen tidpunkt. Kvalitetssäkringen består i att fmv på ett bra sätt har planerat hur uppdraget ska genomföras både vad avser vår egen arbetsinsats och den anlitade leverantörens leverans av rätt produkt vid avtalad tidpunkt. För uppdragsgivarna är det angeläget att leveranser sker på utlovad tidpunkt. Den planering som gjorts hos kunden av hur leveransen ska användas kan vara kritisk för dennes fortsatta verksamhet. Ett exempel är om Försvarsmakten beställt materiel som ska användas i internationell tjänst omedelbart efter leverans eller om värnpliktiga kallats in för att utbildas i hantering av just denna materiel. Att leverans sker på överenskommen tidpunkt följs upp med hjälp av måttet milstolpseffektivitet. Den totala milstolpseffektiviteten försämrades något under året. För verksamhetsgren Anskaffning förbättrades den med fyra procentenheter till 61,5 procent. 14 r esultat

15 Avtalat pris Det pris som fmvs kunder betalar ska täcka kostnaderna för den beställda tjänsten/produkten och fmvs kostnader för genomförandet av uppdraget i övrigt, såsom förvaltningskostnader i form av personalkostnader, lokalkostnader m m. fmvs kostnader täcks genom ett timpris. Det genomsnittliga timpriset för 26 sänktes med 18 kr jämfört med året innan och uppgick till 766 kr per timme. En hög andel (92 procent) av beställningarna med milstolpar 26 gjordes i fast pris. Det innebär att priset på materielen och priset för fmvs arbete med anskaffning bestäms i samband med att beställningen läggs. Det är viktigt för Försvarsmakten att faktureringen, som följer leveranserna, sker till överenskommet pris och i tid så att tillförlitliga utgiftsprognoser över anslagsförbrukningen till regeringen kan lämnas. Sammanfattande bedömning av kvaliteten Mot bakgrund av ovanstående bedömer fmv att kvaliteten i verksamheten är god. Det sker en fortlöpande kvalitetsförbättring och en kontinuerlig utveckling av arbetssättet. Det är framför allt leveranssäkerheten inom verksamhetsgren Anskaffning som kan förbättras vad avser uppdragsplanering, leveransprognoser och riskhantering. Förutsättningar för god kvalitet fmvs verksamhetsordning utgör tillsammans med styrmodeller och processbeskrivningar verksamhetsledningssystemet. Dess syfte är att säkerställa att verksamheten inom fmv tillgodoser kundernas, ägarens och ledningens krav, att den följer gällande lagar och förordningar samt att den genomförs på ett kvalitetssäkrat, miljöanpassat och effektivt sätt. I verksamhetsledningssystemet omsätts olika externa krav (kvalitet, miljö, arbetsmiljö) till interna krav på verksamheten. Under året reviderades och förenklades verksamhetsordningen. Verksamhetsledningssystemet ska uppfylla tillämpliga delar av regler för militär luftfart (rml), ss-en iso 91:2 Ledningssystem för kvalitet, ss-en iso 141:24 Miljöledningssystem, afs 21:1 och 23:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Franco Martello, provflygare hos tillverkaren Agusta Westland i Italien och Peter Wallgren från FMV diskuterar tekniska detaljer hos Helikopter 15 i samband med provningen av den första leveransen. Se även sidan 18. r esultat 15

16 Det enda av dessa regelverk som kräver extern revision och tredjepartscertifiering är rml. fmv är sedan 25 auktoriserat av Flygsäkerhetsinspektionen att själv ansvara för att den process som myndigheten använder för att ta fram materiel, följer de föreskrifter för militär luftfart som Försvarsmakten fastställer. fmv ska även se till att underleverantörer följer aktuella föreskrifter. Det enskilt viktigaste belägget för att fmvs verksamhetssystem motsvarar högt ställda krav är att fmv är auktoriserat som designorganisation enligt rml. Enligt programmet för interna verksamhetsrevisioner gör fmv ett antal system- och verksamhetsrevisioner varje år. Som ett steg i utvecklingen av revisionsverksamheten har fmv under året arbetat med att skapa förutsättningar för utökad uppföljning av revisionsiakttagelser, där bland annat mätbarhet möjliggörs i större utsträckning. Styrande aktiviteter för revisionsuppföljning har utarbetats och validering av aktiviteterna är planerad. En viktig förutsättning för hög kvalitet är miljöhänsyn. fmv ställer omfattande krav på att leverantörerna bedriver ett systematiskt miljöarbete för att kunna hantera de produktrelaterade krav som ger förutsättningar för leverans av miljöanpassade system. Leverantörerna ska inte bara uppvisa sitt systematiska arbetssätt utan också påvisa hur det tillämpas i den aktuella upphandlingen. Vidare ställs krav på att leverantörerna aktivt arbetar inom områden (anpassat till upphandlingsobjektet) som substitution och produktval, batterier, energiförbrukning, emissioner inklusive buller, framtida avveckling samt producentansvar. För att förbättra milstolpseffektiviteten och prognossäkerheten utbildades under vintern/ våren samtliga uppdragsledare för att ensa arbetssätt, planering, uppföljning och styrning av uppdragen. Med ett utvecklat arbetssätt kan risker för förseningar upptäckas och åtgärdas i god tid så att milstolpar klaras på utsatt tid. Utöver detta genomfördes en djupanalys av ledningen och styrningen av produktionen för att få underlag till åtgärder för att förbättra ledningen av produktionen och öka leveranssäkerheten. Hanteringen av befarade förseningar utvecklades genom att orsakerna till avvikelser nu klassificeras och att avvikelseanalyser görs enligt en gemensam mall. Analyserna ska ge underlag till förslag på styrande åtgärder utifrån identifierade eller potentiella avvikelser. En pejlenhet i Televapensystem 6, som arbetar med att detektera, positionsbestämma och analysera fientlig radiotrafik. 16 r esultat

17 anskaffning Kapitelbild: Televapensystem. Bildtext: HI. Foto: FOI

18 Mål och uppgift fmv ska enligt regleringsbrevet på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder, anskaffa materiel och tjänster. Vid anskaffning av materiel ska fmv pröva möjligheterna till internationellt samarbete samt utnyttja möjligheterna till industriell samverkan. Vad gäller utveckling av ny materiel bör detta ske genom internationellt samarbete samt genom att utnyttja möjligheter till industriell samverkan. Vidare ska fmv verka för att män och kvinnor ska kunna utnyttja materielen på lika villkor. Syftet med anskaffning till totalförsvaret är att tillgodose de operativa genom en kostnadseffektiv och säker materielförsörjning samt att främja interoperabilitet och teknologitillgång. Försvarets materielverk ska redovisa uppnådda prestationer och kommentera dem i förhållande till målet. Väsentliga prestationer i urval Inom verksamhetsgren Anskaffning förbättrades milstolpseffektiviteten och uppgick till 61,5 procent, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Totalt sett godkändes 75, procent av milstolparna som var avtalade för leverans under perioden. Förbättringen av milstolpseffektiviteten beror sannolikt på att ökat fokus lagts på uppföljning och analys av orsaker till förseningar. Drygt hälften av förseningarna inom verksamhetsgrenen kan hänföras till industrin. fmv orsakade 22 procent och den resterande delen förklaras av ändrade förutsättningar från fmvs beställare. fmv bedömer att målet för verksamhetsgrenen har uppnåtts. Nedan redovisas ett antal av de prestationer som genomförts under året. Ambulansflygtjänst för svenskar i krisområden Genom att använda kommersiella flygplan och medicinsk personal, ska ambulansflygtjänsten kunna erbjuda snabb och högklassig service till en rimlig kostnad. Det är grunden för den tjänst som nu upphandlas där fmv stöder Luftfartsstyrelsen. Svenskar reser i allt större utsträckning, vilket medför att det finns risk att svenskar blir skadade i samband med krissituationer utomlands. Inte minst katastrofen i Thailand visade på behovet av en ambulanstjänst som snabbt kan sättas in för att flyga hem skadade svenskar och deras anhöriga. Ambulansflygtjänsten kommer att bestå av tre delar: en del som ansvarar för ledning, administration och koordination, en för själva flygningen och en som tar hand om de medicinska frågorna. fmv har utarbetat en anbudsinfordran för flygoperatörstjänsten på basis av de kommersiella, juridiska och tekniska kraven på ambulansflygtjänsten. Vidare stöder fmv Luftfartsstyrelsen under såväl utvärdering som förhandlingar. Parallellt med arbetet ovan nyttjar Luftfartsstyrelsen även fmvs kompetens för att anskaffa fler av de avancerade intensivvårdsbårar som används i konceptet för ambulansflygtjänsten. JAS 39 Gripen Sverige Under 26 levererade fmv 2 flygplan jas 39 c/d till Försvarsmakten. Det innebär att sammanlagt 46 av de 64 flygplanen i delserie 3 har levererats. Med den senaste versionen som nu överlämnats får Försvarsmakten förmåga till exempelvis precisionsbekämpning av markmål och fotospaning. Efter beslut av riksdagen slöt fmv och Industrigruppen jas 1982 avtal om utveckling av jas 39 Gripen och produktion av en första delserie om 3 flygplan. Tio år senare fattade riksdagen ett nytt beslut om jas-projektet. Därefter undertecknades ett avtal mellan fmv och Industrigruppen jas om utveckling av den tvåsitsiga jas 39 b och anskaffning av delserie 2 omfattande 11 flygplan. År 1997 beslutades om ytterligare anskaffning av flygplan (delserie 3) och om ett parallellt utvecklings- och anpassningsprogram, som syftar till att successivt förbättra planens prestanda. Försvarsmaktens ändrade inriktning mot internationella insatser, har styrt utvecklingen, och flygplanen har genomgått flera förändringar. De har bland annat utrustats för lufttankning, vilket i sin tur innebär att piloten och g-dräkten behöver syre under längre tid. Flygplanen har nu en inbyggd syregenerator. De har även ett nytt radiosystem cdl39 som är interoperabelt med Natos radiosystem. Flygplanen har utrustats med Natos system för identifiering av eget och fientligt flyg iff och system för instrumentlandning ils. De sista 2 flygplanen i delserie 2 och flygplanen i delserie 3 skiljer sig så mycket från de tidigare levererade flygplanen jas 39 A respektive jas 39 B att den ensitsiga versionen nu benämns jas 39 C och den tvåsitsiga jas 39 D. Helikopter I december 25 levererade fmv de första två Helikopter 15 till Försvarsmakten. Under 26 överlämnades ytterligare fem helikoptrar tillsama nsk a ffning

19 mans med kringutrustning. I leveranserna ingick även utbildning av piloter och tekniker hos leverantören i Italien. Totalt har 2 helikoptrar beställts. Inledningsvis (under 25 28) levereras 12 stycken, som främst är avsedda för markoperativ verksamhet, och därefter åtta stycken för i första hand marin verksamhet. De sistnämnda ska kunna baseras på fartyg, bland annat korvett typ Visby. fmv fortsatte under året att bygga upp infrastrukturen på flygplatsen Malmen i Linköping. Tillsammans med Fortifikationsverket har fmv färdigställt ändamålsenliga hangarer och uppställningsplatser för Helikopter 15-systemet. Vidare pågår projektering och utveckling av lokaler för bland annat datorstödd utbildning för den flygande besättningen. Köpet av Helikopter 15 har gett ett efterlängtat tillskott av kvalificerade enheter i Försvarsmaktens nya struktur för insatser inom och utom landet. Materiel till Afghanistan Sverige tog den 15 mars över ansvaret för den provinsiella rekonstruktionsgruppen (prt nw) i Mazar-e-Sharif i nordvästra Afghanistan från den brittiska armén. Uppgiften innebär stöd för arbetet med att återuppbygga viktiga samhällsstrukturer i Afghanistan. Sverige ingår i en verksamhet ledd av Nato som benämns International Security and Assistance Force (isaf). Totalt omfattar engagemanget cirka 25 svenska soldater. Under året har fmv levererat fasta installationer för el, tele, data, kommunikationsmaster och bevakningssystem till campen Northern Lights i Mazar-e-Sharif. Vidare har fmv överlämnat ett 8-tal hjulfordon, ledningssystem för stab och fyra lokalkontor, sambandsinstallation för samtliga fordon, vattenreningsutrustning och underhållssystem och materiel avsedd för en kirurgenhet. Dessutom har sambandsutrustning installerats i de finska och danska fordonen på plats i Afghanistan. (Se bild nästa sida.) Splitterskyddad enhetsplattform Splitterskyddad enhetsplattform (sep) är ett flexibelt enhetsfordon som ska kunna användas för ett stort antal funktioner inom Försvarsmakten, som exempelvis trupptransport, logistik (lastbärare) och ambulans. Enligt tidsplanen ska de första seriefordonen levereras i slutet av 211 och ett operativt förband finnas tillgängligt för våra insatsbataljoner i början av 214. Den kommande anskaffningen förbereddes under 26 och i juli slöt fmv ett avtal med leverantören om den inledande utvecklingen av fordonet. I projektet pågår ett parallellt arbete för att åstadkomma ett internationellt samarbete för att på sikt dela risker och kostnader med ytterligare en partner. Sverige och Storbritannien tecknade under hösten 23 ett samarbetsavtal om sep under en gemensam risk- och utvärderingsfas. Bakgrunden är Storbritanniens behov av en ny fordonsflotta till sina framtida Medium Brigades. Den brittiska anskaffningen sker inom ramen för projektet fres. Trots att det finns vissa skillnader i kraven på sep respektive fres, bör respektive fordonsfamilj kunna utgå från likartade grundplattformar med gemensamma undersystem. Avgörande för om vikten ska kunna hållas nere blir utvecklingen av det sensoraktiverade skyddssystemet aac (se avsnittet Ledningsstöd). Flygprov med luftlandsättning av soldater från Helikopter 15. Provet, som gjordes på FMVs provplats Malmen i Linköping, utfördes både med så kallat fast rope och med rappellering. Två olika typer av repsystem för nedfirning. a nsk a ffning 19

20 Ökendamm och temperaturer mellan 2 och +5 grader ställer särskilda krav på den materiel som FMV levererar till den svenska missionen i Afghanistan. Korvett Visby fmv genomförde under året prov med en korvett i Medelhavet. Provet, som var en del i den systemutprovning av Visbysystemet som pågår, syftade till att säkerställa fartygens förmåga att utföra fredsbevarande uppdrag i annat klimat än det svenska (se även avsnittet Provverksamhet). Under hösten överlämnade fmv en anläggning för befattningsträning på strids- och eldledningssystemet till Försvarsmaktens sjöstridsskola i Karlskrona. I och med detta har Försvarsmakten goda möjligheter att kostnadseffektivt utbilda framtidens sjöofficerare på korvettsystemen. fmv har också efter omfattande förberedelser inlett prov med korvett Visbys flygplatsfunktion. Under hösten genomfördes de första proven med en dansk helikopter av märket Sea Lynx. Proven gjordes såväl till sjöss som med fartyget förtöjt vid kaj och har gett värdefulla resultat inför den fortsatta utvecklingen av flygplatsfunktionen. Fem fartyg är beställda inom Visbysystemet. Dessa fartyg utvecklas för huvuduppgifterna minjakt, ubåtsjakt och ytstrid. Korvett typ Visby är ett utvecklingsprojekt med hög teknisk komplexitet helt baserat på smygteknologi, som visat sig vara kostnadsdrivande men som samtidigt uppvisar stor operativ och taktisk flexibilitet. Minröjningsfartyg Landsort (Koster) fmv genomför på uppdrag av Försvarsmakten halvtidsmodifiering av fem minröjningsfartyg av Landsortsklass. De största förändringarna är att ett nytt minröjningssystem med sonar-, vapen- och ledningssystem och ett modifierat luftförsvarssystem installeras på fartygen. fmv slutförde under våren granskningen av systemkonstruktionen för halvtidsmodifieringen. Parallellt med halvtidsmodifieringen anpassas fartygen för internationell verksamhet (parp-modifieringar) och genomgår en generalöversyn. Den internationella anpassningen syftar främst till att fartygen ska kunna verka i andra miljöer än i Sveriges närområde vad beträffar temperatur, salthalt och vågförhållanden. parp-modifieringen innebär också förbättrad säkerhet för personalen ombord, som exempelvis nya vattentäta indelningar, brandspjäll och nytt brandlarm. Två fartyg är redan klara och står i beredskap för internationella insatser. Det första fartyget som genomgått halvtidsmodifiering, generalöversyn och parp-modifiering, hms Koster, kommer att överlämnas till Försvarsmakten 28. I samband med det byter fartygsklassen namn från Landsort till Koster. Kombinationsfartyg fmv har sedan våren 25 haft i uppdrag att stödja Kustbevakningens anskaffning av sju kombinationsfartyg för uppgifter som miljöskydd och patrullering/övervakning. fmv har i nära samarbete med Kustbevakningen lett arbetet från konceptgenerering fram till teknisk specifikation och anbudsinfordran. Arbetet har bland annat innehållit en rad tekniska utredningar och modellförsök. Upphandlingen annonserades i november 26 och den bedöms vara slutförd under maj a nsk a ffning

21 Teknik för det nätverksbaserade försvaret Det nätverksbaserade försvaret ställer nya krav på flexibilitet i ledningssystemen. Stela och hierarkiskt uppbyggda system kompletteras med nya möjligheter till snabba omkonfigureringar med bibehållen säker informationshantering för att möta nya, okända utmaningar med många fler aktörer. I slutet av 23 fick fmv i uppdrag att ta fram arkitektur och övergripande design för den tekniska delen av Försvarsmaktens nätverksbaserade ledningssystem, fmls 21. fmv bildade projektet LedsystT, som bland annat med stöd av ett industrikonsortium, ska genomföra uppdraget fram till och med våren 27. Under 26 slutfördes den första, konceptuella delen av en teknisk design för fmls 21. Fokus lades på gemensamma nätfunktioner som gör att Försvarsmaktens förband bland annat kan uppnå en gemensam lägesuppfattning, snabbare beslutsfattande och bättre tillgång på information i hela beslutskedjan. Detta avser såväl fasta förband som förband under förflyttning hemma eller utomlands. Förutom design av dessa funktioner och framtagning av vissa designregler för höga nivåer utvecklades även beskrivningar för systemets arkitektur, ramverk och utvecklingsmetoder. Metoder för konceptutvärdering av ledningssystem togs också fram och prövades. Samtidigt lämnade projektet tekniskt stöd till Försvarsmaktens Metod- och Personalutveckling (LedsystM respektive LedsystP). Stödet bestod i att utveckla och tillhandahålla dels en teknisk demonstrator, dels en programvara för skillnadsanalys av behov och tillgång på kompetens. Den senare har man redan beslutat att använda inom Försvarsmakten och även andra myndigheter har visat intresse för programvaran. Genom utvecklingen av fmls 21 har Sverige befäst sin ställning som en kompetent aktör inom nätverksbaserad ledning. Televapensystem fmv överlämnade under 26 det första av tre televapensystem till Försvarsmakten. Televapen används för att ta reda på fiendens position, organisation och avsikter samt för att skapa underlag för störinsatser. Systemet består av en televapentropp, som innehåller två pejlenheter och en störenhet. Det är byggt för att operera i en fientlig miljö, där risken för bekämpning är överhängande. De två pejlenheterna utgör tillsammans ett pejlsystem vars huvuduppgift är att detektera, positionsbestämma och analysera fientlig radiokommunikation. Analysen ger en lägesbild som dels kan vidarebefordras till den samverkande staben, dels användas för störinsatser. Störenhetens uppgift är att bedriva signalstörning mot fientlig radiokommunikation. Samtliga enheter är monterade i splitterskyddade pansarterrängbilar. Utvecklingen av materielförsörjningen Försvarets materielverk ska enligt regleringsbrevet lämna en beskrivning av hur materielförsörjningen, inklusive forskning och teknikutveckling, principiellt har förändrats och utvecklats under året. fmv ska även redovisa erfarenheter som myndigheten gjort inom materielförsörjningsområdet. Myndigheten ska redovisa vilka eventuella åtgärder som den avser vidta med an- HMS Härnösand (korvett klass Visby) passerar under Älvsborgsbron i Göteborg. a nsk a ffning 21

22 Hjulversionen av SEP provlastas i C-13 Hercules. ledning av uppnådda erfarenheter. Materielförsörjningens industriella konsekvenser ska även redovisas. Under året bedrevs ett fördjupat arbete om förändringar i enlighet med Försvarsförvaltningsutredningen (sou 25:96) och regeringens skrivelse 25/26:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för insatsförsvaret. Arbetet bedrevs i nära samverkan med Försvarsmakten och i tilllämpliga delar med Totalförsvarets Forskningsinstitut (foi). Myndigheterna gick gemensamt igenom materielprocessens alla delar för att identifiera upplevda problem och utarbeta förslag till åtgärder. En del åtgärder har redan vidtagits för att åstadkomma ett förändrat arbetssätt både mellan myndigheterna och inom fmv. Exempelvis har antalet administrativa materielsystem minskat kraftigt i samband med planeringen för materielanskaffningen. Ett annat exempel är att arbetsformerna för en mellan myndigheterna integrerad materielledning tagits fram. Detta ska ge förutsättningar för en mer stabil planering med tydligare prioriteringar. Den integrerade ledningen beräknas vara organiserad under första halvåret 27. Vidare utarbetades under året en ny gemensam strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning som ska börja tillämpas från och med 27. De enligt regeringens skrivelse föreslagna förskjutningarna i arbetsfördelningen mellan industrin och fmv fortsatte i och med att de första större upphandlingarna av ops-karaktär (offentlig privat samverkan) påbörjades under året. Det gemensamma arbetet med att identifiera övriga åtgärder för att få en mer effektiv materielprocess slutfördes under december och resultatet har sammanställts i en slutrapport. En plan för införande håller på att utarbetas nu mellan myndigheterna och en rad åtgärder kommer att införas successivt. fmv analyserar årligen materielplanen med avseende på konsekvenser för svensk industri. Årets analys har gjorts mot de planeringsinriktningar som gällde vid ingången av 26 och har således inte tagit hänsyn till de förändringar som den nu utarbetade, dock ej fastställda, nya materielförsörjningsstrategin redovisar. Analyserna för de svenska industriföretagen som tas upp visar samlat på mindre konsekvenser för industrin. fmv har dock tillämpat en försiktighetsprincip vad avser att dra långtgående slutsatser för de skilda företagen som tas upp i analysen. Tyngdpunkten 22 a nsk a ffning

23 har i analysen lagts på materielplanens inverkan på kort sikt medan en översiktligare bedömning gjorts för effekterna på lång sikt. fmv har i samband med utvecklingen av materielförsörjningsprocessen haft ett antal möten med företrädare för svensk försvarsindustri för att informera om de kommande förändringarna. Detta ger industrin möjlighet att göra de förändringar som krävs för att möta materielprocessens nya krav och att även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga leverantörer. Inom forskning och teknikutveckling (FoT) bedrev fmv, Försvarsmakten och foi under året gemensamt ett arbete med utgångspunkt från Försvarsförvaltningsutredningen och regeringens skrivelse. Utöver de av Försvarsmakten tidigare anvisade reduktionerna av forskning och teknikutveckling innebär dessa skrivelser en ramstyrning av fois beställningsvolym till en lägre nivå. Myndigheterna har gemensamt identifierat de mest prioriterade FoT-områdena samt de områden som riskerar att bli kritiskt underbemannade när foi minskar sin personalstyrka. För fmv blir innebörden bland annat att nya aktörer inom forskning och teknikutveckling måste identifieras. Arbetet med en FoU-strategi påbörjades under Försvarsmaktens ledning i slutet av 26 och förväntas vara klart till sommaren 27. FoU-strategin måste ansluta och anpassas till den materielförsörjningsstrategi som enligt planerna kommer att antas i början av 27. Anskaffning utan internationellt samarbete fmv ska enligt regleringsbrevet redovisa hur stor andel av anskaffning och utveckling som sker utan internationellt samarbete. Vid utgången av 26 var volymen av fmvs återstående uppdragsverksamhet gentemot kund 6,2 miljarder kr (se avsnitt Resultat). Av denna summa avser 11,2 miljarder kr uppdrag där fmv samverkar med utländska myndigheter eller företag och 49, miljarder kr uppdrag där sådan samverkan inte sker. Samverkan sker med utländska myndigheter eller företag inom 69 uppdrag (inom 53 områden) av de totalt uppdrag som var beställda vid årsskiftet 26/27. Bland de uppdrag där fmv samverkar internationellt kan nämnas: Eldlednings- och observationsinstrument (eoi), artillerigranaterna Bonus respektive Excalibur, Splitterskyddad granatkastare (ssg 12), Pansarvärnsrobot rb57 (nlaw), splitterskyddad enhets- plattform (sep), Ingenjörsfordon, robotarna iris-t respektive Meteor för jas, ucav-demonstrator Neuron, flygteknikprogrammet etap, Helikopter 14, Ledsyst t, radarteknikprogrammet mfs samt ammunitionsavveckling. Vid utgången av 25 var den totala volymen av återstående uppdrag gentemot kund 51,4 miljarder kr och av den summan avsåg 9,1 miljarder kr uppdrag där fmv samverkade med utländska myndigheter och företag. Jämställdhetsaspekter i materielprojekt fmv ska enligt regleringsbrevet verka för att män och kvinnor ska kunna utnyttja materielen på lika villkor. fmv ska vidare enligt regleringsbrevet lämna en beskrivning av hur jämställdhetsaspekterna har beaktats och integrerats i anskaffning och utveckling av materiel, i för ändamålet relevanta projekt. Ett jämställdhetsperspektiv ska tillämpas i beslutsfattande, planering och utförande av en verksamhet. Personlig utrustning Kvinnliga och manliga soldaters operativa förmåga kan utformas genom de krav som ställs på den personliga utrustningen. När det gäller åtsittande uniformstyper, som uniform modell 87 och uniform modell äldre, har krav ställts på modeller för kvinnor. Modell 87 har funnits i en kvinnlig variant sedan 199- talet och modell äldre anpassades för kvinnor 25. Vid anskaffning av kroppsskydd för internationella förband ställdes det krav på kroppsskydd med förstärkningsskydd i kvinnlig form. Dessutom har särskilda underkläder för kvinnor anskaffats. Vid anskaffning av personlig utrustning som stridsbälte, hjälmar med inredning, kläder med lösare passform, skor, kängor och ryggsäckar ställdes det krav på både små och stora storlekar för att både passa kvinnor och män. (Se bild nästa sida.) Robot 57 fmv upphandlar tillsammans med Storbritannien ett nyutvecklat bärbart pansarskott avsett för att bekämpa stridsvagnar och bepansrade fordon. De användbarhetskrav som ställdes var bland annat att vapnets totala vikt skulle vara under 12,5 kg. Syftet med dimensioneringen har varit att så många som möjligt ska kunna använda vapnet. a nsk a ffning 23

24 Livgardets Ida Lindwall trivs i den nya kvinnoanpassade paraduniformen. Robot 57 har utvecklats för att passa alla storlekar och kön. I hanteringsövningar, som skett i nära samarbete mellan fmv, dpa, saab Bofors Dynamics ab samt Försvarsmakten (Markstridsskolan), har både manliga och kvinnliga soldater och officerare deltagit. Syftet har varit att uppnå maximal systemprestanda oavsett fysiska dimensioner på soldaten. Vidare har axelstödet anpassats efter kvinnliga skyttar. Forskning och teknikutveckling fmv genomförde under 26 ett projekt för att utarbeta kroppsmåttlistor för både män och kvinnor. Projektet syftade till att få kunskap om kvinnors och mäns kroppsliga förutsättningar och begränsningar vid framställning av i första hand personlig utrustning. Resultatet kan dock även användas vid kravställning av en mängd olika försvarsmateriel. 26 innebar slutspurt i den andra fasen av projekt LedsystT. Projektet levererar regelverk för design av ledningssystem för det nätverksbaserade försvaret. 24 a nsk a ffning

25 ledningsstöd

26 FMV har tagit fram en teknikdemonstrator för aktivt skydd. Här monterat på ett stridsfordon 9. Mål och uppgift fmv ska enligt regleringsbrevet på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder, stödja planering och beslut i materielfrågor. Syftet är att skapa systemmässiga, materiella, tekniska och ekonomiska förutsättningar för en effektiv organisation och resurshållning. Detta innebär bland annat att fmv aktivt ska arbeta för ett ökat utnyttjande av redan utvecklade systemlösningar samt redan existerande teknik på marknaden. fmv ska vidare redovisa uppnådda prestationer och kommentera dem i förhållande till målet. Väsentliga prestationer i urval Prestationerna inom verksamhetsgrenen består främst av studier, rapporter, planeringsunderlag till Försvarsmaktens materielplanering och andra beslutsunderlag till uppdragsgivarna. En del av dessa rapporter redovisade förutsättningarna för att använda redan utvecklade systemlösningar och utvecklad teknik som finns på marknaden. Milstolpseffektiviteten var hög och uppgick till 89,3 procent. Totalt genomfördes 444 leveranser av totalt 46. fmv bedömer att verksamheten som genomförts under året har bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts. Här redovisas två av uppdragen som utfördes under året. Ledningsstöd till Nordic Battle Group fmv ansvarar för att förse den nordiska insatsstyrkan (nbg 8) med materiel. För detta har fmv utvecklat ett analysverktyg med Försvarsmaktens materielplan som grund. Syftet är att kunna analysera behoven och redovisa en tydlig, kvalitetssäkrad och aktuell bild av leveransläget för beställd materiel. Utifrån den bild som erhållits har fmv kunnat föreslå omprioriteringar, så att anskaffningar med hög prioritet fått efterfrågade resurser. fmvs arbete har resulterat i följande förbättringar: n Avsevärt förkortad handläggningstid för brådskande ärenden inom Försvarsmakten, eftersom man där varit medveten om ärendenas betydelse och prioritet. Exempel på detta är systemarbetsuppdrag. n En ständigt aktuell bild av anskaffningsläget för insatsorganisationen i allmänhet och nbg 8 i synnerhet. Informationen har använts som besluts- och dialogunderlag och även gett såväl Försvarsmakten som fmv en överblick över det rådande anskaffningsläget. n Höjd tvärkompetens inom både Försvarsmakten och fmv om de förhållanden som gäller för nbg 8-arbetet. Resultat: inget dubbelarbete och därmed snabbare handläggning. n En prioritering av inkommande inköpsärenden. Resultat: kortare handläggningstid för prioriterade anskaffningsärenden. 26 ledningsstöd

27 Aktivt pansarskydd Under våren avslutade fmv ett uppdrag från Försvarsmakten som syftade till att utveckla en teknikdemonstrator för så kallat aktivt skydd av stridsfordon. Demonstratorn som kallas Active Armour Concept (aac) är ett pansar som kan känna av hot i form av en granat och med hjälp av ett motmedel slå ut hotet innan det träffar fordonet. Detta pansar ökar radikalt fordonets skydd utan att vikten behöver öka. Resultatet av projektet blev mycket bra, och fmv bedömer att denna teknik nu är mogen för produktutveckling. Med hjälp av tekniken kan skyddsnivån för ett flertal materielsystem ökas avsevärt. Systemet uppfyller både höga krav på skyddsprestanda och hög operativ rörlighet, till exempel vid flygtransporter. På förslag från fmv har Försvarsmakten beslutat att köpa in och utveckla aac. Beroende på vilken ambitionsnivå som väljs, beräknar fmv att utvecklingen av ett operativt skyddssystem kan genomföras på 3 5 år. Under utvecklingen av demonstratorn har andra länders intresse ökat efterhand och systemet skulle kunna utvecklas i form av ett internationellt samarbete. Den fortsatta satsningen berör inledningsvis en integrationsstudie för införande av systemet på Splitterskyddad enhetsplattform (se avsnittet Anskaffning) och andra lätta plattformar. Syftet med denna inledande studie är att undersöka möjligheten till fullskalig utveckling. Hög teknisk kompetens fmv ska enligt regleringsbrevet verka för att säkerställa en hög teknisk kompetens, i synnerhet på högre systemnivå. fmv ska redovisa vidtagna åtgärder för myndighetens inriktning att verka på högre systemnivåer. fmv har, till följd av kraven på en effektivisering i enlighet med Försvarsförvaltningsutredningen och regeringens skrivelse 25/6:131, i samverkan med Försvarsmakten arbetat igenom de olika delarna i materielprocessen. Det har konstaterats att behovet av åtgärder i huvudsak ligger i de tidiga faserna i materielprocessen. Utifrån detta arbete har en ny målbild ur ett kompetensperspektiv kunnat utarbetas. För att klara denna kompetensutveckling inom en minskande personalvolym måste ett antal åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder är att till del förändra kompetensbilden, avveckla kompetens, rekrytera ny kompetens inom vissa områden samt att låta andra aktörer göra det som fmv i framtiden inte kan räkna som egen kärnverksamhet. För att höja kompetensen på våra medarbetare och möjliggöra arbete på högre systemnivåer har fmv skickat medarbetare på olika utbildningsinsatser såsom teknisk kompetens för högre systemnivåer (systems engineering), modellering och projektledarutbildning på högskolenivå. Dessutom har andra mer riktade utbildningar genomförts som till exempel tekniskt systemarbete för ubåtsutveckling i samverkan med Chalmers Tekniska Högskola. Vidare har fmv genomfört arbeten inom ett antal uppdrag som i samband med genomförandet av uppgifterna i sig successivt bidrar till att höja myndighetens samlade kompetens inom här relevanta områden. Här kan särskilt nämnas LedsystT och arbetet med att ta fram generella designregler, uppdraget om Försvarsmaktens tekniska system (fmt), systemarbete för nbg 8 samt arbetet med att ta fram produktområdesstrategier. Försvarsmakten beställde under våren 26 ett försvarsmaktsgemensamt uppdrag om rationell utveckling av de tekniska systemen. Syftet är att få en överblick över de tekniska systemen vid en given tidpunkt och att fastställa en utvecklingsplan för dessa. Det pågår inom fmv ett arbete med så kallade scenarier för operationer (Concept of Operations). De har utvecklats i samverkan med Försvarsmakten och beskriver i detalj hur enskilda system (förband) ska nyttjas i samverkan med aktuella koalitionspartner. De utgör bland annat underlag för att utveckla och skapa konkreta lösningar för interoperabilitet och används vid anskaffning av främst datalänksystem, krypterad talkommunikation och igenkänningssystem avsedda för insatsorganisationen inklusive nbg 8. Under 26 fastställdes temporära anvisningar för arkitekturramverk. Dessa är nu under utprovning i två tillämpningsprojekt. Sedan 25 har fmv en funktion som arbetar med teknik- och produktsamordning. Funktionen samordnar systemarbete på olika nivåer. I syfte att kvalitetssäkra utformningen av de tekniska system som fmv tar fram åt Försvarsmakten, etablerade fmv under året en process för hur designregler ska hanteras. Vidare påbörjades ett arbete med att se över relationerna mellan produktledning och produktionsledning. För att uppnå effektivitetsvinster genom en ökad offentlig privat samverkan (ops) ser fmv nu över hur man i fortsättningen ska hantera sitt leverantörsansvar. ledningsstöd 27

28 driftstöd

29 Mål och uppgift fmv ska enligt regleringsbrevet på uppdrag av Försvarsmakten, på ett kostnadseffektivt sätt stödja Försvarsmaktens hantering av materiel, inklusive avveckling. Uppnådda prestationer ska redovisas och kommenteras i förhållande till målet. Väsentliga prestationer i urval För verksamhetsgrenen Driftstöd blev andelen godkända milstolpar 88,6 procent och milstolpseffektiviteten 69,6 procent. Om de milstolpar som godkänts med upp till en månads försening inräknas ökar milstolpseffektiviteten till 78,5 procent. Nedan redovisas ett sammandrag av årets verksamhet. fmv bedömer att målet ovan har uppnåtts. Provverksamhet Verksamheten under 26 genomfördes inom följande huvudblock: n Marksystem n Sjösystem n Flyg- och Rymdsystem n Lednings-, sensor- och telekrigsystem n Kunder utanför Försvarsmakten Inom Marksystem utvecklades bland annat skyddsprovningen genom att fmv deltog i Försvarsmaktens studieverksamhet om personskydd och skyddsprovning av fordon. Projektet med att ta fram det kompletta kvalificeringssystemet för nbg enligt Nato-standard påbörjades. Inom Sjösystem koncentrerades provverksamheten till Visbykorvetterna. (Se även avsnittet Anskaffning). Inom Flyg- och Rymdsystem gällde provverksamheten huvudsakligen jas 39 Gripen och helikopter 15. För jas 39 provades nya versioner av mjukvaran för flygplanet och dess yttre system, såsom spaningskapsel och laserstyrda vapen. Leveransprov med helikopter 15 har genomförts i Italien och leveranserna av denna helikoptertyp är nu i full gång. Förberedelser för provning av helikopter 14 har genomförts. Inom lednings-, sensor- och telekrigssystem har provverksamheten handlat om att verifiera Försvarsmaktens interoperabilitet med utländska system såsom datalänkar, radio- och radarsystem. För att förbättra jas 39 Gripens skyddsnivå genomfördes en omfattande provverksamhet. Verksamheten bestod av fältförsök med mätning och simulering av olika hotscenarion. Varnings- och motverkanssystemet för jas 39 rönte berättigad uppmärksamhet under den internationella flygövningen Red Flag Alaska, som Flygvapnet deltog i under juli 26. Under året påbörjades motsvarande verksamhet för de marina stridskrafter och de helikoptrar som ska ingå i nbg. Provverksamheten ger underlag för att utveckla varnings- och motverkanssystemen inom Försvarsmakten och för att införskaffa passiva motmedel som facklor och radarremsor. Dessutom skapas förutsättningar för Försvarsmakten att förse de olika plattformarna med mjukvara i form av hot- och åtgärdsbibliotek för egenskyddet. fmv tecknade under året avtal med Rymdbolaget om drift och underhåll av vissa provsystem vid Vidsel samt samordning av marknadsföring mot externa kunder. fmv utförde även prov för övriga kunder, utanför Försvarsmakten, se avsnittet om Internationell test och övningsverksamhet. Avveckling Försvarsmaktens omstrukturering har inneburit att det uppkommit ett stort överskott av olika förnödenheter (allt från ved till flygplan). Omfattande analyser har genomförts av Försvarsmakten och fmv. Analyserna visar att det finns ett stort överskott på äldre men användbar materiel samt på föråldrad och inte underhållen materiel. Denna materiel är oanvändbar för Försvarsmakten och upptar stora förrådsytor som måste hyras av Försvarsmakten. De första landningarna på en Visbykorvett genomfördes i november. Målet är att certifiera fartygen som flygplats. Jan Svensson justerar ett så kallat Laser Designated Pod (LDP) på ett Gripenflygplan. d rif tstöd 29

30 fmv säljer på uppdrag av Försvarsmakten detta överskott och har med försäljningen kunnat friställa förrådsytor och därmed bidra till sänkta kostnader för Försvarsmakten. Under året slöts cirka 3 försäljningskontrakt med olika kunder. Det som sålts är bland annat cirka 1 2 fordon, fem fartyg, ett flygplan samt drygt 7 eu-pallar med olika innehåll. fmv avvecklar på uppdrag av Försvarsmakten även övertalig ammunition och ansvarar för att det sker på ett miljömässigt och kontrollerat vis. Destruktionen upphandlas i konkurrens och den sker såväl i utlandet som i Sverige. Under året avvecklades 7 ton ammunition, varav cirka 2 ton utgjorde rent sprängmedel, som till största delen kunnat återvinnas. Informationssystem för uppföljning och planering av underhåll för flygvapnet I dag ställs höga krav på ett modernt systemstöd för bland annat leasingaffärer med jas 39 samt för insatsförbanden. I början av 25 upphandlade fmv därför ett nytt informationssystem för uppföljning och planering av underhåll för flygvapnet. Systemet ska användas för underhållsuppföljning av flygvapnets flygande system. I december avslutades acceptanstester av system och provdrift kommer att genomföras på f7 Såtenäs under 27. Det nya systemet kommer att kräva nya arbetssätt och rutiner och kommer även att till viss del påverka de industrier som används inom flygvapnets underhållskedja. Systemet är även utformat för att klara av de nya kraven för snabba insatser utomlands. JAS Gripen till Ungern I enlighet med avtalet mellan fmv och den ungerska staten levererades i slutet av mars de fem första Gripenflygplanen till flygbasen i Kecskemét. Flygningen genomfördes från fmvs provplats på Malmen utanför Linköping av piloter från det ungerska och svenska flygvapnet. Flygplanen lämnades sedan formellt över av den svenska försvarsministern vid en ceremoni på flygbasen i Kecskemét den 3 mars. Ytterligare tre flygplan har levererats under året. De åtta levererade Gripenflygplanen är de första av totalt fjorton beställda flygplan motsvarande svensk c- och d- version. Ungern kommer under tio år (26 216) att leasa 12 ensitsiga och två tvåsitsiga flygplan, varefter den ungerska staten tar över ägandet av flygplanen. Leveranserna av de återstående flygplanen kommer att ske successivt fram till och med december 27. Parallellt med produktionen av flygplanen har en grupp av ungerska piloter och tekniker 25 utbildats på Gripen i Sverige sedan början av 25. Utbildningen avslutades i mars 26. Under hösten påbörjade en andra grupp av ungerska piloter och tekniker utbildningen. Som en del i avtalet kommer Sverige under avtalsperioden att ha svenska piloter och tekniker på plats i Ungern för att verka som rådgivare åt det ungerska flygvapnet. Denna grupp, Swedish Air Force Support Group, har funnits på plats i Ungern sedan i februari och arbetar nu med full styrka. JAS Gripen till Tjeckien Under året utbildades ytterligare ett antal tjeckiska piloter och tekniker på Gripensystemet. Utbildningen genomfördes i Försvarsmaktens regi på uppdrag av fmv vid f7 Såtenäs och Försvarsmaktens tekniska skolor i Halmstad. fmv har påbörjat en uppgradering av flygplanen. Denna beräknas pågå till och med hösten 27. Även stödsystemen har genomgått uppgraderingar. Under oktober genomfördes en övning vid fmvs provanläggning i Vidsel där tjeckerna övade skjutning med jaktroboten Sidewinder och automatkanon. Sverige och Tjeckien ingick 24 ett avtal som innebär att Tjeckien leasar 12 ensitsiga jas 39 c Gripen och två tvåsitsiga jas 39 d Gripen i tio år. I avtalet ingår samtliga drift-, underhålls- och utbildningskostnader liksom kostnaden för teknisk anpassning av flygplanen. På flygbasen i Tjeckien verkar även svenska piloter och tekniker som support till det tjeckiska flygvapnet. Samtliga flygplan och merparten av stödutrustningen levererades under 25 i enlighet med avtal. Efter leasingperiodens slut ska flygplanen samt tillhörande stödutrustning återlämnas till Försvarsmakten. 3 d rif tstöd

31 internationella materielsamarbeten och industrifrågor

32 Mål och uppgift fmv ska enligt regleringsbrevet tillhandahålla resurser 6 inom teknik- och materielförsörjning, inklusive forskning, för stöd till Regeringskansliet, för fmvs egna myndighetsuppgifter samt för fmvs samverkansuppgifter med övriga myndigheter. fmv ska stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) vad avser Europeiska försvarsbyråns (eda) verksamhet. fmv ska vidare ha sammanhållande ansvar, i samverkan med Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut, för framtagande av underlag till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inför styrelsemöten i eda, som sker i sammansättningen för nationella försvarsmaterieldirektörer. Vidare ska fmv leda det svenska samarbetet med usa avseende exportlicenser m.m. i samarbetsgruppen Defense Export Working Committee (dewc). Den närmare inriktningen av verksamheten ska ske i samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Föreskrifterna i förordningen (ffs 1985:2) om Sveriges försvarsattachéer ska i tillämpliga delar gälla också för Försvarets materielverks befattningshavare inom försvarsenheten vid Sveriges ambassad i usa. fmv ska vidare redovisa uppnådda prestationer inom verksamhetsgrenen och kommentera dem i förhållande till målet. Prestationer Nedan redovisas årets verksamhet. Alla uppdrag (fyra stycken) lämnades på utsatt tid och milstolpseffektiviteten uppgick till 1 procent. fmv deltar i en rad samarbeten och internationella forum där möjliga materielsamarbeten diskuteras. Under våren lånade fmv ut personal till Regeringskansliet och gav stöd i internationella frågor. fmv lämnade även strategiskt ledningsstöd till materielförsörjning, inriktning av forskning och teknikutveckling samt industrifrågor. Detta görs dels på uppdrag av Regeringskansliet, dels genom samverkan med andra myndigheter. Härutöver lämnades stöd till den nationella försvarsmaterieldirektören (nad) inom ramen för dennes uppdrag. 6) Resurser definieras enligt följande: Kompetens, ledningsförmåga och analyskapacitet avseende försvarsrelaterad industri, nischer, internationella materielsamarbeten samt statens materielförsäljning och exportstöd. Multilateralt samarbete fmv utarbetade under våren underlag till Regeringskansliet för den nationella beredningen av eda-frågor. Det rörde sig både om allmänna frågor och mer specifika ärenden. Under sommaren trädde det svenska ordförandeskapet i den exekutivkommitté som styr sexnationssamarbetet (loi/fa) i kraft. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna. Företrädare för fmv deltar löpande i exekutivkommitténs och undergruppernas möten. Syftet med sexnationssamarbetet är att underlätta en omstrukturering och effektivisering av den europeiska försvarsindustrin. I samarbetet ingår Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Samarbetet mellan Sverige och usa om exportlicenser för svensk försvarsmateriel med amerikanskt innehåll fortsatte inom ramen för Defence Export Working Committee. Bilateralt samarbete I december 25 slöts ett avtal mellan Sverige och Italien om den andra fasen av ett stort radarsamarbete. Beställningen till det italiensk-svenska industrikonsortiet tecknades av fmv både för Sveriges och Italiens del i november 26. Samarbetet med Sydafrika tog ett viktigt steg framåt i och med att fmv och det sydafrikanska försvarsdepartementet slöt ett samarbetsavtal i slutet av 25. Avtalstecknandet har medfört att aktiviteter inom flera områden kunnat påbörjas. Under våren ingicks underavtal om jas 39 Gripen och ledning c41 (Command, Control, Communication and Computer) och sjömålsrobot Umkhonto. De första mötena hölls i Sverige i juni med uppföljande möten i december. Det franska samarbetet var fortsatt intensivt under perioden och rörde exempelvis provningsverksamhet. Ett avtal om testning av ucav tecknades. Det tyska samarbetet om Robotsystem 15 utvecklades och ett avtal kan undertecknas i början av 27. Med anledning av Gripenaffären med Tjeckien undertecknades under våren de sista så kallade annexavtalen om forskningssamarbete. Under våren fortsatte även samarbetet med Nederländerna om anskaffning av ett nytt bepansrat ingenjörsfordon. Detta ledde till ett avtal om gemensam anskaffning som tecknades i oktober. 32 Internationell a m aterielsamarbe ten och industrifr ågor

33 Exportstöd Verksamheten vad gäller Gripensystemet blev inte så omfattande som förväntat. Förklaringen är främst att tidsplanen för aktiviteter gentemot Thailand förändrades. Exportstödsaktiviteterna för Gripen under perioden omfattade stöd vid lämnande av svar på Request for information (rfi) samt framtagande av prisindikationer för utbildning. Aktuella länder har varit Norge, Bulgarien och Rumänien. Mindre exportstödsaktiviteter har också genomförts löpande för Kroatien, Schweiz och Danmark. Ett antal länder har visat intresse för jas Gripen. Under våren tecknades ett avtal (Implementing Arrangement) om exportstöd under nuvarande Memorandum of Understanding (MoU) om försvarsmaterielsamarbete med Storbritannien. Under detta avtal tecknade fmv ett annexavtal med Defence Export Services Organisation) om koordinering av exportstöd för pansarvärnsroboten nlaw. fmv lämnade även exportstöd till system för direkt och indirekt eld, stridsfordonsteknologi samt marinteknologi. fmv deltog slutligen också i Regeringskansliets koordinerings- och referensgruppsmöten och Försvarsmaktens exportstödsmöten. Industrisamverkan Regeringen har föreskrivit att vid större upphandlingar av försvarsmateriel från utlandet bör möjligheter till kompensationsåtaganden och/eller industrisamverkan (offset) beaktas. fmv leder därför en rådgivande referensgrupp där berörda myndigheter ingår. Försvarsindustriföreningen deltar som adjungerad medlem. Gruppen höll under våren två möten. fmv deltog under våren i arbetet om edas uppförandekod (Code of Conduct), som syftar till att förbättra möjligheterna för konkurrens vid upphandlingar av försvarsmateriel. Den omfattar alla upphandlingar som åberopar artikel i egfördraget och överstiger en miljon euro. Bilaterala diskussioner fördes även med usa i ämnet. fmv lämnade till Försvarsdepartementet sin syn på Europeiska kommissionens utkast till tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i EG-fördraget inom försvarsupphandlingsområdet. Strategiskt ledningsstöd, industrifrågor fmv utarbetar produktområdesstrategier inom områdena flyg & rymd, ledning & information, mark, sjö och logistik. Arbetet med dessa strategier har under året fokuserats på analys av behovsbilden, den tekniska utvecklingen och process- och marknadsfrågorna. 7) Enligt artikel 296 i EG-fördraget får varje medlemsstat vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel; sådana åtgärder får inte försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden vad gäller varor som inte är avsedda speciellt för militärändamål. FMV tecknar kontrakt för utveckling av nästa generations radar. Andrea de Martino (Elettronica), Arne Hedén (FMV), Lorenzo Mariani (Selex) och Lennart Johansson (Saab Microwave). Internationella materielsamarbeten och industrifrågor 33

34 Två av de åtta Gripenplanen som FMV levererade under 26 lyfter mot Ungern. Läs mer på sidan 3. Anskaffningsstrategier för tre system av betydelse för Försvarsmaktens fortsatta förmåga togs fram under året: ledningssystem kallat sweccis, undervattensvapnet Torped/Mina/Sensor (tms) och flygplan sk 6 ops. Flygplan sk 6 är det första större försvarsprojektet inom ramen för området offentlig privat samverkan och rör ett tillgänglighetsavtal för skolflygplan. I slutet av året påbörjade fmv utvärderingen av anbud för sk 6 ops. fmv gav under perioden fortsatt stöd till Försvarsmakten vad gäller försvarsindustriella nischer och olika frågor kring forskning och teknologiutveckling. På uppdrag av Försvarsdepartementet har fmv genomfört företagsanalyser av inhemsk försvarsindustri. fmv lämnade även på begäran av Försvarsdepartementet ett förslag om en studie om säkerhetsindustrin. Stödet till Inspektionen för Strategiska Produkter, om information om olika företag, lämnades i oförändrad omfattning. Ett arbete har initierats med syfte att pröva nya affärsmodeller. Fokus ligger på att identifiera modeller och metoder för att utveckla möjligheten att göra bättre affärer. Arbetet innebär att inventera befintliga, lämpliga affärsmodeller som används i andra länder och branscher men även att vidareutveckla de modeller och metoder som används av fmv. Vidare kommer även diskussioner med den inhemska försvarsindustrin att föras om de nya affärsmodellerna. På uppdrag av regeringen genomför fmv en utredning om immateriella rättigheter. Syftet är att beskriva utvecklingen av de immateriella rättigheterna inom försvarsmaterielområdet under efterkrigstiden fram till i dag och bland annat ge förslag på hur dessa rättigheter bör se ut i framtiden. 34 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor

35 evaluering och certifiering av it-säkerhetsprodukter

36 Mål och uppgift Samhället i allmänhet och totalförsvaret i synnerhet behöver kunna försäkra sig om att de säkerhetsfunktioner som finns i olika it-system verkligen utgör det skydd man förväntar sig. Detta gäller för såväl egenutvecklade som kommersiella produkter. Sveriges Certifieringsorgan för it-säkerhet, csec, är en självständig enhet som på regeringens uppdrag verkar som nationellt certifieringsorgan för granskning av it-säkerhet i produkter och system enligt Common Criteria (iso/iec 1548). Syftet är att säkerställa att säkerhetsfunktioner i certifierade it-produkter verkligen ger det skydd som utlovats. fmv ska enligt regleringsbrevet redovisa uppnått resultat avseende den fortsatta uppbyggnaden av certifieringsverksamheten samt redovisa kostnaderna för detta. Myndigheten ska även redovisa intäkterna från sålda certifieringstjänster. Väsentliga prestationer Verksamheten genomfördes enligt plan och milstolpseffektiviteten blev 1 procent. 8 fmv fortsatte under året att utveckla ledningsoch kvalitetssystemet för certifieringsorganet, samt dess certifieringsordning. I denna beskrivs de regler och rutiner som gäller för de fyra huvudaktörer som är involverade i en certifiering: 1. Utvecklare, som tillhandahåller produkter. 2. Sponsorer, som beställer och finansierar evaluering och certifiering av en produkt. 3. Evalueringsföretag, som genomför evaluering (granskning) av produkter. 4. Certifieringsorganet fmv/csec, som övervakar och godkänner evalueringsföretagets arbete. Certifieringsordningen uppdaterades under året och har tillsammans med det dokumenterade kvalitetssystemet skickats till swedac som underlag för den pågående ackrediteringsprocessen. Under året genomfördes två evaluerarutbildningar med avslutande tester. Ytterligare sex evaluerare godkändes därefter. Totalt har sju personer behörighet att verka som evaluerare. fmv/csec har utfärdat licenser till två evalueringsföretag. Detta innebär att fmv/csec har granskat deras kvalitets- och säkerhetssystem samt säkerställt att företagen har tillräcklig evaluerarkompetens. Licenserna ger företagen rätt att genomföra evalueringar av säkerhet i it-produkter under överinseende av fmv/csec. Två certifieringsuppdrag, som omfattar en brandvägg respektive en filkrypteringsprodukt, påbörjades under året. Utöver detta har en ansökan om certifiering av en tredje it-säkerhetsprodukt mottagits. Inom ramen för det internationella samarbetet inom Common Criteria Recognition Arrangement (ccra) tog csec aktiv del i det fortsatta arbetet med att ta fram den nya versionen Common Criteria 3.1. I enlighet med avtalet genomförs internationella inspektioner regelbundet av alla certifieringsorgan. I detta sammanhang deltog personal från fmv/csec tillsammans med representanter från andra länder i en inspektion av det australiska certifieringsorganet. Nationellt bidrog csec genom medverkan vid seminarier och utbildningar samt genom samverkan med andra myndigheter, till ökad kunskap om hur certifiering kan öka förtroendet för itsäkerhet i produkter. Ekonomisk redovisning Kostnaden för uppbyggnaden av certifieringsverksamheten (grundverksamheten) uppgick under 26 till knappt 1 miljoner kr. Den var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Intäkterna som uppstår i verksamheten är licensieringsoch certifieringsuppdrag samt kursavgifter. Under året uppgick intäkterna till 388 kr. 8) Med hänsyn till att en intäktsrekvisition till Krisberedskapsmyndigheten skickades efter i stället före en helg och detta borträknat uppgår milstolpseffektiviteten till 1 procent. Kostnad för uppbyggnad av verksamheten och intäkter från certifieringstjänster tkr 26 Kostnader för uppbyggnad av certifieringsverksamheten Intäkter av certifieringstjänster 388 Källa: FMVs produktionsledningssystem. Medarbetarnas motivation och engagemang i sina arbetsuppgifter får höga värden i årets liksom i förra årets medarbetarundersökning. 36 E va luering och certifiering av IT- säkerhe tsproduk ter

37 medarbetare och arbetsmiljö

38 Josefine Norkvist, Elin Skoglund, Magdalena Protic och Magnus Ernfors har gått en ledarutbildning vid FMV. Nu träffas de för att coacha varandra inför de utmaningar de har i sina respektive uppdrag. fmv ska enligt förordningen (2:65) om budgetunderlag och årsredovisning redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna har bidragit till att nå verksamhetens mål. Ny inriktning och förnyelse Stora förändringar inom försvaret innebär att nya krav ställs på fmv. Samtidigt som verksamheten ska förändras och förnyas ska vi klara vår produktion med färre medarbetare. För att det ska lyckas krävs att vi ändrar arbetssättet och utvecklar kompetensen, samtidigt som vi avvecklar, men också motiverar medarbetare att stanna kvar och bidra till utvecklingen av fmv. Sammantaget ställer detta stora krav på en aktiv och med verksamheten starkt integrerad kompetensförsörjning. Under året har kompetensförsörjningsfrågorna haft en framträdande roll i förändringsarbetet och samtliga medarbetare har på olika sätt berörts av det åtgärdsprogram som utarbetats. Styrande värderingar i förändringsarbetet Inriktningen på det pågående förändringsarbetet har varit att utveckla en modell för kompetensförsörjning, som ska bidra till att fmvs kompetens kontinuerligt kan anpassas till nya krav. I första hand har strävan varit att göra besparingar genom tidig omställning och avveckling av konsulter. Målet har varit att undvika uppsägningar och att skapa trygghet och stabilitet i förändringsprocessen. Anpassningen till framtida kompetensbehov och numerär ska i möjligaste mån ske genom: n kompetensutveckling och kompetensväxling inom fmv n frivillig avgång med pensionsersättning n frivillig uppsägning med stöd av Trygghetsstiftelsen. Medarbetarna har involverats i processen, som har kännetecknats av frivillighet, delaktighet och stort eget ansvar. Målet har varit att medarbetarna själva ska ta ett stort ansvar när det gäller den egna utvecklingen och att samtliga ska ha en individuell utvecklingsplan. Under året hade 94 procent av medarbetarna medarbetarsamtal, som i de flesta fall resulterade i en individuell utvecklingsplan. En sammanställning av medarbetarnas val i dessa samtal har visat att många medarbetare är intresserade av nya och mer kvalificerade uppgifter inom fmv. Samtidigt har ett antal medarbetare gjort aktiva val som innebär att de kommer att lämna fmv under 26 och framåt. Genom de åtgärder som vidtagits bedömer fmv att ett visst utrymme skapats för rekrytering av ny kompetens under 27 och 28 samtidigt Avgångar Utfall samt prognos för 27 och Pensionsersättning Ålderspension Spontanavgångar Frivillig uppsägning Övriga avgångar* Källa: FMVs personalredovisningssystem samt bearbetning av dess uppgifter. * Avser främst yrkesofficerares återgång till Försvarsmakten. 38 medarbetare och arbetsmiljö

39 som målet om att antalet anställda ska motsvara omkring 1 5 årsarbetskrafter vid utgången av 29 kan uppnås. Åtgärder för att behålla, stimulera och utveckla medarbetare Samtidigt som fmv genom olika stimulansåtgärder minskat antalet anställda är det av stor vikt att fmv lyckas behålla det stora flertalet av sina mycket kompetenta medarbetare. Under året har medarbetare med särskild utvecklingspotential för framtida uppgifter inom fmv särskilt uppmärksammats. Som stöd för en fortsatt positiv utveckling inom fmv kommer våra medarbetare, förutom ett omfattande utbildningsprogram, att erbjudas karriärplaneringsstöd, mentorprogram och professionella nätverk. På motsvarande sätt kommer våra ledare att erbjudas stöd för att utvecklas i sina nuvarande eller nya roller. Åtgärder för att utveckla kompetensen I takt med att försvarets, och därmed fmvs, inriktning ändras ställs nya krav på fmvs kompetens. Efter en omfattande kartläggning under året konstaterades att det finns behov av att öka kompetensen inom följande områden: affärsmässighet, teknisk kompetens för högre systemnivåer, internationella relationer, omvärldsanalys, förvaltningskunnande och språk. Under året gjordes flera insatser för att medarbetare aktivt ska kunna delta i och ha ledande roller i internationella samarbetsprojekt. Ett 6- tal medarbetare genomgick projektledarutbildningar på högre nivåer under året. Inom ramen för det kommersiella utvecklingsprogrammet bedrevs inköpslicensutbildning under året. Totalt har 33 medarbetare erhållit licens, varav 26 under 26. Ledarförsörjning och ledarutveckling Ledarna inom fmv har en viktig roll i det pågående förändringsarbetet. En ledarförsörjningsmodell, som syftar till en samordnad styrning och uppföljning av ledarskapet har därför utvecklats. Kraven som ska ställas på ledare förtydligades också under året. Det innebär att en större vikt kommer att läggas på bland annat urvals- och utvärderingsprocessen. Kriterierna som ska ligga till grund för urval till ledarbefattningar och ledarutbildningar och de aktiviteter som ska ingå i en årlig planeringscykel har fastställts. Under året genomfördes det ordinarie ledarutvecklingsprogrammet. Det består av ett grundläggande och ett högre ledarutvecklingsprogram Är det möjligt att gå en krävande utbildning och samtidigt ha ett ansvarsfullt jobb? Det går, menar Johanna Lindquist, därför att det på FMV finns en vilja att hitta lösningar som gör att det går att kombinera jobb, familj och utveckling. Johanna Lindquist började som projektingenjör vid FMV Större delen av den tiden har hon arbetat som projektledare. På vägen har hon gått en ledarutbildning och en utbildning för att bli certifierad projektledare. Under tiden har hon fött två barn. De senaste två åren har Johanna haft ett ledarjobb med personalansvar för 4 personer. Parallellt med det jobbet har hon gått en MBA-utbildning vid Linköpings universitet. Inriktningen på utbildningen var managementkompetens för projektintensiva företag. Johanna Lindquist tycker att det är fantastiskt att få möjlighet att varva utbildning och arbete. Personalstruktur Genomsnittsvärden under året Antal fast anställda Andel kvinnor, procent 26, 25,9 25,9 Andel anställda med högskoleexamen, procent 44,8 47,7 48,4 Andel anställda över 55 år, procent 27, 27,1 28,6 Andel anställda under 35 år, procent 19, 14,3 11,9 Medelålder Källa: FMVs personalredovisningssystem. medarbetare och arbetsmiljö 39

40 Åldersstrukturen vid FMV Procent , ,9 15, , 12 12, 12,1 1 9, ,3 2,1 1, Källa: FMVs personalredovisningssystem. samt av ett utvecklingsprogram för projektledare. Parallellt genomfördes ledarseminarier för att stärka ledarna i den pågående förändringsprocessen. Samtliga kompetensledare har coachutbildats. De ledare som önskat en egen coach har fått en sådan. Inom ramen för det kommersiella utvecklingsprogrammet genomfördes utbildning för uppdragsledare om kommersiella spelregler och offentlig upphandling. För att bredda basen inför framtida ledarrekryteringar har insatser vidtagits för att få fler kvinnliga deltagare till verkets olika ledarutbildningar. Till exempel har cirka 4 procent av deltagarna i de grundläggande ledarskapsutbildningarna varit kvinnor. Kompetens- och åldersstruktur Det har på grund av personalminskningskraven rått stor restriktivitet med nyanställningar under året. Antalet anställda minskade i förhållande till 25. Medelåldern har ökat med ett år trots stora pensionsavgångar. Förklaringen är att nyanställningar av yngre personer inte gjorts i motsvarande omfattning som avgångarna. Andelen medarbetare med högskoleexamen har ökat över tiden, främst beroende på att kompetenskraven har höjts i samband med nyrekrytering samt att flera äldre medarbetare som lämnar fmv saknar högskolekompetens. Merparten som rekryterades är civil- och högskoleingenjörer. Av dessa var omkring hälften yrkesofficerare. Bedömning fmv bedömer att de åtgärder som redovisats ovan har bidragit till att utveckla fmvs kompetens i den riktning som krävs, bland annat genom att utbildningsaktiviteterna fokuserat på omställning och förändring. Arbetsmiljö fmv ska enligt regleringsbrevet inom ramen för sin kompetensförsörjning främja mångfald och jämställdhet, till exempel genom att verka för en jämn könsfördelning. fmv ska vidare också enligt regleringsbrevet redovisa det arbete som bedrivs för att motverka olika former av diskriminering. Av redovisningen ska framgå hur fmv arbetar med frågor som rör diskriminering på grund av kön, etnisk eller religiös tillhörighet, diskriminering på grund av sexuell läggning eller på grund av funktionshinder. Inom fmv pågår kontinuerligt ett aktivt arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för att medarbetarna ska trivas på en arbetsplats fri från trakasserier. Andel rekryterade medarbetare i förhållande till totalt antal externrekryteringar Procent Civil-/högskoleingenjörer 25,7 3,4 44,2 Gymnasieingenjörer 8,6 5,4 4,7 Civilekonomer eller motsvarande 8,6 3,6 4,7 Övrig personal med akademisk utbildning 34,3 44,6 16,3 Administrativ personal 2,9, 2,3 Övrigt 19,9 16, 27,8 Källa: FMVs personalredovisningssystem. Sjukfrånvaro Procent Totalt 2,6 2,6 2,1 Sextio dagar eller mer 1,6 1,5 1, Män 2,1 2,1 1,7 Kvinnor 4,3 4, 3,3 Anställda yngre än 3 år 1,1 1,2 1, Anställda 3 49 år 2,2 2,4 2, Anställda 5 år eller äldre 3,3 2,9 2,2 Källa: FMVs personalredovisningssystem. 4 meda r be ta r e och a r be tsmil jö

41 Systematiskt arbetsmiljöarbete och samverkan I samband med det pågående omställningsarbetet analyserades under året konsekvenserna av förändringarna. Resultatet mynnade ut i handlingsplaner och förebyggande åtgärder. Arbetet bedrevs under hela processen i samverkan med såväl medarbetare som de fackliga organisationerna. Under året genomfördes den första delen i en arbetsmiljöutbildning för ledare och medarbetare. Utbildningen, som utgick från ett i samverkan framtaget utbildningspaket, belyser ledares och medarbetares roller, ansvar och befogenheter. Friska medarbetare Den totala sjukfrånvaron 26 minskade till 2,1 procent, vilket är en nedgång jämfört med föregående år. Även långstidssjukfrånvaron minskade jämfört med 26. Friskvårdsarbetet var liksom tidigare inriktat på ett brett utbud med bland annat friskvårdsdagar och seminarier med inriktning på hälsa och välbefinnande. Arbete med att ytterligare bredda friskvårdsutbudet inleddes för att därmed stimulera så många medarbetare som möjligt att nyttja tillgången på aktiviteter. Under året gavs det exempelvis utökade möjligheter till friskvård på arbetstid. För att öka medvetenheten hos medarbetarna om sambanden mellan situationen i arbetslivet, den egna hälsan och effektiviteten i arbetet vidtogs olika åtgärder under året. Exempelvis gjordes enhetsvisa undersökningar med fokus på kost och aktivitet där ledare och medarbetare har arbetat vidare med utvecklingsinsatser. Medarbetare som är 55+ har erbjudits hälsoundersökning och kommer fortsättningsvis att erbjudas en sådan vartannat år. Totalt har omkring 3 procent utnyttjat denna möjlighet. Flera riktade insatser gjordes för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Bland annat kan nämnas aktiv rehabilitering tillsammans med företagshälsovården och regelbunden tillgång till massage. Sjukfrånvaron för kvinnor sjönk med,7 procentenheter jämfört med 25. För att motverka stress anordnades seminarier om stresshantering och vissa översyner av arbetssituationen har också genomförts. våra arbetsplatser ska vara fria från kränkningar och trakasserier. En mångfaldsgrupp har etablerats med uppgiften att stödja och utveckla fmvs ledare som ett led i att öka acceptansen för individers olikheter. Ett arbete har påbörjats med att ta fram ett utbildningspaket med fokus på mångfald och jämställdhet. Ett antal seminarier om kränkningar på grund av kön har genomförts. Vidare har ett riktat seminarium genomförts om hbt-frågan. Trots åtgärder förekommer det, om än i minskad omfattning, att medarbetare anser sig ha utsatts för nedsättande kommentarer på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Inom fmv gäller nolltolerans. Med utgångspunkt från målet Tillgänglig statsförvaltning har bland annat en kartläggning av lokalerna genomförts under året. En handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder kommer att redovisas våren 27. En kartläggning av kvinnors och mäns löner har genomförts under året. De identifierade löneskillnaderna visade sig i flertalet fall ha sakliga förklaringar. I de få fall löneskillnaderna inte kunnat förklaras har åtgärder vidtagits i årets lönerevision. Susanna Åkerborg uppskattar det stora utbud av friskvårdsaktiviteter som finns på FMV. Mångfald och jämställdhet fmvs utgångspunkter i mångfalds- och jämställdhetsarbetet är att vi ska se och ta till vara alla medarbetares kompetens och resurser och att medarbetare och arbetsmiljö 41

42 Andelen kvinnliga enhetsledare var under året 25 procent. Av de verksamhetsansvariga var 1 procent kvinnor och fmvs mål uppnåddes inte. En förklaring är att rörligheten inom gruppen var låg. Medarbetarnas syn på FMV En undersökning om kunskaperna om och attityden till den nya inriktningen och förnyelsen har genomförts under året. Av undersökningen framgår att attityden och inställningen till förändringarna är positiva. Medarbetarna tycker att förnyelsen är viktig och är själva redo att ändra och förnya. Merparten anser att inriktningen är riktig och att resultatet av förändringarna kommer att leda till större kostnadseffektivitet, ökad affärsmässighet och ett närmare och mer utvecklat samarbete med Försvarsmakten. Medvetenheten om att antalet medarbetare måste minska är stor. fmv genomförde i oktober en ny medarbetarundersökning. 88 procent av medarbetarna besvarade enkäten. Resultatet av enkäten visar att helhetsomdömet om fmv fortfarande ligger högt, 7,6, på en 1-gradig skala. Områden som förbättrats signifikant sedan förra mätningen är bland annat informationen inom fmv och förståelsen för de beslut som ledningen fattar. Även ledningens synlighet har förbättrats, om än från en relativt låg nivå. Liksom förra året är värdena höga när det gäller medarbetarnas motivation och engagemang i sina arbetsuppgifter. Ett område som fick låga värden av medarbetarna rör samspelet mellan verksamhets- och kompetensdimensionen. Det är en av orsakerna till att en ny organisationsstruktur kommer att införas under det första halvåret 27. Antalet medarbetare som angett att de utsatts för nedsättande kommentarer på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder har minskat, men målet är det ska vara noll. Samtliga enheter har ansvar för att omhänderta resultatet, upprätta aktivitetsplaner och genomföra åtgärder. Jämställdhetsmål för kvinnor och utfall Procent Uppställda mål i % 25 Utfall i % Enhetsledare Verksamhetsansvariga Källa: FMVs resultatkontrakt för 26. Civilingenjörer/ motsvarande Kriminaltekniker Jesper Wohlert och kapten Dan Johansson diskuterar användningen av Amröjrobot meda r be ta r e och a r be tsmil jö

43 särskilda redovisningar

44 Underrättelseproduktion fmv ska enligt regleringsbrevet genom sin underrättelseverksamhet tillgodose regeringens, Försvarsmaktens och övriga uppdragsgivares behov av underrättelser för att skapa fullgoda underlag för planering, beslut och genomförande av verksamhet. fmv ska enligt regleringsbrevet bland annat redovisa vilka uppdragsgivare myndigheten rapporterat till och i vilken utsträckning uppgifterna har kunnat lösas. Denna redovisning till regeringen görs i särskild ordning. Militära och civila synergieffekter fmv ska enligt regleringsbrevet aktivt arbeta för att öka civila och militära synergieffekter inom de områden där myndigheten bedömer det som lämpligt. Vidare ska fmv: n Utbyta erfarenheter och information med de myndigheter som bedöms vara lämpliga för uppgiften att förse Försvarsmakten med materiel och tjänster på ett kostnadseffektivt sätt. n Verka för att en kontinuerlig och formaliserad dialog upprättas med sådana myndigheter som för sin verksamhet kan antas ha behov av liknande materiel och systemlösningar som Försvarsmakten har. fmv ska redovisa uppnått resultat i arbetet med att öka civila och militära synergieffekter. Nationella samverkansgruppen fmv deltar sedan 23 i en nationell samverkansgrupp för informationsutbyte mellan de myndigheter som arbetar med ammunitions- och minröjning till lands och sjöss. Gruppen leds av Försvarsmakten. Gruppen genomför två stora möten per år. Det finns undergrupper för forskning och teknikutveckling, materielanskaffning, utbildning och erfarenhetshantering, som lämnar rapporter vid det stora mötet. Utöver Försvarsmakten och fmv deltar exempelvis Rikspolisstyrelsen, Tullen, Räddningsverket, foi och Kustbevakningen. fmv informerar vid mötena om bland annat pågående och kommande materielprojekt samt informerar även om möjligheterna för andra än Försvarsmakten att dra nytta av dessa projekt. fmv uppmanar även de andra myndigheterna att föra en dialog med Försvarsmakten och fmv om de olika projekten i de fall samverkan kan vara till fördel för flera parter. Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten (kbm), Försvarsmakten och fmv för en dialog för att ta till vara synergier vid utveckling av system för en gemensam lägesbild. Under året genomfördes ett antal möten. Systemet kan jämföras med Försvarsmaktens utveckling av det nätverksbaserade försvaret och de krav som där finns på en gemensam lägesbild anpassad för Försvarsmakten. Polisen fmv levererade under året ammunitionsröjningsrobotar till Försvarsmakten. Robotarna ska användas mot misstänkta bomber och oexploderad ammunition. Även polisen var intresserad av att skaffa nya ammunitionsröjningsrobotar. fmv kunde erbjuda samtliga polismyndigheter att inom befintligt kontrakt skaffa robotar i polisiärt utförande (färg, märkning etc.). Under hösten 26 levererade fmv två robotar till polisen och ytterligare en ska levereras under våren 27. Utöver dessa kvarstår möjligheten för polisen att nyttja ytterligare optioner inom kontraktet efter överenskommelse med fmv. Polisen har genom fmvs försorg även anslutits till Försvarsmaktens system för försörjning av underhåll och reservdelar. Detta innebär i korthet att de kan vända sig till Försvarsmaktens centrala verkstad i Eksjö för underhåll och service av materielen. fmv överlämnade vidare under året ett system till polisen för att dokumentera den materiel som polisen använder. Det är en dokumentationstjänst som ska ge en bättre överblick över materielen. Den första leveransen av systemet rörde polisens handeldvapen. Den andra leveransen innefattade polisens förstärkningsvapen och funktionsvapen. Via polisens intranät kan landets samtliga poliser ta del av uppdaterade instruktionsböcker, reparationsböcker, reservdelskataloger samt besiktningsanvisningar för samtliga vapenmodeller. Dessa används även för utbildning på skolorna. Kustbevakningen fmv samarbetar sedan många år tillbaka med Kustbevakningen (kbv) med att anskaffa materiel till kbvs kärnverksamhet. I första hand har flygplan och fartyg anskaffats. kbv har för närvarande två stora beställningar hos fmv. De omfattar anskaffning av nya flygplan som ersättare till de casa 212 som kbv opererat med under många år. Här har fmvs omfattande kunskap om anskaffning av tekniskt komplicerad materiel, som 44 SÄRSKILDA R EDOVISNINGAR

45 flygplan, varit det som medfört synergieffekter inom området. fmv lämnade även stöd vid kbvs försäljning av casa 212. Ett annat uppdrag som har gett fmv möjlighet att ha kvar och utveckla kompetensen hos sina medarbetare inom viktiga kärnområden, som kravanalys, konceptframtagning och projektledning, är framtagande och upphandling av kbvs nya kombinationsfartyg (se avsnittet Anskaffning). Dessa uppdrag ger fmv möjlighet att bibehålla och utveckla kompetenser inom områden som kommer Försvarsmakten till godo i framtida projekt. Forskning och teknikutveckling (FoT) fmv samverkar med ett flertal myndigheter inom forskning och teknikutveckling. Under 26 vidareutvecklades några olika forum för formaliserade kontakter med andra myndigheter. Dessa är samverkansgruppen och beredningsgruppen för särskilda FoT-program. I samverkansgruppen ingår Försvarsmakten, fmv, foi och Verket för Innovationssystem (vinnova). I beredningsgruppen ingår utöver ovan nämnda också Försvarshögskolan. fmv har även kontakter med kbm. Myndighetssamverkan sker även i det särskilda FoT-programmet, varav teknologier för autonoma intelligenta system är samfinansierat med vinnova och säkerhetsforskningsprogrammet dessutom är samfinansierat med kbm. Tillsammans med Rymdstyrelsen och vinnova stödjer fmv det nystartade civila flygtekniska utvecklings- och demonstratorprogrammet. fmv medverkar också i det nationella flygtekniska forskningsprogrammet. Ett gott exempel på praktisk myndighetssamverkan är den definitionsstudie som genomfördes under året inom programmet teknologier för autonoma intelligenta system (tais). tais är ett program inom särskilda FoT-programmet med syfte att utveckla autonomi för obemannade farkoster för både civilt och militärt bruk. Fem studieuppdrag påbörjades under året och täcker områden som rörlig och uthållig spaning och övervakning på marken, energisnåla mikrovågssensorer, mindre markfarkoster för spaning, automatisk upptäckt och följning av markfarkoster från luften samt en lärande mjukvaruarkitektur för militära och civila robottillämpningar. Programmet genomförs i samverkan med vinnova och målet är att de studerade teknologierna ska kunna demonstreras 211 och vara mogna produkter 215. Övrigt Även under 26 användes flygspaningsradarn Carabas för att inventera de skogsskador som följde av stormen Gudrun. Personal från fmvs provplats i Linköping utförde mätningar och analyser av känsligheten för elektromagnetiska signaler, bland annat av blixtnedslag på Banverkets signalanläggningar. Vidare har provplatsernas resurser för miljöprov utnyttjats, främst för prov av utrustning till civila flygplan och vinterprov av fordon. Annika Lind leder prov med radarjaktroboten Amraam vid FMVs provplats i Vidsel. Hela åtta nationer var inblandade i en flera veckor lång provkampanj. SÄRSKILDA REDOVISNINGAR 45

46 Många nationer börjar upptäcka möjligheterna till provning i Vidsel. Det tjeckiska flygvapnet genomförde under hösten 26 validering av luftförsvarsförmågan hos flygplan JAS 39 Gripen och ALCA (flygplanet på bilden). Tjeckerna genomförde bland annat skjutning mot luftmål med robot och automatkanon. Internationell test- och övningsverksamhet fmv får inom sitt verksamhetsområde bedriva internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (itö) syftande till att höja nyttjandegraden inom tillgänglig test-, utbildnings- och övningsinfrastruktur samt, när så är möjligt, gagna Försvarsmaktens och fmvs egen utveckling genom erfarenhetsöverföring eller samövning utöver ordinarie övningsserier. fmv ska enligt regleringsbrevet tillsammans med Försvarsmakten redovisa genomförd verksamhet i årsredovisningen. I skrivningen angående itö har fmv samverkat med Försvarsmakten. Ett antal europeiska länder är intresserade av att nyttja svensk mark och luftrum för militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet. För att samordna och utveckla verksamheten startade Försvarsmakten och fmv 26 ett gemensamt projekt. Den övergripande styrningen utövas av en styrgrupp med representanter för Försvarsmaktens, fmvs och fois ledning. fmvs provplatser har under en lång rad av år, i ökande omfattning, tagits i anspråk av utländska kunder. Sedan 24 bedrivs aktiv marknadsföring av provplatserna. Huvuddelen av kunderna kommer från Europa. Under 26 låg marknadsföringsinsatserna gentemot internationella kunder (industri, materielanskaffningsmyndigheter och försvarsmakter) på samma nivå som 25. Antalet uppdrag som genomförts för utländska kunder ökade något jämfört med 25, från 18 till 2 stycken. Vid provplats Karlsborg/Skövde genomfördes bland annat: n vinterförsök med tyskt stridsfordonsburet granatkastarsystem n ammunitionsprov för Schweiz n skyddsprovning. Vid provplats Vidsel genomfördes till exempel: n prov för nederländska flygvapnet med flygplan f16 n nederländska arméns prov med uav-förband n provflygning med italienska försvarsindustrins uav n multinationell provverksamhet med amraam-robot n tjeckiska flygvapnets prov med Gripen. Dessutom utnyttjades den dynamiska flygsimulatorn i Linköping av ett flertal utländska flygvapen. Terminssäkring Av regleringsbrevet framgår att fmv ska fortsätta införandet av terminssäkring som ett redskap i myndighetens framtida verksamhet när det är systemstödsmässigt genomförbart. I avvaktan på ett väl utvecklat it-stöd fortsätter fmv att teckna valutaterminer i begränsad skala, huvudsakligen gentemot övriga kunder. Under 26 löste fmv sex terminskontrakt. Totalt finns 41 kontrakt som gäller till och med år 215. Flyg- och rymdstrategin fmv ska enligt regleringsbrevet redovisa de särskilda insatser som gjorts för att bidra till målen för de strategiska områden som är relevanta för myndigheten och som beskrivs i handlingsplanen för strategin Flyg- och rymdindustrin En del av Innovativa Sverige (ref. n24/3333/nl). fmv har samverkat med sekretariatet för Flygoch rymdstrategin i Näringsdepartementet med att följa upp handlingsprogrammet. I detta svarar fmv för att internationell samverkan kring Gripen används för att stärka den svenska flygindustrin. fmvs nationella industrisamverkan beaktar utvecklingen inom de nationella nischerna. Detta innebär till exempel att motköpsåtaganden inriktas mot att stärka kompetens och konkurrenskraft, bland annat inom flyg- och rymdområdet. fmv har under året i nära samverkan med Försvarsmakten deltagit i beredningen av de tre nya nationella FoU-program som regeringen beslutat om: ett flygtekniskt utvecklings- och demonstrationsprogram, ett rymdtekniskt forskningsprogram samt ett kompletterande forskningsprogram för små och medelstora företag inom det flygtekniska området. 46 SÄRSKILDA R EDOVISNINGAR

47 Nya leverantörer i materielförsörjningen fmv ska enligt regleringsbrevet redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att engagera andra företag än traditionell försvarsindustri och för att stimulera små och medelstora företags möjligheter inom materielförsörjningen. Redovisningen ska bland annat göras mot bakgrund av den redovisning med förslag på sådana åtgärder som myndigheten lämnade i maj 25. Därutöver ska myndigheten lämna en bedömning av i vilken utsträckning vidtagna åtgärder bidragit till en breddad leverantörsbas inom materielförsörjningen eller på annat sätt påverkat förutsättningarna för materielförsörjningen. fmv har fastställt en handlingsplan för att underlätta för nya leverantörers deltagande i materielprocessen. Under året har fmv haft kontakter med olika företag och organisationer, bland annat sme in Defence (Small and Medium Enterprises). Inom ramen för fmvs arbete med att öka affärsmässigheten har bland annat riktlinjerna för upphandling av resurskonsulter och tjänsteprodukter utvecklats och nu betonas att normalförfarandet är upphandling i konkurrens. Även vikten av kravspecifikationer, framför allt vid upphandling av tjänsteprodukter, har understrukits i olika sammanhang inom fmv. fmv bedömer att denna utveckling har lett till en viss öppning för leverantörer av tjänsteprodukter att leverera till fmv. Den 1 juli 26 anslöt sig Sverige till edas uppförandekod. (Se även avsnittet Internationella materielsamarbeten och industrifrågor). Uppförandekoden syftar till att på mellanstatlig nivå synliggöra försvarsmaterielupphandlingar som normalt är undantagna från eus konkurrensregler. Koden bygger på en frivillig, icke bindande ansats, rättvis och likabehandling av leverantörer, ömsesidig transparens och ansvarskännande, ömsesidigt stödjande samt ömsesidiga fördelar. fmv har under hösten arbetat med att implementera uppförandekoden genom att ett tiotal upphandlingar lagts ut på edas annonsportal vilka tidigare inte skulle ha publicerats på detta sätt. Förfarandet ökar möjligheten för fmv till en breddad leverantörsbas. Samtidigt med uppförandekoden trädde även en kod för bästa praxis i leverantörskedjan i kraft, vilken syftar till att främja konkurrens på huvudkontrakts- och underleverantörsnivå samt även att öppna upp försvarsmaterielmarknaden i Europa för att skapa nya möjligheter för alla leverantörer inklusive små och medelstora leverantörer. fmv har under hösten påbörjat arbetet tillsammans med Försvarsindustriföreningen och sme in Defence att införa även denna del av uppförandekoden. fmv gav vidare under året, genom utlysning, företag möjlighet att lämna forskningsansökningar inom olika områden, exempelvis teknologier för autonoma intelligenta system. Intresset var stort, och fmv bedömer att det är ett effektivt sätt att få kännedom om nya leverantörer inom forskning och teknikutveckling. Utöver detta gjordes riktade satsningar mot mindre kompetensföretag. Ett lyckat exempel är en ny typ av elektriska aktuatorer 9 för flygplan, där fmv var drivande i hela ledet från uppfinning till produktifiering och där det sedan öppnats möjligheter för export. Samverkan med vinnova har lett till att nya leverantörer har synliggjorts, och teknikutvecklingsbeställningar från fmv samverkar med forsknings- och utvecklingsmedel som anslagits från vinnova. Undantag från Lagen om offentlig upphandling fmv får göra undantag från lagen om offentlig upphandling (LoU) om det behövs av försvarsoch säkerhetspolitiska skäl. Undantagen regleras dels i förordningen (21:87) om försvarsupphandling, dels i fmvs regleringsbrev. Av regleringsbrevet framgår att regeringen överlåter med stöd av 6 kap. 17 lagen (1992:1528) om offentlig upphandling åt fmv att självt fatta beslut om undantag från 6 kap. nämnda lag vid upphandling där myndigheten bedömer att det föreligger försvars- och säkerhetspolitiska skäl och som understiger 1 kronor. Försvarets materielverk ska utöver vad som anges i 4 förordning (21:87) om försvarsupphandling, även redovisa de undantag från lagen (1992:1 528) om offentlig upphandling som myndigheten gör med stöd av detta beslut. fmv 9) En slags kraftalstrare för flygplansroder. Undantag från lagen om offentlig upphandling Antal, mnkr Antal Belopp Källa: FMVs produktionsledningssystem. SÄRSKILDA REDOVISNINGAR 47

48 ska redovisa motiv för varje enskilt undantag som myndigheten gör med stöd av detta beslut. Den information som bedöms omfattas av sekretess ska redovisas i särskild ordning. Under 26 gjordes totalt 142 undantag till ett värde om drygt 1 miljard kr. Det är en viss minskning jämfört med 25 då 151 undantag till ett värde om cirka 1,2 miljarder kr gjordes. Bemyndigandena till fmv i regleringsbrevet eller förordningen, utgår ifrån samma rättsliga grund, det vill säga LoU. I vissa fall kan både bemyndigandet i regleringsbrevet och förordningen var tillämpliga på en och samma situation. Av denna anledning skiljer inte fmv på om undantagen har gjorts med stöd av bemyndigandet i regleringsbrevet eller förordningen. Motiven till de undantag som gjorts redovisas till regeringen i särskild ordning. Tillsyn över elektromagnetisk kompatibilitet fmv ska enligt regleringsbrevet redovisa hur de medel utnyttjas som Försvarsmakten betalar till fmv för tillsyn över efterlevnaden av förordningen (1993:167) om elektromagnetisk kompatibilitet (emc) samt föreskrifter meddelade med stöd av förordningen. Större avvikelser i förhållande till planen ska kommenteras. fmv är tillsynsmyndighet för elektromagnetisk kompatibilitet för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt och foi. emc avser förmågan hos en anordning, utrustning eller system att fungera tillfredställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att oacceptabla elektromagnetiska störningar introduceras. Under året medverkade fmv i Svenska Elektriska Kommissionens standardiseringsarbete inom emcområdet. Vidare genomfördes möten med olika utrustningsleverantörer för genomgång av emc-krav. fmv har under året påbörjat ett arbete med att samla in, kategorisera och registrera Försvarsmakts- och fmv-dokument (beskrivningar, mätningar etc.) för emc. Detta samordnas med fmvs stödsystem för dokumentstyrning av strömförsörjning och elsäkerhet, Inga emc-problem orsakade av bristande emcegenskaper hos berörda myndigheters ce-märkta utrustning inrapporterades under året. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 312 kr, varav 122 kr var personalkostnader och 19 kr var tjänstebeställningar. Tjänsteexport fmv ska enligt tjänsteexportförordningen upprätta en separat resultatrapport över samtliga intäkter och kostnader för verksamheten. fmvs verksamhet omfattade kvalitetssäkring för andra länder och internationell, militär test-, övnings- och utbildningsverksamhet (itö). Kvalitetssäkring för andra länder innebär att fmv, på utländska myndigheters begäran, övervakar svenska leverantörers kvalitetsverksamhet i lagda beställningar. fmvs tjänsteexport vad avser itö redovisas under rubriken Särskilda redovisningar. Den omfattade försäljning av tjänster till Italien, Finland, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland, Schweiz, Nederländerna och usa. Denna verksamhet lämnade trots underskott ett väsentligt bidrag till att täcka fmvs fasta kostnader. Tjänsteexport tkr Intäkter 26 Kostnader 26 Årets resultat 26 Intäkter 25 Kostnader 25 Årets resultat 25 Intäkter 24 Kostnader 24 Årets resultat 24 Kvalitetssäkring ITÖ Totalt Källa: FMVs produktionsledningssystem. 48 SÄRSKILDA REDOVISNINGAR

49 ekonomisk redovisning

50 Sammanställning av väsentliga uppgifter Belopp i mnkr, löpande priser Låneram i RGK för investeringar beviljad utnyttjad vid årets slut Låneram i RGK för förskott till industrin beviljad maximalt utnyttjad under året Räntekonto i RGK kredit, beviljad maximalt utnyttjad under året Räntekostnader avseende RGK, utfall lån till anläggningstillgångar löpande kredit räntekonto Ränteintäkter avseende räntekonto Avgiftsintäkter budget 1 utfall Anslagskredit beviljad utnyttjad Utgående reservationer, utfall Anslagssparande, utfall Intecknade framtida åtaganden Medeltal anställda Genomsnittligt antal årsarbetskrafter Driftkostnader per årsarbetskraft, tkr Myndighetskostnad 13 per årsarbetskraft, tkr dito prisläge 26, tkr Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring Källa: FMVs produktionsledningssystem och personalredovisningssystem. 1) Enligt regleringsbrev. 11) Beloppet motsvarar FMVs samtliga leverantörsbeställningar som inte är betalda. 12) Enligt definition i ESVs föreskrifter till 5 Förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. I driftkostnaden ingår kostnader för personal, lokaler, varor, materiel, tjänster och övrigt med beloppen i mnkr: 22=17 451, 23=19 276, 24= , 25=17 975, 26= ) FMVs myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och IT. Myndighetskostnaden är rensad från extraordinära poster som avsättningar för pensioner m.m. Fr.o.m. 24 har principen för beräkning av myndighetskostnaden förändrats. Tidigare år har räknats om enligt samma princip. 14) Konsumentprisindex. 15) Normalt är årets balanserade kapitalförändring summan av föregående års balanserade kapitalförändring och föregående års över-/underskott. För FMV gäller inte detta. Förklaringarna är flera. FMV har bl.a. fört balanserad kapitalförändring till statskapital, fört över kapital till Försvarsmakten, invärderat anläggningstillgångar och lager. Beträffande vissa invärderade anläggningstillgångar förs avskrivningarna direkt mot kapitalet utan att påverka resultatet. 5 EKONOMISK REDOVISNING

51 Resultaträkning Belopp i tkr 26 1 januari 31 december 25 1 januari 31 december Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Not 1 Not 2 Not Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not Summa verksamhetens kostnader Årets överskott/underskott Not EKONOMISK REDOVISNING 51

52 Balansräkning Belopp i tkr Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Varulager m.m. Varulager och förråd Pågående arbeten Förskott till leverantörer Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Not 1 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Not Kassa och bank Kassa, postgiro och bank Not Summa tillgångar KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserat över-/underskott Över-/underskott enligt resultaträkningen Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Övriga krediter i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Förskott från uppdragsgivare och kunder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Not 2 Not 21 Not 22 Not 23 Not 23 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not Summa kapital och skulder EKONOMISK REDOVISNING

53 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag (ramanslag)/ anslagspost Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 6:11 ap. 1 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m Summa anslag Villkor enligt regleringsbrev Belopp i tkr Anslag (ramanslag)/anslagspost Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras 26 Indrag av anslagsbelopp 6:11 ap. 1 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m. 2 7 Allt Redovisning mot inkomsttitel Redovisning mot inkomsttitel Belopp i tkr Inkomsttitel Inkomster 2811 p.9 Övriga intäkter 15 Inbetalningen på inkomsttitel avser statskapital för invärderat lager av elektronikkomponenter. FMV har under 26 minskat statskapitalet för att bättre spegla lagernivåerna över året. EKONOMISK REDOVISNING 53

54 Finansieringsanalys Belopp i tkr 26 1 januari 31 december 25 1 januari 31 december drift Kostnader Not Finansiering av drift: Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Not Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning (-)/minskning (+) av lager Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Not 31 Not 32 Not Kassaflöde från/till drift INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar: Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Andra långfristiga lån amorteringar Minskning av statskapital Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde från/till investeringar Förändring av likvida medel Specifikation av förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning (+)/minskning (-) av kassa, postgiro Ökning (+)/minskning (-) av banktillgodohavanden Ökning (-)/minskning (+) av skuld till Riksgäldskontoret Ökning (+)/minskning (-) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut EKONOMISK REDOVISNING

55 Redovisningsprinciper Redovisning av intäkter och kostnader fmvs verksamhet finansieras till största delen med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av fmv, dock inte i de fall som avses i 15 avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av fmv. Från och med år 25 får fmv även disponera inkomster i form av viten, skadestånd och räntor hänförliga till kommersiella avtal samt inkomster till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel (s.k. royalties) om högst 2 tkr för ett enskilt kontrakt mellan fmv och industrin som berättigar till royalty. Inkomster av det senare slaget som överstiger 2 tkr ska anmälas till regeringen. Regeringen fattar därefter beslut om hur dessa inkomster ska disponeras. Vidare disponeras inkomster till följd av skadestånd med anledning av brott samt inkomster i form av rättegångskostnader från annan part. Inkomster som överstiger 2 tkr ska anmälas till regeringen, som därefter fattar beslut om hur dessa inkomster ska disponeras. Från och med år 26 disponerar fmv också ett anslag (6:11 ap.1) om 9 tkr avseende internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m. (ramanslag). Anslagsposten ska användas för fmvs tillhandahållande av resurser inom teknik- och materielförsörjning, inklusive forskning, för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) samt för fmvs egna myndighetsuppgifter och samverkansuppgifter med övriga myndigheter inom nämnda område. Erhållna bidrag redovisas som intäkter av bidrag. Eventuella lämnade bidrag redovisas som övriga kostnader. Vid periodisering av kostnader tillämpar fmv principen att erhållna och ankomstregistrerade men ej kostnadsbokförda fakturor överstigande 5 tkr periodiseras. Redovisning av tillgångar och skulder Tillgångar värderas enligt försiktighetsprincipen till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Fordringar värderas efter individuell bedömning till det belopp som beräknas inflyta. Skulder värderas till sitt verkliga värde med hänsyn tagen till befarade och konstaterade förluster samt eventuella nedskrivningsbehov. Immateriella anläggningstillgångar fmv tillämpar reglerna i Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar. Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år aktiveras som immateriell anläggningstillgång. Avskrivningar Avskrivningar görs enligt plan baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livslängd enligt följande: Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner och tekniska anläggningar Datorer Övrigt år 5 2 år 1 år 5 år 1 år Finansiering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångar finansieras med avistalån i Riksgäldskontoret (rgk) med rörlig ränta. Kundfordringar En individuell bedömning har gjorts av kundfordringarna, varvid kända och befarade förluster beaktats. Nedskrivningar har gjorts där så ansetts nödvändigt. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, såväl lång- som kortfristiga, redovisas i bokslutet i rapportvalutan omräknade till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas som finansiella intäkter respektive kostnader under den rubrik där differensen uppkommit. Icke-monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas enligt anskaffningsvärdemetoden och redovisas i bokslutet i rapportvalutan omräknade till valutakursen vid anskaffningstidpunkten. Valutariskhantering fmv ska, i den mån det är möjligt, för sin valutariskhantering använda sig av terminssäkring i Riksgäldskontoret. Terminssäkring får användas för både ingående och utgående flöden. Valutakonton får användas som ett komplement i valutariskhanteringen. fmv ska för redovisningen av valutariskhanteringen samråda med Ekonomistyrningsverket, esv. Förskott till leverantörer i utländsk valuta som terminssäkrats hos rgk, värderas i bokslutet till terminskurs. FMS account Foreign Military Sales (fms) account avser inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i usa. Varje beställning hanteras som ett så kallat case och betraktas som ett förskott med en betalningsplan. Förskotten består av en bunden och en fri del. Eventuella överskott vid avslut av ett fms-case överförs till ett valutakonto. Varulager Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. Vid värderingen görs en individuell inkuransbedömning av varorna och värdering sker enligt först-in-först-ut-principen. Pågående arbeten Pågående arbeten (pga) består av dels upplupna intäkter (dvs. upparbetade ej fakturerade kostnader) och dels förutbetalda intäkter (dvs. intäkter som överstiger upparbetade kostnader). Det innebär att pga innehåller både fordringar på kund och skulder till kund. EKONOMISK REDOVISNING 55

56 För att uppskatta hur stor del av de upparbetade kostnaderna som kan utgöra underlag för fmvs framtida intäkter, måste en värdering av pga göras. Denna värdering ska i de flesta fall leda till ett nollresultat för respektive uppdrag. Undantag finns, dels då uppdraget har planerats ge ett överskott och successiv vinstavräkning ska göras, dels då en förlust kan befaras och denna ska redovisas direkt mot resultatet. Värderingen av pga styrs av kundbeställningens prismodell. fmv arbetar med tre olika prismodeller: löpande räkning, löpande räkning med tak och fast pris. För kundbeställningar enligt fast pris eller löpande räkning med tak, och där takpriset överskridits, görs en individuell bedömning av pga där hänsyn tas även till beställt belopp. Om bokförd kostnad är högre än beställt belopp kan en befarad förlust uppstå. Denna förlust får begränsas enligt vissa regler. För kundbeställningar från Försvarsmakten finns ett samordningsavtal som reglerar omförhandlingar och maximalt tillåtna förluster. Detta avtal innebär att befarade förluster får begränsas till antingen 1 procent av beställt belopp eller maximalt 5 miljoner kronor. Regeln om förlustbegränsning gäller endast beställningar från Försvarsmakten. Myndighetskapital Invärderat lager redovisas från och med bokslutet som statskapital och inte som tidigare balanserad kapitalförändring. Detta innebär att vid en eventuell nedskrivning av lagret redovisas motsvarande minskning av statskapitalet. Det invärderade lagret är värderat till sitt ursprungliga värde. Undantag från EA-regler Enligt regleringsbrevet för 26 gäller följande undantag från ekonomiadministrativa regelverket: Med avsteg från 23 andra stycket kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade överskottet samma år uppgår till mer än tre procent av omsättningen vid utgången av 26. Regeringen medger med stöd av 24 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) att fmv får redovisa kapitalposten avseende Elektroshopens lager som ej avkastningspliktigt statskapital. Regeringen överlåter med stöd av 6 kap. 17 lagen (1992:1528) om offentlig upphandling åt fmv att självt fatta beslut om undantag från 6 kap. nämnda lag vid upphandling där myndigheten bedömer att det föreligger försvars- och säkerhetspolitiska skäl och som understiger 1 tkr. fmv får i myndighetens delårsrapport och årsredovisning frångå de regler i förordningen (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag och förordningen (2:66) om myndigheters bokföring som medför att sekretessbelagda uppgifter kan utläsas i rapporten. Undantag från förordningarna ska ske i samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den information som bedöms omfattas av sekretess ska redovisas i särskild ordning. Formerna för rapporteringen till statsredovisningen i detta ärende ska utformas i dialog med Ekonomistyrningsverket. Särskilda tilläggsupplysningar Nedan redovisas ersättningar och förmåner för styrelseledamöter och ledande befattningshavare samt styrelseledamöternas övriga styrelseuppdrag. Ledande befattningshavare Bruttolön Månadslön Förmåner Gunnar Holmgren, generaldirektör kr 82 5 kr Förmånsbil och parkeringsplats Jan-Olof Lind, ställföreträdande generaldirektör kr 7 kr Förmånsbil och parkeringsplats Styrelsemedlemmar Jan Carling, ordförande F.d. generaldirektör. Arvode 38 5 kr/år Per Eriksson, ledamot 38 5 kr/år Generaldirektör, VINNOVA; ledamot, Industrifonden; ledamot, Innovationsbron AB; ledamot, Storegate AB. Gunnar Holmgren, generaldirektör FMV inget arvode Ledamot, Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO); ledamot, SkandiaLiv; ledamot, Väg och Baninvest/Botniabanan AB. Arvode Kerstin Paulsson, ledamot 38 5 kr/år VD, Netsoft Lund AB; ledamot, Lifco AB; ledamot, NUTEK; ledamot, Blekinge Tekniska Högskola; ledamot, Utbildningsnämnd 1 vid Lunds Tekniska Högskola. Lotta Stalin, ledamot VD, Kuusakoski Sverige AB; ledamot, IVAs näringslivsråds styrelse. Monica Widegren, ledamot Avdelningschef, Konkurrensverket kr/år 38 5 kr/år I styrelsen ingår dessutom personalföreträdare, vilka inte erhåller något arvode. Enligt 7 kap. Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag är sjukfrånvaro en del av de tilläggsupplysningar som ska lämnas. Denna redovisning finns på sidan EKONOMISK REDOVISNING

57 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Under intäkter av avgifter och andra ersättningar redovisas fakturering av utförda prestationer och leveranser, s.k. milstolpsfakturering. I posten ingår även upplupna och förutbetalda intäkter enligt värdering pga (se not 13) samt royalties och viten m.m. Posten låg på en högre nivå jämfört med föregående år, i huvudsak beroende på en ökning av pågående arbete med tkr ( tkr föregående år). Försvarsmaktens begränsning av anslagsutnyttjandet under 26 resulterade i en utebliven milstolpsintäkt om tkr (se not 13). Det innebar även en utebliven beräknad 16 ränteintäkt om cirka 15 5 tkr. fmv har med stöd av Avgiftsförordningen (1992:191) 4 tagit ut avgifter för tillhandahållande av lokaler. Dessa intäkter uppgick under 26 till tkr ( tkr under föregående år). tkr Milstolpsfakturerat under året Summa intäkter av avgifter för varor och tjänster Förändring PGA Royalty Övrigt (viten, återvunna kundförluster m.m.) Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 2 Intäkter av bidrag Under intäkter av bidrag redovisas erhållna bidrag från Krisberedskapsmyndigheten för uppbyggnad av system för certifiering av it-säkerhetsprodukter. Från och med 26 ingår även bidrag från Skolverket avseende skolverksamhet för medföljande barn till anställda vid fmv stationerade i Ungern. I posten ingår även lönebidrag. År 23 fick fmv ett bidrag från Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i syfte att inrätta ett centrum i Karlskoga för modellering och simulering för det militära försvarets materielförsörjning. Under första halvåret 26 beslutade dock regeringen att detta uppdrag inte längre skulle fullföljas av fmv. Istället fick Örebro universitet uppdraget att etablera en grundutbildning och forskning för detta ändamål. Av de 27 tkr som fmv ursprungligen erhållit i bidrag, överfördes under året 25 tkr till Örebro universitet. Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter, utom dröjsmålsränteintäkter, har återförts till respektive kundbeställning (kb). Realiserade kursdifferenser avseende utländska leverantörsförskott och större kursdifferenser vid utlandsbetalningar bokförs mot respektive kb. Orealiserade kursdifferenser och mindre kursdifferenser vid utlandsbetalningar redovisas på en gemensam kb. Ökade ränteintäkter på fms account beror på en högre räntesats samt en aktivare förvaltning av Federal Reserve Bank. Under 25 identifierades ett tidigare periodiseringsfel avseende utländska förskott till leverantörer. Felet härrörde huvudsakligen från år 21, då en principförändring i redovisningen av utländska förskott genomfördes. Justeringen påverkade både valutakursvinster och valutakursförluster. Därav de stora valutakursdifferenserna mellan år 26 och 25. tkr Ränteintäkter på FMS account Övriga ränteintäkter Kursdifferenser, intäkter Dröjsmålsräntor Summa finansiella intäkter Not 4 Kostnader för personal Lönekostnaderna ökade under 26 huvudsakligen beroende på högre kostnader för pensionsavsättningar 26, tkr, jämfört med tkr 25. Även posten övriga personalkostnader ökade under 26 jämfört med föregående år på grund av ökade kostnader för reseersättningar. Bruttolöneavdrag för HemPC har gjorts med tkr (4 816 tkr). tkr Löner och andra ersättningar Sociala avgifter enl. lag och avtal Pensionskostnader inkl. särskild löneskatt Övriga personalkostnader Summa kostnader för personal tkr Intäkter av bidrag Lönebidrag Periodiserade intäkter av bidrag Summa intäkter av bidrag ) Den beräknade uteblivna ränteintäkten baseras på den tidsperiod de upparbetade kostnaderna för omförhandlade milstolpar belastat räntekontokrediten hos Riksgäldskontoret multiplicerat med gällande reporänta (2,79 procent). EKONOMISK REDOVISNING 57

58 Not 5 Kostnader för lokaler Kostnaderna för hyror ökade jämfört med föregående år främst beroende på hyreshöjningar. Kostnaderna för underhåll resulterade dock i ett negativt belopp 26 beroende på återföring av en överavsättning för rivnings- och saneringskostnader i Karlsborg om 11 tkr (se not 22). Kostnader för lokaler totalt sett har därför minskat mellan år 26 och 25. tkr Hyror Underhåll Övrigt Summa kostnader för lokaler Not 6 Övriga driftkostnader Posten varor och materiel ökade under 26 jämfört med 25 främst till följd av ökade leveranser av jas samt fakturering till övriga kunder. Även kostnader avseende tjänster ökade jämfört med föregående år. Ökningen skedde inom området materielförsörjningstjänster i den externa produktionen. Samtliga övriga kostnader avseende tjänster, d.v.s. kostnader för resurskonsulter, resor och övriga köpta tjänster, har minskat jämfört med föregående år. I övriga kostnader ingår hyra av annat än lokaler, t.ex. adbutrustning, maskiner och inventarier, transportmedel, kostnader för representation, diverse skatter samt förluster vid avyttring av anläggningstillgångar m.m. tkr Varor/materiel Tjänster: Resurskonsulter Tjänsteprodukter: Materielförsörjningstjänster Resekostnader Övriga köpta tjänster Summa tjänsteprodukter Summa tjänster Övriga kostnader Summa övriga driftkostnader Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Riksgäldskontoret avser ränta på investeringslån, räntekonto samt övriga krediter. Räntekostnader för lån till anläggningstillgångar belastar den verksamhet som tillgången anskaffats för. Räntekostnader för löpande kredit för finansiering av förskott till leverantörer belastar den verksamhet som leverantörsförskottet betalats till (se not 14 och 23). I räntekostnader räntekonto ingår den del av fmvs räntekostnader som belöper på upparbetade kostnader som inte fakturerats Försvarsmakten. Realiserade kursdifferenser avseende utländska leverantörsförskott och större kursdifferenser vid utlandsbetalningar bokförs mot respektive verksamhet. Ej realiserade och mindre kursdifferenser vid utlandsbetalningar redovisas på ett gemensamt uppdrag. Räntekostnader rgk har ökat för lån till anläggningstillgångar och för räntekontokrediten på grund av högre räntesats, medan räntekostnaden för löpande kredit har ökat beroende på högre utnyttjande av krediten. Kostnaderna för valutakursdifferenser var betydligt lägre under 26 än föregående år främst beroende på en engångsjustering 25 (se not 3). tkr Räntekostnader Riksgäldskontoret (RGK): Räntekostnader lån till anläggningstillgångar Räntekostnader löpande kredit Räntekostnader räntekonto Summa räntekostnader Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader: Övriga räntekostnader Dröjsmålsräntor Övriga finansiella kostnader Kursdifferenser, kostnad Summa övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar har gjorts enligt plan. Avskrivningsplanen baseras på ekonomisk livslängd, individuellt bedömd för varje post i anläggningsreskontran. Avskrivningsplanen följer generellt de schabloner som finns angivna i reskontran. På grund av omvärldsförändringar och ett behov av samordning mellan fmvs och Försvarsmaktens framtida stödsystem, gjordes under första halvåret 26 en engångsnedskrivning med tkr avseende balanserade utgifter för ett nytt verksamhetssystem. De balanserade utgifterna avseende utvecklingsplattform och konceptuell design, ansågs dock vara möjliga att använda i ett framtida arbete med andra stödsystem. Dessa ligger därför kvar som en immateriell tillgång till ett sammanlagt värde om tkr. tkr Immateriella tillgångar Materiella tillgångar: Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner och tekniska anläggningar Datorer Övrigt Summa avskrivningar, materiella tillgångar Summa avskrivningar och nedskrivningar exkl. minskning av anläggningskapital EKONOMISK REDOVISNING

59 tkr Avskrivningar Nedskrivningar Summa avskrivningar och nedskrivningar Not 9 Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring, som består av ett antal delkomponenter, beror till största delen av en återbetalning till Försvarsmakten om 2 tkr. Prissättning externa uppdrag avser i vilken utsträckning fmv kunnat debitera tid på uppdrag från kunder. Värdering pågående arbete avser summan av redovisade befarade förluster. Prissättning externa uppdrag är inte helt jämförbara gå grund av ändrade principer för prissättning av verifiering och validering inför 26. tkr Prissättning externa uppdrag Återbetalning Försvarsmakten Värdering pågående arbeten Avslutad produktion Övrigt Summa årets över-/underskott Noter till balansräkningen Not 1 Immateriella anläggningstillgångar Denna post avser anpassning av datasystem. Minskningen mellan åren består huvudsakligen av en engångsnedskrivning av balanserade utgifter för ett nytt verksamhetssystem (se not 8). Balanserade utgifter för utveckling tkr Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avyttringar Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ack. avskrivningar Årets avyttring avskrivningar Årets avskrivningar Utgående balans ack. avskrivningar Bokfört värde Not 11 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet tkr Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avyttringar Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ack. avskrivningar Årets avyttring avskrivningar Årets avskrivningar Utgående balans ack. avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m.m. tkr Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avyttringar Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ack. avskrivningar Årets avyttring avskrivningar Årets avskrivningar Utgående balans ack. avskrivningar Bokfört värde Maskiner och inventarier som innehas enligt avtal om finansiell leasing ingår i ovanstående till följande värden: Maskiner, inventarier, installationer m.m. tkr Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avyttringar Utgående balans anskaffningsvärde Ingående balans ack. avskrivningar Årets avyttring avskrivningar Årets avskrivning Utgående balans ack. avskrivningar Bokfört värde Pågående nyanläggningar tkr Ingående balans Aktiverat Tidigare års utgifter återförda till resultatet Nyanskaffat Utgående balans EKONOMISK REDOVISNING 59

60 Not 12 Varulager och förråd tkr Elektronikkomponenter, försvarets telenät Förbrukningsmateriel PROV Övrigt lager och förråd Summa varulager och förråd Not 13 Pågående arbeten Värdering av pågående arbeten (pga) har gjorts på kundbeställningsnivå. I värderingen har hänsyn tagits till att ränta på rörelsekapital kan faktureras utöver beställt belopp per kb enligt samordningsavtalet med Försvarsmakten. Bokfört värde uppgick till tkr ( tkr). Principen för värdering av pga har begränsat förlusterna på beställningar från Försvarsmakten enligt reglerna i samordningsavtalet till maximalt 1 procent av beställt belopp eller 5 tkr. Förlustbegränsningen berör 19 kb (11 kb) och ökar fmvs förväntade intäkter med tkr ( tkr). Av bokfört värde avser tkr ( tkr) fordringar på kunder för upplupna intäkter och tkr ( tkr) skulder till kunder för förutbetalda intäkter. Med anledning av Försvarsmaktens begränsning av anslagsutnyttjandet kvarstår en upparbetad kostnad om tkr (se not 1). Värdet av pga har påverkats av ändrade metoder för beräkning av färdigställandegrad vid milstolpsfakturering, (se not 23). Not 14 Förskott till leverantörer Posten har minskat jämfört med föregående år främst beroende på ökade leveranser av jas 39 Gripen. Förskott till utländska leverantörer uppgår till tkr ( tkr), varav tkr ( tkr) avser fms (Foreign Military Sales). Förskott till leverantörer är värderade till anskaffningsvärde enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 2. tkr Materiel och tjänster Summa förskott till leverantörer Not 15 Kundfordringar Under denna rubrik redovisas endast kundfordringar avseende företag och privatpersoner. Totala kundfordringarna inklusive kundfordringar på andra myndigheter (se även not 16) uppgår till tkr ( tkr). Not 16 Fordringar hos andra myndigheter Här redovisas huvudsakligen kundfordringar på statliga myndigheter och ingående mervärdesskatt. tkr Kundfordringar statliga myndigheter Ingående mervärdesskatt Övriga fordringar Summa fordringar hos andra myndigheter Not 17 Periodavgränsningsposter I posten redovisas diverse upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. Förändringen mellan 26 och 25 består huvudsakligen av en minskning av upplupen intäkt för uthyrning av radarstationer, arthur, till Storbritannien, Kanada och Italien. Uthyrningen sker på uppdrag av Försvarsmakten via avtal mellan fmv och Saab Microwave Systems ab. tkr Ej statlig motpart: Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader, ej statlig motpart Statlig motpart: Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader, statlig motpart Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter, statlig motpart 46 Övriga upplupna intäkter, ej statlig motpart Summa upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Not 18 Avräkning med statsverket tkr Anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Utgående balans tkr Kundfordringar Värdereglering kundfordringar Summa kundfordringar EKONOMISK REDOVISNING

61 Not 19 Kassa, postgiro och bank I posten Valutakonton och pg-konton för speciellt ändamål ingår de medel som fmv har för olika samarbetspartners räkning (se not 27). Minskningen av fms account jämfört med föregående år beror på att medel för nyanskaffning har tagits i anspråk. tkr Kassa Valutakonton och pg-konto för samarbetsavtal Övriga valutakonton FMS account fri del Summa kassa, postgiro och bank Not 22 Övriga avsättningar Posten avser utgifter för rivning och sanering av byggnader vid provplats Karlsborg. Projektet skulle ha slutförts hösten 26, men har förlängts till 27. Eftersom projektet inte kommer att behöva ta i anspråk hela den ursprungliga avsättningen, återfördes 11 tkr under 26. Kvarstående reserv för att slutföra projektet uppgick till tkr. Avsatt till rivnings- och saneringskostnader tkr Ingående avsättning Årets upplösning Utgående avsättning Not 2 Myndighetskapital Överskottet enligt föregående års resultaträkning tkr ( tkr) uppdelas på avskrivningar invärderade anläggningstillgångar - tkr (-19 tkr) och överskott tkr ( tkr). tkr Ingående statskapital Minskning anläggningskapital (se not 11) Minskning statskapital Föregående års avskrivningar Utgående statskapital Ingående balanserat kapital Föregående års överskott Utgående balanserat kapital Årets över-/underskott enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Not 21 Avsättningar för pensioner Avsatt till pensioner avser huvudsakligen avsättning för förtida avgång med pensionsersättning enligt det statliga trygghetsavtalet 14. tkr Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning - varav särskild löneskatt Not 23 Skulder till Riksgäldskontoret Här redovisas skuld till Riksgäldskontoret (rgk) avseende lån till anläggningstillgångar, räntekontokredit samt den löpande kredit som fmv har för finansiering av leverantörsförskott. Kreditutnyttjandet består till stor del av upparbetade kostnader på uppdrag från kunder som ännu inte fakturerats. Utvecklingen av kreditutnyttjandet beror huvudsakligen på hur leveranser från industrin är kopplade till milstolpar mot kunderna. Ledtiden mellan prestationernas fullgörande och fakturering till kund är också en viktig faktor liksom kundernas faktiskt utnyttjade kredittid. Av kreditutnyttjandet per härrör ca 3 tkr (1 5 tkr) till en, sedan år 24, ändrad metod för fakturering. Detta gäller endast enstaka utvecklingsprojekt, och innebär att fakturering och betalning till fmv sker först vid slutlig leverans. Den löpande krediten avser finansiering av förskott till leverantörer. Den utnyttjade krediten, tkr ( tkr), avviker från förskottsfordringarna på leverantörer, tkr ( tkr). I vissa fall sker upptagandet av krediten och utbetalningen av förskottet till leverantören med några dagars mellanrum. Även avräkning av förskott i samband med slutfakturering och motsvarande amortering i rgk kan i vissa fall ske med några dagars mellanrum av administrativa eller systemtekniska skäl. Lån till anläggningstillgångar tkr Låneram Utnyttjad låneram Ingående skuld Lån upptagna under året Årets amorteringar Summa lån till anläggningstillgångar EKONOMISK REDOVISNING 61

62 Räntekontokredit tkr Kreditlimit Utnyttjad kredit Maximalt utnyttjad Anslagsmedel Avgifter Bidrag från annan statlig myndighet Övriga medel Utgifter Saldo Kortsiktigt likviditetsbehov tkr Intäkter av avgifter Utgifter Likviditetsförstärkning Löpande kredit tkr Låneram Utnyttjad kredit Maximalt utnyttjad Not 24 Skulder till andra myndigheter tkr Leverantörsskulder Övriga skulder inomstatliga Utgående mervärdesskatt Sociala avgifter Summa skulder till andra myndigheter Not 25 Leverantörsskulder Utländska leverantörsfakturor enligt reskontra uppgick till tkr (179 tkr). Vid omräkning till balansdagens kurs värderades dessa till tkr ( tkr). Orealiserade kursdifferenser delades upp på intäkter och kostnader netto per valuta. tkr Leverantörsskulder Omvärdering utländska leverantörsskulder Summa leverantörsskulder Not 26 Övriga skulder Här redovisas skulder till personalen samt övriga skulder. Den största posten utgörs av skuld avseende personalens preliminärskatteavdrag. I övrigt består posten av skuld för skattepliktiga ersättningar för december 26 med utbetalning i januari 27 m.m. tkr Personalskulder Övrigt Summa övriga skulder Not 27 Förskott från uppdragsgivare och kunder Här redovisas den skuld som avser samarbetspartners andel av kassa och bank. tkr Förskott från samarbetspartners Summa förskott från uppdragsgivare och kunder Not 28 Periodavgränsningsposter I posten redovisas diverse upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Upplupen ränta på investeringslån i rgk har betalats , varför saldot för 26 är noll. Oförbrukade bidrag avser den del av det rekvirerade bidraget från Krisberedskapsmyndigheten som inte har upparbetats. tkr Ej statlig motpart: Interimsskulder övriga leverantörer Semesterlöneskulder Summa upplupna kostnader, ej statlig motpart Statlig motpart: Sociala avgifter semesterlöneskuld Interimsskulder statliga leverantörer Upplupen ränta investeringslån Summa upplupna kostnader, statlig motpart Summa upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter, ej statlig motpart Övriga förutbetalda intäkter, statlig motpart Summa förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter EKONOMISK REDOVISNING

63 Noter till Finansieringsanalysen Not 29 Kostnader Från kostnader enligt resultaträkningen görs avdrag för avskrivningar och realisationsförluster samt bokfört värde för avyttrade anläggningstillgångar som kostnadsförts mot övriga driftskostnader. Förändringar av posterna avsatt till pensioner och övriga avsättningar återförs också från kostnaderna för att erhålla de kostnader som motsvaras av betalningar. Differensen avser troligen avyttrade anläggningstillgångar. tkr Kostnader enligt resultaträkning Avskrivningar enligt resultaträkning Realisationsförluster Kostnadsförda avyttringar Förändring avsatt till pensioner Förändring övriga avsättningar Oförklarad differens Summa kostnader Not 3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Från intäkter enligt resultaträkningen exkluderas realisationsvinster. tkr Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkning Realisationsvinster Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 31 Ökning/minskning av lager I förändring av lager ingår även förändring av förskott till leverantörer. Förändring av pågående arbete redovisas i förändring av fordringar. Not 32 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar I förändring av fordringar ingår även förändring av periodavgränsningsposter och förändring av pågående arbete. tkr Förändring av fordringar Förändring av periodavgränsningsposter Förändring av pågående arbeten Summa förändring av kortfristiga fordringar Not 33 Ökning/minskning av kortfristiga skulder I skulder m.m. ingår investeringslån och räntekontokredit som redovisas på annat ställe i finansieringsanalysen. Förändring av kortfristiga skulder avseende investeringar samt förändring av skulder för finansiell leasing avgår. Förutom förändring av skulder redovisas här även förändring av periodavgränsningsposter. tkr Förändring av skulder m.m. Justering för investeringslån Justering för räntekontokredit Justering för leverantörsskulder avseende anläggningstillgångar Summa förändring skulder m.m Förändring av periodavgränsningsposter Summa förändring av kortfristiga skulder tkr Förändring av lager Förändring av förskott till leverantör Summa förändring av lager EKONOMISK REDOVISNING 63

64 Balanserad kapitalförändring Belopp i mnkr Ur föregående års balansräkning Från statskapital Till statskapital Till Försvarsmakten, lager m.m. Till Försvarsmakten, invärderade AT vid industrin -378 Invärderade AT/lager -15 Nedskrivning tidigare års resultat 53 Verkligt värde för årets balanserade över-/underskott Årets över-/underskott Summa balanserat kapital Källa: FMVs produktionsledningssystem. 17) Under 25 överfördes den del av balanserad kapitalförändring som avsåg invärderade anläggningstillgångar vid industrin, 378 mnkr, enligt överenskommelse mellan FMV och Försvarsmakten till Försvarsmakten. 18) Posten statskapital, som avser invärderat lager av elektronikkomponenter, har under året minskats med 15 mnkr. Anpassningen har gjorts för att bättre spegla lagernivåerna över året. Statskapitalet påverkas dock inte löpande av lagerförändringar under året. 64 EKONOMISK REDOVISNING

65 förkortningar och förklaringar AT CCRA CDL 39 CSEC DEWC DPA EDA ETAP FMLS21 FOI GTRS IFF IRIS-T ISP KB Ledsyst T Ledsyst M Ledsyst P LDP LOI/FA MFS MoU Anläggningstillgångar. Common Criteria Recognition Arrangement. Communication and Datalink. Sveriges certifieringsorgan för IT-säkerhet. Defense Export Working Committee. Defence Procurement Agency. European Defence Agency. Europeiska försvarsbyrån. European Technology Acquistion Program. Ett sameuropeiskt program för teknologistudier främst inom flygområdet. Försvarsmaktens nätverksbaserade ledningssystem. Totalförsvarets Forskningsinstitut. Gemensamt Taktiskt Radio System. Mjukvarudefinierad radio. Identify Friend or Foe. System som möjliggör för andra nationer att identifiera svenska plattformar vid insatser m.m. Infra-Red Imaging System. Tail/Thrust-vector controlled. Inspektionen för strategiska produkter. Kundbeställning. Ledningssystem Teknik. Ledningssystem Metod. Ledningssystem Personal. Laser Designated Pod. Lasersikte som används vid fällning av bomber mot markmål. Letter of Intent/Framework Agreement. Samarbete mellan Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Sverige. Berör frågor av typen leveranssäkerhet, exportkontroll, informationssäkerhet etc. Multifunktionssensor. En radar som kan klara många förmågor/funktioner. Memorandum of Understanding. NBG 8 Nordic Battle Group. EU-gemensam insatsstyrka som ska vara i kraft 28. NLAW OPS PARP PRT NW RFI RML SEP/FRES StriC UCAV WEAG New Light Antitank Weapon. Pansarvärnsrobot RB57. Offentlig privat samverkan. Planning and review process. Den planerings- och översynsprocess som Sverige deltar i inom ramen för partnerskap för fred. Syftet är att utveckla svenska militära förband och förmågor så att de, tillsammans med andra länders trupper, kan stå till tjänst vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Provincial Reconstruction Team North-West. Svenskledd regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad inom ramen för ISAF i Afghanistan. Huvudort är Mazar e-sharif i norra Afghanistan. Request for information. En begäran om information från företag som föregår arbetet med att begära in anbud från olika företag. Regler för Militär Luftfart. Splitterskyddad enhetsplattform/future Rapid Effects System. Stridsledningscentral. Unmanned Combat Aerial Vehicle. Western European Armaments Group. förkortningar och förklaringar

66 FMVs årsredovisning 26 Härmed fastställes fmvs årsredovisning 26. Samverkan har skett med verkets personalorganisationer den 17 januari 27. Jan Carling Gunnar Holmgren Per Eriksson Kerstin Paulsson Lotta Stalin Monica Widegren Personalrepresentanterna i styrelsen har inga invändningar mot beslutet. Christer Bringemark Försvarsförbundet Hans-Erik Magnusson Officersförbundet Hans Norinder SACO Göran Stolpe SEKO Foto (copyright ) Peter Nilsson, FBB, sid 1 och 68. Labe Allwin, sid 2, 8, 37, 41, 51, 67. Jerry Lindbergh, FMV, sid 6, 8 (Christer Bringemark), 24, 33, 38, 39, 43. Johan Ölund, FMV, sid 15. FOI, sid 17. Lena Holmgren, Foto Malmen, sid 19. Försvarsmakten, sid 2. Mats Elofsson, FMV, sid 21. Robert Roth, sid 22. Stefan Jellheden, sid 25. Patrik Persson, FMV, sid 26. Pia Ericson, FMV, sid 28, 34. Danska sjövärnet, sid 29. Anders Åberg, FMV, sid 45, 46. Omslagsbild Fem minröjningsfartyg av Landsortsklass genomgår för närvarande halvtidsmodifiering under FMVs ledning. HMS Landsort (omslagsbilden) är det första fartyget i klassen och är ett av de två fartyg som inte modifieras. Läs mer i avsnitt Anskaffning. Grafisk form och produktion Enestedt Tryck Ljungbergs Tryckeri 66

67 Uppdragsledaren Soichiro Hosokawa och inköparen Katarina Åman diskuterar med projektingenjören Carl-Martin Larsson.