1(7) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Södra Bohusläns kust Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Lysekils, Uddevalla, Orust, Tjörns, Stenungsunds och Kungälv Datum: 2014-02-28 Områdesnummer: FO39 Kommunnummer: 1484; 1485; 1421; 1419; 1415; 1482 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungsund och Kungälv vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: 92 024 ha, varav 27 302 ha land och 64 723 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturoch/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten, vegetation, kulturprägel m.m.) särprägel (en för regionen avvikande naturföreteelse; storslagen natur) att området har sällsynta växter och djur artrikedom lämplig terräng med variationsrik topografi mångsidighet och storlek ger förutsättningar för flera friluftsaktiviteter samtidigt. stor variation lämpliga förutsättningar för fritidsfiske; vatten med god tillgång på fisk och goda förutsättningar i övrigt för fiske
2(7) vattenanknutna friluftsaktiviteter berg/klippor lämpligt för klättring naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom marinor, vandrarhem, båtuthyrning, toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. förekomst av markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m. möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, bad, båtliv, kanot, naturupplevelser, naturstudier, kulturupplevelser, fritidsfiske, bergsklättring, klippklättring, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, ridning, dykning, kiting/skärmflygning, övernattning/tältning. Beskrivning av områdets värden: Området är liksom norra Bohusläns kust ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet och utgör även ett betydande mål för internationell turism. Området sträcker sig från Lysekil i norr till skärgården strax norr om Rörö i Göteborgs norra skärgård. Området är ett utpräglat skärgårdslandskap med stor variation från exponerad ytterskärgård till skyddad, ofta lummig innerskärgård. Här finns fjordar och mer eller mindre inneslutna vatten av mycket olika karaktär, till exempel Stigfjorden, Hakefjorden, Halsefjorden, Ellösefjorden, Björnsundsfjorden och Koljöfjorden. Landskapet hyser stora skönhetsvärden. Botaniska, zoologiska och geologiska kvalitéer berikar upplevelsen i landskapet och ger utsökta tillfällen till naturstudier av skiftande slag. Möjligheterna till bad, segling, paddling, strövtåg, fritidsfiske mm är mycket stora och betingelserna utomordentliga. I området finns anordningar och åtgärder för turism och friluftsliv. Service i alla former ges, speciellt i de stora replipunkterna såsom Lysekil, Fiskebäckskil, Ellös, Mollösund, Skärhamn, Marstrand med flera. Campingplatser finns i ett stort antal och ofta välutrustade. Här finns också naturhamnar, naturbad etc. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: För att bevara skärgårdens genuina natur- och bebyggelse krävs stor varsamhet i skötsel och underhåll av såväl marker som de många gamla gårdsmiljöerna och hamnarnas fisketorp och sjöbodar. Informationstavlor och leder kräver årlig tillsyn och underhåll. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Privatisering av mark kring hus i kustnära fiskesamhällen med tät bebyggelse och invid stränder kan försvåra tillgängligheten till vattnet, stränder och platser som av hävd varit tillgängliga. Omfattande bullranade trafik med motorbåtar och vattenskotrar kan påverka upplevelsevärdena negativt. De stora mängder skräp och vrakgods som varje vinter sköljs upp på stränderna innebär ett hot inte bara för växter och djur utan bidrar också till att göra stränderna mindre attraktiva för boende och besökande. Minskade eller uteblivna resurser kan äventyra den årliga strandstädningen. Ett allt för intensivt bad och båtliv kan störa knubbsälarna under reproduktionsperioden och även störa häckande fåglar.
3(7) Den stora efterfrågan på båtplatser för småbåtar och utrymmen för trafik, bilparkering, båtuppläggning och andra serviceanläggningar i anslutning till småbåtshamnar kan komma i konflikt med såväl naturvärden som andra former av friluftsliv. 3. Utveckling av områdets värden: Reguljära personfärjor till de större öarna underlättar för de som själva inte har båt att besöka och upptäcka öarnas natur och bebyggelsemiljöer. Utveckla nya leder, som kanot/kajak och snorkelleder. Ekoturism. Kommunikation, boendemöjligheter och annan service är av stor betydelse för att kunna ta del av området. Viktigt att lokalisering sker så att värdena inte exploateras. Planering och säkerställande: Cirka 30-40 % av havet berörs av marina Natura 2000-områden. Ett flertal områden är genom länsstyrelsebeslut avsatta som naturreservat, naturvårdsområden, landskapsbildsskydd och fågelskyddsområden. I området finns flera planerade naturreservat som ingår i rapporten Den tätortsnära naturen i göteborgsregionen - Program för skydd av tätortsnära naturområden. I respektive kommuners översiktsplaner är riktlinjerna för bebyggelse i området restriktiva. Kommunernas markanvändningsplaner visar ett starkt bevarandeintresse för området och värdet för friluftslivet poängteras. Det finns ca 70 djur- och växtskyddsområden och ca 30 områden med landskapsbildsskydd. Vidare finns ett tiotal naturminnen och nästan 40 naturreservat. Natura 2000-områden med stöd av fågeldirektivet: Breviks kile Toftenäs (SE0520037);, Halsefjorden (SE0520174), Stigfjorden (SE0520034), Sälöfjorden (SE0520036) och Ödsmåls kile (SE0520013). Natura 2000-områden med stöd av Art- och habitatdirektivet: Breviks kile Toftenäs (SE0520037); Gröderhamnsängen (SE0520181), Gullmarsfjorden (SE0520171); Halsefjorden(SE0520174), Härön(SE0520038); Måseskär(SE0520058); Pater Noster-skärgården(SE0520176); Stenungsundskusten(0520048), Stigfjorden(SE0520034), Strömmarna(SE0520039); Sundsby; Sälöfjorden (SE0520036); Vägeröds dalar (SE0520044); Älgön Brattön (SE0520012); Ödsmåls kile (SE0520013) och Havstensfjorden-Svälte kile. (SE0520173) Områdets huvuddrag: Riksintresseområdet sträcker sig från Lysekil och söderut till Göteborgs norra skärgård. I norr utanför mynningen till Gullmarsfjorden ligger Gåsöarkipelagen med många öar och skär. Mellan ögruppen och Skaftö ligger Gåsöfjorden som under högsommaren är mycket välfrekventerad av fritidsbåtar. Söderut måste båtarna passera farleden utanför det beryktade Islandsbergs huvud. Vid västlig och sydvästlig vind studsar vågorna mot de lodräta klipporna som ger upphov till kraftig sjögång även vid måttliga vindar. Här finns ett fyrhus. Från huvudet har man en storslagen utsikt. Utanför Orust ligger Härmanö med Gullholmen dit det går reguljära personfärjor. Söder härom ligger Käringön som är välkänd för sin kulturhistoriskt intressanta bebyggelse som upptar mer än halva ön. Från Käringön syns fyrplatsen Måseskär. I området nordost om Ellös sträcker sig den långsträckta fjorden från Malö strömmar via Björnsundsfjorden, Koljöfjord och som sen övergår i Borgilefjorden och slutligen Kalvöfjord innan vattnet övergår till att kallas Havstensfjorden.
4(7) Innanför Mollösund och ön Lyr ligger det örika och vackra Stigfjorden som är naturreservat. Området har höga naturvärden och har många kulturhistoriskt intressanta platser som Sundsby säteri i det inre av fjorden. Större delen av kustremsan runt Tjörn är av riksintresse för friluftslivet och här finns många värdefulla områden som Härön, Toftenäs naturreservat, Flatholmen med omgivande öar och Hakefjorden med sina många öar. Långt åt sydväst om Tjörn ligger den mytomspunna Pater Noster-skärgården med sin kända fyrsiluett. Längst i söder ligger Marstrand och Karlstens fästning med sin intressanta historik. Även fastlandets kustzon från Åkerhög och upp till Stenungsund ingår i området. I den yttre skärgården är vattenkvaliteten mestadels god, situationen kan tidvis vara sämre i de inre delarna. Stränderna är till stor del fria från bebyggelse som kan hindra allemansrättsligt utnyttjande. På sina ställen förekommer en omfattande fritidshusbebyggelse. Områdets avgränsning: Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Gullmarsfjorden, NRO14065; Hakefjorden Marstrandsfjorden Sälöfjorden, NRO14135; Hållsungamyren, NRO14136; Härön - Breviks kile, NRO14120; Islands berg Käringöfjorden, NRO14101; Morlandadalen, NRO14102; Pater Noster-skärgården, NRO14132; Stigfjorden Halsefjorden, NRO14111; Strömmarna Koljöfjorden, NRO14093; Sund, 14081; Havstensfjorden, 14080 och Änghagen NRO14134. RI Kulturmiljövård: Anrås; Dragsmark, KO65; Fiskebäckskil, KO20; Haga KO30; Lysekils stad med stenshuvud KO23; Marstrand, KO14; Mollösund, KO32; Morlanda Torebo, KO33; Nordvästra Orustskärgården, KO34; Pater Noster, KO58; Ramsön, KO40; Solberga Ödsmål, KO17; Säby, KO60; Åstol, KO62; Älgön, KO18.och Gustavsberg, KO67. Hela kustområdet omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken (MB), vilket bland annat innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i detta område endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. RI Yrkesfiske: Hela området berörs av riksintresse för yrkesfisket. 3 Kap 5 MB. Övrigt underlag: Området ingår i Åtgärdsprogrammet för Västerhavet. DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Referenser: Andersson, L. 1978. Björnshuvudet, inventeringssammanställning med förslag till skötselplan. Naturinventeringar 1979:2. Länsstyrelsen i Göteborg. Appelqvist, T & Nordén, B. 1998. Förslag till Skötselplan för del av Sundsby säteri Tjörns kommun. Länsstyrelsen. Stencil. Appelqvist, T & Bengtson, O. 1995: Brynmiljöer i Bohuslän Insektsliv, biologisk mångfald och synpunkter på övervakning. Länsstyrelsen, rapport 1995:6 Appelqvist, T. 1998. Värdefulla våtmarker i Göteborgs och Bohuslän. Länsstyrelsen. Manus. Arvidsson, L. 1975: Skötselplan för naturreservatet Brattön, Kungälvs kommun.
Arvidsson, L. 1976: Skötselplan för naturreservatet Älgön, Kungälvs kommun Bengtson, O. 1992. Inventering av ädellövskog. Orust kommun. Länsstyrelsen, rapport 1992:8. Bengtson, O. 1997: Ädellövskogar i Lysekils kommun. Länsstyrelsen, rapport 1997:10 Bengtson, O. 1998: Förslag till skötselplan för naturreservatet Vägeröd. Bergström, Lars. 1963. Petrology of the Tjörn Area in Western Sweden (sid 98 113). Björsjö N, 1949. Israndstudier i södra Bohuslän. SGU, C 504. Björsjö, N.: 1953. Bohussunden och den senglaciala landhöjningen. Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles Handlingar. Degerman, E, Lagenfelt, I 1979: Fiskeribiologisk inventering av grunda havsvikar i Stenungsunds kommun. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län. Degerman, E., Lagenfelt, I., Pihl, L., Thörnelöf, E., Rosenberg, R., Ulmestrand, M., 1986: Degerman, E., Rosenberg, R., 1981: Miljöeffekter av småbåtshamnar planering. Statens naturvårdsverk. Rapport PM 1399. Envall, K & Smålander, A. 1988a: Ängs- och hagmarker i Uddevalla kommun. Länsstyrelsen, rapport 1988:3. Envall, K & Smålander, A. 1988b: Inventering av ädellövskog. Uddevalla kommun. Fredén C, 1983. Geologisk dokumentation av randbildningen vid Sunninge-Sund. SGU. Gillner, V. 1986: Vegetation och flora på Stora och Lilla Hermanö i Morlanda socken. Gillner, V. 1968. Hakenäset på Tjörn och Råssö på södra Orust en botanisk undersökning. Länsstyrelsen i Göteborg Grönqvist, G. 1997: Marina reservat i Sverige. Rapport 4693. Naturvårdsverket. Gillner V 1975 Morlanda säteri, naturreservat - en inventering med synpunkter på skötsel av området. Ekberg, L. 1967: Om flora och vegetation på Stora Brattön i Solberga socken och Älgön i Lycke socken. Botanisk inventering. Fisk och kräftdjur på grunda bottnar från Bohuslän till Blekinge. Statens naturvårdsverk. Hallberg P 1965 Vegetation auf den Schalenablagerungen in Bohuslän. Acta Phys Soc, Uppsala. Hillefors, Åke., Saemund, Lars Göran., Westerström Sten Axel.: 1998. Natur på Lövön. Tre Böcker 1998. Hultengren, S. 1989. Ängs- och hagmarker i Tjörns kommun. Länsstyrelsen, rapport 1989:3. Hultengren, S. & Martinsson, P-O. 1989. Lövskogar i Tjörns kommun. Länsstyrelsen, rapport 1989:7. Hultengren, S & Olvmo, M. 1991: Ängs- och hagmarker i Lysekils kommun. Länsstyrelsen, rapport 1991:2. Håkansson, L., Rosenberg, R., 1985: Praktisk kustekologi. Statens naturvårdsverk. Rapport PM 1987. Johansson B, 1982. Deglaciationen av norra Bohuslän och södra Dalsland. CTH/Göteborgs Universitet, geologiska institutionen. Johansson B, 1974. Sammanställning avskyddsvärda grusfyndigheter inom Göteborgs och Bohus län. Johansson, O, Blomqvist D & Pehrsson, O. 1997: Värdefulla rast- och övervintringsområden för sjöfåglar på Västkusten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1997:4. Karlsson, J. 2001. Marinbiologisk inventering av Pater Noster skärgården och Göteborgs södra skärgård. Rapport till Länsstyrelsen 2001: in prep. Kungälvs kommun. 2010. Översiktsplan. Lagenfelt, I.: Grunda bottnar i Bohuslän. Särtryck ur Bohuskusten. Lidén, M. 1974. Vegetationen i Halsbäckstrakten och på Kälkerön, Klövedals socken, Lindahl, K. 1971. Stigfjorden- förslag till naturvårdande åtgärder. Länsstyrelsen i Göteborg. Ljungner E 1927 Spaltentektonik und Morphologie den Schwedischen Skagerackkuste. Bull Sida 5(7)
Geol Inst, Uppsala Lundqvist, T. 1959: Älgön och Brattön. Ur Natur i Bohuslän Lysekils kommun. 2006. Översiktsplan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän 1997. Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, 1979. Länsstyrelsen,1979: Natur i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1991: Ängs- och hagmarker i Lysekils kommun. Länsstyrelsen 1991:2. Göteborg. Länsstyrelsen, rapport 1988:4. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995. Bevarandeprogram för odlingslandskapets Marek, R.: 1997. The Hakefjorden fault. Göteborgs Universitet. Geologiska institutionen. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Olander, G. 1968: Osmunda regalis på en för Sverige ovanlig lokal. Olsson, G. 1975: Skötselplan för Hermanö naturreservat. Orusts kommun, 1977: Fysisk riksplanering. Redovisning av planeringsskedet. Olsson L 1976. Storehamnsområdet - en naturinventering. Länsstyrelsens naturinventeringar 1976:9. Olsson, C. 1975. Naturreservat Valön, Göteborgs och Bohus län. Statens naturvårdsverk PM 601. Olsson, G. 1975. Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsens naturinventeringar 1976:1. Olsson, G., 1977: Ramsön - Keholmen, Stenungsunds kommun. Naturvärden och småbåtar. En hjälpreda vid kulturlandskap, skötselplan. Rapport PM 3082. Orust kommun 1977. Förslag till ändring och markdispositionsplan och kommunöversikt för den sydvästra delen av kommunen. Antagen av kommunfullmäktige 1977-09-29. Orust kommun 2009. Översiktsplan. Pehrsson, O. 1967. Inventering av det högre djurlivet på Råssö, Stala socken, Orust. Länsstyrelsen i Göteborg. Pehrsson, O. 1968. Inventering av rast- och övervintringsplatser för vadare i Göteborgs och Bohus län. Del I och II. Länsstyrelsen i Göteborg. Pehrsson O, 1966-1968. Inventering av häckande sjöfågel i Göteborgs och Bohus län. Rosenberg, R., 1984: Biologisk värdering av grunda svenska havsområden. Fisk och bottendjur. Statens naturvårdsverk. Rapport PM 1911. Rydberg, H. 1976. Naturreservatet Svanvik, Orust kommun. En naturinventering. Länsstyrelsens naturinventeringar 1977:7. Tjörns kommun 1980. Kommunomfattande markdispositionsplan. PM 7. Sammanfattning. Uddén, J. 1973. Intressanta fågelobservationer i trakterna av Ljungskile och Resteröd under perioden 1968-1973. Uddén, J. 1974. Bergs kile. Tre års fältstudier av fågellivet vid en havsvik i mellersta Bohuslän. Schillander, P. 1988: Ängs- och hagmarker i Kungälvs kommun. Länsstyrelsen, rapport 1988:7. Schillander, P. 1988: Ängar och hagar i Stenungsunds kommun. Länsstyrelsen, rapport 1988:8. Stenungsunds kommun. 2006. Översiktsplan. Sveconorwegian norite-anorthosite intrusion, south-west Sweden. Göteborgs universitet. Sida 6(7)
7(7) Geologiska institutionen. Thörnelöf, E., 1982: Fiskeribiologisk inventeringav grunda havsområden i Kungälvs kommun. Fiskeristyrelsen i Göteborg. Tjörns kommun. 2003. Översiktsplan. Uddevalla kommun 2010. Översiktsplan. Vattenmyndigheterna. 2010. Åtgärdsprogram. Västerhavets vattendistrikt 2009-2015. Löpnr 2010:04. Årebäck, H. 1995: The Hakefjorden complex Geology and petrogenesis of a late Åhlund, M. 1996: Kustfågelfaunan i Göteborgs och Bohus län beståndsutveckling och effekter av fågelskyddsområden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1996:9. Åhäll K I, 1985. Berggrunden i Pater Noster-området. Länsstyrelsen Åsander, L. 1989. Ängs- och hagmarker i Orust kommun. Länsstyrelsen, rapport 1989:5. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft, småbåtshamnar, mm) friluftslivsverksamheter som påverkar eller skadar naturvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck m.m.) bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, m.m.) privatisering av stränder mm påverkar allemansrätten negativt