Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad



Relevanta dokument
Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Elmarknad med effektiv konkurrens. Nordisk slutkundsmarknad och elområden

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

En kontakt och en faktura

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering.

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Näringsdepartementet STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet STOCKHOLM

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Konkurrensverket Stockholm. Angående Konkurrensverkets frågor om konkurrensen på elmarknaden.

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

Stockholm Finansdepartementet Stockholm

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

Energimarknadsinspektionen. Anne Vadazs Nilsson. Daniel Norstedt

Prisområdesfrågan. Nordisk slutkundsmarknad

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Synpunkter på Ei: s förslag till åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee)

Prisområdesfrågan. Nordisk slutkundsmarknad

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Problemställning matchning användning-produktion

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/ för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Elhandlarcentrisk modell

Det här är elcertifikatsystemet

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Question today imagine tomorrow create for the future

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Bo har intervjuats i Second Opinion om hur elmarknaden fungerar. Bo deltog i ett remissmöte den 20 februari om EU:s klimat- och energiramverk.

Finansiella risker på dagens elmarknad

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m.

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Framtida prisskillnader mellan elområden

Frågor och svar om el

1(5) Hedemora Elhandel AB

Med sikte på nästa 25 år

ORDLISTA Så talar vi med kunden

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Bengt Stridh, SolEl seminarium Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bodecker Partners

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Ren energi för framtida generationer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

T2 Kravspecifikation. Upphandling 2013 Elhandelstjänster. Upphandling Ansvarig: Erik Björklund

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 mars 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Anvisade elavtal.

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el

Ei:s hearing om förenklad avräkning. 20 oktober 2015

Yttrande över promemorian Elcertifikatssystemet vissa frågor inom kontrollstation 2017

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Erbjudande till dig som mikroproducent!

EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R

Detta kan marknaden klara!

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Förening

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Dokumentrubrik Elhandel

Vindkraft. En investering i framtiden

Förutsättningar för vindkraft

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad

Skara Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Uppföljning av timmätningsreformen

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Aktiviteter Claes deltog i ett möte med SvK:s och Ei:s referensgrupp till uppdraget med hubben den 10 januari.

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

AVTALSVILLKOR FÖRETAG

Anvisade elavtal. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU8. Sammanfattning. Behandlade förslag

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

På gång inom Miljö- och energidepartementet

Förändrade roller på elmarknaden

Elmarknaden ELMARKNADEN MINDRE VATTEN GAV HÖGRE ELPRISER ENERGIÅRET

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Sveriges nätpriser Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Claes deltog i det första mötet i Ei:s/SvK:s referensgrupp om hubb/elhandlarcentrisk modell den 8 februari.

Transkript:

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Prioriterade frågor 2013-2014 Medlemsdiskussion på årsmötet den 25april 2013 och beslutade på styrelsemötet den 11 juni 2013 11 juni 2013

Innehåll Förord.......3 Föreningens övergripande målsättningar. 4 En elmarknad med fungerande konkurrens.... 4 Mikroproduktion och elcertifikatsystem.....10 Supplier centric.12 Kundernas möjligheter att välja el med hänsyn till miljöpåverkan...16 11 juni 2013

Förord Oberoende Elhandlare är en branschförening för aktiva elhandelsföretag som är fristående från elmarknadens dominerande oligopolföretag. Verksamheten syftar till att värna om den fria elmarknaden och skapa bättre förutsättningar för konkurrens, såväl på nationell som på nordisk nivå. Branschföreningen Oberoende Elhandlare tog sin nuvarande organisatoriska form år 2001. Oberoende Elhandlares arbetsmetod är dels att, via opinionsbildning och politisk påverkan, synliggöra brister i regelverk och myndighetstillsyn samt presentera nya lösningar på elmarknadens problem. Föreningen deltar även aktivt i utredningar, referensgrupper, marknadsråd mm som drivs i regi av NordREG, Energimarknadsinspektionen, Näringsdepartementet, SvK m.fl. aktörer. Oberoende Elhandlare ska vara en positiv kraft i en marknad som ständigt behöver utvecklas för att stärka kundens ställning och skapa en ännu mer konkurrensutsatt elmarknad. Oberoende Elhandlare har resursstarka meningsmotståndare men ännu starkare argument. En lika naturlig som viktig strategi är därför att agera i samverkan med andra företagsorganisationer och olika intressegrupperingar, exempelvis inom konsument- och miljörörelser. Det här dokumentet sammanfattar Oberoende Elhandlares syn på den svenska och den nordiska elmarknaden och anger ett antal konkreta förslag till åtgärder i Sverige, i Norden och även på EU-nivå. Dokumentet revideras årligen och utgör utgångspunkten för Oberoende Elhandlares prioriteringar. På www.oberoendeelhandlare.se finns aktuella remissvar, pressmeddelanden och information om våra medlemmar. Stockholm juni 2013 Johan Öhnell, ordförande (johan.ohnell@oberoendeelhandlare.se) 3

1. Föreningens övergripande målsättningar Oberoende Elhandlare ska skapa förutsättningar för verklig konkurrens på elmarknaden genom att verka för: En elmarknad med en effektiv konkurrens baserad på en gemensam nordisk slutkundsmarknad och med en fungerande finansiell elmarknad med god likviditet på alla kontrakt som behövs för en effektiv riskhantering. Konkurrensneutrala villkor för alla aktörer oberoende av om man är producent, elhandlare eller slutkund. (Mikroproduktion och elcertifikatsystem) En enkelhet för kunden, när det gäller kontakter med elmarknaden. (Supplier centric) Kundernas möjligheter att välja el med hänsyn till vilken klimatpåverkan deras val medför och att producera egen el. 2. En elmarknad med fungerande konkurrens Nordisk slutkundsmarknad och elområden Det har nu gått sjutton år sedan omregleringen av den svenska elmarknaden genomfördes. Den nordiska elmarknaden är idag en av de mest välutvecklade avreglerade marknaden i världen. Trots detta återstår mycket att göra för att få den att fungera ännu bättre och för att i alla delar vara en nordisk marknad. Kundernas krav ökar, dels att påverka sin förbrukning och vilken el som ska produceras och även skapa möjligheter för kunderna att bli sina egna elproducenter. Vi har även fått ett antal nya elproducenter inom vindkraft som också är helt beroende av den avreglerade elmarknadens funktion. Tre storkoncerner dominerar elmarknaden i Sverige. Vattenfall, E.ON och Fortum kontrollerar tillsammans cirka 70 procent av slutkundsförsäljningen, närmare 90 procent av elproduktionen och över hälften av elnäten. Det är ännu en bit kvar tills vi har en gemensam fysisk elmarknad i Norden. Flaskhalsar i överföringssystemen gör att marknaden i praktiken är uppdelad i flera olika geografiska områden och även Sverige är marknaden uppdelad i fyra elområden. När det gäller upprättandet av en europeisk slutkundsmarknad har EU- kommissionen konstaterat att mycket återstår innan en sådan kan bli verklighet och föreslår regler för ett gradvis upprättande av en sådan marknad. OE menar att det i och för sig är bra, men att det med hänsyn till tidsaspekten understryker vikten av att arbetet med att skapa en nordisk harmoniserad marknad prioriteras. Vi ser en gemensam nordisk slutkundsmarknad som ett viktigt steg mot en gemensam europeisk elmarknad. De fysiska och legala förutsättningarna för krafthandel mellan länderna förbättras. En naturlig process i detta avseende är att planera för och så småningom etablera en mellanstatlig 4

systemoperatör, som garanterar lika villkor för marknadens aktörer. Förhållningssättet bör vara att konsekvent eftersträva en successiv harmonisering av de nationella regelverken i Norden, och på sikt även i övriga Europa. Gemensamma konkurrensregler och en samordnad tillsyn från konkurrensmyndigheterna har högsta prioritet. När omregleringen av elmarknaden genomfördes förutsatte det skulle skapa en fungerande gemensam nordisk marknad eftersom marknadsstrukturen i Sverige var sådan att det annars inte fanns några förutsättningar för en effektiv konkurrens. Oberoende Elhandlare är därför en pådrivare i processen att harmonisera den nordiska slutkundsmarknaden. Detta krav på harmoniserade regler omfattar självklart också den finansiella elmarknaden. Den centrala frågan i detta sammanhang måste vara effekterna för slutkunderna och att de har mycket att vinna på gemensam nordisk marknad. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för att få in nya aktörer - med eller utan produktion - på marknaden för att öka konkurrensen. Detta förutsätter allt hela eller merparten av den fysiska produktionen bjuds in på Nord Pools spotmarknad samt att marknaden fungerar som en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Detta kräver in sin tur att det finns en fungerande marknad med finansiella instrument som gör det möjligt att hantera prisrisker såväl över tiden som mellan olika geografiska områden. Vi menar att man för att sträva mot en gemensam nordisk slutkundmarknad med fungerande konkurrens, skall man ha så få prisområden som möjligt - helst bara ett - och att existerande flaskhalsar så långt som möjligt byggs bort på sikt. Omsättningsavgiften på Nord Pool Oberoende Elhandlare anser att utvecklingen av en gemensam nordisk slutkundsmarknad är ett väsentligt steg för att få en elmarknad med effektiv konkurrens och därmed motverka de vertikalt integrerade företagens dominans på marknaden. Det är i detta sammanhang viktigt att säkerställa att lagstiftningen harmoniseras i de nordiska länderna och att regelverket utformas så att det inte snedvrider konkurrensen. Det är av största vikt att oberoende elhandlare och aktörer som inte utgör en del av vertikalt integrerad kraftkoncern ges rimliga möjligheter att konkurrera på marknaden. Detta motverkas om avgiftsstrukturen på spot- och balansmarknaden ger vertikalt integrerade företag fördelar i förhållande till en oberoende elhandlare eller energimäklare/portföljförvaltare vid upphandling för en större kund, som är beredd att bli aktör på spot- och balansmarknaden med eget balansansvar. En väsentlig förbättring i detta avseende var när genomförts är en-prissystemet på balanskraft infördes på förbrukningssidan. Detta medförde att de tidigare sammanlagringsvinsterna försvann och att riskerna för slutkunder på balansmarknaden minskades väsentligt. Dessvärre finns det fortfarande inslag i avgiftsstrukturen som snedvrider konkurrensen till nackdel för oberoende aktörer på elmarknaden. Detta gäller i princip de fasta avgifterna på Nord Pool Spot och på Svenska Kraftnät, men dessa ligger i dag på en relativt låg nivå och utgör därför inte något större problem. Vad som har en mer påtagligt snedvridande effekt är Nord Pools omsättningsavgift. Den är i dag 0,0325 Euro per MWh (varav handelsavgift 0,03 och clearingavgift 0,0025). Ett vertikalt integrerat företag får en konkurrensfördel genom att det varken behöver sälja den produktionsvolym eller köpa den volym på spotmarknaden, som 5

det skall leverera till en kund. Detta gäller i princip såväl aktörer som använder Gross bidding som aktörer som nettar innan de handlar på spotmarknaden. Höjs omsättningsavgiften så förstärks denna snedvridning av konkurrensen och omvänt om den sänks så förbättras konkurrensen på marknaden. För att begränsa den negativa effekten av Nord Pools omsättningsavgift på konkurrensen föreslår Oberoende Elhandlare att: Omsättningsavgiften på spotmarknaden skall baseras på omsättningen i respektive anmälningsområde. Detta stämmer väl överens med nuvarande regelverk som inte tillåter nettning mellan olika länders prisområden. Det skulle också öka andelen förutsägbara intäkter för Nord Pool Spot eftersom risken för nettning av stora volymer minskar. T.ex. kan inte produktion i anmälningsområde 1 nettas mot förbrukning i andra områden. Enligt våra beräkningar skulle Nord Pool Spot med dessa förutsättningar kunna sänka omsättningsavgiften med ca 20 procent utan att totalintäkten skulle minska. Oberoende Elhandlare anser att detta skulle förbättra konkurrensen avsevärt eftersom de nettade volymerna då blir betydligt mindre och omsättningsavgifterna kommer då att fördelas på olika aktörer på ett mer konkurrensneutralt sätt. Finansiella instrument på elmarknaden Samtliga avtal utom avtal med spotpriser och fasta marginaler kräver prissäkringar med hjälp av finansiella instrument. Alla aktörer behöver då använda såväl råvaruderivat som valutasäkringar. Alla konsumenters elpriser är direkt beroende av utvecklingen på den finansiella elmarknaden. Detta gäller för såväl privata konsumenter och energitunga processindustrier. Utvecklingen av nya kontraktsformer för små elkunder har gått så fort att man inte längre kan säga att den finansiella elmarknaden endast används av professionella aktörer. Oberoende Elhandlare anser att den finansiella elmarknaden, som är en grundförutsättning för konkurrens på elmarknaden, måste utvecklas så att den blir såväl konkurrensneutral som transparent och med en förbättrad likviditet även för längre kontrakt. En utvecklad finansiell elmarknad är en absolut förutsättning för att motverka oligopolsituationen inom elproduktion. OE ser mycket positivt på att den finansiella delen av Nord Pool sedan några år ägs och drivs av NASDAQ OMX. Det ger ett fokus på den finansiella elbörsen i syfte att stimulera produktutveckling och därigenom skapa incitament till höga marknadsandelar för terminshandeln och därmed en effektivare prissättning. Enligt egna uppgifter svarar den finansiella elbörsen för cirka 40-50 procent av den finansiella handeln i Norden. Omsättningen är dock väldigt ojämnt fördelad i den finansiella handeln, de långa terminskontrakten har en mycket dålig likviditet. Här sker handeln nästan uteslutande direkt med elproducenterna. Det leder till en osäkerhet om prissättningen och att spreadarna blir onödigt stora. En av de stora riskerna som snedvrider konkurrensen är hanteringen av marknadsinformation. Den största risken för missbruk av marknadsinformation finns hos vertikalt integrerade företag med kärnkraftsproduktion. Dagens informationshantering för kärnkraften gör det 6

omöjligt för oberoende aktörer att göra egna analyser och bedömningar om kärnkraftens tillgänglighet och produktionsförmåga. Det har varit extra tydligt vid de vintrar när kärnkraften har dålig tillgänglighet och det har varit underskott i hydrologin. Vid dessa tillfällen fungerar inte prissättningen tillfredsställande. OE vill vidare peka på att det ligger ett grundläggande strukturellt problem i att de stora kraftproducenterna också är elhandelsbolag. Alla elbolag med produktion genomför handel i egen bok med el-derivat i syfte att dra fördel av framtida elprisförändringar. Det finns därför en risk för att producenterna håller tillbaka information om produktionsförhållanden för gynna den egna handeln med informationsövertaget. Det är uppenbart att det finns intressekonflikter mellan dessa företags egen handel och deras kommissionshandel. Det är precis som för spothandeln mycket viktigt för prisbildningen och förtroendet för elmarknaden att de vertikalt integrerade företagens internhandel flyttar ut till en elbörs. Den större likviditeten ger förutsättningar för en innovativ elmarknad med en för kunderna viktig produktutveckling. En viktig faktor för att säkerställa att kunderna i framtiden har möjlighet att hantera sina risker till lägsta möjliga kostnad. Vår bedömning är att förtroendet för elmarknaden är avgörande för att kunna öka intresset från de finansiella aktörerna att vara aktiva i tradingen på elbörsen. De finansiella aktörerna är viktiga för att förstärka konkurrensen och attrahera ytterligare likviditet som förbättrar prisbildningen. En väl fungerande finansiell marknadsplats är även av stor betydelse för de nya elproducenter som etablerar sig genom utbyggnaden av förnyelsebar energi. De behöver precis som kunderna en marknadsplats där förtroendet för prisbildningen är stort och där det sker en produktutveckling så att de kan hantera sina risker. De nya elproducenterna inom vindkraften kommer inte vara vertikalt integrerade och har därför ett större behov av marknadsplatsen än dagens elproducenter. OE värnar den nordiska modellen med systempris som skapar en stor finansiell elmarknad och är negativa till ett införande av finansiella transaktionsrättigheter (FTR) på den nordiska elmarknaden. Risken är att det skulle försämra likviditeten på CfD marknaden samt att stora vertikalt integrerade elföretag skulle använda FTR för handel över gränser mellan olika nationella marknader och vilket skulle öka andelen bilaterala avtal och minska omsättningen av elterminer på Nordpool. Vertikal separation av elhandel från elproduktion En prissättning i vertikalt integrerade företag som ligger under priserna på Nord Pool får med nödvändighet förödande konsekvenser för elhandelsföretag utan egen elproduktion och som köper sin el på kraftbörsen till gällande priser. EI:s rapport för några år sedan om vertikal separation av elproduktion och elhandel identifierar de faktorer som påverkas vid en fullständig ägarseparation. Tyvärr är EI:s slutsats att fördelarna är mindre än det stora ingrepp som det innebär att förbjuda vertikal separation. I det fall det ska göras krävs ett gemensamt EU beslut för att gå vidare i frågan. OE driver 7

frågan vidare i Bryssel. I Sverige har staten chansen att gå vidare utan ny lagstiftning genom att skilja ut Vattenfalls elförsäljning i ett eget bolag utanför Vattenfall koncernen. En vertikal separation har flera positiva effekter varav en viktig är att förbättra den finansiella marknaden genom att förutsättningarna för att likviditeten för långa kontrakt förbättras. Kraven på en utvecklad informationshantering från kärnkraften skulle också påskyndas när marknaden inte domineras av vertikalt integrerade företag. Oberoende Elhandlare anser att en vertikal separation av elproduktionen från elhandeln vore ett mycket effektivt sätt ett säkerställa att de vertikalt integrerade företagen inte skaffar sig konkurrensfördelar genom att korssubventionera elhandelsverksamheten från elproduktionen. Timvis mätning och avräkning av elanvändningen OE anser att effektiviteten på elmarknaden för förbättras avsevärt om alla elanvändare kan anpassa sitt beteende till den aktuella marknadssituationen. Kan energianvändarna begränsa sin elkonsumtion, när energiproduktionskostnaderna stiger och/eller när man närmar sig det maximala effektuttaget, så minskar kapacitetskraven och behovet av en effektreserv begränsas samtidigt som den samhällsekonomiska effektiviteten ökar. Schablonavräkning subventionerar bundna avtal, vilket minskar vinsten för kunden att styra sin förbrukning. OE vill därför att alla kunder ska timmätas och timavräknas och ser att ett införande skulle kunna ske till 2015/2016. I samband med övergången till månadsvis mätning installerades nya mätare i elnäten. En betydande andel av dessa mätare klarar även av att hantera timvis mätning. Timmätning är en förutsättning för att marknaden för smarta hem ska kunna utvecklas och en del av infrastrukturen på en väl fungerande elmarknad. Det första steget i timvis mätning för hushållskunder som infördes 2012 där kunden själv kan begära timvis mätning har många svagheter och en är att nätägarna får välja mellan två olika sätt att avräkna kunderna. OE önskar att det ändras så snart som möjligt och att dessa kunder avräknas per timme. Oberoende Elhandlare förslår följande åtgärder för att förbättra konkurrensen och prisbildningen på elmarknaden: Skapa förutsättningar för ökad elproduktion av nya aktörer och/eller förbättrade importmöjligheter på en integrerad nordisk/europeisk elmarknad. De bör vara obligatoriskt att bjuda in all fysisk produktion på elbörsen. Detta bör gälla såväl i Norden som på EU-nivå. 8

Omsättningsavgiften på spotmarknaden skall baseras på omsättningen i respektive anmälningsområde samt att den ska beräknas på brutto- och inte nettovolymen. Regelverken i Norden harmoniseras så att man får en gemensam nordisk slutkundsmarknad. För att motverka en hög marknadskoncentration och risk för konkurrensbegränsande samverkan ska kors- och samägande av elproduktions-anläggningar mellan konkurrerande företag förbjudas. Förbättra förutsättningarna för en fungerande konkurrens på den svenska elmarknaden genom att skilja ut Vattenfall elförsäljning och bilda ett nytt elbolag med staten som ägare. EU bör införa ett krav på en vertikal separation av elproduktion och handel med el. Bygg ut den fysiska överföringskapaciteten i stamnätet för att få en mer integrerad nordisk marknad och väsentligt mindre förekomst av uppdelning i olika prisområden. Målet är ett prisområde i Norden. Svenska Kraftnät bör garantera överföringskapacitet i näten mellan olika prisområden för att skapa en bättre fungerande prisbildning på CfD marknaden. Det ger även SvK incitament att bygga bort flaskhalsar i stamnätet och kommer minska prisområdesskillnaderna till gagn för kunderna. Svenska Kraftnät bör få i uppdrag att auktionera ut CfD:er. Att de nordiska länderna bildar en Nordisk Oberoende Systemoperatör (NISO) och på sikt även ett gemensamt stamnätsbolag och en gemensam TSO för hela börsområdet för att harmonisera regelverken och skapa ett gemensamt prisområde. Att effektreserven bjuds in på Nord Pool tidigare och prissätts på ett annat sätt än idag. Det bör göras en översyn av vilka åtgärder man bör använda sig av vid extrema tillfällen för att undvika elprischocker, som sänker förtroendet för elmarknaden och för att ha rörliga elavtal. När spotpriserna går över 2-3 kr/kwh så fungerar inte prissättningen tillfredsställande. Åtgärder som kan utredas är t.ex. om man kan ha en andra budomgång för efterfrågesidan eller att sänka takpriset i balansansvarsavtalet. Timmätning och timavräkning för alla kunder måste bli en standard och är en del av infrastrukturen på elmarknaden. I dagsläget är det viktigt att alla aktiva kunder, som valt timvisa avtal också avräknas timvis. Konkurrensmyndigheterna i de nordiska länderna bör samordna sin tillsyn och arbeta för att uppnå mer konkurrensfrämjande företags- och ägarstrukturer på elmarknaden. Att Finansinspektionen utövar en aktiv tillsyn även av råvaruderivat på den svenska marknaden. Detta får inte hindras av att Nord Pool ligger i Norge. 9

Att Finansinspektionen deltar aktivt i EU:s arbete med att skapa gemensamma regler för den finansiella elmarknaden. Samarbetet mellan de nationella tillsynsmyndigheterna är nödvändigt för att säkerställa en gemensam europeisk elmarknad över de nationella gränserna. Vi anser vidare att det är positivt att man har inrättat en EU-myndighet (ACER) för internationell tillsyn och samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna. Vi anser att regelverket RWEMIT för övervakning av energimarknaderna på EU-nivå, som i stor utsträckning styr ACERs verksamhet, är bra och att det även är bra med det ökade ansvar och nya uppgifter som Ei får. 3. Mikroproduktion och elcertifikat Oberoende Elhandlare verkar för konkurrensneutrala villkor för alla aktörer oberoende av om man är producent, elhandlare eller slutkund. Det är viktigt att underlätta etableringen för nya aktörer och producenter på elmarknaden och att utvidga den svenska marknaden till en gemensam nordisk elmarknad för att motverka den höga koncentrationen på den svenska elmarknaden. Det är därför viktigt att underlätta för kunder att producera el för egen användning - mikroproducenter och för större nya elproducenter där elcertifikat viktiga för att skapa incitament att bygga förnyelsebar el. Mikroproducenter OE är positiva till att underlätta för små producenter med egen produktion (mikroproducenter) och dessa bör få en en-kontakt modell i analogi med vad vi förordar för slutkunderna. Dessa små producenter skall kunna vända sig till alla elhandelsföretag på den nordiska elmarknaden och sälja ett eventuellt elöverskott till något av dessa oberoende av var de bor och således inte vara beroende av något elbolag som nätbolaget väljer. Vi anser att det är viktigt att underlätta så att elkunderna stimuleras till att vara aktiva kunder. Det innebär att det är viktigt att skapa ekonomiska incitament för att energieffektivisera, flytta sin förbrukning till timmar med lägre effektbehov och att investera i elproduktion för att täcka sin egen förbrukning. Det är samtidigt viktigt att göra detta inom ramen för hur mätning, rapportering och avräkning av el fungerar idag, för att inte skapa extra administration hos aktörerna. Det ökade utbudet av el i södra Sverige, om än begränsat, är positivt för att minska obalanserna mellan elområde 4 och övriga Sverige. Regelverken på elmarknaden ska även göra det enkelt för kunderna att bestämma vilken typ av el de vill förbruka och då är det viktigt att även stimulera kunderna att påverka sin förbrukning genom att täcka en del med egen produktion. OE föreslår därför att nettodebitering införs på följande sätt: Nettodebitering per timme för stora anläggningar (>63 amp) (som nu) och per månad för 10

mindre anläggningar (eller timvis om kunden begär det eller elnätet som helhet har timmätning). Mindre anläggningar kan sälja överskott och får därmed en kreditering av el och moms för sin produktion på sin faktura (bagatellundantag). Alternativet är att man säljer sin el utan att få momskreditering men med ett energiskatteavdrag. Mindre anläggningar (som är timmätta) debiteras för sin nettoförbrukning under månaden avseende elnätsavgiften. Mindre anläggningar får göra energiskatteavdrag för månadsöverskottet. Gäller både sol och vind som byggs i direkt anslutning till fastigheten eller som transporteras till fastigheten via elnätet. Ovanstående förslag ger i praktiken nettodebitering på årsbasis för el och elskatt för mindre anläggningar, och på månadsbasis för nätavgiften. Mindre anläggningar får ju en minskad kostnad av överskottet samt en kreditering för månadsöverskottet av energiskatten. Förslaget har också fördelen med att även mindre anläggningar bär sin egen profilkostnad för elen, vilket gör att incitamentet för att vara aktiv och energieffektivera/flyta sin förbrukning finns kvar. Det är viktigt att alla kunder ges denna möjlighet då det blir allt viktigare att elkunderna styr sin förbrukning till timmar där effektbehovet är lågt. Förslaget blir enkelt eftersom det bygger på att kunderna avräknas som idag, och även fungerar när alla kunder kommer avräknas timvis vilket kommer ske inom de närmaste åren. Elcertifikaten OE anser att ett system med marknadslösning och elcertifikat definitivt är att föredra i stället för en subventionsordning med feed in -finansiering. Överskottet på marknaden har dock ökat och är betydligt större än vad Energimyndigheten kommit fram till. Det finns risk för att priserna på elcertifikaten kommer att sjunka så mycket att investeringarna i vindkraft under en period inte blir lönsamma. OE menar dock att detta kommer att rättas till genom att marknadsmekanismerna höjer priserna när det åter blir brist på elcertifikat. Dessa kraftiga svängningar i elcertifikatpriset kan dock allvarligt hämma utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion och OE menar att man bör belysa alternativa metoder att hantera extrema obalanser på marknaden. Ett sätt kan tex vara mer frekventa kontrollstationer. OE anser dock att det vore ett allvarligt avsteg från en marknadslösning att införa tak-och/eller golvpriser för att hantera ovanstående situation. Det är vidare viktigt att likviditeten på marknaden för elcertifikat förbättras och att det blir möjligt att prissäkra dem på samma sätt som elterminer. I annat fall försämras de nya elproducenternas möjligheter att finansiera sina investeringar. 11

OE menar att det är viktigt att spelreglerna för elcertifikaten, vare sig det gäller bränslen eller andra avgörande kriterier, inte ändras kortsiktigt utan får gälla under längre perioder för att möjliggöra för en långsiktighet hos dem som ska investera i ny miljövänlig elproduktion. OE är positiva till Elcertifikatsystemet utvidgas till Norge. Vi menar också att är viktigt att systemet snarast utvidgas till hela Norden. OE menar att det är nödvändigt att en fungerande marknad för elcertifikat utvecklas snarast. Det kommer att bidra till att ny kraftproduktion byggs i Norden. Det kommer främst att vara vind- och biobränslebaserad elproduktion som har andra produktionskostnader än den existerande elproduktionen och därmed bjudas in till Nordpool efter en annan utbudskurva. Det kommer att göra att spotmarknaden fungerar bättre tack vare elcertifikaten. Det är också troligt att det blir nya aktörer som bygger en stor del av den nya elproduktionen vilket även det är positivt för konkurrensen. En fungerande marknad för elcertifikat kommer med största sannolikhet att underlätta för mindre och nya aktörer att komma in på elmarknaden som elproducenter. Oberoende Elhandlare föreslår att: Underlätta för mikroproducenter genom att införa en enkontaktsmodell analog med den som vi driver för slutkunder. Inför timdebitering och tillåt mikroproducenter att sälja sin el med energiskattereduktion. Elcertifikatsystemet utvidgas snarast till hela Norden. Att Nord Pool får i uppdrag att prioritera att en marknadsplats med en öppen prissättning etableras samt att OE:s medlemsföretag rekommenderas att använda denna. 4. Supplier Centric En-kontakt modellen I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England) har man en annan modell som innebär att elhandelsföretaget är den huvudsakliga kontakten för kunden. Detta är också den lösning som valts inom tele- och dataområdet. Kunden behöver endast ha en kontakt och då med det tele- eller bredbandsbolag som säljer tjänsterna och det bolaget sköter sedan alla kontakter med nätbolagen. OE stödjer helt NordREG:s beslut att övergå till supplier centric modell i Norden som en del i att göra det enklare för kunderna och möjliggöra en effektivisering för nätbolagen. Modellen harmonierar med EUs långsiktiga inriktning. OE deltar i EI:s referensgrupp Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad. Arbetet syftar till att införa en supplier centric-modell (SCM) med samfakturering i Sverige till 2015 enligt den överenskommelse som gjorts i NordREG. OE stödjer helt och fullt EI:s mål att ge- 12

nomföra förändringarna till 2015 och har därför utarbetat ett förslag till hur en-kontakt modellen (Supplier Centric Model) kan utformas med en gemensam faktura för el och nät. Informationsutbytet mellan elnät och elhandlare för att möjliggöra samfakturering av elhandlaren Vi förordar att man väljer en lösning, där nätbolagen ses som underleverantörer till elhandelsbolagen. Det innebär att elnäten sänder en faktura till respektive elhandlare och att ett faktureringsunderlag per anläggning överförs via EDIEL till elhandlaren för att möjliggöra att elhandlaren samfakturerar kunden. De uppgifter som nätbolagen skall lämna till elhandelsbolagen som underlag för en gemensam faktura består av en fast del och en kwh del per anläggning. Nuläget i Sverige är att det är väldigt många olika typer av nättariffer och att behovet av olika typer av effekttariffer kommer att öka i framtiden. Vi menar därför att det viktigt att man väljer en flexibel lösning som medför så små förändringar som möjligt i förhållande till nuvarande ordning och som tål framtida förändringar utan att hela systemet måste ersättas med ett nytt. Av detta skäl föreslår vi att man väljer en hög upplösning på informationen, dvs att nättariffens rörliga del utformas som timpriser. Rent tekniskt menar vi att som ett första steg utvecklar Ediel- trafiken. Här finns en befintlig fungerande struktur som går att kompletta med nya fält eller meddelande för att hantera informationsutbytet rörande faktureringsunderlaget. Det är nödvändigt att det finns en huvudman för processerna och regelverket. Oberoende Elhandlare menar att denna huvudman skall vara Ei. Att Ei är huvudman ser vi som naturligt och nödvändigt när vi skall ha gemensamma nordiska regler. Vi menar också att det är naturligt att Ei utöver att utfärda föreskrifter även ansvarar för allmänna råd och anvisningar för tillämpningen av regelverket. Hur hanterar man kunder som flyttar och när de anmäler sin flytt till elhandlaren och inte bedöms som kreditvärdiga? Införandet av SCM innebär att det inte längre kommer att finnas ett behov av en anvisningsleverantör. Kunder som flyttar kommer behöva teckna ett elavtal för att få el och de kommer vända sig till valfri elhandlare. Det innebär att tillsvidarepriserna successivt kommer att försvinna då kunder som flyttar inte längre hamnar tillbaka på tillsvidarepriser. Nya avtalsformer som kontantkortel kommer utvecklas när vi inför timvismätning, Det blir ett stort segment med låg risk för elhandlarna vilket gör att det bör finnas flera aktörer för kunderna att välja på. Det gör att flertalet kunder med betalningsanmärkningar också kommer kunna hitta ett fördelaktigt elavtal istället för att som idag hänvisas till dyra tillsvidareavtal. 13

OE identifierar dock ett behov av en garantileverantör för det fall en kund blir avstängd av elhandlaren. Vi förordar därför att Svenska Kraftnät får i uppdrag ett göra en central upphandling av en garantileverantör, på samma sätt som de idag upphandlar effektreserven. En garantileverantör behövs även i det fall en elhandlare kommer på obestånd och kundernas elleverans från elleverantören stoppas. Kunderna kan då överföras till garantileverantören. Garantileverantören kan även användas för att hänvisa kunder till som har betalningsanmärkningar. OE:s bedömning är dock att det inte krävs för att detta kundsegment är stort och att det därmed blir intressant för elhandlare som tex utvecklar kontantkortsavtal. Betalningar och kreditrisker mellan elnät och elhandlare OE har arbetat med frågan om att hantera den förändrade kreditrisk för elnäten som uppstår när man inför SCM. OE:s bedömning är att risken för elnäten är mycket liten. Det finns redan idag incitament för oseriösa elhandlare genom ansvaret för att ta in energiskatten. Det avser betydligt större belopp, men vi har under de 17 år som gått sedan avregleringen, inte sett några fall där elhandlare satt det i system att skjuta på inbetalningarna av energiskatten. Det är därför inte motiverat med någon komplicerad lösning som fördyrar elen för kunderna eller skapar nya konkurrenshinder för elhandlare. För att hantera frågan föreslår vi därför en lösning som tydliggör risken att en oseriös elhandlare kan förlora alla sina kunder. OE föreslår därför att det införs en elhandlarlicens, som ger Ei möjlighet att stänga av elhandlare som inte följer Ei:s regelverk, exempelvis avseende betalningar av elnätsavgifterna. Det blir ett incitament för elhandlarna och deras styrelser att försäkra sig om att bolagen har tillräcklig likviditet att hantera betalningarna till elnäten enligt regelverket. En elhandlarlicens är även bra för att få en trygg och säker elmarknad med det de nya krav på processer som det ökade informationsutbytet kräver och för att kunna ta bort systemet med anvisningsleverantörer. I en elhandlarlicens ingår: Krav på att EDIEL används för informationsutbytet Avstängning av elhandlare vid underlåtelse att betala nätavgifterna Att överlåta sina kunder till garantileverantören i det fall man förlorar sin elhandlarlicens Krav på samfakturan - vilken information ska vara med och vilken ska publiceras på mina sidor Vår utgångspunkt är att elhandlaren ska få all information från nätägaren för att kunna göra olika fakturor till olika kunder. Elfakturan är avgörande i kundrelationen och fakturan är enligt alla kundundersökningar svår att förstå. Det är därför av största vikt för att öka andelen aktiva kunder att elfakturan kan anpassas till olika kundgruppers behov. Det är även viktigt för att skapa intresse och incitament hos kunderna för att satsa på smarta hem lösningar att elfakturan kan utformas på en mängd olika sätt. Elfakturan måste på ett enkelt sätt kunna spegla det elavtal som kunden har tecknat. 14

Elprisjämförelser som är viktiga för kunderna när de ska välja elbolag kommer precis som idag att hjälpa kunderna med att utvärdera det konkurrensutsatta elpriset. Elprissajterna idag har fungerande affärsmodeller som gör att de kommer anpassa sig och elpriskollen som Ei har full kontroll över kommer också kunna fortsätta bistå kunderna. OE föreslår därför att regelverket endast ska omfatta ett krav på att publicera kundens nätavgift på mina sidor eller på annat sätt göra den tillgänglig utan kostnad på kundens uppmaning. Övriga viktiga frågor Alla kunder ska omfattas. OE anser att de största fördelarna för kunderna och aktörerna uppnås om alla kunder, privat personer som företag, omfattas SCM. Då skapas en process för fakturering vilket gör det effektivt för både elnät och elhandlare. Det är först när en aktör kan ta bort en process helt som vi når full effekt av effektiviseringen. Det blir enkelt att förstå för kunderna när alla omfattas. Fullmaktshantering. När det gäller leverantörsbytesprocessen är det nödvändigt att man via fullmakt eller elavtal kan få tillgång till de uppgifter som krävs för att kunden på ett enkelt och säkert skall kunna byta elleverantör. Det uppgifter som behövs är kunduppgifter med årsförbrukning, nuvarande leverantör och hur länge nuvarande avtal gäller. OE föreslår att ett nytt EDIEL meddelande och regelverk tas fram för att ersätta dagens process som skapar mycket manuellt arbete hos alla aktörer och därigenom försvårar för kunderna att vara aktiva elkunder. Avbrottsersättningar. OE anser att det är viktigt att dessa hanteras av elhandlarna. Leveranskvaliteten är en viktig fråga för kunderna och både frågor och ersättningar vid avbrott bör hanteras av elhandlarna. Vi föreslår dock att detta görs i steg 2 för att skapa fokus på att införa SCM till 2015. Sammanfattning OE menar att med den utformning som vi föreslagit så kommer SCM och en faktura medföra en lösning som väl uppfyller NordREG:s sex krav på en nordisk slutkundsmarknad: - Kundvänlig och förenklar för kunderna kundanpassade fakturor - Väl fungerande marknader tydligt regelverk och elhandlarlicens - Ökad konkurrens fler aktiva kunder - Ökad effektivitet minimerar förändringar och skapar flexibilitet - Överensstämmer med EU krav inga särlösningar föreslås - Neutralitet för elnäten uppnås genom tydligt regelverk 15

5. Kundernas möjligheter att välja el med hänsyn till vilken klimatpåverkan deras val medför Ursprungsgarantier Miljöfrågorna är i dag mer än någonsin i fokus i samhällsdebatten och energipolitiken. Det är därför viktigt att elanvändarna skall kunna göra val så att de påverkar energiförsörjningen på ett sätt så att det gynnar miljön. OE anser att det regelverk för ursprungsgarantier som infört i Sverige 2010 är bra och förhindrar dubbel försäljning av produktion och ger förutsättningar för att på ett tillförlitligt sätt fastställa produktionsmixen på en viss elmarknad. Vi menar vidare att det är viktigt för att få en fungerande nordisk och europeisk elmarknad att ursprungsgarantierna utformas enligt EU:s standard (Guaranties of Origin - GoO:s). Ursprungsmärkning av el När det gäller beräkningen av ursprunget för den el som inte säljs med ursprungsgarantier anser OE att det ska vara sammansättning på den el som bjuds in på Nord Pool (exkl. de volymer som handlats med ursprungsmärkning på den finansiella marknaden) som används. Detta kräver att en rapportering till en myndighet som årligen fastställer den omärkta elens ursprungsmärkning. OE anser att det nya regelverk som Ei tagit fram är bra då Ei årligen tar fram den omärkta elen sammansättning på nordisk basis. Ei:s regelverk har dock en brist när det är utformat så att elbolagen endast behöver redovisa sammansättningen av företagets totala el och inte den omärkta elens. Föreskrifterna bör också innehålla regler om att information om ursprungsmärkningen måste finnas med på varje faktura, d.v.s. både för den el som säljs med ursprungsgarantier elen och för den el som säljs utan några garantier (residualen). En gemensam nordisk slutkundsmarknad aktualiserar frågan om att utforma systemet för ursprungsmärkning så att det blir transparent och konsistent och jämförbart mellan länderna i Norden och ett myndighetsansvar för att ursprungsmärkningen baseras på ursprungsgarantier för all elproduktion i Norden. Sammanfattningsvis anser Oberoende Elhandlare att: Ursprungsmärkningen av el till kund skall om fatta all produktion av el och baseras elektroniska finansiella kontrakt. NordREG bör utse en myndighet att ta ansvaret för ursprungsmärkningen på en gemensam nordisk slutkundsmarknad, 16